Handel och miljö. 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l.



Relevanta dokument
Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

Stockholm International Water Institute. En samverkansplattform för Vatten och Läkemedel

Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda 2030 delegationens slutbetänkande

Hållbar fred? Emma Elfversson, forskare Department of Peace and Conflict Research, Uppsala University.

Manifesto for a feminist definition of SRHR

Utvärdering av miljömålssystemet: några tankar inför nästa omgång

FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

Sofia Brockmark

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

AUO2 Lärande för hållbar utveckling

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

På väg mot hållbarhet?

Den stora samhällsomdaningen i vår tid

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Ny internationell standard för hållbara upphandlingar och inköp. Frukostseminarium 5 april 2017

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Smart specialisation in Sweden. Cecilia Johansson

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

ISO Guidance on Sustainable Procurement

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

EN GLOBAL ÖVERNSKOMMELSE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Svenska IHP-kommittén

Nya upphandlingsdirektiv och upphandling av livsmedel

Agenda varför vänta?

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Svenska IHP-kommittén 2014

Planering för mat trender och tendenser

Filosofie masterexamen med huvudområdet europakunskap Master of Science (120 credits) with a major in European Studies

Hållbara livsstilar och utbildning -Svenskt ledarskap

FP9 Hur går resonemanget i Bryssel? Vad har kommissionen för planer? 27 april Dan Andrée VINNOVAs Brysselkontor

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

Helgelands fire befolkningsområder

ruralt fysiska strukturer ekologiska samband hydrologi vyer landskaps känsla produktion konventionen gestaltning värdefullt flöden nutid utveckling

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Genus- och jämställdhetsperspektiv på hållbar utveckling

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Staden idag, imorgon. Mia Wahlström, KTH/Tyréns AB DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

Förväntningar på IPBES

Digital sekvensinformation och Nagoyaprotokollet

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

4. Miljöregler och styrinstrument

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Uppdrag till Statistiska centralbyrån om statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 16 mars 2012

Hur fattar samhället beslut när forskarna är oeniga?

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

University of Technology

Hållbar utveckling - ett nytt paradigm för framtidens politik

TA 2020 Europas territoriella agenda: En ansats att bättre integrera fysisk planering och regional utveckling? Kai Böhme

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Tjänster, design och innovation. Tjänstedesign, vad är det

What does the green economy look like?

Transforming our world: the 2030 Agenda for Sustainable Development (Syftet är att fram till år 2030 för att uppnå en socialt, miljömässigt och

Sammanfattning av frågeställningar som diskuteras under ACTA-förhandlingarna (inofficiell svensk översättning) Bakgrund

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Hållbarhet. Värdedriven affärsutveckling. Hållbar utveckling

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Post-2015 Sustainable Development Goals. Var står vi nu? Vad innebär det för oss?

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

Möjlighet till fortsatta studier

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Möjlighet till fortsatta studier

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? Det fi

Huvudpositioner

DIGITALISERINGENS PROBLEM OCH MÖJLIGHETER

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

UTMANINGAR MED FORSKNINGSPROGRAM

Internationell utblick - HKB som verktyg för jämlikhet i hälsa. Cristina Mattsson Lundberg

Den totala budgeten för projektet uppgår till euro.

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

Tillväxtverket och OECD 28 november 2016

Sustainable Healthcare. Daniel Eriksson TEM at Lund University

En skola på vetenskaplig grund gränsöverskridande mellan akademi, lärarutbildning och skolpraktik

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

Smart specialisering. Kristiina Heiniemi-Pulkkinen

Sanktionsfrågor inklusive ACTA under och efter ordförandeskapet - SFIR 16 mars 2010

EU - makt och påverkan

Transkript:

Handel och miljö 2 2 / 4 2 0 1 0 Å s a C a s u l a V i f e l l S a m t i d s h i s t o r i s k a i n s t i t u t e t w w w. a s a v i f e l l. c o m

Dagens seminarie Den internationella miljöpolitiken Kopplingar mellan den internationella miljöpolitiken och internationell handel WTO och miljön

Några viktiga begrepp/nivåer Nationell (lokal) Regional Internationell Global Transnationell

Transnational relations i. e regular interactions across national boundaries when at least one actor does not operate on behalf of a national government or an intergovernmental organisation. Thomas Risse

Suveränitet Formell Juridiskt oberoende enheter Politisk organisering som utesluter utomstående aktörer Reell Reell kapacitet att utöver kontroll inom de egna gränserna Reell kapacitet att utöva kontroll av transaktioner över de egna gränserna

Miljön och nationalstatslogiken Miljöproblem är gränsöverskridande Ofta inte orsakade av avsiktliga handlingar Inte alltid orsakade av statliga aktörer Internationella avtal implementeras ofta av någon annan än staten Stort behov av expertis

Gemensamma problem kräver gemensamma lösningar Ge upp en del av nationell suveränitet Internationella organisationer är inte bara i medlemsländernas händer och dessutom är inte alla medlemsländer inte jämlika

Vem är med och skapar den internationella miljöpolitiken? Miljöpolitiken Internationella organisationer Stater NGOs Företag Lobbyister/konsulter Media Forskare/experter Handelspolitiken Nationella handelsavdelningar (UD etc) WTO Multi- och bilaterala förhandlingar

Regleringsformer på internationell nivå Förordningar och direktiv Konventioner och internationell rätt Certifiering och standardisering Best practice och benchmarking

Miljön på den internationella dagordningen Stockholm 1972 United nations conference on the human environment - UNCHE (UNEP) Rio 1992 United nations conference on environment and development UNCED (CBD, FCCC, Agenda 21, CSD) Johannesburg 2002 World summit on sustainable development, Rio+10, WSSD 500 internationella avtal

Den internationella organiseringen av klimatpolitiken (ett exempel på internationell miljöpolitik) ipcc FN (EU, paraplygrupp MUL) EU27 Kommuner Sverige

Internationella beslutsprocesser Fragmenterade och komplexa Innehåller politikskapande Saknar slut Historiskt bundna Hög grad av informalitet EU är alltid viktigt (För Sverige)

Den nationella organiseringen Staten är inte en enhetlig aktör Förhandlingar för att nå fram till en nationell ståndpunkt Miljödepartementet, Finansdepartementet, Jordbruksdepartementet, UD, Justitiedepartementet, Energimyndigheten, Jordbruksverket, Naturvårdsverket Miljörörelsen, företagen

Den nationella organiseringen Stadsrådsberedningen Kyotogruppen Förhandlingsdelegation Miljö Näring UD Fi NV EM Sida Skogsindustri Bilindustri Miljörörelsen

Organiseringen av den svenska handelspolitiken Hur ser en motsvararnde bild ut? Del-förklaring till varför de två politikområden har svårt att kommunicera

Övning Trade offs och synergier mellan handel och miljö Ge exempel på tre trade offs som kan uppstå mellan de två politikområdena handel och miljö på global nivå Ge tre exempel på hur man kan åstadkomma synergier mellan handel och miljö på global nivå

synergi, samverkan mellan två eller flera faktorer som, positivt eller negativt, påverkar en process på ett sådant sätt att den sammanlagda verkan av faktorerna blir större än summan av verkningarna av faktorerna var för sig trade-off subst. utbyte; kompromiss

WTO och miljön MEA trade agreements Market access for environmentally friendly goods Trade effects of environmental regulation

Miljö och legitimitet i handelspolitiken Subordinating the MEAs to the WTO would undermine international efforts to tackle environmental problems and would fuel the arguments of those opposed to the WTO (EC 2000)

Handel och miljö i WTO Dragkamp mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder Krock mellan miljöavtal och handelsavtal Öppnar upp för att nya aktörer kan delta i WTOarbetet

Utvecklingen inom WTO Committee on trade and environment (1994) Förhandlingskommittén som samtalsforum EU-stark företrädare Avstannande fråga Klimatfrågan som push-faktor Etablerade kontakter

Miljörörelsen och WTO Ökande öppenhet från WTOs sida: Singapore 1996 159 Seattle 1999 1478 Olika former för deltagande: Konsultationer Symposium Legal briefs Nationella delegationer

Williams Trade and Environment in the world trading system: A decade of stalemate? Politisk, ekonomisk och juridisk dimension

Den politiska dimensionen Miljöfrågans roll i handelspolitiken Bör miljöfrågor lösas i en handelsorganisation Styrningen av WTO

Den ekonomiska dimensionen Handelns inverkan på miljön (och tvärtom) Process and production methods MEAs och handelsavtal

Den juridiska dimensionen Dispute settlement mechanism, panel-beslut Transparens och tillgänglighet

Slutsatser Från antagonism till förståelse för varandras ståndpunkter. Vad tyder på att konflikterna minskat? Vad tyder på att de kommer att kvarstå?

Diskussionsfrågor Från vilken sida kommer Williams tror du? Vad händer med den sociala dimensionen i hållbar utveckling i win-win-lösningarna mellan handel och miljö? Vad är social hållbarhet?

Några exempel 1. cultural diversity, 2. quality of life 3. social cohesion in rural or urban areas 4. global, European, regional, national, and local social justice around the distribution of basic human needs and rights 5. demands connected to nature and natural resources 6. women empowerment 7. forms of democratic representation, participation, and deliberation.