Information Innehållsansvarig: Lena Kättström Höök Tfn 08-519 546 48 lena.kattstrom.hook@ nordiskamuseet.se Projektledare för utställningen: Olle Emilsson, tfn 070-201 35 11, olle.emilsson@ nordiskamuseet.se Utställningens formgivare är Anna Gathu. Presskontakter Petra Leinmark, Den 19 oktober 2012 öppnar Nordiska museet en utställning om hår. Den handlar om oss människor och vårt hår på huvudet, i ansiktet och på kroppen. Utställningen tar upp då och nu, ideal och tabu och den väjer inte för några perspektiv när föremål, bilder och berättelser lyfts fram för att visa de attraherande, generande och provocerande sidorna av allt vårt hår. Hår - attraherande, generande, provocerande Vad berättar håret om oss? Människans förhållande till sitt hår har förändrats över tid och återspeglar religiösa, politiska, tekniska och ekonomiska förhållanden. Det gäller såväl ansiktshår som kroppshår och huvudhår. Med frisyren kan vi uttrycka vår identitet. Vi kan visa status, kön, ålder och ursprung. Hår kan också uttrycka protest och revolt och samhörighet med olika subkulturer. Hårfärger och frisyrer tillskrivs vissa egenskaper - ofta fördomsfullt - kopplat till intelligens, olika egenskaper, sexuell attraktionskraft och så vidare. Är rödhåriga mer temperamentsfulla och blondiner dummare? Det naturliga ofriserade håret kan ses som ett tecken på både geni och galenskap. Skillnaden kan vara hårfin. Skägg och mustascher har i alla tider använts för att visa tillhörighet; religiös, social eller kulturell. Exempel på det är slutspelsskägg, professorsskägg, filosofiskägg, konstnärsskägg, tredagarsstubb, tomteskägg, sportskägg, tangorabatt, slokmustasch och moppemusch. Vilket hår på kroppen som tas bort är tydligt knutet till klädmodet. När ärmlösa klänningar blir populära kommer produkter för hårborttagning ut på marknaden och reklamen uppmanar kvinnor att ta bort håret i armhålan. Trenden fortsätter över tiden när nylonstrumpan, bikinin och stringtrosan ökar i popularitet. Utställningen Hår öppnar den 19/10-12 och pågår till 1/9-13.
Foto Peter Segemark Nordiska museet Högupplösta bilder och bildtexter finns på Pressens sida: www.nordiskamuseet.se/press Presskontakter Petra Leinmark, Utställningstexter Utställningen är indelad i avdelningarna Huvudhår, Ansiktshår, Kroppshår, Hår på fel plats och Hårproblem. I utställningen finns också en tidslinje. Texterna och rubrikerna speglar uppdelningen i utställningen. Huvudhår Långt eller rakat, blankt av brylkräm eller samlat i dreadlocks. Våra frisyrer varierar med modet, men religion och ekonomi spelar också roll. Liksom var vi kommer ifrån och vilka vi röstar på. På 1700-talet var praktfulla peruker en statussymbol. Ett uttryck för lyx och överflöd som försvann med franska revolutionen. På 1920-talet klippte kvinnorna av sitt långa hår och den korta pagen blev en symbol för frigörelse. Fyrtio år senare förändrade Beatles en hel generations frisyrideal. FRISERING OCH STYLING Hår har skurits och klippts. Männens under längre tid än kvinnornas. För kvinnans del slår klippningen igenom på allvar på 1920-talet med det nya kortklippta pagemodet. Innan dess var det vanligare med långt uppsatt hår. Den andra stora nyheten, för kvinnornas del, under 1920-talet är permanentonduleringen som gör den nya korta frisyren vågig, hållbar och lättskött. Resultatet blir att kvinnorna i större utsträckning börjar gå på frisersalong. Vanligen syftar permanent till att få rakt hår lockigt med hjälp av kemiska vätskor och värme. Tidigare har frisyrer formats med tekniska hjälpmedel som locktänger och hårkrusare som värmts på spisen. Håret kan även göras krusigt genom att flätas i vått tillstånd. Pappiljotter används för att styla och locka håret. Från början är de gjorda av sammanrullade pappers- och skinnbitar och senare av plast. Hårspray och läggningsvätskor underlättar stylandet av frisyren. För herrarnas del är Brylcreemen den stora produkten, mest känd för att ge raggarna den rätta bakåtslickade looken på 1950-talet, men även använd av herrar i allmänhet från 1928 och framåt. Vid slutet av 1900-talet finns elektriska hårspolar, locktänger, hårkrusare och hårplattare. Och nya stylingprodukter som hårmousse, gelé och vaxer. Löshår och peruker Peruker förekom redan i det antika Egypten. I Sverige börjar kvinnor använda löshår i sina frisyrer på 1500-talet. På 1600- och 1700-talet är hela peruker och stora frisyrer moderna statusmarkörer för både kvinnor och män som har råd. Under 1700-talet blir männens peruker mindre. Håret, eget eller löst, samlas i en pung eller stångpiska i nacken. Efter franska revolutionen blir frisyrerna enklare och naturligare. För männens del återkommer sedan inte något perukmode, men kvinnor använder lösa
Foto Peter Segemark Nordiska museet Foto Karl Erik Granath Nordiska museet Foto Okänd, privat ägo För information och pressbilder, se pressens sida på www.nordiskamuseet.se korkskruvslockar under 1800-talets första hälft. Under slutet av 1800-talet växer kvinnofrisyrerna och chinjong ( en mjuk knut, ofta av löshår, i ett litet hårnät i nacken) och lösflätor börjar användas på 1870-talet. Bland bondebefolkningen används löshår framför allt i brudhåret vid bröllop. Håret kan vara av olika material, även lin och ull. 1664 års överflödsförordning (en begränsning av import av lyxkonsumtion) slår ner på prästernas långa och mycket krusota peruker och 1710 överenskommer prästerskapet att lägga av dem. De som behöver dem för hälsans skull kan skaffa sig små peruker som är naturligt hår lika. På 1960-talet blir det populärt igen att bära peruker och postischer som en modedetalj. Idag är hårförlängning med äkta asiatiskt hår en stor produkt i västvärlden. VAD BERÄTTAR HÅRET OM OSS? Hårmodet har varierat över tid och återspeglar religiösa, politiska, tekniska och ekonomiska förhållanden. Med frisyren kan vi uttrycka vår identitet. Vi kan visa status, kön, ålder, ursprung och under lång tid kunde man se på sättet att visa eller dölja håret om en kvinna var gift eller inte. Hår kan också uttrycka protest och revolt och samhörighet med olika subkulturer. Hårfärger och frisyrer tillskrivs vissa egenskaper - ofta fördomsfullt - kopplat till intelligens, olika egenskaper, sexuell attraktionskraft och så vidare. Är rödhåriga mer temperamentsfulla och blondiner dummare? Det naturliga ofriserade håret kan ses som ett tecken på både geni och galenskap. Skillnaden kan vara hårfin. Lågt eller högt hårfäste har kopplats ihop med oärlighet eller intelligens. På 1970-talet uttrycker punkfrisyrerna ungdomars frustration över arbetslöshet och protest mot det existerande samhället. Idag kan rastaflätor eller ett rakat huvud visa tillhörighet och motstånd. Håranalys kan berätta om vår identitet när det gäller härkomst, hälsotillstånd, droger och miljögifter. Hårets kraft En vanlig föreställning inom många religioner och kulturer är att det sitter en särskild kraft i håret. I Gamla testamentet berättas om Simson vars styrka låg i det långa håret. När Delila lyckades lura honom och klippte av hans sju flätor förlorade Simson hela sin styrka och kunde fängslas. När håret sedan växer ut igen återfår han dock sin styrka och kan hämnas på allihop. Också bland de förhistoriska germanska stammarna fanns tron på hårets magiska kraft och innan de skulle ut i strid undvek soldaterna att klippa sitt hår. Att jämföra med dagens slutspelsskägg. Under 1600-talets häxprocesser menade man att häxornas övernaturliga kraft fanns bland annat i det långa håret där onda andar huserade.
Foto Peter Segemark Nordiska museet Högupplösta bilder och bildtexter finns på Pressens sida: www.nordiskamuseet.se/press Presskontakter Petra Leinmark, HÅR SOM MAKT, STRAFF OCH REVOLT Frisyren kan markera revolt och protest mods, punkare, skinheads är tydliga exempel på det. Håret kan även vara en manifestation för makt, kyrklig, världslig eller social. Genom tillstånd eller tvång. Att bära eller inte bära olika frisyrer. Tvångsrakningar, av exempelvis krigsfångar eller vid 1600-talets häxprocesser, har varit ett sätt att avidentifiera och förnedra personer genom historien. De norska tysketöser, som under andra världskriget lierat sig med fiendemakten, straffas genom att allt huvudhår rakas av. Ända in på 1800-talet kunde en ogift mor tvingas att bära iögonfallande huvudbonader som horklutar och horluvor. Detta för att markera att hon varken är en orörd ungmö eller en ärbar hustru. Horkluten eller horluvan avviker genom att ha en speciell färg, ofta röd, eller genom att knytas på ett annorlunda sätt. Detta drabbar bara den ogifta modern. Mannen behöver inte bära något skamtecken. Ansiktshår Skägg och mustascher kommer och går i modet. Stil och form varierar och uttrycker helt olika saker. Tänk på skogsmannens vildvuxna skägg, den gamle vise mannens långa, eller konstnärens obekymrade. I alla sammanhang är det en symbol för manlighet. Det enda ansiktshår som är välkommet på en kvinna är långa ögonfransar och vackert formade ögonbryn. SKÄGGMODE Rakknivar och pincetter som påträffats i svenska bronsåldersgravar, talar för att männens mode då var slätrakat. Under Yngre järnåldern bärs långa kraftiga mustascher och spetsigt hakskägg. Frisyren på huvudet och ansiktsbehåringen är intimt förbundna. Med stort långt hår följer slätrakning. Kort hår ger skägg och mustascher. Under 1500-talet ska skägget vara långt och håret kort. När längre hår och peruker blir modernt på 1600-talet minskar skägget till ett kort pipskägg för att sedan helt försvinna. 1700-talets mode är skägglöst. Vid 1800-talets början blir polisonger trendigt. Senare på 1800-talet är det allmänt förekommande med skägg och mustascher, en trend som håller i sig till första världskrigets slut. Under 1920 talet fram till 1950- och 1960-talet är modet skägglöst med undantag för den tunna mustaschen som kallas tangorabatt och konstnärsskägget à la författaren Hemingway. På 1960-talet bär unga intellektuella gärna skägg och på 1970-talet är det vanligt med vildmansskägg, polisonger och
För information och pressbilder, se pressens sida på www.nordiskamuseet.se mustascher. På 1980-talet kommer den konstanta tredagarsstubben. Idag är skägg åter på modet, i alla former, framför allt bland unga män. Yrkesmässig rakning Yrkesmässig rakning och hårskärning har sedan medeltiden utförts av barberare som kallas bardskärare eller fältskär och också utövar sårläkekonst. Rakkniven med utfällbart knivblad förekommer redan på medeltiden och är den huvudsakliga metoden för rakning ända till 1900-talets början. 1901 introduceras Gilettes säkerhetsrakhyvel, med utbytbara stålblad, vilket underlättar hemrakningen. Det gör även den elektriska rakapparaten som lanseras 1931. 1960 kan man raka sig med batteridriven rakapparat. 1975 kommer engångsrakhyveln från franska BIC. På 1980-talet, i samband med att tredagarsstubben blir modern, kommer den ställbara skäggtrimmern som gör så att man aldrig behöver visa sig helt renrakad. Idag har den ursprungliga rakkniven med utfällbart blad kommit tillbaka genom de raksalonger som återuppstått i och med den nya skäggtrenden. Vax, locktänger och mustaschformare har tagits till hjälp vid friseringen av skägg, mustascher och polisonger. Övrig ansiktsbehåring som ögonbryn, ögonfransar, näshår och hår i öronen ansas också. Ögonfransar färgas och förlängs och ersätts med lösögonfransar. Ögonbryn färgas, plockas och tatueras. SKÄGG, MUSTASCH OCH IDENTITET Skägg och mustascher har i alla tider använts för att visa tillhörighet. Religiös, social eller kulturell. Slutspelsskägg, professorsskägg, filosofiskägg, konstnärsskägg, tredagarsstubb, tomteskägg, sportskägg, tangorabatt, slokmustasch, och moppemusch är alla exempel på det. Vissa skägg är även knutna till olika tidsepoker. Ett exempel är skepparkransen ett skägg som följer haklinjen och går ihop med polisongerna. Skepparkransen var populär bland fiskare och sjömän på 1800-talet. En modern variant är Pappaskägget, något som odlas under pappaledigheten - kallas även föräldraledighetsskägg. (se mer på www.skäggbloggen.se ) Dagens skäggrenässansen bland unga män förklaras av trendanalytiker som en del av den allmänna retrotrenden med folkhemmet i fokus där längtan efter trygghet leder till det existerande gubbmodet. Skäggets popularitet kan även ses som ett försök att återerövra en traditionell manlighet, på det enda området där kvinnor inte kan konkurrera. Trendsättare bakom dagens skäggmode är ofta idrottshjältar
Foto Peter Segemark Nordiska museet Högupplösta bilder och bildtexter finns på Pressens sida: www.nordiskamuseet.se/press Presskontakter Petra Leinmark, som David Beckham och Zlatan Ibrahimovic. Slutspelsskägg Slutspelsskägg är skägg som odlas av idrottsmän, särskilt inom lagsporter, under pågående slutspel. I Sverige förknippas slutspelsskägget framför allt med ishockey. Det anses förstärka lagandan och förknippas med vidskeplighet det skulle bringa otur att raka sig inför viktiga matcher. Traditionen anammas även av lagets supportar. Skäggtypen har till och med spridit sig utanför tävlingsidrotten och det förekommer till exempel att högskolestudenter låter bli att raka sig inför viktiga tentor vilket resulterar i så kallat tentaskägg. En liknande typ av skägg är produktionsskägget som odlas i ett filmteam under inspelningen. Inom filmvärden avläses status genom skägget. Ett lagom långt skägg hela tiden visar att det går bra för personen som har jobb hela tiden i olika projekt. Är skägget väldigt långt vet man att projektet håller på att haverera. Kroppshår Mannens bringa kan vara både hårig och hårlös. Den godkända kvinnokroppen, däremot, behöver alltid ansas fram. De olika reglerna har rötter långt tillbaka i tiden, i synen på kroppshåret som en sexuell symbol och i behovet att särskilja könen. Idag handlar det om hygien, attraktionskraft och märkligt nog naturlighet. Det har blivit en självklarhet att ändra våra naturligt håriga kroppar för att passa en onaturligt hårfri norm. Den som bryter mot denna norm, frivilligt eller ofrivilligt, får räkna med att provocera. MINDRE KLÄDER MINDRE HÅR Vilket hår på kroppen som tas bort är tydligt knutet till klädmodet. 1920-talet. Klädmodet visar den tidigare dolda kroppen. Ärmlösaklänningar blir populära och armhålans hår blir synligt. Kvinnan uppmanas, via hygienböcker och reklam, att ta bort håret i armhålan. Produkter för hårborttagning kommer ut på marknaden. 1940-talet. Nylonstrumpan blir populär och benens hår uppmärksammas för hårborttagning. 1950-talet. Bikinitrenden sprider sig. Innerlår och ljumskar ses över för borttagande av synligt hår. 1980-talet. Manliga hårlösa underklädesmodeller inspirera till hårborttagning hos män. Nu vaxas och rakas bringan.
För information och pressbilder, se pressens sida på www.nordiskamuseet.se 1990-talet ger stringtrosans popularitet ökat fokus på könshåret som markant ska begränsas. Även anushåret blir aktuellt för borttagning. 2000-talet. Både män och kvinnor s könshår hamnar i tydligt fokus för borttagande. Delar av könshåret kan docklämnas kvar för formande av olika frisyrer. Kommentar: upprepning populär 40- och 50-tal, ändrade inte jag det i förra versionen? JAG ÄR STÄNDIGT MEDVETEN Hos många finns en stark rädsla att framstå som onaturlig i sin kroppsbehåring. Att som kvinna ha tydlig manlig behåring - kan upplevas som onämnbart även i ett förtroligt samtal. Citatet nedan är taget från ett samtal kring en kvinnas erfarenhet av att ha hår på överläppen. Ordet mustasch används aldrig - det är för starkt förknippat med manlighet och en rädsla att kvinnligheten då ifrågasättas. Med citat Kvinna 75 år, pensionär: Det gillas inte att jag pratar om det här. Man är rädd för att jag ska skämma ut mig och familjen Jag måste ju plocka. Det måste jag. Jag vill ju inte ha (pekar mot läppen) det skulle se för gräsligt ut om det fick.. det blir långa strån, men de får inte bli långa. Det har blivit en vana för mig, jag har plockat sedan jag var ung 10 minuter varje morgon och kväll framför spegeln. Jag blir ledsen när jag ser nya strån. Det är ett stort komplex, det är okvinnligt, naturligtvis. Jag har känt mig väldigt trött på att hålla på med det här Jag blir arg på kvinnor som inte tar hand om sitt generande hår, men jag blir också avundsjuk för att de vågar. Önskar att jag vågade, men det kan jag inte. Jag är ständig medveten..sitter aldrig i direkt sol för då syns det (håret) tydligare. Jag skulle aldrig kunna åka någonstans utan pincett i väskan. Min man accepterade mig som jag var men det räckte inte med den tryggheten, jag ville inte att han skulle inte behöva skämmas för mig inför andra. FRÅN KONST TILL PORR Dagens pornografiska bilder med hårlösa kön är ingen nyhet. Redan i de tidiga erotiska bilderna visas kön med skuggat eller helt avlägsnat könshår. Skillnaden är vad könshåret anses signalera. Både inom konsten och tidiga erotiska bilder avbildas ofta könet som hårlös. Detta för att begränsa den sexuella laddningen.
Presskontakter Petra Leinmark, I dag har det hårlösa könet ändrat värde - från att ha inneburit en sexuell nedtoning till att nu framstå som starkt sexuellt laddat. Men det är först under början av 2000-talet som hårlösa kön blir förekommande utanför konsten och pornografin - och anammas av både män och kvinnor i det verkliga livet. Information om borttagandet av könshår fås genom olika media. Men även genom iakttagelser av hur andra ser ut kring sina kön, exempelvis i duschen på gym, simhallar och skola. Könshåret som ett tydligt erotiskt tecken och blickfång sprids med 1960/70-talets pornografi och försvinner till stor del i dessa sammanhang under 1990-talet. PÅ 70-TALET HADE ALLA HÅR UNDER ARMARNA. I dag finns en uppfattning om 1970-talet som det fritt växande kroppshårets tid. Men detta stämmer inte helt. Toleransen var större men håret på benen tog många bort. Under 1970-talet diskuteras, rätten till den naturliga kroppen. Inom kvinnorörelsen förs en marginell debatt om det fritt växande kroppshåret, där kvinnor ska sluta ta bort sitt kroppshår. Naturligheten anses ge möjlighet till ett fritt sinne och ett fritt njutande av sin sexualitet. Men detta framlyftande av kroppshåret slår dock inte igenom i de breda folklagren och inte heller helt bland de politiskt aktiva kvinnorna. Det naturliga håret blir istället för vissa en medveten markör för att visa sitt ställningstagande mot den rådande kvinnobilden. Birgitta 65, pensionär: Jag var inte så noga med att ta bort håret under armarna på 70-talet, men håret på benen har jag alltid tagit bort. I dag skulle jag aldrig kunna gå utan ärmar utan att ha tagit bort håret. Tror att normen inte var lika stark som den är i dag. Visst var det så, att man skulle ta bort håret men det var inte lika uppseendeväckande att inte göra det som det är i dag. Nu är det så uppenbart att det ska bort. Nu förtiden är jag verkligen noga. INGA ATTRAKTIVA KVINNOR HAR KROPPSHÅR Synen på kroppshår påverkas av olika medias förmedling av könsroller, vad som är kvinnligt och vad som är manligt. Framför allt synen på vad som är kvinnligt är tydlig inom filmen och reklamens värld. Där hårborttagningen framställs som en möjlighet att nå attraktion och framgång, såväl socialt som yrkesmässigt och inom kärlek. Exempelvis i filmen Bridget Jones dagbok, framställs hår-
borttagandet som en självklar kvinnlig förberedelse inför en romantisk träff. Likaså när en man ska föreställa kvinna, ingår ofta en scen med kroppshårborttagning, exempelvis i filmen Tootsie. Hårborttagning blir då en symbol för kvinnlighet och attraktion. Tillsammans med reklamfilmer där hårborttagningen framställs som en självklarhet för att uppnå kvinnlighet men även för att nå frihet att njut av livet och att vara sig själv, fastställs synen på kvinnans hårlöshet. I motsats gestaltas kvinnor med ansikts- eller kroppshår ofta, i dessa media som elaka, gammala, oattraktiva eller häxor. Michael 45, aktieanalytiker: Ett rakat kön är sexigt, signalerar sex, att sex är viktigt för mig (för den som tagit bort könshåret)...en kvinnas rakade kön signalerar sexuell medvetenhet och att man trivs med sin kropp och vågar njuta av sex. FRÅN LEKSAK TILL PORR I dag pekar många på att det är pornografin som ligger till grund för ungdomars könshårsborttagning. Men genom iakttagande av sin omgivning får pojkar och flickor tidigt kunskap om var och på vem hår får finnas. Det hårlösa idealet finns i barns omgivning under stor del av deras uppväxt. Informationen sprids via film, reklam, produktutbud och genom att betrakta de omgivande vuxna. Men redan i leksakernas värld är alla vuxna hårlösa. Varken Ken eller Barbiedockan har något kroppshår men Barbie har en lady shaver. Samtal med 23 st 8-9 åriga skolbarn. På frågan om människan har hår på kroppen så blev svaret enhälligt ja. Vilka som hade kroppshår var pappor, män, och de fanns på olika delar av kroppen tom på tårna. När det gällde kvinnor så var det först tyst, sedan kom svaret, nej, kvinnor har inte hår på kroppen. En röst bröt sig ut Mina mamma har hår under armarna, men bara ibland. www.familjeliv.se : Min dotter fyller 10 år i höst och har sedan tidig ålder haft mycket håriga ben och även överläpp. Barnen i skolan frågar ofta varför hon har mustasch och varför benen är håriga... Då och då även glåpord som gör henne mycket ledsen... Hon frågar ofta vad hon ska göra för att få bort dem. (På sommaren har hon aldrig kjol eller korta byxor för då syns håren...)
Presskontakter Petra Leinmark,..men nu har hon kommit hem flera gånger och sagt att när hon pratar med kompisarna i skolan håller hon för munnen så ingen ska se mustaschen..frågorna om dessa hår blivit för mycket och för ofta, vilket gör att hon börjat må sämre. Jag vet att man ska vänta med detta hårborttagande, men när hon lider så som hon gör... VÅRT KROPPSHÅR INGEN PERSONLIG ANGELÄGENHET Var hår tillåts växa och på vem avgörs till stor del av kulturella och sociala sammanhang. Normerna i västvärlden är tydliga. Män får ha hår på kroppen. Det får inte kvinnor. Genom hela människans historia finns, ett behov av att särskilja könen främst för att främja sexuell attraktion och säkra vår fortlevnad. Som en del av detta behov kom män och kvinnor att biologiskt utveckla olika mycket kroppshår. För kvinnor har denna biologiska skillnad sedan förtydligats -genom att i samklang med olika tiders rådande ideal, att i samklang uppmanat kvinnan att aktivt ta bort synligt hår. I den rådande normen blir borttagandet av kroppshår en självklarhet för att uppnå kvinnlighet. SYNDENS LOCKELSE Inom konsten förekommer ofta den nakna kroppen. I många fall genom historien avbildas den utan tydligt kroppshår, framför allt kvinnans kropp. Konstens kroppar är inte alltid tänkta att vara en naturlig avbildning. Den nakna kroppen är ofta en idealkropp av sin tid, tänkta att vara beundrade och njutningsbara. Men varför anses kroppshåret inte passa in i denna ideala bild? Är det för den tydliga signalen om sexualitet som kroppshåret ger? För människans tydliga hår på armar, i armhålan, bröst, ben och kön är ett synligt tecken på sexuell mognad, då det växer fram i puberteten, den sexuella mognadsprocessen. Sexualitet, framför allt kvinnans sexualitet, har genom historien ansetts som skamfyllt, syndigt och tabu. Att ta bort det tydliga kroppshåret blir ett sätt att tona ner sexualiteten När klädmodet förändras och armhålanshår blir synligt i ärmlösa klänningar på 1920-talet, förs denna syn på kroppshåret över till den verkliga människan och till armhålanshår. HÅRET INGEN VILL HA Ett ökat fokus på kroppen i olika media stärker kraven på en hårlös kropp, både för män och kvinnor. En kropp utan kroppshår anses
För information och pressbilder, se pressens sida på www.nordiskamuseet.se ren, fräsch, naturlig, attraktiv och sexig. I vardagen sprids informationen om hårborttagning via media, film och nätet. Vi påverkas genom att iakta andra människor möter. Även ett besök i mataffären där hårborttagningsprodukter samsas med matvaror, informerar oss att håret ska bort. Men i hårborttagningens spår förlorar kroppen det naturliga skyddet mot bakterier och friktionsskador. HÅRET SOM FÖRSVANN Kroppshåret ses historiskt som något manligt. Men idag är det vanligt att även män tar bort hår på till exempel rygg och bringa. Män kan vara manliga med eller utan hår. För kvinnan är det annorlunda, där är idealet ännu hårlöshet. Med 1920-talets ärmlösa klänningsmode blir kvinnans kroppshår för första gången synligt hos en bredare allmänhet av kvinnor. Uppmaningar om att ta bort armhålans hår förmedlas genast via reklam, hygienböcker och ett nytt sortiment hårborttagningsprodukter för kvinnor kommer ut på den svenska marknaden. Under 1980-talet blir mannens kroppshår som, utanför kroppsbyggarkulturen hittills varit orört, aktuellt för borttagande. I reklam framställas nu mannen som ett sensuellt maskulint objekt där hårfria fotomodeller visas i objektifierande reklamsammanhang. Att behålla eller ta bort sitt kroppshår blir nu, för mannen, en valfrihet. Framförallt hår på rygg och axlar, men även bringa ses som aktuella för borttagning. Kommentar: tog bort hårlösa kvinnor i första meningen, det blir en mycket tydligare punch med kvinnans hårlöshet i ingressens sista mening då. Starkare budskap och lättare att läsa. Förstår vad du vill säga med större sammanhang, med få undantag känns bättre rent språkligt. ÄCKLIGT, SEXUELLT OCH ONATURLIGT Idag anser många att kroppens yttre speglar den inre personligheten. En välskött kropp signalerar en välskött person. I dag är idealet om en totalt hårfri kropp på frammarsch. Kroppshåret anses som äckligt, ohygieniskt och även som onaturligt. På kvinnor ska allt hår bort. För män är det mer varierat där hår på armar och ben får vara kvar. Hår på kön, armhålor och bröst är valfritt men hår på axlar och rygg ska bort. Denna syn är framför allt vanlig hos unga och yngre medelålders kvinnor och män. Under 2000-talet blir könshåret aktuellt för borttagande. Hår-
Foto Peter Segemark Nordiska museet Högupplösta bilder och bildtexter finns på Pressens sida: www.nordiskamuseet.se/press Presskontakter Petra Leinmark, löst kön ses som hygieniskt, sexuellt njutbart och en signal om sexuell medvetenhet. Läkare och hudterapeuter möter en ökad oro bland unga när fler personer konsulterar dem för hjälp med sin kroppsbehåring. I många fall är behåringen inte något tecken på sjukdom eller överdriven behåring. FY FAN VILKEN ÄCKLIG JÄVEL Att hamna utanför den givna normen frivilligt eller ofrivilligt uppfattas som provokativt. Det kan få konsekvenser för den som inte uppfyller förväntningarna på en hårlös kropp. Att som kvinna inte ta bort sitt kroppshår anses i dag mer som en aktiv, medveten handling än att ta bort det. En medveten provokation som möts av starka reaktioner. När en anonym kvinnas håriga armhåla skymtas under 3 sekunder i TV s Melodifestivalen blir styrkan i den rådande normen för kroppshår tydlig. Personliga påhopp och hatfyllda inlägg förs genast fram på olika nätforum. Där armhålans hår anses symbolisera; homosexualitet, provokation och mindre vetande. Påhoppen besvaras med nystartade grupper som uppmanar fler att bryta mot kroppshårsnormen och låta håret i armhålan växa. Här symboliserar armhålans hår istället frihet, naturlighet och rätten att få vara sig själv? På fel ställe Håret på en människas huvud kan vara hur vackert som helst. Men när det lossnar händer något. Plötsligt är det ofräscht! Ingen vill kännas vid hårstråt i maten, tussen i hårborsten, de långa stråna i duschbrunnen. Förr kunde håret användas i magiskt syfte och fick inte hamna i fel händer. Men en slinga av den älskades hår bars gärna i en berlock runt halsen, och fortfarande sparar många det lilla barnets första lock. HÅRMINNEN En hårlock från någon älskad, död eller levande, blir ett minne som bär personens identitet. Den en gång burna locken skapar närhet. I 1700- och 1800-talets kändiskult samlas och sparas även hårlockar från kända personer, som kungligheter, författare, kompositörer med flera. Minneslockar sparas i kuvert eller stoppats in i medaljonger. Hårkullor från Våmhus i Dalarna skapade smycken och tavlor av hår. Under rundvandringar i Sverige och Europa tillverkades hårarbeten direkt på plats av beställarens hår. Under
Foto Peter Segemark Nordiska museet Högupplösta bilder och bildtexter finns på Pressens sida: www.nordiskamuseet.se/press För information och pressbilder, se pressens sida på www.nordiskamuseet.se 1800-talets mitt var hårkullornas broscher, klockkedjor och andra smycken som allra mest populära. Kläder av hår Hur känns det att bära sitt eget eller någon annans hår på sin kropp? Hår, från både människor och djur, har använts som förstärkning i kläder. Under andra världskriget bidrar Sveriges kvinnor till produktionen av garn och tyg genom att klippa sitt hår. Nina Sparr, nutida hårkulla och hårkonstnär, från Våmhus i Dalarna, skapar inte bara smycken utan även underkläder av människohår. Sandra Backlund, internationellt uppmärksammad och prisbelönt svensk modedesigner har gjort en kollektion med kläder tillverkade av människohår: Body, skin and hair. HÅR & MAGI Det gäller att vara försiktig med urkammat och avklippt hår. Hamnar håret i orätta händer kan det användas i magiskt syfte, sjukdomar och annat ont kan drabba hårets ägare. Men hår kan också användas för att påverka sin egen framtid. Det finns många exempel i folktron på hur ett instoppat hår i kläder eller mat kan ge en person makt över det motsatta könet. I kärleksmagin anses kärlek kunna väckas om man lägger sitt hår i maten eller bakar in lite blygdhår i en bulle som man bjuder den tilltänkta på. Ett sätt att skydda sina barn mot sjukdomar har varit att tillverka trolldockor, med barnens hår och naglar i. Dessa offrades åt älvorna. Kärleksmagi Blir en flicka kär i en pojk som hon ej tror vill hava henne eller om hon märker att hennes fästman blir kall mot henne så skall hon gå in i ett rum, rulla ned för fönstren, låsa dörrarna och med en sax klippa några hår av dem som sitter på hennes könsdelar och alldeles intill öppning därstädes. Dessa hår skall hon sedan klippa sönder mycket korta och blanda dem i våffelsmet, och dessa våfflor skall hon giva den gossen och noga se till att han äter av dem, så blir han kär i henne. Men en flicka fick vara försiktig så att hon inte oavsiktligt förlorade några hårstrån till en mansperson, för då kanske hon själv blev förälskad, och det i fel karl. I Östra Frölunda i Västergötland kom en yngling över en hårlock från en flicka. Den lade han i sin högra sko, och då blev flickan alldeles galen efter honom, sägs det.
Foto Peter Segemark Nordiska museet Högupplösta bilder och bildtexter finns på Pressens sida: www.nordiskamuseet.se/press Presskontakter Petra Leinmark, Om en pojke satt nära en flicka som spann kunde han om han hade tur göra sitt livs kap. Han skulle då i smyg ta tre strån från hennes huvud och även lite av den tråd som hon hade spunnit. Av håret och tråden skulle han tvinna en ljusveke. När han sedan hade stöpt ett ljus med veken i och tände det, så kunde flickan inget annat göra än att fortast möjligt ge sig av till honom. Citat från uppteckningar ur Ebbe Schöns bok Älskogens magi Hårproblem Hår kan vara vackert, böljande och fräscht. Något som vi gärna visar upp. Men många gånger är det också ett problem. Kalufsen kan vara full av mjäll eller löss. Kanske har vi en dålig hårdag. Eller så blir huvudet kalare och kalare. Sjukdomar kan ge pälsliknande hårväxt där vi inte vill ha den eller helt ta bort håret från vår kropp. Hårsjukdomar Mjäll, beror på obalans i hårbottens bakterie- och svampflora och drabbar ca 50% av alla människor. För de flesta rör det sig om några vita flingor på mörka kragar, men för en del blir det ett riktigt problem. Som värst brukar det vara i 20 30-årsåldern och besvären försvinner oftast i 50-årsåldern. Stress och sjukdom kan bidra till att problemen förvärras. Det finns flera olika sjukdomar som gör att man kan tappa håret, helt eller delvis. Samlingsnamnet på latin för att tappa håret är alopeci. Sjukdomen drabbar ca 2% av alla människor och förekommer i olika grader från fläckvis hårbortfall, där håret växer ut igen, till total avsaknad av allt kroppshår. Orsaken till sjukdomen är inte känd och det finns inga botemedel. Som en följd av vissa sjukdomar, som till exempel sköldkörtelsjukdom, infektion, stress vid fysisk eller psykisk sjukdom kan man också tappa håret. Dock brukar det växa ut igen. Det brukar det också göra för kvinnor som tappar mycket hår i samband med förlossning och amning. Mycket ovanligt är hypertrikos, onormalt mycket kroppshår, och hirsutism, manlig kroppsbehåring på kvinnor. Förr ansågs det mycket märkligt och en del drabbade kvinnor försörjde sig som skäggiga damen på cirkusar. Skallighet - problem, protest och mode Att bli tunnhårig och skallig har genom seklerna upplevts av många som ett problem, speciellt bland kvinnor. En del har försökt dölja det med hjälp av peruk, tupé eller överkamning. Ända sedan 1800-talet har man också försökt sig på olika me-
toder för att stimulera hårväxt, oftast utan resultat. I dag kan man också transplantera hår genom att flytta hårsäckar från ställen där man har mycket till kala områden. En av de första grupperna som själva väljer att snagga sig och raka huvudet är skinnheadsen, som börjar dyka upp i Sverige på 1970-talet, och chockerar med sina korta eller obefintliga frisyrer. Snaggade och rakade skallar var deras sätt att ta avstånd från både det konventionella korta och hippierörelsens långa hår. Under 1980-talet börjar synen på kala skallar ändras och det dyker upp män som väljer att raka av sig håret utan att det är en protest, framför allt bland män med kulturella arbeten. Under 1990-talet blir det fler och fler och när fotbollsspelaren David Beckham rakar av sig håret 2000 blir det en riktig trend. Flera kända kvinnor har också rakat av sig håret, som till exempel Sinead O connor och Demi More, men det har inte skapat något större trend bland andra kvinnor. UTANFÖR NORMEN Kroppshårsnormen är tydligt framträdande i dagens samhälle. Kroppshår eller ej har blivit en markör för vad som anses kvinnligt eller manligt. Men att följa eller inte följa normen är inte alltid ett eget fritt val. För personer med kroppsliga funktionsnedsättningar eller sjukdomar som påverkar kroppsbehåringen tas dessa beslut om hjälp med hårborttagning eller hårstimulering, av stadsdelsnämnder och läkare. Vad gör detta för det personliga formandet av identiteten. Citat: Marie 34, född med en funktionsnedsättning Självklart, visst är man medveten om den kroppshårfria normen men samtidigt så vågar man inte tänka att man i den situation man befinner sig i, när man inte kan sköta sin kropp själv, kan be om hjälp med sådant. Hjälp är så svårt att få att man prioriterar mat, påklädning och tvättning. Vågar man verkligen fråga? (Undrar Marie för sig själv.) All assistans måste ju det tas beslut om ifrån högre ort och då är det jobbigt att behöva be om något så privat som hårborttagning. Det känns som man skall vara tacksam för den hjälp man får och inte be om mer, i onödan. Man 42 med Kleinfeltersyndrom. 32 år gammal fick jag veta att jag hade en dold kromosom avvikelse, min kropp producerade inte testosteron i normala
Presskontakter Petra Leinmark, nivåer.( Jag var 193 cm lång och saknade ) kroppsbehåring förutom på huvud, armhålor och kön. Under hela min pubertet och fram till diagnosen har jag känt mig begränsad eller inte tagen på allvar begränsad i att söka relationer. Avsaknaden av hår gjorde att jag kände mig annorlunda. Jag har under flera tillfällen i mitt liv blivit tagen för en tjej. Jag började med testosteron och saker och ting började hända i min kropp som för mig var helt onormala. Plötsligt växte det hår i ansiktet. Min nyvunna behåring gjorde mig glad, jag såg mannligare ut. Men sen började det växa hår på insidan av mina lår, mot knäna och underbenen Jag blev äcklad.. tyckte det såg hemskt ut och kändes konstigt när jag tvålade in mig. Det har tagit mig 10 år att bli positiv till min hårväxt på kroppen. Diagnosen som sådan och behåringen har varit glädje och sorg men framför allt en källa till långa funderingar på vad som är kön, mannligt och kvinnligt. http://debatt.passagen.se/show.fcgi?category=6400000 000000007&conference=10500000000000827&posti ng=19500000005999736 Jag är tjej, 28, och fått diagnosen pcos detta innebär bla att jag svårt att gå ner i vikt men också att jag har behåring av manlig typ på hakan och halsen. Detta är så otroligt skämmigt! försöker vaxa men inom en vecka så är hårstråna tillbaka, vill helst inte raka för då blir det värre men vilken kille vill dejta en tjej med stubb? Samtidigt söker jag jobb och vill naturligtvis se bra ut på en intervju men om man sen får ett jobb och faktiskt kan gå och ta de efterlängtade laserbehandlingarna för att få bort skiten, måste man ju vänta tre veckor mellan gångerna, vet ni någon chef som skulle gå med på detta? TVÅNG, HYGIEN OCH MAKTLÖSHET: Under 1940-1980-talet tvångsrakades kvinnors kön vid förlossningar. Från medicinskthåll uppfattades det vara mer hygieniskt för barnet, då man ansåg att könshåret bar på ohälsosamma bakterier. Kvinnorna hade då inga möjligheter att ifrågasätta detta. I dag finns det medicinska belägg för att det är hälsosammare om håret finns kvar. Trots detta sprids det bland förstföderskorna själva, en tro att könet fortfarande ska rakas inför fölossningen. Många oroar sig för vad barnmorskorna ska tro och tänka om de inte uppvisar ett välskött och hårfritt kön. Citat: Birgitta 65: Jag födde barn på 70 och 80-talet och då rakade barnmorskan bort håret. (könshåret). Det var ingen som informerade om att de skulle göras det bara gjordes. Det var hemsk, fruktansvärt kränkande, jag skämdes. Efteråt kliade det hemskt och
var obehagligt. Ja,usch vad jag skämdes. Men det var ju för hygienen... Nej, jag skulle aldrig göra det själv. Men det var så man gjorde på mig för att det skulle vara rent. Annars tror jag att barnet kunde fått infektioner. www.familjeliv..se Jag ska föda mitt första barn om ca 20 dagar och har en liten fråga.. jag funderar nu på om jag ska låta raka mig eller om jag ska skita i det. Hur vanligt är det egentligen att man är rakad vid en förlossning? Är dem vana vid att se otrimmade buskar? Hårtvätt Att tvätta håret är inte något man ägnat mycket tid åt genom historien, då det inte alltid ansågs nödvändigt. Ännu vid sekelskiftet 1900 florerar rykten om att tvätt av hår inte är nyttigt. Man tror bland annat att man kan bli gråhårig av för ivrigt tvättande. De medel som används förutom vatten, såsom såpa, amoniak, tvål och bensin, har alla den effekten att håret blir torrt och matt. Att skölja håret efter tvätt med vinäger eller citronvatten motverkar detta. Först på 1930-talet kommer moderna hårschampon med tensider som inte torkar ut håret. Under 1900-talet ökar antalet schampon och hårprodukter lavinartat och från rekommendationer om hårtvätt en gång i månaden är det idag många som tvättar det varje dag. För skägg är det kanske tvärt om. På 1800-talet rekommenderas daglig skäggtvätt. Grönt hår av Timoteischampo Timotei schampo är mycket populärt i slutet av 1970- och början av 1980-talet. Det marknadsförs med en ung kvinna med långt ljust hår i vit klänning, som tvättar håret på sig själv och ett par barn vid en vattenpump på landet. Namnet Timotei vill sammankopplas med naturlig grönska, doftande gräs och hö. Därför är schampot grönt och den vita flaskan förses med ett grönt lock. Men schampot får dåligt rykte och ryktesspridarna associerar på sitt eget sätt: det sägs att håret blir grönt av schampot! Timotei har fått en stor marknadsandel när ryktet sprids. Ryktet leder till att försäljningen går ner. Det påstås också att man kan tappa håret om man använder Timotei. En modern vandringssägen, en klintbergare, får schampot på fall. Peruk eller ej 1997 bad Nordiska Museet människor skriva och berätta om sina erfarenheter av cancer. Resultat blev drygt 200 berättelser från drabbade och anhöriga. Att tappa håret, vilket många gjorde i samband med cytostatikabehandling, upplevdes som
Presskontakter Petra Leinmark, svårt. Ingenstans har jag beskrivit någonting i detalj av de olika fysiska konsekvenserna som kan uppstå, helt- eller delvis från cytostatikabehandling den smutsiga munnen, törst som aldrig släcks, äpplen som smakar salt Men ännu värre, tycker jag, är det med håret eller just saknaden av det. Första tecken på att det börjar lossna är samma känsla i hårbotten som när man kammar håret i fel riktning, och denna känsla blir mer utpräglad för varje dag. Sen börjar det komma ut små tussar så fort man rör håret. Sen kammar man i evighet och håret fortsätter att komma ut. Man tar bort den tjocka massan av hår från borstet morgon och kväll och kastar det. Till slut vill man helst inte röra håret alls. Sängkudden behöver befrias från hår varje morgon, golvet behöver kontinuerligt städning. Och ännu värre: hur ska man ta hand om allting när man försöker tvätta dessa lösa hårstrån och tussar? Den här utställda peruken användes av kvinnan som berättat ovan. Då hon inte förväntades vara sjuk så länge fick hon en peruk av syntethår. Men en del valde att inte använda peruk. Min kvinnlighet sitter inte i brösten och inte heller i håret, när jag blev kal som en biljardboll så fick folk ta mig som jag var ingen peruk som kliade och såg och kändes onaturlig. Löss Två av de 18 olika sorters löss som finns trivs i människohår. Huvudlöss i huvudhår och flatlöss i könshår, armhålor och skägg. Först under slutet av 1800-talet började man se det som skamligt att ha löss. Men att ha löss är obehagligt varför man försökt bli av med dem. En grym metod var att på barn smörja in huvudet med beck och därpå sätta en mössa. Sedan slets mössan av och löss och det mesta av håret följde med. Under mitten av 1900-talet var det nästan lusfritt i Sverige, men idag är det inte helt ovanligt med huvudlöss, främst hos barn. Metoderna är idag desamma som under 1800-talet; kamning och lusmedel. Dagens luskammar eller finkammar är av plast, förr av horn eller ben. Vanliga lusmedel var sabadillättika och gråsalva, det senare innehållande ister och kvicksilver. Dagens lusmedel är mindre farliga och obehagliga. Ordning på håret i det militära Under 1700-talet blir man alltmer noga med att soldater ska se identiska ut. Vilket också gäller hår och skägg. Under slutet av 1700-talet ska soldater ha en hårpiska i nacken och mustasch. Räcker inte det egna håret till får man ha en löspiska samt lös-
Foto Peter Segemark Nordiska museet Högupplösta bilder och bildtexter finns på Pressens sida: www.nordiskamuseet.se/press mustasch eller helt enkelt måla dit en mustasch. Skägg får man inte ha förutom om man var timmerman då skägg är ett måste. Efter 1850 bestämmer regementschefen själv över soldaternas frisyr. Under 1900-talet är det långt hår man vänder sig mot. Ibland förekomer tvångsklippning och ännu på 1970-talet är man tvungen att använda hårnät om man har långt hår. Idag är det mindre strikt. Men det finns situationer där skägg kan vara en fördel. Svenska soldater stationerade i Afghanistan har upptäckt att ett stort skägg ger dem mer pondus. Där tolkas skägg ofta som ett tecken på att man är vuxen. Tidslinjen Forntidens hårmode Under forntiden vårdade man sitt hår, man har hittat kammar från så långt tillbaka som stenåldern. Det är väldigt svårt att säga något om hårmodet innan bronsåldern. Det man kan säga utifrån gravfynden man gjort är att under bronsåldern är männen slätrakade medan de under vikingatiden har skägg och mustasch. På vikingatiden bär kvinnorna håret uppsatt medan männen har kortare hår med mittbena. Medeltiden ca 1000-1500 Sedan förkristen tid har gifta kvinnor täckt sitt hår medan ogifta kunnat ha det utsläppt. Sveriges kristnande omkring 900-talet, ändrar inte på detta, då kyrkans hållning är densamma. Seden lever därför kvar i alla skikt under hela medeltiden. I början av medeltiden har männen långt hår och skägg, senare under medeltiden blir det modernt med pagefrisyr. På 1200-talet blev skepparkransen modern, antagligen på grund av influenser utifrån. På slutet av medeltiden blir all form av skägg omodernt. Det man vet om modet gäller framför allt de högre skikten eftersom det är dessa som blivit avbildade på målningar. 1560 Skäggigt och otvättat, men friserat! Sverige är nu ett protestantiskt land. Nästan alla män bär skägg, de modemedvetna har långa och välfriserade. Även protestantiska präster, som får gifta sig (vilket de katolska ej får), odlar skägg som ett tecken på sin manlighet. Gifta kvinnor täcker fortfarande sitt hår för att visa sin högre status jämfört med ogifta. Hår och skägg tvättas sällan men friseras med hjälp av oljor och lacker. Att vara blond är helt rätt. Mörkhåriga kan bleka håret med citronsaft. 1650 Modemedvetna utan peruk! Under 1600-talet blir Sverige en stormakt med mycket influenser från Europa. Den svenska adeln är mån om att vara
Presskontakter Petra Leinmark, modern. Herrarnas hår hänger lockigt ned på axlarna. Vid det franska hovet bär herrar peruk. Men det modet slår inte i Sverige förrän senare på 1600-talet. Skägget rakar många adelsmän bort, men Officerare behåller ofta en smal mustasch. Borgare och bönder har skägget kvar. Modemedvetna gifta kvinnor slutar täcka sitt hår. De släpper ned lockarna och klipper ibland lugg, som hålls på plats med stärkelseklister. De breda folklagrens gifta kvinnor täcker fortfarande sitt hår. 1710 Män med lejonman och kvinnor med torn Sveriges ekonomi är ansträngd på grund av krig. Men de män som har råd köper en stor peruk av människohår. Men att vara fin kostar. Det är skatt på stora peruker [flyttat och kortat]. Mindre rika har halvperuker av till exempel tagel. Majoriteten har sitt eget hår. Prästerna bör ej bära peruk och absolut inte raka av sig skägget. Då förlorar de präste-allvarsamheten. För kvinnor är det modernt med ett högt torn av hår i början av 1710-talet men nästan platt mot slutet. 1780 Löshår och skägglöst Naturligt och fritt är ledord inom kulturvärlden, men hårmodet är stelt och komplicerat. Moderna damer har frisyrer på över halvmetern uppbyggda av eget hår och löshår över en stomme av till exempel ull eller tagel. Inte bara de rikaste bär peruk och det går åt mängder av puder. Flera puderfabriker startas och puderskatt införs. Bönder använder inte peruker, men många är slätrakade såsom modet föreskriver. För Militärer är mustasch ett måste. Saknas den, målas den dit. 1800 Kort och rufsigt Den franska revolutionen 1789 skakar om Europa. Samhället och modet ändrar sig drastiskt under de närmaste decennierna. Ett avståndstagande mot det gamla överlastade och med blickar mot antiken skapar korta lätta frisyrer. Kvinnor kan klippa sig lika kort och rufsigt som männen. Polisonger, som användes av revolutionärerna i Frankrike blir modernt. Men i Sverige saknar de politisk innebörd. De breda folklagrens kvinnor fortsättar att ha långt hår som de gifta sätter upp och täcker. Bland bönder hittar man både skägg och slätrakad hakor. 1880 Skäggigt värre! Mode sprider sig nu fortare än tidigare med hjälp av bättre kommunikationer och ändras ofta. Fler kan lägga sig till med moderiktiga frisyrer. Skägget har gjort sitt segertåg och majoriteten av männen i Sverige bär skägg eller mustasch inom