Polismyndigheten i Norrbotten

Verksamhetsredovisning 2008 Polismyndigheten i Norrbotten AA-192-1089/09

1 (48) INNEHÅLL En polis i allmänhetens tjänst... 2 1 INLEDNING... 4 1.1 Disposition och definitioner...4 1.2 Resultatet i korthet...5 1.3 Organisation...7 2 BROTTSFÖREBYGGANDE... 8 2.1 Resurser BF och helheten...8 2.2 PUM och allmänt om verksamheten i yttre tjänst...8 2.3 Bastaktik...11 2.4 Åtgärder mot våldsbrott och ordningsstörningar...11 2.5 Trafiksäkerhetsarbete...12 2.6 Åtgärder mot stöld och skadegörelse...14 2.7 Åtgärder mot narkotikabrott...14 2.8 Inre utlänningskontroll...14 2.9 Fjällräddning och CITES-brott...15 2.10 Effekter - brottsutveckling och omvärld...15 3 BROTTSUTREDNING... 26 3.1 Resurser...26 3.2 Åtgärder inom utredningsprocesserna PNU...26 3.3 Grov organiserad brottslighet...27 3.4 Närståendevåld och brottsofferarbete...28 3.5 Effekter redovisade ärenden och uppklaring...28 4 EXTERN SERVICE... 30 4.1 Resurser...30 4.2 Polisens Kontaktcenter...30 4.3 Receptioner och tillståndsärenden...30 4.3 Delgivningsärenden...31 4.3 Utlänningsärenden...31 5 GEMENSAM VERKSAMHET... 32 5.1 Resurser...32 5.2 Ledning/styrning/stöd...32 5.3 Kompetensförsörjning...34 5.4 Medarbetarfokus/kompetensutveckling...36 5.5 Ekonomi...37

2 (48) EN POLIS I ALLMÄNHETENS TJÄNST I juni 2008 tillträdde jag som länspolismästare i Norrbotten. Det är ett av de bästa uppdrag man kan ha, inte minst när jag kan konstatera att myndigheten utvecklas positivt på ett flertal områden och att vi hävdar oss väl i jämförelse med landets övriga polismyndigheter. Tillsammans gör myndighetens medarbetare ett bra jobb i allmänhetens tjänst och det ska vi vara stolta över! Norrbotten har Sveriges näst lägsta brottslighet. Vi är femte bäst i landet på att klara upp de brott som anmäls. Norrbottningarna är nöjda med vår service. Myndigheten hamnar på fjärde plats i landet när det gäller vapenärenden och är näst bäst för passärenden när RPS mäter. Under 2008 har myndighetens samlade förmåga prövats i ett mycket svårt spaningsmord som skedde utanför Gällivare. Trots den mycket tragiska händelsen är det ändå glädjande att se hur väl polismyndigheten löste sin svåra uppgift i samarbete med andra delar av svensk polis. Polismyndigheten har under året haft ett starkt fokus på att förbättra arbetet inom samtliga områden, vilket framgår av verksamhetsberättelsen. Vi har sett över våra interna processer i syfte att bli bättre på det vi gör och byggt vidare på att bredda våra kontaktytor och nätverk med övriga samhället. Bland annat har vi sett över vår förmåga att snabbt kunna samla myndighetens resurser, för att kunna stötta verksamheten ute på fält vid en större händelse. Ett flertal medarbetare har därför utbildats i stabsmetodik, ett stabsrum har ställts i ordning, myndigheten har övat stabsarbete och även tjänstgjort i stab vid ett flertal tillfällen. Det samlade intrycket har resulterat i ett mycket gott betyg åt myndighetens förmåga att snabbt kunna kraftsamla vid en större händelse. Under året har länets samtliga kommuner besökts i syfte att sluta avtal om brottsförebyggande råd. Besöken har tagits emot mycket väl av kommunerna som välkomnat den fördjupade kontakten med polisen. Under 2009 kommer polismyndigheten via våra områdespoliser att tillsammans med kommunerna börja arbeta i lokala brottsförebyggande råd. Sverige har fått fler poliser de senaste åren. Det gäller även för Polismyndigheten i Norrbotten. Mellan 2002 och 2010 ökar vi antalet poliser i länet med närmare 25 procent. Dessvärre har inte ekonomin utvecklats lika ljust. 2008 redovisar vi ett underskott på 15,7 miljoner kronor. Under 2009 blir ekonomin fortsatt kärv. Detta är ett öde som polismyndigheten delar med övriga polissverige. Det fortsatta arbetet inom myndigheten handlar därför om att anställa fler poliser och utveckla vår verksamhet vidare, samtidigt som vi ska spara i ekonomin. Det är en balansgång som innebär en stor utmaning. 2006 var förtroendet för polisen i Norrbotten näst lägst i landet enligt BRÅ:s förtroendebarometer. Myndigheten spände därför bågen och bestämde att senast vid utgången av

3 (48) 2010 ska vi ha högst förtroende i Sverige. Enligt 2008 års förtroendemätning från BRÅ har Polismyndigheten i Norrbotten ökat sitt förtroende mest i hela landet sedan 2006. Vi ligger idag 1,6 procent över rikssnittet och har goda förutsättningar att lyckas med vår målsättning, inte minst tack vare de goda resultat som medarbetarna dagligen levererar. Polisen finns till för norrbottningarna. Vi ska öka deras trygghet och minska brottsligheten i hela länet. 2008 minskade brottsligheten i Norrbotten jämfört med året innan. I 10 av våra 14 kommuner minskar brottsligheten. Målsättningen är att vi ska fortsätta på den inslagna vägen. Håkan Karlsson, länspolismästare

4 (48) 1 INLEDNING 1.1 Disposition och definitioner Verksamhetsredovisningen görs i den struktur som gäller för Polisens resultatrapporter PRR. Redovisningen delas in i fyra processer. Brottsförebyggande verksamhet, BF (till stor del verksamheten i yttre tjänst) Brottsutredande verksamhet, BU Extern service, ES (kontaktcenter, tillståndshandläggning, receptioner) Gemensam verksamhet, GV (verksamhetsstöd, medarbetarfokus, ekonomi etc.) De fyra avsnitten följer en logisk struktur där resursinsatsen först redovisas (hur mycket resurser har satsats på området?), följt av genomförande/prestationer (vad har gjorts och hur?) och slutligen effekter (vilka effekter har detta lett till, t ex brottsutveckling och uppklarade brott?). Rubrikerna under de fyra avsnitten har valts efter de mål och prioriteringar som beslutats av polisstyrelsen genom verksamhetsplanen för 2008. Mål har satts såväl på genomförande/prestation som effekter. Uppföljning har i stort sätt endast skett av de mål som är tydligt mätbara. Utöver detta redovisas i viss omfattning uppföljning av de mått som ingår i PRR för en bättre överblick över resultatet. Polismyndighetens olika enheter har brutit ned vissa av de myndighetsövergripande målen efter den egna problembilden. Verksamhetsredovisningen går dock endast i vissa fall in på resultatutvecklingen för särskilda enheter. För en utomstående läsare kan också en förklaring av vissa begrepp vara på sin plats. Begrepp Definition/förklaring APT Arbetsplatsträff BRÅ Brottsförebyggande rådet BF Brottsförebyggande verksamhet BU Brottsutredande verksamhet ES Extern service GV Gemensam verksamhet B 1 Brottsområde 1: Brott mot person, tillgrepps- och skadegörelsebrott B 2 Brottsområde 2: Narkotika- och trafikbrott B 3 Brottområde 3: Övriga brott, t ex ekobrott Bastaktik Nationellt koncept för arbetet i yttre tjänst mentalt, taktiskt och kommunikativt förhållningssätt Inre utlänningskontroll Kontroll av huruvida en utlänning har rätt att vistas/arbeta i Sverige KUT Kriminalunderrättelsetjänst Kärnverksamhet Områdena BF, BU och ES

5 (48) NMI Personuppklaring PKC PNU Polisprogrammet PRR VPOP Mängdbrott Nöjd medarbetarindex Utredningen leder till åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse (gärningsman binds till brottet) Polisens kontaktcenter Polisens nationella utredningskoncept Grundutbildningen av nya poliser Polisens resultatrapporter Verktyg för planlagd, operativ polisverks. Tillgreppsbrott, våldsbrott, skadegörelse 1.2 Resultatet i korthet En summering av verksamhetens mål visar att myndigheten uppvisar goda resultat inom flera områden. Brottsutvecklingen visar överlag på bra siffror näst lägst brottsnivå totalt i riket. Uppklaringen generellt har inte ökat i enlighet med målen, men Norrbotten har den femte högsta nivån i riket. Förtroendet hos allmänheten för Polisen i Norrbotten har enligt BRÅ:s mätningar ökat mest i landet. Ungdomsbrottsligheten har minskat (antalet misstänkta under 20 år). Arbetet inom trafiksäkerhetsområdet har varit framgångsrikt. PKC har byggts ut och är nu en av sju PKC-center i Sverige. Målen när det gäller rekrytering av nya poliser har uppnåtts. Sjuktalen har förbättrats avsevärt. På andra områden har resultatutvecklingen varit sämre än målsättningen. Detta gäller t.ex. antalet uppklarade ärenden gällande närståendevåld. Variationerna mellan enheterna och de olika verksamhetsgrenarna är också i vissa avseenden stora. Flera mål är visserligen högt ställda, men inte omöjliga att nå. Sammantaget bedöms att resultatutvecklingen gått något framåt 2008 och att måluppfyllelsen, d.v.s. andelen uppfyllda mål, varit ungefär densamma som 2007. Andelen helt eller nästan uppfyllda mål uppmättes till 75 % år 2008. Norrbotten hävdar sig väl vid en jämförelse med landets övriga polismyndigheter när det gäller bl.a. brottslighet, uppklaring, delar av trafikområdet, PKC och vissa delar av verksamhetsstödet, men sämre i bl.a. uppklaring av närståendevåld och bedrägerier. Styrkortet nedan visar resultatbilden för 2008 i stort. Färgerna visar måluppfyllelsen enligt följande. Målet har uppnåtts - grönt Målet har inte helt uppnåtts - gult Målet har inte uppnåtts - rött Detta redovisningssätt följer RPS sätt att bedöma resultatet enligt Polisens årsredovisning. I vissa fall grundas detta enbart på en bedömning av måluppfyllelsen i de fall något mål i siffror inte angetts. I figuren nedan har också måluppfyllelsen i procent angetts i de fall detta varit möjligt. Pilarnas riktning anger hur resultatet på området förhåller sig till föregående år.

6 (48) T o m december 2008 Styrkort och uppföljning för Polismyndigheten i Norrbotten 2008 Verksamhetsidé Polismyndighetens övergripande mål är att minska brottsligheten, öka tryggheten, öka lagföringen, ha en rättssäker handläggning samt en effektiv service och resursanvändning Antal mål som Uppnåtts Nästan Ej uppnåtts Måluppfyllelseindex: 75% uppnåtts 15 15 14 10 Perspektiv Brottsförebyggande Brottsutredning Service Gemensam verksamhet Strategiska mål Antalet brott ska minska Högre kvalitet, effektivitet Antalet nöjda servicemottag- Utveckla ledning/styrning, kompetensoch brottsuppklaring are ska öka försörjning och ha en ekonomi i balans PUM/bastaktik PNU PKC Ledning/styrning/stöd Sammanfattning Våldsbrott/ordningsstön Grov org brottslighet Service Kompetensförsörjning av konkreta mål Trafik Närståendevåld/brottoffer Samordn/likriktning Medarbetare/kompetensutv nedan Inbrott/skadegörelse Genomstr/balans/uppkl Ekonomi Narkotika Inre utlänningskontroller Införa PUM- och bastaktikkonceptet Införa PNU fullt ut PKC Förbättra ledning/styrning/stödverks Införa PUM fullt ut Fler DNA-tester (saliv) 90 % av samtal besvarade inom 3 m Förbättra metoder ledning/styrning Samtliga poliser utbildade i bastaktik Färre överlämningar, samordn Förbättrad intern och extern information Använda förenklade fu fullt ut Förbättrad service Minska våldsbrott/ordn.störn Snabbare ärendehandl vapen Förbättra kompetens-/chefsförsörjningen Intensifierat arb mot våld i offentlig miljö Intensifiera arb mot grov org brottslighet Minst 75 % nöjda/mkt nöjda service Minst 30 nya poliser anställas, nettoökn Anmäld misshandel utomhus högst 850 Nat insatser, underrättelsestyrt Chefsförsörjning/chefsutveckling Öka rättssäkerheten m m Kvinnor i ledningskompetens minst 19 % Öka regelefterlevnaden i trafiken Adekvat stöd till brottsoffer/närståendevåld Samordna ärendehandl, delgivningar Minst 70 000 alkoholutandningsprov Hot- och riskbedömningar/uppklaring Utveckla medarbetarskap och kompetens Konkreta mål Minst 540 positiva alk.utandningsprov All personal genomgå medarbetarsamtal Farligt gods, flygande insp m m Öka uppklaring och genomströmn Regelbundna APT samtliga arb.platser Döda/svårt skadade ska minska Högst 2 400 ärenden i balans Sjukfrånvaron minska med 0,5 proc.enh Minst 300 mopedbrott rapporteras 1 750 personuppklarade br.omr 1 280 personuppklarade skadeg.brott Ekonomi i balans Minska inbrott och skadegörelse 620 personuppkl tillgr exkl butik Inte förbruka mer än anslaget + överföringsb Anm inbrottsstölder i bostad högst 740 Öka tot antalet redov ärenden till åkl Hålla övertidsbudget Anm skadegörelsebrott högst 2 700 CITES-brott Minska bruket av narkotika Minst 10 kontroller i fjällmiljö Upptäckta narkotikabrott ska öka Upptäckta drograttfyllor minst 372 Öka antalet inre utlänningskontroller Antalet inre utl.kontr minst 300 Bilden visar att 16 av polismyndighetens mål 2008 uppnåtts, 12 nästan uppnåtts och 12 inte uppnåtts. En sammanfattande bedömning som gjorts är att resultatutvecklingen haft en svagt uppåtgående trend jämfört med året innan. Syftet med figuren är att få en resultatöverblick och att få en bild av hur satsningarna inom myndigheten balanserats. För stor satsning på ett område kan ske på bekostnad av ett annat, men löna sig på sikt. En satsning på medarbetarutveckling kan exempelvis leda till bättre resultat på sikt. Det är viktigt att ha balans mellan resurssatsningarna och åtgärderna inom de fyra verksamhetsgrenarna BF, BU, ES och GV.

7 (48) 1.3 Organisation Bilden nedan visar de olika enheterna och dess chefer 2008. Organisation Styrelse 13 ledamöter Kriminalunderrättelsetjänst Marianne Persson Länspolismästare Håkan Karlsson Verksamhetsstöd Ekonomienhet, Agneta Pantzare Human Resources, Anita Lundbäck Informationsenhet, Roger Jönsson Polisenhet, Ann-Christin Sjöqvist Juridisk enhet, Ingegerd Nilsson-Ramm Serviceenhet, Mikael Isaksson Avdelning extern service Avdelningschef Eva Tegelid Avd brottsförebyggande Avdelningschef Per Karlsson Avd brottsutredningar Avdelningschef Anders Danielsson Polisens kontaktcenter Maria Norgren Rättsenhet Öystein Kärneskog Receptionsenhet Anna Broström Länskommunikationscentral Eva Högfeldt-Pettersson Trafikenhet Sture Strand Brottsbekämpningsenhet Nicklas Groth Område Norra Lappland Urban Pohjanen Område Östra Norrbotten Johannes Jägare Område Piteå älvdal Kenneth Lundkvist Område Luleå - Boden Håkan Ershammar Brottsamordningsenhet Mats Ekman Narkotikaenhet Per-Olov Andersson Ekobrottsenhet Sven-Olov Lundbäck Kriminalteknisk enhet Nils Nilsson Område Norra Lappland Kjell-Åke Andersson Område Östra Norrbotten Lars Öberg Område Piteå älvdal Lars-Göran Johansson Område Luleå - Boden Jan Nilzon BF-avdelningen (polisverksamhet i yttre tjänst) och BU-avdelningen är bl.a. underindelade i fyra geografiska områden omfattande de tidigare polisområdena. I den följande redovisningen är det viktigt att ha i åtanke att de tre avdelningarnas verksamhet ibland går in i varandra och att detta återspeglar sig på resultatet. Inom processen brottsutredningar påverkas exempelvis resultatet en del av prestationerna från personalen i yttre tjänst, t.ex genom bra brottsplatsundersökningar och andra förstahandsåtgärder.

8 (48) 2 BROTTSFÖREBYGGANDE 2.1 Resurser BF och helheten Polismyndigheten i Norrbotten ökade antalet resurstimmar (antalet timmar personalen tjänstgjort) under året med ca 3 % till 875 000 timmar. Av dessa satsades under året 85 % av resurstiden på kärnverksamhet (BF, BU och ES), en hög siffra jämfört med andra polismyndigheter. Enligt tidredovisningen ökade resurssatsningarna på BU väsentligt under 2008. Detta är resultatet av rättningar av felaktigt redovisad tid 2007. Trots en ökning av redovisad tid inom BU uppvisar Norrbottens tid för BF-verksamhet den största andelen av samtliga polismyndigheter. De fyra sista raderna i figuren intill utgör tillsammans den fjärde processen/verksamhetsgrenen GV. Här uppvisar Norrbotten den lägsta andelen tid bland samtliga polismyndigheter. Polismyndigheten har avsatt mer tid 2008 än 2007 åt brottområde ett (49 % av all resurstid) och tre (12 %), men mindre tid till brottsområde två (29 %). Fördelning av resursinsatser på verksamhetgrenar 2006 2007 2008 BF 34% 45% 38% BU 32% 32% 38% ES 11% 7% 9% GV Ledn/styrn 11% 6% 5% GV Komp.försörjn 5% 3% 3% GV Stödverks 6% 6% 6% Under året har områdespoliserna kommit igång med sitt brottsförebyggande arbete i samverkan med kommunerna m.fl. Länspolismästaren och informationsdirektören har under året besökt kommunledningar och slutit samverkansavtal angående brottsförebyggande arbete. Ett bf-projekt pågår i Arvidsjaur inom ramen för ett BRÅ-projekt med fem polismyndigheter inblandade. 2.2 PUM och allmänt om verksamheten i yttre tjänst Mål Polisens underrättelsemodell (PUM) ska vara fullt införd 2008 Resultatbedömning Målet har inte helt uppnåtts. Enligt Polisens underrättelsemodell, PUM, ska en så stor andel som möjligt av den brottsförebyggande verksamheten vara planlagd. Arbetet ska bedrivas underrättelsestyrt och bygga på forskning, informationsbearbetning/analys och erfarenhet. Andelen resurstid för planlagt operativt arbete, minskade 2008 medan andelen bokförd händelsestyrd BF-verksamhet ökade från 34 % till 38 %. Användningen av planeringsverktyget VPOP (Verktyg för planlagt operativt polisarbete) har också ökat något. Den operativa ledningsgruppen (OLG) har förbättrat sitt arbete och en systematisk utveckling av PUM sker. Överlag har myndigheten en bättre myndighetsöverblick och planering av BF-verksamheten än 2007. En årskalender har bl.a. konstruerats och lagts in på Intrapolis och hålls ständigt uppdaterad så att alla chefer får en överblick över pågående och kommande insatser, utbildning etc.

9 (48) I linje med PUM omprövade OLG i juni 2008 verksamhetsplanen och beslutade om en verksamhetsinriktning. Inriktningen innefattade en uppräkning av effektiva arbetsmetoder för vissa fokusområden såsom klotter, brottsofferarbete, PNU, PUM och samverkan mellan Polis och kommun. Inriktningen följdes upp i slutet av året, varvid en självskattning/betygsättning gjordes. Under 2008 bokfördes cirka 61 300 händelserapporter (HR) 1 i myndigheten, en ökning med ca 1 % mot året innan. Antalet fördelade sig på sätt som framgår av tabellen till höger. Omkring 30 % av länets HR inträffade i Luleå kommun. När det gäller mängden HR i de mindre kommunerna bör nämnas att planlagt målarbete överlag inte genererar särskilt många HR eftersom detta bokförs mot några få mål-hr (planlagt trafikarbete bokförs t.ex.. mot ett enda trafik-hr ). Cirka 3 % av alla HR under 2008 (cirka 1 700) utgjorde prioritet 1 (omedelbart), 9 % prioritet 2 (hög), 69 % prioritet 3 (rutin) och övriga HR prioritet 4-6. Ärendena med prioritet 1 minskade jämfört med året innan med 266 HR - ca 13 %. Antal händelserapporter totalt 2007 2008 Luleå 18 083 18 036 Piteå 7 587 7 812 Boden 7 024 7 656 Kalix 5 606 5 036 Gällivare 5 580 6 262 Kiruna 5 378 5 554 Haparanda 3 038 3 070 Arvidsjaur 1 438 1 614 Älvsbyn 1 391 1 268 Överkalix 1 217 994 Jokkmokk 1 169 1 045 Övertorneå 1 126 1 130 Pajala 823 733 Arjeplog 558 587 Antalet frihetsberövanden 2 under 2008 ökade med hela 40 % jämfört med året innan, från 3 646 till 5 090 och antalet gripna ökade med 41 %, från 464 till 652. Bilden nedan visar antalet HR för prioritet 1 och 2. Den vänstra axeln visar prio 1 och 2 för hela året och den högra fördelat per dygn i snitt. 3000 2500 7,0 Antal HR 2008 prio 1 och 2 Hela året (läs efter vänstra axeln) Per dygn i snitt (läs efter högra axeln) 8 7 6 2000 5 1500 4 1000 500 0 2,8 2,5 1,4 1,9 1,8 1,0 0,4 0,5 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 3 2 1 0 Luleå Piteå Boden Kalix Gällivare Kiruna Haparanda Arvidsjaur Älvsbyn Överkalix Jokkmokk Övertorneå Pajala Arjeplog 1 HR = i stort sett uppdragen för personalen i yttre tjänst som registreras via LKC. 2 Gripna, omhändertagna och övriga frihetsberövanden

10 (48) Även om utryckningstiderna i medeltal för prio1-ärenden ökade svagt under året märks en minskning på flera års sikt. Detta kan ses som en indikation på ett mer flexibelt sätt att använda personalen i yttre tjänst. 35 30 Medelutryckningstid i minuter för prioritet 1 Pmynd i Norrbotten (medeltal för HR prio 1 från beordrat till på plats) 25 20 15 10 5 0 Utfall saknas År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 Bilden nedan visar medelutryckningstiden (från beordrat till på plats) för HR prioritet 1 under 2008 i respektive kommun. För de mindre kommunerna har endast medelutryckningstiden för 5-10 HR kunnat mätas då endast dessa var beordrade innan patrullen var på plats och därigenom mätbara. Värdena för dessa orter ska därför tolkas försiktigt. 60 50 40 Medelutryckningstid i minuter för prioritet 1 Pmynd i Norrbotten (medeltal för HR prio 1 från beordrat till på plats) 2007 2008 30 27 26 30 20 10 10 10 12 9 16 13 13 19 6 21 15 0 Luleå Gällivare Piteå Boden Kalix Kiruna Haparanda Övertorneå Älvsbyn Överkalix Arvidsjaur Jokkmokk Pajala Arjeplog En tydlig minskning av utryckningstiderna prio 1 i de mindre orterna har skett under året.

11 (48) 2.3 Bastaktik Mål Vid utgången av 2008 ska samtliga poliser ha utbildats i bastaktik. Resultat I stort sett samtliga poliser utbildade Målet har inte uppnåtts. Under 2009 kommer det resterande antalet poliserna i yttre tjänst att utbildas i en uppsamlingsomgång. En separat utbildning kommer att hållas för LKC-personal och vissa utredare. Enligt verksamhetsplanen för 2008 ska utbildningens delmoment kontinuerligt användas i den planlagda linjeverksamheten och i den händelsestyrda verksamheten. De yttre befälen ska vara drivande för att bastaktikens metoder används. Detta har märkts framför allt vid de större kommenderingarna då bastaktikens terminologi och metodik använts. Bedömningen är att arbetssättet till stora delar fått genomslag, men ännu inte till fullo. 2.4 Åtgärder mot våldsbrott och ordningsstörningar Mål Intensifierat arbete mot våld i offentlig miljö. Resultatbedömning Målet har uppnåtts. Samtliga enheter i polismyndigheten har förändrat sitt arbetssätt och arbetar med evidenzbaserade metoder såsom direktförverkande enligt Kronobergsmodellen, ansvarsfull alkoholservering och tidiga omhändrtaganden. Ett bra exempel är Polisen i Luleå, som har arbetat aktivt med tidiga omhändertaganden vid ordningsstörningar och fylleri under riskkvällar, vilket minskat våldsbrotten och ökat tryggheten. Arbetssättet har med framgång tillämpats också vid myndighetens större kommenderingar. Som nämnts ovan ökade antalet frihetsberövanden i länet med 40 % jämfört med 2007. Antalet ordningsbot förutom trafik ökade dessutom från 95 år 2006 och 150 år 2007 till hela 254 år 2008. Exempel på sådana ordningsbot är urinering och alkoholförtäring på offentlig plats. Misshandeln utomhus i länet minskade med ca 1 % under året. Delar av polismyndighetens intensifierade arbete har ingått i en nationell satsning mot våld i offentlig miljö. Under året har också Område Piteå älvdal fortsatt att arbeta mot alkoholförtäring och ordningsstörningar bland ungdomar, även om den modell som började tillämpas 2007 (kronobergsmodellen) inte använts fullt ut. Av avsnitt 2.9 framgår att antalet anmälda alkoholbrott ökat, vilket kan ses som en följd av detta arbetssätt, som för övrigt i olika delar tillämpats också i andra områden.

12 (48) 2.5 Trafiksäkerhetsarbete Myndigheten har totalt sett haft ett väl fungerande trafiksäkerhetsarbete under 2008. Nykterhet Mål Minst 70 000 alkoholutandningsprov ska utföras. Minst 372 drograttfyllerister ska upptäckas Minst 540 positiva alkoholutandningsprov Resultat 77 388 prov. Målet har uppnåtts. 352 anmälningar. Målet har inte uppnåtts. 567 positiva prov. Målet har uppnåtts. Områdena har, i förhållande till eget mål, uppnått följande resultat i förhållande till målet för antalet alkoholutandningsprov. Område Luleå-Boden + 3 % Område Piteå älvdal + 3 % Område Norra Lappland + 17 % Område Östra Norrbotten + 10 % Trafikenheten + 43 % Antalet positiva alkoholutandningsprov ökade och uppgick till 567 (omkring 0,7 % av alla prov). Antalet trafikolyckor som orsakades av att föraren varit påverkad av alkohol eller droger ökade dock till 12 %, vilket var den näst högsta siffran i landet. Utbildningen av poliser i upptäckt av drograttfylla har gett ett bra resultat. Även om målet inte uppnåddes helt har arbetet mot drograttfylla varit framgångsrikt. Rapportering av moped, hastighet och bilbälte Mål Minst 300 brott med koppling till moped ska rapporteras Resultat 196 rapporter har utfärdats Målet har inte uppnåtts. Polismyndigheten valde att lägga ut mopedöverkaningen i linjeverksamheten under 2008. Under 2007 arbetade en särskilt utpekad grupp med mopedproblematiken. Denna förändring gav ett lägre resultat under 2008. Antalet mopedrapporter minskade från 258 år 2007 till 196 år 2008. Antalet mopedolyckor med personskada som kommit till Polisens kännedom uppgick under 2007 till 16 och 2008 till 18 (inga dödsolyckor inträffade). Trenden är svagt ökande sedan millennieskiftet, men mörkertalet är stort. Det finns tre beteenden som mest påverkar antalet dödade och svårt skadade i trafiken, nämligen onykterhet, hastighetsöverträdelse och underlåtenhet att använda bilbälte. Antalet rapporter inom dessa tre områden kan ses som en indikator på intensiteten i Polisens arbete därvidlag.

13 (48) Antalet utfärdade hastighetsrapporter minskade något, från 4 703 år 2007 till 4 541 år 2008 och antalet bilbältesrapporter från 1 749 till 1 344. Förutom brister i nykterhet, hastighet och bältesanvändning vållar även aggressivt beteende i trafiken många dödsolyckor och svårt skadade. I verksamhetsplanen för 2008 nämns att antalet olyckor som orsakas av aggressiv körning ska minska. P.g.a. eftersläpning med statistiken har någon sådan siffra inte gått att få fram, men en ökning av antalet ordningsbot beträffande denna kategori har skett, från 91 rapporter 2007 till 105 rapporter 2008. Antalet ordningsbot totalt inom trafikområdet har under året minskat något jämfört med året innan, men ökat jämfört med år 2006. År 2006 uppgick antalet trafikordningsbot till 7 687, år 2007 till 9 679 och år 2008 till 8 939. Minskningen på 7 % kan härledas till minskningen av antalet hastighets- och bilbältesrapporter. Yrkesmässig trafik och terrängtrafik Mål Farligt gods tillfällen 175 Flygande inspektioner 1 800 Kör & vilotidskontroller 19 500 (arbetsdgr) Resultat 163 Målet har sammantaget 2 012 uppnåtts 27 561. Arbetet mot den yrkesmässiga trafiken har förbättrats under året. Förutsättningarna för ytterligare förbättringar är goda då nyrekryteringar till Trafikenheten gjorts och kommer att göras. När det gäller skotertrafik har under året sju personer skadats i samband med skoterolyckor och tre avlidit. Under påskhelgen har polismyndigheten satsat intensivt mot skotertrafiken. Ett flertal rattfyllerister på skoter har rapporterats i Kiruna. Dödade och skadade i trafiken Antalet döda och svårt skadade i trafiken minskade under året. 22 personer dog i norrbottenstrafiken 2008, varav 14 var påverkade av alkohol. Trenden de senaste 20 åren visar att antalet döda i trafiken minskar. Det är svårt att göra några ingående analyser av omfattningen av Polisens påverkan på 600 olycksstatistiken eftersom siffrorna har en tendens att fluktuera från år till år 500 och i vissa delar beror på andra faktorer 400 än sådana Polisen kan påverka, framför allt när det gäller antalet döda. Klart är 300 dock att Polisens förhållandevis goda 200 förebyggande arbete påverkat olycksstatistiken i positiv riktning, även 100 Dödade och skadade i trafiken i Norrbotten 1994-2007 Lindrigt skadade (vänster axel) Svårt skadade (vänster axel) Döda (höger axel) 35 30 25 20 15 10 5 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 0

14 (48) om antalet hastighets- och bilbältesrapporter minskat något. 2.6 Åtgärder mot stöld och skadegörelse Som framgår av avsnitt 2.10 nedan minskade de anmälda tillgreppsbrotten väsentligt under 2008. Stora delar av minskningen beror på allmänna samhällstrender. Antalet tillgreppsbrott minskar väsentligt i flertalet län. Antalet inbrottsstölder i bostad ökade i länet, men antalet anmälda skadegörelsebrott minskade något, till skillnad från riket som helhet. Förutom allmänna samhällstrender har det aktiva arbetet med många frihetsberövanden (se ovan) starkt bidragit till minskningen av tillgreppsbrotten. Samverkan med andra samhällsaktörer för att förebygga brott förbättrades också under året, till stor del genom områdespolisernas etablering. Flera områden i myndigheten har drivit klotterprojekt i samverkan med kommunen, däribland Luleå, som har de största problemen med klotter. Ett strukturerat arbete har bedrivits, med Luleå-BRÅ som sammanhållande länk. Snabb sanering, karläggning av s.k. tags och snabb lagföring har varit några av ingredienserna i ett hittills lyckat projekt. 2.7 Åtgärder mot narkotikabrott Mål Resultat Antalet anmälda narkotikabrott ska öka. Minskning med 2 % (1 732). Målet har inte uppnåtts. Flertalet poliser i yttre tjänst i Norrbotten har tidigare genomgått utbildning i drogtecken. Ett stort antal poliser i yttre tjänst fick under året utbildning i drogtecken genom utbildningen angående droger i trafiken. Egna instruktörer kommer att utbildas under 2008 för att samtliga poliser i yttre tjänst ska kunna gå den aktuella utbildningen. Polismyndigheten bedömer att den verkliga narkotikabrottsligheten ökat de senaste 5 åren, men att ökningen planat ut under 2008 och inte ökat lika mycket som riket som helhet. En ökning har märkts på hasch- och amfetaminsidan. Antalet narkotikabeslag, som är en indikation Polisens aktiviteter på området, har också ökat de senaste åren. 2.8 Inre utlänningskontroll Mål Minst 300 inre utlänningskontroller ska företas Resultat 334 utlänningskontroller. Målet har uppnåtts Polismyndigheten genomförde en omfattande riktad insats angående inre utlänningskontroll under hösten 2008. Resultatet var mycket lyckat. En viss osäkerhet på utlänningsområdet finns dock fortfarande bland den yttre personalen, som kommer att ges utbildning under 2008.

15 (48) 2.9 Fjällräddning och CITES-brott Mål Utbilda de civila fjällräddarna så att alla har rätt kompetens. Lägga ut körtid för civila fjällräddare under högsäsong. Avpattrullera kända leder med civila fjällräddare Minst 10 gemensamma CITES-kontroller med polisflyget och länsstyrelsens jakt- och fiskebevakare. Resultat Målet har uppnåtts. Målet har uppnåtts. Målet har uppnåtts. Målet har inte uppnåtts. Under året har fjällräddningen fått en bättre struktur. Utrustning, kompetens och arbetssätt har setts över och förbättrats. Några gemensamma CITES-kontroller har inte skett, men planering för kontroller under våren 2009 har skett. 2.10 Effekter - brottsutveckling och omvärld Mål Resultat Anmälda misshandelsbrott utomhus högst 850 900 anmälda brott (minskat 1 %) Målet har inte uppnåtts. Anmälda skadegörelsebrott högst 2 700 3 304 anmälda brott (minskat 1 %) Målet har inte uppnåtts. Anmälda inbrott i bostad högst 740 678 anmälda brott (ökat 10 %) Målet har uppnåtts. Den preliminära brottsstatistiken från Brottförebyggande rådet (BRÅ) för 2008 visar att antalet anmälda brott totalt i Norrbotten minskade med 2 % jämfört med året innan. Antalet anmälda brottsbalksbrott (samtliga brott förutom trafikbrott, narkotikabrott och andra specialstraffrättsliga brott) minskade med 3 %. Bland brottstyper där antalet anmälningar till stor del påverkas av mängden kontroll- och spaningsinsatser kan nämnas butikssnatterier (minskning med 6 %), narkotikabrott (minskning med 6 %) och rattfylleri (ökning med 8 %). En positiv trend är att ungdomsbrottsligheten förefaller ha minskat under året. Antalet misstänkta ungdomar och brottsdeltagande ungdomar minskade tydligt i Norrbotten under 2008. I samtliga övriga län, förutom ett, har det skett en ökning.

16 (48) En vidare nedbrytning på brottstyper visar att de anmälda tillgreppsbrotten fortsatte att minska med hela 8 %, till vilket Luleå till största delen bidragit. Våldsbrotten ökade totalt sett men misshandel utomhus, som är lättast för Polisen att påverka, minskade med 1 %. Följande matris visar vissa förändringar av betydelse i antalet anmälda brott år 2008 enligt uppgifter från BRÅ. Förändringarna visas i procent jämfört med året innan. Det kan konstateras att riket och länet följer samma trender i minskningar och ökningar, men i olika omfattning. Brottstyp Inbrottsstöld (7 % av alla anm brott) + 10 % Ofredande och olaga hot + 18 % Misshandel (7 % av alla anm brott) + 8 % Våld mot barn + 21 % Bedrägeri (4 % av alla anm brott) + 23 % Tillgreppsbrott (41 % av alla anm brott) - 8 % Skadegörelse (12 % av alla anm brott) - 1 % Biltillgrepp (2 % av alla anm brott) - 25 % De anmälda bedrägerierna fortsatte att öka år 2008, liksom i nästan samtliga övriga län. Bedrägerierna med Internet som verktyg ökade väsentligt. Norrbotten hade även 2008 den näst lägsta anmälda brottsligheten per invånare bland samtliga län i Sverige. Enligt BRÅ:s NTU-undersökningar 3 har Norrbotten den fjärde lägsta nivån av samtliga län när det gäller utsatthet för tillgreppsbrott och den sjätte lägsta nivån när det gäller våldsbrott. En av flera avgörande faktorer för detta kan vara Norrbottens demografi. 14 befolkningscentra med stora avstånd mellan leder till en större social integration och högre upptäcktsrisk, vilket vanligtvis innebär en lägre brottslighet. Utvecklingen över tid kan inte enbart ses från ett år till ett annat utan måste ses över en längre tidsperiod. I det följande visas utvecklingen för vissa brottstyper från 1975 till 2008 för Norrbotten och för riket som helhet. Det finns ett mörkertal, d.v.s. brott som inte kommer till Polisens kännedom, men BRÅ:s offerundersökningar har visat att trenderna med minskningar och ökningar i den anmälda brottsligheten följer den verkliga brottsutvecklingen väl. Inom flera brottstyper följer Norrbotten rikstrenden genom åren förvånansvärt väl. Detta gör att förklaringar till åtminstone vissa delar av brottsutvecklingen i Norrbotten kan finnas i samhällstrenderna för riket som helhet. 3 BRÅ:s årliga undersökning om utsatthet för brott, trygghet och inställning till rättsväsendet (NTU)

17 (48) Några viktiga samhällstrender som påverkat och fortsätter att påverka brottsutvecklingen i både riket som helhet och Norrbotten kan nämnas. Uppgifterna har hämtats från RPS omvärldsanalyser. Konjunkturtrender. Tillgreppsbrotten tenderar att följa konjunkturutvecklingen sett över en längre tid, vilket kan förklaras med att fler personer vid högkonjunktur i större utsträckning innehar stöldbegärlig egendom och vise versa. Befolkningstrender inflyttning till större städer (innebärande större friktion mellan individer) och fler unga i befolkningen (innebärande fler individer i brottsbenägen ålder). Tekniska utvecklingstrender Internet, mobiltelefoner etc. Det är lättare att nå offer på distans, innebärande fler bedrägerier, olaga hot m.m. Globaliseringstrender världen har kommit närmare. Detta påverkar oss ekonomiskt, teknologiskt, socialt, ekologiskt, sociologiskt och politiskt, t ex i alkohol- och narkotikapolitiken. Ytterligare en trend som kan märkas de senste åren är ett allt större fokus på brott och straff i media, vilket i sig bl.a. leder till högre krav på trygghetslösningar och övervakning. Nedbrutet på kommunnivå ser brottsutvecklingen 2008 jämfört med två år innan ut på följande sätt.

18 (48) 12000 10000 Anmälda brott 2006 2007 2008 prel. 8000 6000 4000 2000 0 Luleå kommun Boden kommun Piteå kommun Älvsbyn kommun Arvidsjaur kommun Arjeplog kommun Gällivare kommun Kiruna kommun Jokkmokk kommun Haparanda kommun Kalix kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun Pajala kommun I likhet med HR-statistiken hade Luleå det högsta antalet anmälda brott. Det gäller även mätt per invånare. Brottsnivån beror främst på det faktum att Luleå är länets största stad. Ju större stad desto högre antal anmälda brott per invånare. Trygghetsundersökningar och brottsstatistik visar dock att Luleå ligger på en medelnivå jämfört med andra städer i landet av samma storlek och demografi. De flesta kommuner har lägre brottslighet än genomsnittet för Norrbotten och väsentligt lägre än rikssnittet. Haparanda har högsta antalet anmälda våldsbrott per invånare. Pajala är en av landets tryggaste kommuner räknat till antalet anmälda brott per invånare. 0,14 0,12 Anmälda brott per inv 2006 2007 2008 prel. 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Luleå kommun Boden kommun Piteå kommun Älvsbyn kommun Arvidsjaur kommun Arjeplog kommun Gällivare kommun Kiruna kommun Jokkmokk kommun Haparanda kommun Kalix kommun Överkalix kommun Övertorneå kommun Pajala kommun

19 (48) En kontinuerlig minskning har skett i Luleå, där största delen beror på en minskning av tillgreppsbrotten med hela 18 %. En del av förklaringen kan vara ett aktivare spaningsarbete. Polisen i Luleå har under 2008 ökat frihetsberövandena drastistikt. Även myndighetens brottssamordningsenhet och framgångsrikt KUT-arbete har bidragit. Det är väl känt att ett fåtal personer står för den större delen av tillgreppsbrotten. Ett framgångsrikt spanings- och utredningsarbete mot rätt personer har lett till att fler särskilt brottsbenägna personer kunnat fällas för brott och dömts till fängelse, vilket i sin tur påverkat antalet tillgreppsbrott positivt. En större ökning har skett i Överkalix och Boden under senare år. Luleå tekniska universitet har under året, på uppdrag av polismyndigheten, gjort en omvärldsanalys av brottsligheten i Norrbotten i ett framtidsperspektiv. 4 En stark trend som uppmärksammas i rapporten är inflyttningen från inlandets mindre kommuner till kustregionen. Om ca ett decennium beräknas minst tre av fyra länsbor finnas i kustområdet, att jämföra med 70 % idag. Generellt sett gäller i alla länets kommuner att stölderna kommer att fortsätta minska, medan våldsbrott och hot-/kränkningsbrott kommer att fortsätta öka. Denna utveckling liknar den i landet i stort. Med hänsyn tagen till att 90 % av brottsutvecklingen kan förklaras med tre faktorer/variabler folkmängd, urbaniseringsgrad och antal män i yngre medelåldern kommer enligt rapporten antalet brott att minska i 10 av länets 14 kommuner fram till år 2015, samtliga inlandskommuner. Däremot kan brottens antal komma att öka med ca 30 % i Piteå och Luleå och ca 20 % i Kiruna. Sammantaget innebär detta att om ca 10 år kommer 6 % av alla brott att inträffa i de mindre, glesbefolkade inlandskommunerna, ca 14 % i Malmfälten och drygt 80 % i kustregionen från Piteå upp till Haparanda. Tillgreppsbrotten utgör 50-60 % av det totala antalet anmälda brott. Följande bild över tillgreppsbrottsutvecklingen visar en nedåtgående trend de senaste åren. För vissa kategorier av tillgrepp har bättre stöldskydd bidragit till minskningen, t.ex. för bilrelaterade tillgrepp och cykelstölder. 50-60 % av alla tillgrepp beräknas komma till Polisens kännedom och leda till en brottsanmälan. Mörkertalet torde inte ha ändrats 4 N-G Lundgren - Perspektiv på Norrbottens samhällsutveckling, ekonomi och brottslighet fram till år 2030.

20 (48) nämnvärt genom åren. Grafen ovan kan därför sägas spegla de verkliga minskningarna/ökningarna relativt väl. Enligt BRÅ:s NTU-underökning 2008 har invånarna i Norrbotten en hög benägenhet att anmäla de brott som inträffar jämfört med andra län. Såväl brottsligheten som mörkertalet i Norrbotten är alltså bland de lägsta i Sverige. De flesta tillgreppsanmälningarna görs i fyrkantenområdet, som också har den högsta tillgreppsnivån per invånare i länet. Den procentuella fördelningen mellan områdena av hela länets tillgreppsanmälningar är följande. Område Luleå-Boden 48 % Område Piteå älvdal 21 % Område Norra Lappland 18 % Område Östra Norrbotten 13 % Bilden nedan visar hur tillgreppsbrotten fördelar sig över hela länet. Prickarna motsvaras av ett anmält tillgreppsbrott, gröna fyrkanter av 2-5 brott och gula fyrkanter av 6-10 brott. En stor koncentration finns naturligtvis i orterna och vid kusten, men brotten är i övrigt relativt utspridda. Bilderna visar att anmälningarna har ungefär samma spridning 2008 som året innan. Tillgrepp och skadegörelse 2007 Tillgrepp och skadegörelse 2008 De anmälda inbrottsstölderna i bostad har aktualiserats av RPS som ett fokusområde beträffande tillgreppsbrott. De ökade i länet 2008, men ökade mer för riket som helhet.

21 (48) Skadegörelsebrotten (därav bl.a. klotter) har ökat de senaste 30 åren, men inte lika dramatiskt som i riket som helhet 5, vilket till största delen beror på utvecklingen i storstäderna. Den stora ökningen för några år sedan har avmattats. Flest skadegörelsebrott per invånare har Luleå. Klottret har haft en starkt uppåtgående trend de senaste åren. Den brottsförebyggande insatsen angående klotter i Luleå har fortsatt under 2008 och förmodligen i sig inneburit en fortsatt initial ökning av antalet anmälda skadegörelsebrott då fler klotterfall rapporterades till Polisen p.g.a. förbättrade anmälningsrutiner via e-mail etc. När det gäller våldsbrottsligheten har det skett en viss avmattning under året av den dramatiska ökningen sedan millennieskiftet, medan riket som helhet fortsatt öka brant. 5 Den stora ökningen av klotterbrotten, som ingår i skadegörelsebrotten, i Stockholm, Göteborg och Malmö ligger bakom en stor del av ökningen i landet.

22 (48) Ökningen har, sett över en längre tid, olika förklaringar. Mörkertalet är särskilt stort inom denna brottskategori. Endast 25 % av våldsbrotten beräknas komma till Polisens kännedom enligt BRÅ:s NTU-undersökningar. I likhet med tillgreppsbrotten har dock Norrbotten ett av de lägsta mörkertalen i landet när det gäller våldsbrott. Det kan enligt BRÅ:s rapporter på området konstateras att en verklig ökning av våldsbrotten skett i landet och då även i Norrbotten. Högst antal anmälda våldsbrott per invånare i länet har Haparanda. Orsakerna till detta har mycket att göra med de sociala strukturerna. En djupare förklaring ges i den tidigare omnämnda omvärldsanalysen av Luleå tekniska universitet. Några faktorer som påverkar våldsbrottsökningen är följande. Individualisering. En högre individualisering i samhället som leder till mindre social kontroll och sämre respekt för auktoriteter (Polisen, lärare föräldrar etc.). Forskare talar om att det skett en viss norm-/moralförskjutning och en polarisering. Jag gäller mer än vi, vilket också lett till en vi mot dom -mentalitet i större utsträckning. Alkoholförtäring. En viss alkoholliberalisering och ett ökat krogutbud har skett, vilket lett till en större offentlig alkoholkonsumtion de senaste åren. Enligt forskning på området är omkring 70 % av de inblandade i våldsbrott alkoholpåverkade. 6 Anmälningsplikten. Enligt BRÅ har Polisens upptagningsbenägenhet ökat vid misshandelsfall där målsäganden inte vill medverka. Dessutom har den polisiära närvaron vid i krogmiljö etc. ökat, vilket troligtvis lett till fler anmälningar. Urbanisering. Den ökade inflyttningen till större städer lett till en ökad friktion mellan människor och därmed en högre våldsbrottslighet. Fler anmälningar än händelser. Fler personer väljer att motanmäla, vilket leder till fler anmälda brott än händelser. Även för Norrbottens del torde dessa rikstrender ha påverkat våldsbrottsutvecklingen, även om många andra lokala faktorer också spelat in. 6 BRÅ Misshandel mellan obekanta, del 2. Kan fler brott klaras upp?

23 (48) När det gäller våldsbrott som enligt regleringsbrevet ska ägnas särskild uppmärksamhet kan nämnas att de anmälda brotten mot barn ökade förra året med 21 % i länet och att de anmälda våldsbrotten mot kvinnor ökade med 5 %. Mörkertalet beträffande dessa båda brottskategorier är stort, varför en närmare analys av utvecklingen blir alltför vansklig. Däremot kan konstateras att ökningar i dessa båda brottskategorier ibland kan bero på en ökad benägenhet att anmäla brott och att fler brott kommer till Polisens kännedom, så att det därför inte motsvaras av en verklig brottsökning. Utvecklingen när det gäller antalet anmälda narkotikabrott uppvisar stora likheter med riket. Utvecklingen i Norrbotten kan sägas delvis spegla nationella satsningar mot narkotikabrott. Den verkliga utvecklingen av narkotikamissbruket enligt undersökningar av CAN 7 visar att den stora ökningen av narkotikamissbruket under 90-talet förefaller ha avmattats under 2000-talet, att narkotikapriserna ligger ligger stabilt, men samtidigt att narkotikabeslagen ökar. En svag verklig ökning de senaste åren kan märkas i Norrbotten, men inte lika brant som kurvan ovan visar. Ytterligare en brottstyp vars anmälningsmängd påverkas starkt av Polisens insatser är de alkoholrelaterade brotten (olovlig försäljning av alkohol, olovligt innehav av destillationsapparat m.m), vilken även denna uppvisar samma fluktuationer som riket. 7 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

24 (48) Detsamma gäller ytterligare ett upptäcktsbrott rattfyllerierna. En intressant iakttagelse är att kurvorna för rattfylleri liknar kurvorna för alkoholbrott ovan och att brottsnivån i Norrbotten för narkotika- och alkoholrelaterade brott ligger närmare riksnivån än övriga brottstyper. Den branta minskningen av rattfylleribrotten under 90-talet beror till stora delar på en rattfyllerireform och en förändrad lagstiftning. Enligt BRÅ beror den svaga ökningen sedan 2004 på Polisens ökade antal alkoholutandningsprov snarare än alkoholkonsumtionen, som inte inte ökat sedan dess. Avslutningsvis kan en tabell från BRÅ:s nationella trygghetsundersökning 2008 visas som en sammanfattning på den låga brottslighet och höga trygghet som råder i Norrbotten.

25 (48) Riket Norrbotten Förändring 2005-07 BD Utsatt för brott 11,9 % 9,8 % - 1,4 % - - hot 4,1 % 3,3 % - 0,8 % - - trakasserier 4,3 % 3,1 % - 0,6 % - - misshandel 2,7 % 3,2 % Uppg saknas Hushåll utsatt för egendomsbrott 11,7 % 8,1 % - 1,6 % Hushåll - - fordonsbrott 4,6 % 3,5% - 1,5% Oro för överfall eller misshandel 13,8 % 6,6 % - 4,6 % - - bostadsinbrott 15,5 % 7,7 % + 2,5 % Känner otrygghet 16,8 % 9,7 % - 6,8 % Förtroende för polisen 59,1 % 60,7 % + 10,1 %

26 (48) 3 BROTTSUTREDNING 3.1 Resurser Resurssatsningen på området har i princip varit oförändrad under året. 32 % av myndighetens resurstid har avsatts till brottsutredningsverksamhet. Norrbotten avsätter minst andel av resurserna till denna verksamhet i jämförelse med övriga polismyndigheter. 70 % av utredningsresurserna har ägnats åt mängdbrotten (brottsområde 1), 15 % åt trafikbrott och narkotikabrott samt 15 % åt övrig brottslighet, bl.a. ekonomisk brottslighet. 3.2 Åtgärder inom utredningsprocesserna PNU Mål Mål PNU ska vara infört innan 2008 års utgång Resultat Resultatbedömning Målet har inte helt uppnåtts. Antal ärenden i balans högst 1 750 1 910 ärenden. Målet har inte uppnåtts. Antalet förenklade fu ska öka Ökning med 30 %. Målet har uppnåtts. Fler DNA-prov (saliv) ska skickas in till SKL Ökning med 10 %. Målet har uppnåtts. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) är en nationell utredningsmodell som syftar till att förbättra kvaliteten i utredningsverksamheten och öka uppklaringen. I detta ingår bl.a. bättre förundersökningsledning, färre överlämnanden av ärenden och bättre förstahandsåtgärder. Antalet kriminalärenden i balans (öppna ärenden som ännu inte avslutats) i myndigheten har under hela 2008 varit för högt i förhållande till målet. Av det totala antalet ärenden i balans hade områdena i genomsnitt följande andel öppna ärenden. Område Luleå-Boden 57 % Område Piteå älvdal 17 % Område Norra Lappland 13 % Område Östra Norrbotten 13 % Den största arbetsbelastningen i förhållande till resurserna har Luleå haft. Detta har återspeglats inte bara i balansnivån utan även i medarbetarenkäten (se avsnitt 5.4).

27 (48) Under året har den nya Brottssamordningsenheten allt bättre hittat sina former, med särskilda utredare och förundersökningsledare under frekvent tid. Färre överlämningar av ärenden och fler frihetsberövanden har åstadkommits. En strategi för 2008 var att fler utredare skulle finnas tillgängliga utanför kontorstid. En utökning av detta har skett i framför allt Luleå-Boden. Ansvarsförhållandena mellan renodlade förundersökningsledare och vakthavande befäl har också blivit tydligare när det gäller förundersökningsledning. Enligt verksamhetsplanen ska fler DNA-prov skickas in till SKL. DNA-prov är ett effektivt sätt att höja brottsuppklaringen. Antalet till SKL inskickade DNA-prov (saliv) ökade från 541 år 2007 till 589 år 2008. Däremot minskade antalet inskickade DNA-prov från brottsplatser etc från 609 år 2007 till 467 år 2008. Inriktningen under 2008 var också att öka användningen av förenklad förundersökning bland personalen i yttre tjänst så att vissa enklare ärenden kan redovisas snabbare till åklagare. Antalet redovisade ärenden enligt 23 kap 21 och 22 Rättegångsbalken ökade från 355 ärenden 2006 och 650 ärenden 2007 till 842 ärenden 2008. Under året gavs en nationell strategi angående kriminalteknik ut från RPS. Strategin betonar bl.a. vikten av bra brottsplatsundersökningar vid vardagsbrott, d v s sådana som Tekniska roteln normalt inte används till. Utbildning i LOKUS (lokala brottsplatsundersökare) har hållits för bl.a. Östra Norrbotten, som tidigare inte hade utbildad LO- KUS-personal. Sammantaget bedöms utvecklingen ha gått framåt på den kriminaltekniska sidan, men att det fortfarande finns utvecklingspotential. 3.3 Grov organiserad brottslighet Enligt verksamhetsplanen för 2008 skulle den grova organiserade och den systemhotande brottsligheten med kraft varaktigt bekämpas, genom en väl fungerande underrättelsestyrd brottsbekämpning enligt PUM. I februari 2008 gjordes ett stort tillslag mot organiserad dieselsmuggling från Finland till Norrbotten. Tillslaget var frukten av ett lyckat samarbete mellan poliser från de fyra nordligaste länen, Rikskriminalpolisen, svensk och finsk tull samt finsk polis i en gemensam aktion mot den organiserade brottsligheten Operation Gränsland. Efter tillslaget har ett digert utredningsarbete skett, vilket hittills lett till fängelsedomar för tre personer för skattebrott. Sammanlagt beräknas skatter för omkring 150 mkr ha undanhållits. Brottsligheten har klara kopplingar till bl.a. den Hells Angels-anknutna klubben Eastside i Luleå. KUT har under året utvecklat samarbetsformerna i regionen tillsammans med samordnings-kut för de fyra nordligaste polismyndigheterna. RPS har under året beslutat om satsningar mot den grova organiserade brottsligheten, bl.a. genom att inrätta regionala underrättelsecenter och regionala insatsgrupper. I december 2008 tog polismyndigheten initiativ till en myndighetsgemensam konferens angående den grova organiserade brottsligheten för att få till stånd ett gemensamt samhällsengagemang och en handlingsplan. Konferensen kommer att genomföras i april 2009.