Det är inte tillåtet att använda KRAVs regler för annan certifiering än för KRAV-certifiering.

Regler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2012

Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund med särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan. KRAV ekonomisk förening Regler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2012 Postadress: KRAV Box 1037, 751 40 Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: 018-15 89 00 Fax: 018-13 80 40 Webbplats: www.krav.se E-post: info@krav.se Facebook: www.facebook.com/krav.eko Twitter: twitter.com/kravmedia

Denna trycksak skyddas av såväl lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som utländsk upphovsrättslagstiftning. Upphovsrätt innebär att KRAV har ensamrätt, med vissa mycket begränsade undantag, att förfoga över materialet genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, på Internet och i annan media eller teknik. I korthet innebär det att det inte är tillåtet att lagra, kopiera, överföra, visa, framföra, överlåta, sälja och på andra sätt utnyttja material i KRAVs regler. Den enda användning av materialet som är tillåten är sådan begränsad användning som är möjlig genom särskilda undantag i upphovsrättslagen (privat bruk och citat), och sådan användning som KRAV ekonomisk förening har lämnat tillstånd till. Det är tillåtet att använda material ur KRAV-reglerna för privat (dvs. icke kommersiellt bruk), men all kommersiellt utnyttjande av KRAVs material får bara ske efter tillstånd från KRAV ekonomisk förening. Även om KRAV ekonomisk förening har givit tillstånd att använda materialet får materialet bara användas i enlighet med tillståndet. Källa och upphovsman skall alltid tydligt anges. Det är inte tillåtet att använda KRAVs regler för annan certifiering än för KRAV-certifiering. Enligt den så kallade citaträtten i upphovsrättslagen är det tillåtet att citera kortare delar ur KRAVs material. Citatet måste vara korrekt refererat och det skall tydligt framgå varifrån citatet är hämtat (KRAVs regler, utgåva 2012). Citatet får inte återges eller ändras på sådant sätt att meningen med texten förvanskas eller förvrängs. Dessutom skall omfattningen av citatet kunna motiveras av dess syfte. Det är inte tillåtet att citera större delar eller en hel text. Det innebär t.ex. att det inte är tillåtet att kopiera eller citera annat än korta utvalda delar av KRAV-reglerna och då endast om citatet är motiverat och källan anges. Den som bryter mot upphovsrättslagstiftningen kan straffas med böter eller fängelse och dömas att betala skadestånd. För mer information, kontakta info@krav.se. Produktion och grafisk formgivning: José Barrios Lancellotti/KRAV KRAV ekonomisk förening Omslagets foto: Björn Johansson Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012

Innehåll Nyheter i KRAVs regler 2012... 6 KRAVs målsättning... 8 Läsanvisning...13 Definitioner...17 Syfte och omfattning...31 Syfte... 32 Ramar för regelverket... 32 Omfattning... 32 1 Märkning och marknadsföring...35 1.1 Allmänna regler... 36 1.2 Hur du ska använda KRAVs namn och märken... 40 1.3 Märkningsregler i EU-förordningen om ekologisk produktion... 41 1.4 Hur du i övrigt ska märka förpackningar samt ange ursprung... 42 1.5 Märkning på följesedlar och fakturor... 44 1.6 Marknadsföring... 45 1.7 Marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör... 45 1.8 Regler för frivillig ursprungsmärkning... 46 1.9 Märkning och marknadsföring för restauranger och storhushåll... 48 2 Allmänna regler...51 2.1 Vad det innebär att följa KRAVs regler... 54 2.2 Certifiering... 55 2.3 Dina åtaganden som certifierad... 56 2.4 Revision av KRAV-certifierad produktion... 57 2.5 Om du inte följer reglerna... 58 2.6 Du kan överklaga... 61 2.7 Avtalsfrågor... 62 2.8 Byte av certifieringsorgan... 63 2.9 Sekretess... 64 2.10 Hantering av personuppgifter... 64 2.11 Avtal med tredje part... 65 2.12 Följ lagen... 66 2.13 Social hänsyn... 66 2.14 Håll alltid isär KRAV-certifierade produkter från andra... 67 2.15 Rengöring, desinfektion och bekämpning... 68 2.16 Förpackningar... 69 2.17 Miljöskydd... 69 2.18 Energianvändning... 70 3 Lantbruk...71 3.1 Vad KRAV-anslutningen omfattar... 73 3.2 Lagring och hantering av produkter och produktionshjälpmedel... 74 3.3 Miljö-, natur- och kulturskydd... 75 4 Växtodling...79 4.1 Allmänt... 82 4.2 Hushålla med växtnäringen... 88 4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel... 92 4.4 Växtskydd... 98 4.5 Utsäde och plantor... 100 4.6 Odling i växthus... 101 4.7 Svampodling... 104 5 Djurhållning...105 5.1 Kunskapskrav, karenstider vid omställning och parallellproduktion... 109 5.2 Märkning och dokumentation... 112 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012 3

5.3 Inköp, avel och produktion året om... 113 5.4 Utevistelse och bete... 117 5.5 Ge djuren möjlighet att bete sig naturligt... 122 5.6 Stallförhållanden... 124 5.7 Foder och vatten... 132 5.8 Mjölkuppfödda djur... 136 5.9 Foderprocesser, fodertillsatser och foderkonservering... 137 5.10 Hälso- och sjukvård... 139 5.11 Hantering, transport, slakt och förmedling... 144 6 Biodling...145 6.1 Inträde och omläggning... 146 6.2 Inköp av bin... 147 6.3 Foder och risk för föroreningar med fodret... 147 6.4 Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel... 148 6.5 Kupor... 148 6.6 Övrigt... 149 7 Vattenbruk...151 7.1 Omfattning... 152 7.2 Allmänna regler om produktionens upplägg... 152 7.3 Karenstid för anläggningar... 156 7.4 Allmänna regler om utgångsmaterial och ursprung... 156 7.5 Allmänna regler om foder och utfodring... 157 7.6 Allmänna regler om hälsa och djurskydd... 160 7.7 Särskilda regler för laxartade och abborrfiskar... 162 7.8 Särskilda regler för odling av blåmussla... 167 7.9 Särskilda regler för fångstbaserat vattenbruk... 169 7.10 Speciella regler för odling av alger... 173 8 Vildväxande produktion...175 8.1 Anmälan och utredning... 177 8.2 Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in... 177 8.3 Skörd, information till och arbetsvillkor för plockare... 179 9 Livsmedelsförädling...181 9.1 KRAV-certifierade ingredienser... 183 9.2 Konventionella råvaror... 183 9.3 Processer och lösningsmedel... 184 9.4 Bestrålning... 184 9.5 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel... 184 9.6 Ämnen i kontakt med livsmedel... 184 9.7 Filtrering... 184 9.8 Ingrediensmärkning av KRAV-certifierade ingredienser... 185 9.9 Jäst kan KRAV-certifieras... 186 10 Slakt...187 10.1 Allmänt om slakt och slakteriets ansvar... 189 10.2 Hantering och djuromsorg... 189 10.3 Märkning, identifiering och särhållning... 191 10.4 Transport... 191 10.5 Lokaler och uppstallning... 192 10.6 Drivning... 194 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän... 194 10.8 Bedövning och avblodning... 195 10.9 Hjort... 196 11 Fodertillverkning...197 11.1 Allmänna regler för alla sorters foder... 198 11.2 Foder till KRAV-certifierad djurhållning... 199 4 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012

11.3 Foder till sällskapsdjur... 200 12 Produktionshjälpmedel...201 12.1 Vilka produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas... 203 12.2 När produktionshjälpmedel får KRAV-märkas... 203 12.3 Jordblandningar... 203 12.4 Analysera innehållet av tungmetaller och näring... 204 12.5 Begränsa tillförseln av tungmetaller... 204 12.6 Tungmetaller i jordar... 205 12.7 Förpackningar... 205 12.8 Tillåtna produktionshjälpmedel... 205 13 Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning...207 13.1 Råvarans ursprung... 208 13.2 Regler för märkning och marknadsföring... 208 13.3 Bomull... 209 13.4 Silke... 209 13.5 Miljömärkning... 210 14 Butik...211 14.1 Butikens övergripande åtagande... 212 14.2 Hur du hanterar och säljer KRAV-produkter... 213 14.3 Märkning, skyltning och exponering... 214 14.4 Dokumentation... 215 15 Restauranger och storhushåll...217 15.1 Allmänt... 218 15.2 Certifiering av storhushåll... 218 15.3 Certifiering av del av verksamhet... 219 15.4 Miljöpolicy... 219 15.5 Regler i andra kapitel... 220 15.6 Personalens kunskaper... 220 15.7 Gruppcertifiering... 220 15.8 Tillfällig certifiering... 221 16 Import och införsel av produkter eller råvaror...223 16.1 KRAV-märkning vid import och införsel av produkter och råvaror... 226 16.2 KRAV kan erkänna andra regelverk och certifieringsprogram... 230 16.3 KRAV kan återkalla erkännandet av certifieringsprogram... 230 16.4 Produkter som är tillverkade utanför Sverige och certifierade enligt KRAVs regler...230 17 Fiske...231 17.1 Allmänna regler... 233 17.2 Ansökningsprocessen... 234 17.3 Beståndet - grundläggande principer och regler... 236 17.4 Fiskefartyget... 238 17.5 Fiskemetoden... 240 17.6 Landning och förädling... 243 18 Regler för godkända certifieringsorgan...247 18.1 Allmänna regler... 249 18.2 Krav på certifieringsorgan... 249 18.3 Krav på revisorer och revisionsledare... 251 18.4 Kalibrering av revisorer... 255 18.5 Kedjecertifiering... 255 19 Certifiering av kedjor...259 19.1 När kan denna typ av certifiering användas?... 260 19.2 Central redovisning och dokumentation i kedjan... 262 19.3 Kedjans internrevision vad gäller KRAVs regler... 263 Bilagor...267 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012 5

Nyheter i KRAVs regler 2012 Alla KRAV-anslutna ska utbilda sin personal i sparsamt körsätt och ta hänsyn till energieffektivitet vid investeringar. Lantbrukare ska byta till förnybar el och arbeta med att minska förbrukningen av fossila bränslen. Lantbrukare som har en djurhållning med fler än 100 djurenheter eller förbrukar 500 000 kwh energi per år eller mer ska göra en energiplanering. Nedan presenterar vi de större nyheterna kapitelvis. Kapitel 1 Förtydliganden om användningen av KRAV-märket har gjorts i regel 1.1.3, 1.1.4 och 1.1.5. Reglerna för använding av KRAVs gamla märken finns i reglerna 1.1.7-1.1.10. Märkningsreglerna för restauranger och storhushåll har flyttats från kapitel 15 till avsnitt 1.9 Kapitel 2 Avsnitt 2.5 om avvikelser och hur de hanteras har förtydligats. Av avsnitt 2.18 finns regler för eneriganvändning som berör alla. Förare ska utbildas i sparsamt körsätt och vid investeringar ska hänsyn till energieffektivitet tas. Kapitel 3 Avsnitt 3.3.5 handlar om energiplanering. Alla lantbrukare ska byta till förnybar el senast vid utgången av 2015, och minska användningen av fossila bränslen på gården. Större lantbrukare med fler än 100 djurenheter eller en energiförbrukning över 500 000 kwh per år ska göra en energikartläggning. Kapitel 5 Hela kapitlet är omarbetat och flera regler förtydligade. Det finns kursiva texter som talar om hur man ska visa att man uppfyller reglerna och när man i normalfallet får en större avvikelse. Övriga större ändringar: Fler revisionsbesök på djurgårdar, två per år de första två åren och därefter 1,3 besök per år i genomsnitt, se avsnitt 5.1.4 Det är inte tillåtet att ha EU-ekologiska djur och KRAV-godkända djur av samma djurslag på samma gård. Användning av könssorterad sperma tillåts, regel 5.3.10. Avsnitt 5.4 om utevistelse har förtydligats och lagts ihop med avsnitt 5.8 om bete. Regel 5.5.3 är ändrad så att kor på djupströbädd inomhus kan de kalva i flocken om djuren bevakas så att kon och kalven kan skiljas från flocken vid behov. Byggnader för fjäderfä får maximalt innehålla 18 000 värphöns under samma tak, regel 5.6.15 Självförsörjningsgraden för fjäderfä ska vara 50 % senast 2015, se regel 5.7.1 Den minsta digivningstiden för mjölkkornas kalv minskas till ett dygn, 24 timmar, men får gärna vara längre. 6 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012

Regler för förebyggande hälsoarbete blir tydligare i avsnitt 5.10. För mjölkproducenter krävs anslutning till kokontrollen eller att genomföra fråga kon. KRAV anser att immunokastrering av grisar borde tillåtas, men det är idag inte förenligt med EU-förordningen, se regel 5.10.14. Kapitel 7 Är anpassat till EU:s förordning om vattenbruk. Kapitel 16 Regelavsnitt 16.1.1 om socialt ansvar är förtydligat. Kapitel 18 Reglerna för certifieringsorgan har förtydligats om hur certifikaten ska utformas och om undersökningsskyldighet vid misstanke om grova avvikelser. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012 7

KRAVs målsättning Den ekologiska produktionens målsättning Grunden för den ekologiska produktionen är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och global solidaritet. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet. Strävan är att i alla led (produktion, förädling, distribution, etc) visa omsorg om naturliga förlopp och beteenden, samt utforma verksamheten så att: markens och det övriga ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bevaras och stärks. den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet liksom i produktionen skyddas och utvecklas man minimerar användningen av energi och framförallt fossila bränslen och andra icke förnybara naturresurser, liksom utsläpp av föroreningar användningen av naturfrämmande ämnen undviks en god hälsa hos husdjuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende, en värdig tillvaro och ett värdigt slut förädling sker med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna och med ett minimum av tillsatser lantbrukaren och övriga som är verksamma i produktionen ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet ekologiska produkter blir tillgängliga för alla konsumenter handel med ekologiska produkter främjar en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling både där varan produceras och där den konsumeras. Den ekologiska produktionen strävar efter att stärka banden mellan landsbygd och tätort samt mellan producent och konsument, bland annat genom öppenhet kring verksamheten. En diversifierad och geografiskt spridd livsmedelsproduktion ger möjlighet till maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara. Ovanstående text, frånsett rubriken, är hämtad ur KRAVs stadgar ( 4) Om KRAV-märket och dess mervärden KRAV är Sveriges mest kända miljömärkning för mat, uppbyggd på ekologisk grund. Detta innebär en hållbar matproduktion, utan användning av kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel, genmodifierade organismer (GMO) eller naturfrämmande tillsatser. KRAV har dessutom särskilt höga krav på djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan: Djuromsorg Djur ska ges utrymme att bete sig så naturligt som möjligt. Som exempel ska KRAV-godkända grisar få vistas utomhus och beta, böka och gyttjebada. Hälsa Endast ett fåtal tillsatser accepteras. KRAV tillåter exempelvis inte nitrit. Eftersom odlingen sker utan kemiska bekämpningsmedel sprids inte heller rester av bekämpningsmedel i vattendrag och på livsmedel. 8 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012

Socialt ansvar En produkt kan inte KRAV-märkas om det förekommer brott mot mänskliga rättigheter eller social orättvisa i samband med produktionen. KRAV-företag får till exempel inte använda ofrivillig arbetskraft eller agera diskriminerande. Klimatpåverkan Produktion enligt KRAVs regler har många fördelar ur klimatsynpunkt jämfört med icke-ekologisk produktion. Främst för att energikrävande konstgödsel inte används, men också för att foder och gödsel kommer från den egna gården. För att ytterligare minska klimatpåverkan utvecklar KRAV regler med fokus på detta. Växthus ska till exempel värmas med minst 80 procent förnyelsebar energi. Vi ser över våra regler fortlöpande KRAVs regler finns till för att bland annat verka för KRAVs målsättning med ekologisk produktion. För att reglerna ska fungera väl i praktiken och ta hänsyn till ny erfarenhet från dig som följer våra regler samt ny forskning ser vi över våra regler fortlöpande. KRAVs styrelse fastställer målet med varje översyn. En plan för kommande översyner finns på vår hemsida. (www.krav.se/for-foretag/kravsregler/sa-utvecklar-vi-kravs-regler) Just nu ser vi över våra regler med fokus på att minska klimatpåverkan från KRAV-produktion. Våra regler kan också behöva ändras då och då för att uppfylla EU:s förordning för ekologisk produktion respektive IFOAM:s regelverk. Vi försöker att enbart publicera regelförändringar en gång per år. I undantagsfall kan reglerna behöva uppdateras på hemsidan och då kan det innebära att vissa av reglerna i den tryckta regelboken har ändrats innan nästa regelbok trycks. Gällande regler finns dock alltid tillgängliga på KRAVs webbplats, www. krav.se/kravsregler Här hittar du också information om bland annat vilka regelkapitel vi nu ser över och hur och när du kan lämna synpunkter på KRAVs regler. Du kan också läsa vilka förändringar som finns i kommande regler så snart de beslutats. På vår hemsida finns reglerna också på engelska. Klicka på den engelska flaggan i nederkant på sidan så byts språket. Kommande remisser Det är viktigt för oss att få in synpunkter på våra förslag till nya regler. Därför remissar vi regelförslagen. 15 januari till 15 mars 2012 planerar vi att remissa förslag till: Ändringar i reglerna för växtodling, kapitel 4, bland annat regler för minskad klimatpåverkan Ändringar i reglerna för lammproduktion, delar av kapitel 5 Regler för minskad klimatpåverkan från djurhållning, kapitel 5. Följ arbetet på vår hemsida! Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012 9

Påverkan på andra regelverk Förutom arbetet med våra egna regler arbetar KRAV med att påverka externa regelverk i första hand EG-förordningen om ekologisk produktion (EG) nr 834/2007 och dess tillämpning. KRAVs regelkommitté samordnar de olika frågor som är aktuella. Dessa behandlas sedan i olika nationella och internationella grupper. Du hittar mer information på vår hemsida. Kontaktpersoner Vi som arbetar med KRAVs regler Lars Hällbom, Chef regler, lars.hallbom@krav.se Johan Cejie, Chef klimat & omvärldsanalys johan.cejie@krav.se Kjell Sjödahl Svensson, regelansvarig kjell.sjodahl-svensson@krav.se Helena Bengtsson, konsumentinformatör helena.bengtsson@krav.se Anders Carlborg, regler/klimat anders.carlborg@krav.se Kundansvariga Staffan Carlberg, Chef försäljning, kundansvarig förädling och import staffan.carlberg@krav.se Anna Ellström, kundansvarig lantbruk och produktionshjälpmedel anna.ellstrom@krav.se Marc Wester, kundansvarig restaurang och storhushåll samt fiske marc.wester@krav.se Veronica Karlsson, ekocoach, kundansvarig butik veronica.karlsson@krav.se Vill du bli certifierad enligt KRAVs regler? Då ska du kontakta något av de certifieringsorgan som är godkända för att kontrollera och certifiera enligt KRAVs regler. Nedan ser du vilka certifieringsorgan som erbjuder KRAV-certifiering idag och för vilka regelområden. Listan uppdateras på vår hemsida så fort det sker förändringar. www.krav.se/ansokan Kiwa Aranea Box 1940, 751 49 Uppsala E-post: info@kiwa.se Webb: www.kiwa.se Tel: 018-17 00 00 Kod vid märkning: SE-EKO-01 10 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012

Kiwa Aranea erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, vattenbruk, fiske, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel, textil, läder, hudar och skinn, butik, restaurang och storhushåll, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning, marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör, samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel. SMAK AB Box 42 230 53 ALNARP E-post: certifiering@smak.se Webb: www.smak.se Tel: 040-46 00 72, 035 427 30 eller 08-556 70 830 Kod vid märkning: SE-EKO-03 SMAK erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning och produktionshjälpmedel, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning, marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel. Valiguard AB Box 5609, SE-114 86 Stockholm E-post:henrik.wallin@saiglobal.com Webb: www.valiguard.com Kontaktperson: Henrik Wallin Tel: 070-420 56 27, 08-20 01 42 Kod vid märkning: SE-EKO-05 Valiguard erbjuder certifiering av följande produktion: Livsmedelsförädling, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning, samt marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012 11

HS Certifiering AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar E-post: info@hscertifiering.se Webb: www.hscertifiering.se Kontaktperson: Gunnel Sigurd Telefon: 0480-156 70 Kod vid märkning: SE-EKO-04 HS- certifiering erbjuder certifiering av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, livsmedelsförädling, butik, restaurang och storhushåll, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör samt bedömning av produkt som tillåten för utfodring eller som produktionshjälpmedel. Debio 1940 Bjørkelangen - Norge E-post: kontor@debio.no Webb: www.debio.no Tel: (+47) 63 86 26 50 Kod vid märkning: N1 Debio erbjuder certifiering av följande produktion: vattenbruk, fiske och förädling av produkter från vattenbruk och fiske. 12 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012

Läsanvisning Varje kapitel har en inledning som anger syftet med reglerna i kapitlet. En del regelavsnitt inleds på samma vis. Syftet ger en inriktning för fortsatt regelarbete och kan vara en tolkningsgrund för certifieringsorganen. Kapitlen inleds också med en läsanvisning som beskriver innehållet i kapitlet och med definitioner av en del begrepp som används i det aktuella kapitlet. Alla definitioner har också samlats i det inledande definitionskapitlet. Regeltext Vi har skrivit texterna så att det ska framgå vad som är bindande krav som den KRAV-anslutne ska uppfylla och som certifieringsorganen verifierar, och vad som i en del fall är rekommendationer. Varifrån kommer en regel? För att en produkt ska få säljas som ekologisk i EU måste produktionen även enligt svensk lag uppfylla kraven i EU-förordningen (EG) nr 834/2007. All KRAV-ansluten produktion ska uppfylla svensk lag, men eftersom KRAVreglerna även tillämpas utanför Sverige och eftersom det i vissa fall förenklar att tydliggöra vad lagen kräver, så innehåller KRAVs regler också vissa lagkrav. KRAVs regler har utvecklats under lång tid och i samverkan även med andra internationella organ. Därför innehåller våra regler krav som sträcker sig utöver EU-förordningen. För att göra tydligt vad en regel har för bakgrund, så finns det markeringar i texten som har följande betydelse: (EU) regeln har stöd i EU-förordningen (SL) regeln är ett förtydligande av övrig svensk lagstiftning (IBS) regeln har stöd i IFOAM Basic Standards (K) regeln är KRAVs egen. I kapitel 12, 13, 16, och 18 är inte denna genomgång gjord. I kapitel 7 är genomgången inte fullständig. Kapitel 14, 15 och 17 saknar motsvarighet i EGförordningen och IFOAM Basic Standards. Visa hur du uppfyller en regel och när du får en större avvikelse I kapitel 5 i KRAVs regler 2012 så finns kursiv text som beskriver hur du ska visa att du uppfyller en regel. Där anges också när du får en större avvikelse om du inte följer regeln. Vill du ha mer information om bakgrunden till någon regel kontakta gärna KRAV, till exempel med ett e-post till regler@krav.se. Kommentera gärna direkt! Läser du våra regler på hemsidan finns en möjlighet att lämna kommentarer direkt i anslutning till regeln. Vi läser kommentarerna vi får och publicerar dem om vi inte redan fått samma kommentar. Vi tror att det här ger oss en bra möjlighet att utveckla reglerna. Ta chansen och hjälp oss att göra dem bättre! Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012 13

Vilka delar i KRAVs regler berör dig? KRAVs regler innehåller dels allmänna regler, kapitel 1-2 som berör alla oavsett produktionsinriktning, och regler som är anpassade till olika typer av produktion. I tabellen nedan kan du se vilka regelkapitel som berör dig om du har en viss produktion. Du som exempelvis har växtodling berörs av reglerna i kapitel 1-4. Kapitel verksamhet Marknadsföring av kaffe eller öl Frivillig ursprungsmärkning Hantering av KRAV-produkter Växtodling Växthus Svampodling Djurhållning Biodling Vattenbruk Vildväxande produktion Livsmedelsförädling Slakt Fodertillverkning Produktionshjälpmedel Textil, hudar läder och skinn Butik Restaurang Import och införsel Fiske Kedjecertifiering 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Anmärkning särskilt avsnitt 1.7 särskilt avsnitt 1.8 särskilt avsnitt 4.6 särskilt avsnitt 4.7 14 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012

Regler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2012 KRAVs styrelse antog reglerna den 17 juni 2011 15

www.krav.se/kravsregler 16 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012

Definitioner Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012 17

I KRAVs regler används följande begrepp: Ackreditering För att säkerställa certifieringsorganens kompetens krävs ackreditering av ett ackrediteringsorgan, till exempel IOAS (International Organic Accreditation Service) eller olika länders motsvarighet till SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Sådan ackreditering visar att certifieringsorganet kan och får certifiera enligt ett visst regelverk. Ackrediteringen görs mot ackrediteringskriterier som EN 45011 /ISO 65 eller IFOAM Accreditation Criteria och för ett visst regelverk till exempel KRAVs regler eller EU:s förordning för ekologisk produktion Arom En arom består av aromämne eller arompreparat och bärare eller lösningsmedel. Avblodning Tömning av djurkroppen på blod. Avvikelser Avsteg från KRAVs regler. Berikningsmedel Berikningsmedel är ämnen, (mineraler, inklusive spårämnen, vitaminer, aminosyror och mikronäringsämnen), som sätts till med syftet att produkten ska kunna marknadsföras som extra vitaminrik eller mineralrik eller för att ersätta vitaminer som gått förlorade vid tillverkningen. Du får inte använda berikningsmedel i KRAV-certifierade produkter om det inte är ett lagkrav att använda dem. Bestånd Biologisk enhet som avgränsar individer inom en art som i huvudsak har gemensam geografisk och årlig livscykel. I kapitel 17 används begreppet i den här betydelsen: En avgränsningsbar grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fortplantningsområde. Betesperiod Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet, alltså länsvis minst 2 månader i: Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten, minst 3 månader i Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland, Västra Götaland, Värmland, Örebro, Västmanland, och minst 4 månader i: Blekinge, Skåne, Halland. Bifångst Oavsiktlig fångst av däggdjur och fåglar eller av fisk av arter eller storlekar som man inte planerat att fånga. Biologiska processer Processer som sker med hjälp av levande organismer till exempel rötning och kompostering. 18 Definitioner

Biprodukter Fiskrens från förädlingsindustrin inklusive fiskråvara från arter som är ämnade till människoföda men som är nerklassade på grund av kvalité. (Denna definition gäller endast kapitel 7, vattenbruk.) Bisamhälle Grupp av bin som lever tillsammans. Brukningsenhet/Gård En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Bur En till golvytan betydligt begränsad inhägnad för ett eller en mindre grupp fjäderfän eller andra smådjur. Certifieringskommitté Certifieringskommittén är respektive certifieringsorgans kommitté som beslutar om överklaganden av certifieringsbeslut. Certifieringsorgan Organisation som undersöker hur ett KRAV-anslutet företag följer KRAVs regler och kontrollerar att detta sker på ett tillräckligt bra sätt. Oftast använder vi bara begreppet certifieringsorgan i regeltexten när vi menar ett godkänt certifieringsorgan. I kapitel 16 används certifieringsorgan för certifieringsorgan som använder andra regelverk än KRAVs. Certifieringsprogram Ett systematiskt arbete där ett certifieringsorgan genomför certifiering enligt ett visst regelverk. I förordning (EG) nr 834/2007 används begreppet kontrollorgan i samma betydelse som när det här står certifieringsprogram. Certifikat Intyg om KRAV-certifiering för speciell produkt, produktion eller aktivitet. Direkt energianvändning Energi i form av el och bränslen som används för att driva processer och aktiviteter på gården. Bränslena kan vara fossila till exempel olja och diesel eller förnybara, till exempel flis, halm och ved. Insatsmedel som inköpta fodermedel, gödsel, ensilageplast och strömedel räknas inte som direkt energi. Djurhälsa Djurens fysiska välbefinnande. Djurvälfärd Djurhälsa och djurens övriga välbefinnande. Definitioner 19

Djurvälfärdsprogram Systematisk analys av djurvälfärden i en besättning. Drivning Att förmå djuren att röra sig för egen maskin i önskad riktning. Drönarlarv Hanbilarv. Ekologisk Ordet ekologisk får användas vid märkning och marknadsföring av produkter om (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 uppfylls. EN 45011 Europeisk Norm 45011 (i Sverige SS EN 45011, där SS står för Svensk Standard). Identisk med ISO 65. Entreprenadavtal Entreprenadavtal gäller endast för hantering/förädling av produkter där enbart egenproducerade råvaror ingår. Om både producent och den som utför tjänsten är KRAV-anslutna behövs inget avtal. Erkännande av certifieringsprogram Ett regelverk kan innehålla regler för hur produktion eller produkter som certifierats enligt ett annat certifieringsprogram ska kunna godkännas. Sådana regler måste tala om både vilka regelverk och vilka certifieringsorgan det är som erkänns. Etablerad djurgrupp Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning på gården. EU-ekologisk En produkt eller produktion som inte är KRAV-certifierad utan enbart certifierad i enlighet med Rådets förordning (EG) nr 834/2007. Farligt avfall Med farligt avfall menas till exempel explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, el- och elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack. Foder från karensårsodling (karensfoder) Foder som odlas på mark som är under karens och skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjats. Vissa grödor får användas som foder till egna djur tidigare vilket framgår av reglerna. 20 Definitioner

Fodertillskott En produkt som innehåller specifika näringsämnen för att komplettera övrigt foder vid behov, till exempel mineralfoder. Fysikaliska processer Processer som sker med fysikaliska metoder till exempel malning, frysning och torkning. Fånggröda En gröda som sås in i befintlig gröda för att fånga upp överskott av växtnäring under hösten och därefter plöjas ner. Den består ofta av gräs. Färgämne Ämne som har eller kan ge färg. Det kan förekomma i naturen eller vara syntetiskt framställt. Färskvaror Livsmedel som inte behandlats i konserverande syfte genom exempelvis sterilisering, saltning, torkning, rökning eller djupfrysning och som därför kan ha begränsad hållbarhet. Färskvaran kan vara beredd eller oberedd. Vissa färskvaror är för sin hållbarhet beroende av att förvaras på särskilt sätt, exempelvis i kyla. Förnybara energikällor Förnybara energikällor är vattenkraft (byggd före 2009), vindkraftverk, solfångare och solceller, biobränsle och spillvärme. El, värme och kyla som är miljömärkt enligt Bra Miljöval får räknas som förnybar utan vidare analys. Förpackning Produktens inre och yttre emballage. Förpackningsmateriel Produkter, oavsett material, som används för att innehålla, skydda, hantera och presentera en vara. Försiktighetsansats Försiktighetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller irreversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regelverket innebär att fiskeförvaltningen skall värdera och ta hänsyn till påverkan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske. Försiktighetsprincipen Om miljökonsekvenserna av ett ämne, en produkt eller en verksamhet är okända eller osäkra förkastas hellre än accepteras det/den för att minimera eventuella risker. Den grundläggande hänsynsregeln i miljöbalken innebär att alla som ska vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte ska skada hälsan eller miljön. Definitioner 21

Förstahandsmottagare Auktionsinrättning eller annat organ som är auktoriserat av Fiskeriverket (enligt FIFS 1995:23) för att i första handelsledet förmedla fisk till försäljning eller för att köpa fisk för vidare saluföring. I ett annat land än Sverige är det en organisation med motsvarande auktorisation. Förädling Förädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter och andra livsmedeslråvaror till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil, skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och styckningsverksamhet, konservering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil. Genetiskt modifierad organism GMO En organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte förekommer naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Inom ramen för denna definition anses genetisk modifiering uppkomma åtminstone vid tillämpningen av de metoder som anges nedan: Hybrid-DNA-metoder med vektorsystem, vilka omfattas av rådets rekommendation 82/472/EEG. Metoder som innebär direkt införande i en organism av ärftligt material som beretts utanför organismen genom bland annat mikroinjektion, makroinjektion och mikroinkapsling. Cellfusion (inklusive protoplastfusion) eller hybridiseringsmetoder som innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte förekommer naturligt. Följande metoder anses inte leda till genetisk modifiering, förutsatt att hybrid- DNA-molekyler eller genetiskt modifierade organismer inte används: befruktning in vitro, konjugation, transduktion, transformation eller annan naturlig process, induktion av polyploidi. Genomisk selektion Ett djurs avelsvärde bestäms med hjälp av DNA-markörer efter ett blod- eller vävnadsprov på djuret. Godkänt certifieringsorgan Ett godkänt certifieringsorgan är ett certifieringsorgan som är ackrediterat för att certifiera enligt KRAVs regler. KRAVs webbplats har en lista över de certifieringsorgan som är ackrediterade för att certifiera enligt KRAVs regler. Oftast använder vi bara begreppet certifieringsorgan i regeltexten när vi menar godkänt certifieringsorgan. I kapitel 16 används certifieringsorgan för andra certifieringsorgan som använder andra regelverk. 22 Definitioner

Grovfoder Med grovfoder avses bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv, bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (ej potatis). Gröngödsling En gröda som inte skördas till foder eller livsmedel, och som har till syfte att användas som gödsel, oftast på samma mark som den odlats på. Den innehåller oftast kvävefixerande baljväxter. Gård/Brukningsenhet En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Hantering Allt du gör med produkten som inte förändrar den. Hit räknas att ta emot produkten, lagra, sortera och packa den. Hit räknas även att torka din egen spannmål på gården och att tvätta egna produkter på gården med rent vatten. Huvudråvara Den viktmässigt dominerande råvaran i en sammansatt produkt. Hygieniserade slaktrester Produkter från slakt som används för gödsling, bland annat blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, benkol, köttmjöl, fjädermjöl, hårmjöl, ull, päls och hår. Hälsoplan En plan anpassad till din besättning inriktad på strategiskt förebyggande djurhälsoarbete inklusive smittskydd som upprättas tillsammans med veterinär. Hälsoprogram Etablerat program med systematisk uppföljning av djurhälsa, anpassat till repektive djurslag. Högmjölkande Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest. Högsta tillåtna giva Där den maximala mängd av ett produktionshjälpmedel som en lantbrukare får tillföra marken utan att det medför att för stora mängder tungmetaller eller växtnäring samtidigt tillförs. Den högsta tillåtna givan får som mest beräknas för fem år. Du ska ange hur lång tid du använt i din beräkning. IAC IFOAM Accreditation Criteria. Definitioner 23

IBS IFOAM Basic Standards. ICES International Council for the Exploration of the Sea. IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements. Världsomspännande samarbetsorganisation för ekologisk produktion. Utarbetar internationella regler (IFOAM Basic Standards for Organic Production and Processing) för ekologisk produktion samt kriterier för ackreditering av kontrollorgan (IFOAM Accreditiation Criteria for Programmes Certifying Organic Agriculture and Processing). Import Inköp av produkter från ett tredjeland alltså ett land utanför EU och EFTA. För att få importera ekologiska produkter krävs importtillstånd från Livsmedelsverket eller Jordbruksverket. Industrikalk Restprodukt från industri med kalkningsverkan. Införsel Inköp av produkter från ett annat land inom EU och EFTA. Du får fritt föra in ekologiska produkter från anda EU-länder. Ingredienser av olika slag Ingredienser indelas i råvaruingredienser, livsmedelstillsatser och aromer. Råvaruingredienser kallas i denna regeltext också för råvaror. Det är sådana ingredienser som är grunden i ditt recept, till exempel mjölk, laktos, gurkmeja, syrakultur. Livsmedelstillsatser är berikningsmedel eller teknologiska tillsatser. Kalvar Nötkreatur under 6 månaders ålder. Karantän Avskilt stall för att hålla införda djur skilda från den befintliga besättningen på grund av smittorisken. Karenstid Den fastställda tiden från vilken du ska följa KRAVs regler fram till dess att produkten är KRAV-certifierad. Produktionen ska vara anmäld till kontroll under hela karenstiden. Om produkten blir underkänd börjar en ny karenstid, om inte beslutet om underkännande anger något annat. Vid läkemedelsbehandling avses tiden från sista behandlingstillfället till att produkten får säljas som KRAVcertifierad. 24 Definitioner

Karensårsodling Odling på mark under karenstiden. Kemikaliesekretariatets SIN-lista Kemikaliesekretariatets (ChemSec, The International Chemical Secretariat), är en ideell organisation som grundades 2002 av fyra miljöorganisationer. ChemSec strävar efter att nå bred acceptans i samhället av de viktigaste principerna om försiktighet, substitution, förorenaren betalar och rätt att veta. Som del i det arbetet har man upprättat en lista över miljö- och hälsoskadliga kemikalier som är särskilt angelägna att avveckla, SIN-listan. Du hittar den på länken: www.chemsec. org/images/stories/2011/chemsec/sin_list_2.0_all_378.pdf Kraftfoder Alla foder utom grovfoder och vitamin- och mineraltillskott. Potatis räknas som kraftfoder. KRAV-ansluten En producent eller motsvarande som har ett avtal med ett certifieringsorgan som är godkänt att certifiera enligt Regler för KRAV-certifierad produktion. När reglerna använder producent betyder det KRAV-ansluten producent. Landning Överlämning av fångst från fiskefartyg till mottagare i land. Lekbiomassa Den sammanlagda vikten av lekmogna fiskar i ett bestånd. Leverantör Det företag du som KRAV-ansluten köper råvaror av. Lokala ekotyper Raser anpassade till lokala förhållanden. Långsamväxande fjäderfäras eller linje Tillsvidare är enligt KRAVs bedömning en långsamväxande fjäderfäras eller linje en ras där djuren växer med maximalt 50 gram per dag i genomsnitt. Jordbruksverket kommer att besluta vad räknas som långsamt växande raser. Vi definierar långsamväxande på detta sätt för att möjliggöra KRAV-certifierad slaktkycklingproduktion. Lösningsmedel och bärare av tillsatser och aromämnen Som ingredienser anses inte ämnen som använts i de mängder som är absolut nödvändiga som lösningsmedel för eller som bärare av tillsatser och aromämnen. Till exempel kan majsstärkelse användas som bärare till en arom. Manual för slakteriet Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade Definitioner 25

verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Målart Den fiskart man vill fånga. Nyckeltal Jämförelsetal som du tar fram för att analysera verksamheten och följa upp verksamhetens förbättringsarbete. Omställning Övergång från konventionell till KRAV-certifierad produktion. P-AL klass En indelning av jordar efter koncentrationen av lättlösligt fosfor. Parallellodling Med parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en KRAVcertifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop. Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 889/2008 och enligt KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel 4.1.6. Processhjälpmedel Ämnen som används vid tillverkning men som inte räknas som ingredienser och som inte har någon teknologisk effekt i det färdiga livsmedlet räknas som processhjälpmedel. Det kan till exempel vara vegetabilisk olja som används som släppmedel. Producent Den som är certifierad enligt KRAVs regler och som odlar, producerar, hanterar, förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Begreppet betyder i texten samma sak som KRAV-ansluten. Produktgrupp En produktgrupp är en grupp av varor av ett visst slag, exempelvis mjöl, pasta eller saft. Produktionshjälpmedel Insatsmedel i jordbruket, till exempel gödsel och växtskyddsmedel, samt djurvårdsmedel, och desinfektionsmedel i lagerlokaler. 26 Definitioner

Produktionsplats Fysiskt avgränsad enhet som är KRAV-ansluten. Begreppet motsvarar EU-förordningens produktionsenhet. Regelverk Regelverk betyder här en lagtext eller en standard för (ekologisk) produktion. Den organisation som utvecklar reglerna kallas regelägaren. KRAV ekonomisk förening är regelägare för KRAVs regler. Rekommenderad giva Den mängd av ett produktionshjälpmedel som du rekommenderar den KRAVanslutne jordbrukaren att använda. Det ska framgå om din rekommendation är en årlig giva eller om du räknat på ett längre tidsintervall. Du får inte räkna på längre tid än fem år. Rekonstituering Rekonstituering innebär att produktens ursprungliga vattenhalt återställs. Revision En oberoende systematisk granskning som avgör om den KRAV-anslutne följer KRAVs regler. Revisionsledare En erfaren revisor som fungerar som ledare i ett revisionslag. Revisor En person som kan och får genomföra en revision. SJVFS Statens Jordbruksverks författningssamling, det vill säga de föreskrifter som Jordbruksverket ger ut. Alla publiceras på Jordbruksverkets hemsida. Spökfiske Förlorade redskap som kan fortsätta fånga djur under mycket lång tid eftersom de är tillverkade av svårnedbrytbara material som nylon och andra plaster. Stallperiod Den period när djuren normalt hålls inne varje dag, med eller utan tillgång till utevistelse. Perioder när djuren bara vistas inne i samband med mjölkning räknas inte till stallperioden. Stress Stress är både fysiska och psykiska påfrestningar på djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress och oro från andra djur. För att minska stressen kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Definitioner 27

Ströbädd/djupströbädd En ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år. Den hålls torr genom att nytt strömedel läggs ovanpå det gamla. Djupströbädd är en ströbädd som gödslas ut en eller ett par gånger per år. Tillsatser Kallas ibland teknologiska tillsatser. Är de ämnen som har en teknisk funktion i livsmedlet och för vilka myndigheterna bestämt att de ska ha en särskild säkerhetsprövning. Dessa tillsatser har ett E-nummer. Till exempel är askorbinsyra (C-vitamin) en teknologisk tillsats när den används som antioxidationsmedel med E-nummer E 300. Torrsubstans (ts) Det som är kvar när man torkat bort allt vatten i något, till exempel ett foder. Begreppet används bland annat för foder för att kunna jämföra olika produkter där vattenhalten kan variera mycket. Tredje part Ett företag som anlitas av ett KRAV-anslutet företaget för viss hantering av KRAV-certifierade produkter. Certifieringsorganet och det anslutna företaget är de två andra parterna. Den tredje parten är det konventionella företaget som den KRAV-anslutna anlitar. Uddevallasystem En typ av slaktinredningssystem. Uppstallning Inhysa djur i stall för viss tid. Utevistelseperiod Tiden före och efter betesperioden, då mark- och väderförhållanden tillåter att djuren går ute. Verandavistelse Används för fjäderfä. Vistelse på hårdgjord yta med tak utanför ett isolerat stall. Den kan vara helt eller delvis inklädd med vindväv eller liknande. Vildväxande produktion Vildväxande produktion är växtproduktion som skördas eller insamlas utan att i nämnvärd utsträckning vara föremål för odlingsåtgärder. Vildväxande produktion innefattar alla vilda växter. (EU) Vinterlamm Avvanda lamm som behålls för slaktuppfödning under stallperioden. Växtföljd En planerad ordningsföljd mellan grödor på ett enskilt skifte. 28 Definitioner

Växtnäringsbalans Förhållandet mellan införd växtnäring i till exempel inköpt gödsel och den växtnäring som förs bort i de produkter som går ut från gården. Växtskyddsmedel Medel som skyddar växterna mot angrepp av insekter, svampar och andra skadegörare. Definitioner 29

30 Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012

Syfte och omfattning Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2012 31

Syfte Regler för KRAV-certifierad produktion, hädanefter kallat KRAVs regler, är ett redskap för att omsätta Den ekologiska produktionens målsättning till handling i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument (av livsmedel och andra jordbruksprodukter). Reglerna tar hänsyn till många faktorer för att inbegripa helheten i produktionssystemen och den omgivande miljön. Social rättvisa och sociala rättigheter ingår som en integrerad del. Biologiska mekanismer och sammanhang är grunden för vad som betraktas som naturligt och därmed förenligt med ekologisk produktion. Strävan är att ha vetenskapligt stöd för alla regler. Ofta prioriteras försiktighetsprincipen till dess forskning och beprövad erfarenhet kan ge en säker grund för reglernas gränsdragningar. Vid konflikt mellan olika mål kan helhetssynen bedömas som viktigare än de olika delarna i målkonflikten. KRAVs regler fastställer hur produktion skall bedrivas för att produkter ska få märkas och marknadsföras med KRAVs märke och/eller med hänvisning till att produkterna producerats i enlighet med KRAVs regler. Därigenom skapas en plattform som underlättar en enhetlig marknadsföring av KRAV-certifierad produktion, samt ger förtroende i alla produktionsled och på marknaden. Ramar för regelverket Nationell lagstiftning, exempelvis djurskydds- och miljölagstiftning, ligger alltid som grund för KRAV-certifierad produktion. Utformningen av och innehållet i KRAVs regler styrs därutöver även av andra regelverk på europeisk och global nivå. KRAV har anpassat reglerna till IFOAM Basic Standards, så att ackreditering enligt den globala samarbetsorganisationen IFOAM:s normer är möjlig. EU har regler för ekologisk produktion i Förordningarna (EG) nr 834/2007; (EG) nr 889/2008 och (EG) nr 967/2008. Förordningarna är lag i Sverige och reglerar hur ordet ekologiskt får användas. Förordningarna omfattar växtodling, djurhållning, biodling, vattenbruk, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, import, slakt och fodertillverkning. KRAVs regler uppfyller EG-förordningarna och är i vissa fall strängare än dessa. KRAVs regler omfattar fler områden än EGförordningarna, till exempel restaurangcertifiering, fiske och textilier. Omfattning Reglerna är fastställda utifrån vad som bedöms vara praktiskt möjligt att uppnå för närvarande. Reglerna fastställs av KRAVs styrelse och gäller till dess något annat beslutas. KRAVs beslut om regler sätter gränser för vilka produkter och vilken produktion eller hantering av ekologiska produkter som kan godkännas. KRAVs märke är främst avsett att användas på livsmedel men vi certifierar även andra råvaror från ekologiskt jord- och vattenbruk samt fiske. KRAV förbehåller sig rätten att avgöra om regelverket är tillämpligt för viss produktion. 32 Syfte och omfattning