Trafikmedicin Nyhetsblad från Trafikmedicinska rådet Körkortsavdelningen Nr 18 juni 2009 Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet s.4 Ny körkortsbehörighet s.8 Frågor och svar s.10 Ny Trafikmedicinbok som e-bok s.12
Trafikmedicinska rådet Enhetschef Mariann Almgren 0243-752 73 Handläggare/Utredare Birgitta Heed 0243-759 32 Elisabet Kandell-Eriksson 0243-757 39 Sarah Kers 0243-752 71 Läkare Lars Englund, chefsläkare Bo Bjerre, överläkare Jonas Boëthius, legitimerad läkare Stina Stenback, överläkare Jurister Anna Formgren Sven Hultman Margareta Lannermark Ögren Ingar Werkström Bo Johansson (extern) Innehåll AKTUELLT Chefsläkare Lars Englund utsedd till ITMA:s president...5 Ny körkortsbehörighet AM och krav på körkort för moped klass I....8 Förarbevis för snöskoter, terränghjuling och moped klass II.................. 9 Ny trafikmedicinbok som e-bok...12 FORSKNING & ANALYSMETODER Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet...4 JURIDIK Länsstyrelsen har blivit anmäld för sin hand läggning av en anmälan från en anhörig...6 Regeringsrättens dom i ett överklagat dispensärende.................................. 7 FRÅGOR & SVAR Frågor och svar om trafikmedicin...10 STATISTIK Anmälningsstatistik 2008......................... 7 Trafikmedicin nr 18 Utgivningsdatum: Maj 2009 Redaktion: Elisabet Kandell-Eriksson, 0243-757 39, Margareta Lannermark Ögren, 0243-753 35 Adress: Trafikmedicinska rådet, Transportstyrelsen, 781 23 Borlänge E-post: elisabet.kandell@transportstyrelsen.se Fax: 0243-756 65 ISSN: 1652-8042 Produktion: Norkay Tryck: LFV Tryck PROFILEN Presentation av utredare Elisabet Kandell-Eriksson.. 11 ÖVRIGT Ledare....3 Ny bok av Jörgen Lundälv Trafikmedicin för socialtjänsten....6 Marianne Almgren chef för körkortsenheten........ 8 Trafikmedicin på webben...8
Ledare Trafikmedicinska rådet har funnits i tre olika myndigheter: först i Trafiksäkerhetsverket åren 1990 1993 och därefter i Vägverket fram till 1 januari 2009 då verksamheten gick över i nya myndigheten Transportstyrelsen. Vårt nyhetsblad har under åren 1997 2008 utkommit med 17 nummer och vi är nu glada över att kunna presentera det första numret i vår nya myndighet. Det är fortfarande fokus på de trafikmedicinska aspekterna på vägtrafiken och på lämpligheten att inneha körkort för fordon på vägarna men vi hälsar läsare från de delar av Transportstyrelsen som arbetar med medicinska frågor inom järnvägen, flyget och sjöfarten välkomna att prenumerera på Nyhetsbladet. Det är gratis förstås! Den artikel om analyser av narkotika i hår som presenteras i detta nummer tror vi ska vara av intresse för oss alla. På sikt skulle vi också gärna vilja se bidrag som författats av representanter för de andra trafikslagen. En viktig målgrupp för vårt nyhetsblad har de som arbetat med medicinska körkortsbedömningar på landets alla länsstyrelser varit. Vid årsskiftet 2009/2010 går den regionala körkortsverksamheten över till Transportstyrelsen. Även om vi vet att många av er från länsstyrelserna kommer att komma med till Transportstyrelsen med de gamla arbetsuppgifterna, är det ofrånkomligt att en del av er som vi samarbetat med i Foto: Pär K Olsson många år snart inte längre kommer att göra det. Vi hoppas att det kan finnas anledning för er att vara kvar som prenumeranter också i framtiden. Till er läsare inom sjukvården hoppas vi att vi även i fortsättningen ska kunna ge er aktuell kunskap inom det trafikmedicinska området. En särskilt uppskattad form har era frågor med tillhörande svar från oss varit. Fortsätt att skicka frågor! Trafikmedicinska rådet arbetar idag med att framställa en ny Trafikmedicinsk handbok av samma typ som den som finns nu men uppdaterad utifrån nya rön och nya föreskrifter. Efter att vi haft en liten enkät i vår monter på läkarstämman 2008 beslutade vi att enbart producera boken i elektronisk form. Nyhetsbladet kommer att finnas kvar också i en tryckt version, men på sikt ger möjligheten att ha den enbart som en nättidning öppningar för fler läsare och ett rikare innehåll. Lars Englund, chefsläkare på Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin nr 18 juni 2009 3
FORSKNING & ANALYSMETODER Håranalyser ett bra alternativ för att styrka drogfrihet I Nyhetsbladet nr 15 skrev Trafikmedicinska rådet om möjligheten till håranalyser för att bevisa drogfrihet, se www.transportstyrelsen.se/sv/vag/trafikmedicin/nyhetsblad/ Där skrev vi bland annat att ett hårprov speglar droganvändningen under flera månader tillbaka till skillnad från provtagning med urinprov där drogintag bara kan spåras några dagar eller någon vecka i bästa fall. Vi bedömde i Trafikmedicinska rådet att hårprover borde kunna lämpa sig för att kontrollera drogfrihet i till exempel drograttfylleriärenden. Sådan provtagning skulle kunna fungera som ett komplement till traditionell provtagning med urinprover tills mer erfarenheter fanns. Mer om kostnader och analysmetoder finns i artikeln från november 2007. Håret klipps av alldeles intill hårbotten. Locken läggs sedan i en folie. Vi berättade också att Rättsmedicinalverket i samarbete med Beroendekliniken i Linköping under 2007 skulle starta ett forskningsprojekt med analyser av hårprov i kombination med urinprov på de klienter som gick på kontroller för att visa drogfrihet. Detta skulle göras för att få en uppfattning om hårprov kunde vara att föredra framför urinprov, tjäna som komplement till urinprov eller ge mer information än de nuvarande rutinerna. Det projektet är nu avslutat. Transportstyrelsens Trafikmedicinska råd har granskat rapporten och gör en sammanfattande värdering som är positiv men noterar att det ännu kan krävas en större undersökning innan man säkert kan säga något om håranalysernas plats i de medicinska körkortskontrollerna. Undersökningen omfattade 99 hårprover från 84 patienter. För att man skulle kunna vara med i undersökningen krävdes det att håret hade en längd på minst 3 centimeter vid provtagningstillfället som sammanföll med läkarbesöket i slutet av övervakningsperioden. Hårproven analyserades i regel som ett segment om 3 centimenter eller som två segment om 3 centimenter vardera. Detta för att spegla den senaste 3-månaders perioden och täcka upp den period under vilken de två urinproven var tagna. Provtagningen går till som framgår av bilderna. En lock frigörs från bakre delen av provlämnarens huvud. Håret klipps av alldeles intill hårbotten. Locken läggs sedan i en folie så att 5 10 millimeter av hårets rotända sticker ut utanför den avfasade delen. Folien viks ihop och proceduren upprepas två gånger med ytterligare foliebitar. De tre foliebitarna stoppas i ett särskilt provkuvert och skickas för analys. Resultaten visade att det inte fanns några falskt negativa prover i håranalyserna, det vill säga att i alla de fall där urinproverna visade illegala droger återfanns samma substans i hår- Folien viks ihop. Foliebitarna stoppas i ett särskilt provkuvert. Foto: Mark Olson provet. Håranalyserna var också klart bättre än urin screening för att hitta illegalt bruk under kontrolltiden. Man hittade ytterligare 7 personer som hade använt illegal narkotika under kontrolltiden men lämnat rena urinprover. 12 personer påvisades dessutom ha använt det numera narkotikaklassade smärtlindrande och i missbrukarkretsar använda preparatet Tramadol. Detta preparat analyseras inte rutinmässigt vid drogscreening i urin men det ingår i hårtesterna. Dessutom är det en viktig kunskap att de undersökta personerna föredrog hårtesterna, eftersom de då slapp övervakade urinprov som många hade svårt med. Rapporten i sin helhet kan läsas på www.transportstyrelsen.se/sv/vag/trafikmedicin/nyhetsblad/ Vi på Trafikmedicinska rådet har fått några frågor om personer som inte klarat att lämna urinprover och i sådana fall kan hårprover redan idag sägas vara ett gott alternativ. Att använda håranalyser som rutinmetod för uppföljning då en person ska styrka drogfrihet ser lovande ut. Innan vi säkert kan rekommendera en sådan metod kan ytterligare forskning behövas. Dessutom kan det vara så att föreskrifternas krav om antalet provtagningar efter grovt rattfylleri kan lägga hinder i vägen, möjligen också det som sägs om frekventa eller upprepade laboratorieprover i 12 kap. 11 i de körkortsmedicinska föreskrifterna. Lars Englund, chefsläkare på Trafikmedicinska rådet 4 Trafikmedicin nr 18 juni 2009
FORSKNING & ANALYSMETODER Fakta: Håranalys 1. PROVTAGNING Lock (minst 3 cm) från bakre delen av provlämnarens huvud klipps av Locken läggs i folie Folien viks ihop Hårprovet i folien skickas i provkuvert för analys 2. PROVFÖRBEREDELSE Hårets proteinstruktur löses upp genom kemisk eller enzymatisk nedbrytning 3. ANALYS Screeninganalys med LC-MS (vätskekromatografi + masspektrometri) Om positivt: Verifikationsanalys med GC-MS (gaskromatografi + masspektrometri) 4. RESULTAT Utifrån masspektrometerns dataanalys kan eventuella droger (upp till tre månader tillbaka i tiden) identifieras bland topparna AKTUELLT Chefsläkare Lars Englund utsedd till ITMA:s president Trafikmedicinska rådets chefsläkare Lars Englund är nu utsedd till president i den internationella trafikmedicinska organisationen ITMA (International Traffic Medicine Association). Utnämningen skedde den 26 29 april i år vid ITMA:s 21:a världskongress i Den Haag, Holland. Det här är ett erkännande till Sverige som ett föregångsland inom trafiksäkerheten och till Transportstyrelsen och vårt trafikmedicinska arbete men det är också en stor ära för mig, säger Lars Englund. Organisationen ITMA har funnits sedan 1960 och dess huvudsakliga verksamhet är att hålla internationella kongresser. ITMA har hållit 20 världskongresser i princip vartannat år sedan 1963. Lars Englund har varit med på alla kongresser sedan 1992 och ser dem i första hand som ett sätt att sprida kunskap om viktiga trafiksäkerhetsfrågor i fattigare och mindre trafiksäkerhetsmedvetna delar av världen men också som ett sätt att hålla sig uppdaterad med vilka aktiviteter som pågår inom det trafikmedicinska området i andra länder. På kongresserna presenterar forskare sina aktuella undersökningar men det förekommer också föredrag av typen Så här gör vi i Australien när det gäller ITMA har en bred definition av begreppet trafikmedicin som omfattar mer än föreskrifter och förares lämplighet. I trafikmedicinbegreppet ingår, enligt ITMA, alla sätt att minska olika typer av skadlig inverkan på människors hälsa av trafiken. Hit hör också ordinära trafiksäkerhetsåtgärder som förebygger skador som bilbälten, krockkuddar och mitträcken. Som deltagare i ITMA:s kongresser finns förutom läkare inom olika discipliner, psykologer, farmako- loger, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, socionomer, kuratorer också jurister, fordons- och körkortsexperter, personal inom polisen, trafiksäkerhetsanalytiker, trafiknykterhetsexperter och andra forskare och tjänstemän inom statliga och ickestatliga institutioner samt politiker. ITMA är ansluten till världshälsoorganisationen WHO och vid den senaste kongressen i Haag fanns det del tagare från 30 olika stater från alla världens kontinenter. I ITMA:s styrelse ingår representanter ( regional directors ) för 9 olika delar av världen. Läs mer om ITMA på www.trafficmedicine. org/ där man också kan ansöka om medlemskap. Nästa kongress år 2011 planeras äga rum i Chongqing, Kina. Elisabet, Kandell-Eriksson, utredare på Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin nr 18 juni 2009 5
JURIDIK Länsstyrelsen har blivit anmäld för sin hand läggning av en anmälan från en anhörig Här nedan återges i något redigerad form ett beslut den 11 juni 2008 (diarienummer 3269-2007) från Riksdagens Ombudsmän JO. Det är ett intressant fall där JO anser att anmälan från anhörig borde ha föranlett en utredning från länsstyrelsen. Anmälan till JO En klagande har anmält en länsstyrelse till JO och klago målen avsåg handläggningen av ett körkortsärende. Av anmälan framgick bland annat följande. Klagandes mor är 79 år gammal och har de senaste åren blivit alltmer förvirrad och lider även av andra sjukdomstillstånd. Hon har regelbunden tillsyn av hemtjänsten. Problemet är att hon har körkort och disponerar en bil, trots att hon inte alls har insikt om sin olämplighet som bilförare. Klaganden har anmält detta till länsstyrelsen som vägrat utreda saken om inte en anmälan från läkare eller polis ges in. Av bifogad e-postkorrespondens framgick att klaganden vänt sig till länsstyrelsen i egenskap av son till körkortshavaren. När länsstyrelsen hänvisade till att de inte kunde påbörja utredning av moderns körkortsinnehav om inte en anmälan från läkare eller polis kom in, upplyste klaganden att han själv är legitimerad läkare. Länsstyrelsens utredning och yttrande Länsstyrelsen anmodades göra en utredning och yttra sig över vad som framförts av klagandens anmälan till JO. E-postkorrespondensen bifogades. Av länsstyrelsens svar framgår bland annat följande. Det krävs en anmälan från polis eller behandlande läkare för att länsstyrelsen ska utreda moderns lämplighet att ha körkort. Anmälaren har uppgivit att han är legitimerad läkare men att han inte har någon patientrelation till sin mor och han är därmed i detta sammanhang anhörig snarare än läkare som åsyftas i 10 kap. 2 körkortslagen. Anmälan har dessutom inkommit med e-post och saknar därför en personlig underskrift, vilket gör det svårt att säkerställa vem som är avsändare. Länsstyrelsen borde dock ha valt att diarieföra anmälan och sedan meddela att ärendet behöver komplet teras med en undertecknad anmälan, lämpligen utfärdad av behandlande läkare, och om inte begärd komplettering inkommit inom skälig tid överväga annan lämplig åtgärd. Länsstyrelsen kommer att se över sina rutiner för hantering av ärenden enligt de aktuella bestämmelserna. Rättslig reglering Körkortet ska återkallas om körkortshavarens förutsättningar för rätt att köra ett körkortspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att han eller hon från trafiksäkerhetssynpunkt inte längre bör ha körkort enligt 5 kap. 3 7 körkortslagen (1998:488). Länsstyrelsen prövar ärenden om körkortsingripande enligt 7 kap. 2 andra stycket körkortslagen. Om det finns anledning att anta att en körkortshavare inte uppfyller de förutsättningar som gäller för att inneha körkort, ska länsstyrelsen skyndsamt utreda dennes lämplighet, vilket framgår av 5 kap. 2 första stycket körkortsförordningen (1998:980). Länsstyrelsen ska således ex officio ta ställning till om uppgifter som kommer in föranleder ett ingripande. JO:s bedömning Anhöriga till körkortshavare torde i allmänhet ha goda förutsättningar och dessutom många gånger vara de första att upptäcka förändringar i körkortshavarens hälsa. Om körkortshavaren har bristande insikt om sin hälsa eller eventuella sjukdomar, torde det vara värdefullt för länsstyrelsen att genom anhöriga få kännedom om körkortsinnehav som kan ifråga sättas. JO har förståelse för bedömningen att uppgifterna i detta ärende inte kunde anses komma från en läkare i körkortslagens mening. Uppgifterna från anmälaren var emellertid av sådan beskaffenhet att de borde ha föranlett någon form av åtgärd, inte minst med tanke på uppgiftslämnarens medicinska sakkunskap. Som länsstyrelsen själv uppgett i sitt svar till JO skulle ett ärende därför ha påbörjats. Elisabet Kandell-Eriksson, utredare på Trafikmedicinska rådet Ny bok av Jörgen Lundälv Trafikmedicin för socialtjänsten Jörgen Lundälv, universitetslektor i socialt arbete och docent i trafikmedicin, har kommit ut med en ny bok Trafikmedicin för socialtjänsten om SoL och LSS. Boken handlar om den trafikskadade människans rättigheter och skyldigheter och beskrivs i boken utifrån de upplevelser som handläggare inom området berättat om vid intervjuer. Boken vänder sig till socialarbetare, klienter och patienter och deras närstående liksom till läkare och andra professioner inom området rehabilitering. 6 Trafikmedicin nr 18 juni 2009
JURIDIK Regeringsrättens dom i ett överklagat dispensärende Regeringsrätten ändrar inte ett avslagsbeslut från Trafikmedicinska rådet i ett dispensärende som rör synfältsdefekter. Transportstyrelsen, dåvarande Vägverket, avslog en ansökan om dispens från de medicinska kraven för behörigheterna BE och CE från en person med nedsatt känslighet i båda ögonens vänstra synfält, det vill säga en homonym synfältsdefekt åt vänster. Synfältsundersökning med Ringperimetri har visat synfältsbortfall åt vänster. Synfältsmätning med den mindre känsliga metoden binokulär Esterman visade däremot inga defekter. Personen har även nedsatt synskärpa. Synskärpan i höger öga är 0,6 och i vänster öga 0,2 med korrektion. Binokulär synskärpa är 0,6 okorrigerad och med korrektion. Vad som orsakat synnedsättningen framgår inte av det medicin ska underlaget. Sannolikt har synfältsbortfallet orsakats av skada i höger hjärnhalva. Synfältsdefekten i sig ger inte upphov till nedsatt synskärpa. Eftersom synskärpan förbättras vid vridning av huvudet åt vänster får en skada i höger hjäss lob misstänkas och med den sammanhängande neglektfeno men. Ett vänstersidigt neglekttillstånd kan innebära att individen har en oförmåga att ta hänsyn till sinnesintryck som till exempel syninformation som strömmar in till den högra hjärnhalvan från den motsatta halvan av omvärlden. Den drabbade är djupt omedveten om det egna synhandikappet. Kombinationen av synfältsbortfall och neglektfenomen får betraktas som särskilt allvarligt i trafiksammanhang. Transportstyrelsen noterar att Regeringsrätten anser att ett normalt resultat vid Estermann-undersökning inte räcker för att medge undantag från gällande medicinska regler. Stina Stenback, överläkare på Trafikmedicinska rådet STATISTIK Anmälningsstatistik 2008 Vid årsskiftet 2008/2009 hade cirka 5,9 miljoner personer körkort. Av dessa hade 9000 anmälts till länsstyrelsen av läkare. Det motsvarar cirka 1,5 per 1000 körkortshavare. Det finns stora variationer mellan olika län, högst i Gävleborg (X), Dalarna(W) och Västernorrland(Y) med cirka 2,6 2,75 anmälningar per 1000 körkortshavare och lägst i Uppsala(C) med cirka 0,4 och Skåne(LM) och Jämtland(Z) med cirka 0,8 anmälningar. En majoritet av anmälningarna avser män, cirka 80%. Antalet anmälningar från läkare som inkom till länsstyrelsen under 2008 uppgick till 2574 personer vilket är en ökning från 2007 då antalet anmälningar uppgick till 2288 personer. 3,0 2,5 Antalet anmälningar från läkare per 1000 körkortshavare fördelade efter län år 2008 Thomas Lekander, statistiker på Vägverket 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 AB C D E F G H I K LM N O OM S T U W X Y Z AC BD Källa: Trafikregistret Trafikmedicin nr 18 juni 2009 7
AKTUELLT Mariann Almgren chef för Körkortsenheten Mariann Almgren som varit tillförordnad enhetschef för Körkortsenheten har från den 1 mars 2009 fått förordnande som enhetschef. Mariann har tidigare haft en del handläggaruppgifter inom trafikmedicin kvar men dessa har nu förts över på övriga handläggare/utredare. Mariann är från den 1 januari 2009 dessutom beslutande i Trafikmedicinska rådets yttranden och beslut. Trafikmedicin på webben Ny körkortsbehörighet AM och krav på körkort för moped klass I Den 1 oktober 2009 införs en ny körkortsbehörighet för moped klass I 1, nämligen behörighet AM. Denna behörighet eller någon annan körkortsbehörighet (A, A1, eller B) krävs från och med oktober i år för att få köra moped klass I. Den som har förarbevis för moped klass I får dock fortsätta att köra moped klass I utan körkort till och med 2012. Samma medicinska krav som för behörighet B, krav på körkortstillstånd men endast kunskapsprov För körkortsbehörigheten AM gäller samma lämplighetsprövning som för övriga körkort i grupp I. Samma medicinska krav gäller således för behörighet AM som för behörighet B. Körkortstillstånd krävs för övningskörning och för utfärdande av körkort. Redan den 1 april 2009 kan körkortstillstånd för behörighet AM meddelas och övningskörning är då tillåten om tillstånd meddelats. Utbildning får endast ske hos sådan utbildare som givits särskilt tillstånd och privat övningskörning är inte tillåten. För utfärdande av körkort krävs inte något körprov utan endast kunskapsprov för behörighet AM. Ålderskravet för att få köra moped klass I är fortfarande 15 år. Återkallelse och anmälningsskyldighet - Från och med den 1 oktober 2009 kan behörigheten AM återkallas på samma grunder som övriga körkort, det vill säga även av medicinska skäl. Behörigheten omfattas från och med samma datum också av läkares anmälningsskyldighet enligt 10 kap. 2 körkortslagen. Information om trafikmedicin finns nu på www.transportstyrelsen.se under länken Väg. Där hittar du också bland annat information om alkolås vid rattfylleri. - Från och med den 1 april 2009 kan körkortstillstånd för behörighet AM återkallas på samma sätt som övriga körkortstillstånd och tillståndet omfattas då också av läkares anmälningsskyldighet. Förarbevis för moped klass I - Förarbevis för moped klass I får utfärdas till och med den 30 september 2009 och ger, som nämnts ovan, fortsatt rätt att köra moped klass I. Förarbeviset upphör dock att gälla om inte innehavaren senast den 31 december 2012 ansökt hos Transportstyrelsen om utbyte av beviset till ett körkort med behörighet AM. Någon lämplighetsprövning görs inte vid utbytet till behörighet AM. - Förarbeviset likställs med körkort med behörigheten AM från och med den 1 oktober 2009 när det gäller körkortsingripande enligt 5 kap. körkortslagen. De som har förarbevis för moped klass I kan alltså få det återkallat på medicinsk grund. Någon automatisk återkallelse av förarbeviset på grund av tidigare återkallelse av körkort med anledning av sjukdom ska dock inte ske. Ett ärende om ingripande kan till exempel initieras vid anmälan från läkare eller polis angående medicinsk olämplighet. Ingar Werkström, jurist på Trafikmedicinska rådet 1. Mopeder delas in klass I och klass II. Klass II = moped som är konstruerad för en hastighet av högst 25 km/tim och som har en motor vars nettoeffekt inte överstiger 1 kilowatt. Klass I = moped som inte tillhör klass II och är konstruerad för en hastighet av högst 45 km/tim. 8 Trafikmedicin nr 18 juni 2009
AKTUELLT Foto: Shutterstock Förarbevis för snöskoter, terränghjuling och moped klass II Terrängskoter delas från och med den 1 april 2009 in i fordons kategorierna snöskoter och terränghjuling. Liksom tidigare är det tillräckligt med förarbevis för att köra dessa fordon och ålderskravet är fortfarande 16 år. Även ett giltigt körkort och traktorkort utfärdat före den 1 januari 2000 ger rätt att köra snöskoter och terränghjuling, även om körkortet därefter har varit återkallat under en period. Moped klass II får från och med den 1 oktober 2009 endast köras av den som har körkort, traktorkort eller förarbevis för sådan moped, med undantag för den som dessförinnan hunnit bli 15 år. Något krav på förarbevis eller körkort för att köra moped klass II har inte funnits tidigare. Ålderskravet är fortfarande 15 år. Nu höjs också kravet på utbildningens innehåll och kvalitet samt kraven på anordnarna av kunskapsprov för snöskoter och terränghjuling. Samtidigt införs en möjlighet att återkalla förarbevis för moped klass II, snöskoter och terränghjuling samt meddela varning. Gemensamt för dessa förarbevis är att - någon lämplighetsprövning inte sker innan förarbevis medges (några medicinska krav gäller således inte) - teoretisk och praktisk utbildning är obligatorisk - endast kunskapsprov krävs - återkallelse på grund av trafikbrott blir möjligt från och med den 1 oktober och - ett förarbevis av den gamla modellen, det vill säga utfärdat före den 1 oktober 2009, ska bytas ut senast 2012 till den nya typen av förarbevis med fotografi. Ingar Werkström, jurist på Trafikmedicinska rådet Trafikmedicin nr 18 juni 2009 9
FRÅGOR & SVAR Frågor och svar om trafikmedicin Den första frågan gäller hur länge en person som behandlas med Subutex ska ha villkor om läkarintyg på sitt körkort. Den andra frågan gäller vart man som läkare vänder sig om man är osäker på om en person är lämplig som bilförare. Frågor och svar återges något redigerade. Fråga från läkare vid en beroendeklinik En patient har kommit till mottag ning en regelbundet och lämnat urin prover en gång varannan månad. Proverna är slumpmässigt utvalda och patienten kallas till provtagning med ett dygns varsel. Samtliga urinprover har varit negativa och utan anmärkning. Patien ten har också lämnat blod prover inklusive CDT dels i april 2008, dels i februari 2009 och samt liga prover har varit utan anmärkning. Min bedömning är att patienten har varit helt fri från missbruk och det föreligger inga hinder för att ta körkort. Vi har funderingar på hur länge detta intygsskrivande ska pågå. Lagen säger ju att patienten ska inkomma med intyg så länge behandlingen med Subutex pågår. Kan ni ta upp detta inom myndigheten Transportstyrelsen för att se om man på något vis kan ändra på lagen för att ge utrymme för mer individuell bedömning? Det finns i nuläget patienter som troligtvis kommer att ha livslång behand ling. Man kan ju åtminstone disku tera utglesning av intygsinter vallen. Den aktuella patienten har lämnat intyg enligt egen uppgift i cirka sju års tid. Chefsläkare Lars Englunds svar Din fråga om hur länge och hur ofta man ska kontrollera en persons lämplighet att ha körkort för den som använder Subutex (enligt vad som sägs i 12 kap. 16 och 17 i VVFS 2008:158) är befogad. Det som sägs i föreskriften om hur länge kontroller ska ske är ett allmänt råd och har formu leringen: - Vid behandling enligt 16 bör villkor om läkarintyg föreskrivas och prövning av frågan om fortsatt innehav göras så länge behandling pågår och därefter vid ytterligare minst ett tillfälle. Eftersom detta står i ett allmänt råd och har formuleringen bör kan det inte sägas vara en tvingande föreskrift (än mindre någon lag ). Idag sker tolkning och tillämpning av denna skrivning ute på landets olika länsstyrelser och den kan säkert variera mellan länen. Från den 1 oktober 2010 övergår länsstyrelsernas körkortshantering till Transportstyrelsen och det ges förutsättningar för en mer likartad bedömning i hela landet. Min uppfattning är dock att det behövs en uppföljning och att den ska fortgå så länge behandlingen pågår. För att veta att en eventuell avveckling av behandlingen går bra är det motiverat med kontroll vid ytterligare minst ett tillfälle. Jag förmodar att ni också har kvar perso nen i programmet med vissa kontrol ler så länge behandlingen pågår. Har jag rätt i att tro att ni också för egen del gör blod- och urinprover för att kontrollera att sidobruk inte förekommer? Att det i de stabila fallen skulle behövas några extra åtgärder för kontrollen av själva körkortslämpligheten tycker jag inte ska vara nöd vändigt i flertalet fall. Om man efter flera år med stabila förhållanden och om du som behandlande läkare i intyget till länsstyrelsen kan skriva något om den saken och föreslå att man glesar ut kontrollintervallen för körkortsintyg en så tas det säkert positivt emot. Något särskilt längsta intervall finns inte men jag vet att länsstyrelserna idag oftast inte accepterar intyg mer sällan än vart tredje år. Om du vill förenkla hanteringen kan innehållet i intyget förmodligen i de flesta fall vara enbart journalanteckningar med laboratorie svar och en kort samman fattande skrivning att allt är stabilt och att sidobruk inte förekommer och att du föreslår nytt läkarintyg om tre år. Det finns inget krav på att använda det ganska omfattande intyget som annars används vid missbruk/bero ende. Fråga från läkare Hur ska man som läkare agera om man är osäker på om en patient är lämplig som bilförare eller inte? Vart vänder man sig? Chefsläkare Lars Englunds svar I dagsläget är det lämpligt att vända sig till konsultläkaren på den länsstyrelse där patienten är skriven eller till någon av läkarna på Transportstyrelsens Trafikmedi - cinska råd för att se vilken ytterligare information som kan behövas. På Transportstyrelsens webbplats under Väg/trafikmedicin finns ytterligare informa tion, bland annat aktuella föreskrifter och boken Trafikmedicin som kan vara av nytta. 10 Trafikmedicin nr 18 juni 2009
PROFILEN Presentation av utredare Elisabet Kandell-Eriksson Sist ut i raden att presentera sig i Nyhetsbladet är utredare Elisabet Kandell-Eriksson. Jag började på Vägverket den 1 december 2003 och en av mina första egna arbetsuppgifter blev att ansvara för information om trafikmedicin ut till allmänheten, vilket bland annat innebar att ta över arbetet med Nyhetsbladet. En riktigt kul uppgift, tycker jag. Några andra sådana uppgifter är att arbeta med webbsidor, broschyrer och sedan några år tillbaka ansvara för Trafikmedicinska rådets monter vid den Medicinska Riksstämman (läkarstämman) som anordnas i slutet av november varje år. Jag håller naturligtvis också på med den ordinarie handläggningen av våra trafikmedicinska ärenden. När jag började på Vägverket fick jag ett vikariat som handläggare på Trafikmedicinska rådet, dåvarande sektion Trafikant. Det skulle vara ett vikariat under ett års tid på grund av tillfällig arbetsanhopning och jag tog tjänstledigt från mitt ordinarie arbete vid landstinget Dalarna. Vikariatet förlängdes efterhand och efter nästan 3,5 års vikariat fick jag äntligen en fast tjänst som numera har gått över till Transportstyrelsen. Jag trivs jättebra och har inte ångrat en dag att jag sökte mig hit. Jag tycker själv att jag lärt mig otroligt mycket och har många kompetenta och trevliga medarbetare. Jag har tidigare arbetat inom landstinget Dalarna (har till och med fått guldklocka!), som läkarsekreterare, som expeditionsföreståndare inom psykiatrin och som administratör på hälsooch sjukvårdenheten vid landstingets kansli i Falun. På fritiden tycker jag om att resa gärna till platser där jag aldrig varit förut, läsa böcker, umgås med familj och vänner. Jag är aktiv i vår lokala gympaförening och jag går gärna på några gympapass i veckan. På Vägverket engagerade jag mig även i friskvårdsnätverket. Jag är också intresserad av gamla bilar så en dröm är att en dag skaffa en fin gammal Ford Mustang. Det blir nog tyvärr bara en dröm men man vet ju aldrig... NEDANSTÅENDE ANNONS KOM UT I LÄKARTIDNINGEN OCH DAGENS MEDICIN UNDER MAJ MÅNAD. Har din patient körkort? Transportstyrelsen har den 1 januari 2009 övertagit Vägverkets uppgifter som central körkortsmyndighet. 2010 tar vi även över länsstyrelsernas verksamhet för körkort. Läs mer om trafikmedicin, föreskrifter, nyhetsblad, blanketter med mera på vår webbplats www.transportstyrelsen.se under länken Väg. Chefsläkare Lars Englund Trafikmedicin nr 18 juni 2009 11
AKTUELLT Ny trafikmedicinbok som e-bok Sedan de nya föreskrifterna började gälla den 1 maj 2008 har frågan om att uppdatera trafikmedicinboken diskuterats. Nu har en bokgrupp som består av chefsläkare Lars Englund och utredarna Sarah Kers, Birgitta Heed och Elisabet Kandell- Eriksson tagit form. Gruppen har hittills haft tre möten för att lägga upp strategin inför arbetet och bland annat diskuterat vilken form boken ska ha, för vem boken skrivs, hur strukturen ska se ut och vilka författarna ska vara. Boken kommer enbart att finnas som en elektronisk så kallad e-bok och alltså inte publiceras i tryckt form. Under den Medicinska Riksstämman 2008 genomfördes en liten enkät bland läkare om vilken form på boken man föredrog och en klar majoritet ville ha en elektronisk bok som var åtkomlig via Internet. Det blir dessutom mycket enklare att uppdatera en sådan e-bok om det till exempel blir förändringar i föreskrifterna. Boken skrivs för läkare, läkarstuderande, personal på länsstyrelserna (som kommer att bli Transportstyrelsens regionala enheter från den 1 januari 2010) och för körkortssökande, det vill säga också för en intresserad allmänhet. Gruppens förslag är att e-boken ska ha samma struktur som trafikmedicinboken har idag; det ska finnas förord och läsanvisningar och den ska vara upplagd efter de olika kapitlen som finns i föreskrifterna. Varje sådant kapitel ska ha olika nivåer där den översta nivån ska vara en kort medicinsk grundkurs om kapitlets sjukdomar för den som inte är medicinskt utbildad samt en ordlista. Därunder ska föreskrifterna finnas i sin helhet samt fördjupningstext och fallbeskriv ningar. Det trafikmedicinska nyhetsbladet ska även bli sökbart från e-boken. Det har även diskuterats om Trafikmedicinska rådets dispenspraxis ska finnas och kanske också intressanta domar som kan länkas från bokens olika kapitel. Något som kommer att bli nytt är att man ska kunna få instuderingsuppgifter och därefter kunna testa sina kunskaper i trafikmedicin genom att göra ett kunskapstest med feedback, så kallad e-learning. Tanken är att det ska bli ett kunskapstest för varje kapitel. Kunskapstestet vänder sig i första hand till läkarstuderande men även till andra intresserade. Flera tänkbara nya och gamla författare till de olika kapitlen finns och några av dessa har redan sagt att de är intresserade av att medverka. Innan författarna kan börja med arbetet måste upphandlingar göras och avtal skrivas. Som ett pilotprojekt för hur den färdiga e-boken kommer att kunna se ut har arbetet med kapitlen 12 och 13 redan påbörjats. De olika kapitlen i boken kommer att ta olika lång tid att färdigställa men vartefter de blir klara kommer de att publiceras. De kapitel som tar lång tid att skriva kommer att få en länk med hänvisning till den gamla trafikmedicinboken samt information om att kapitlet är under bearbetning. Avsikten är att arbetet med e-boken ska komma igång så snart upphandlingar och avtal är klara. Elisabet Kandell-Eriksson, utredare på Trafikmedicinska rådet Nästa nyhetsblad beräknas utkomma hösten 2009. Telefon 0771-503 503 www.transportstyrelsen.se