Cim ger för andra. FORSKNING: HJÄRTSVIKT Äldre tränar med tv-spel. YRKESPORTRÄTTET Sjukgymnast Åse Engholm TEMA: BLODGIVNING

Ett magasin från Landstinget i Östergötland Nummer 1 2014 FORSKNING: HJÄRTSVIKT Äldre tränar med tv-spel YRKESPORTRÄTTET Sjukgymnast Åse Engholm TEMA: BLODGIVNING Cim ger för andra

INNEHÅLL HÄLSOTECKEN Nummer 1, 2014 REDAKTÖREN Jöran ringde jag en morgon Ingvar fick mig att prova bowling genom tv-spelkonsolen Wii för första gången i mitt liv. Jöran ringde jag en morgon och hans trevliga och skämtsamma sätt fick mig att le resten av den dagen. Bengt delade med sig av två olika roller, läkare är nämligen även patienter ibland. Sven hade glimten i ögat och var snabb i repliken, han lovade att svara på allt så länge jag inte ställde politiska frågor. Ingvar Danielsson, Jöran Cassel, Bengt Holmberg och Sven Andersson bor och/eller arbetar i Östergötland. Precis som ni är de ibland också patienter i landstinget. Gemensamt för de fyra männen är att de alla medverkar i det här numret av Hälsotecken och jag har haft förmånen att få intervjua dem. Jag beundrar de människor som låter mig ringa dem, komma in i deras hem eller till och med besöka dem när de ligger i en säng på ett sjukhus. De gör det för att dela med sig av sina erfarenheter av vården till er. Genom att Ingvar, Jöran, Bengt, Sven eller någon annan av er ställer upp och berättar om hur det är att vara patient kan vi ge er en bättre helhetsbild av Landstinget i Östergötland. 3 FLER SKÖTER VÅRD ÄRENDEN PÅ WEBBEN 4-5 I korthet 6 Samma sekretess på alla journaler 7 Undersökning upptäcker kroppspulsåderbråck 8 HÄLSOCOACHERNA: Frågor och svar om hälsa och livsstil 9 Landstingets stiftelser 10-13 TEMA BLODGIVNING: Erfarna och nya ger för att rädda liv 14-15 Vård för äldre med flera sjukdomar 16-17 FORSKNING: Hjärtsviktspatienter tränar hemma Cecilia Ottosson E-post: cecilia.ottosson@lio.se Telefon: 010-103 78 29 18 Hälsosamtal för bättre munhälsa 19 Korsordet 20-21 RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ: Nageltrång, dålig andedräkt och pollenallergi 22 HALLÅ DÄR: Marie Morell om regionbildande Redaktör: Cecilia Ottosson, Landstinget i Östergötland Produktion: Markus Reklambyrå AB Omslagsbild: Cim Mideskog, Foto: Katja Kircher Foto: Katja Kircher, Staffan Gustavsson, Göran Billeson och Shutterstock Tryck: Elanders Gummessons AB Upplaga: 217 000 ex 2 HÄ L SOT EC K E N NR 1 2014 Distribution: Posten Adress: Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping Telefon: 010-103 00 00 E-post: landstinget@lio.se Webbplats: www.lio.se 23 LÄKEMEDEL: Genomgång av läkemedel 24 YRKESPORTRÄTTET: Åse Engholm, sjukgymnast

Läkarsekreterarna Maria Jarméus och Lotta Gustavsson tar emot de ärenden som kommer in via Mina vårdkontakter på Vårdcentralen Lyckorna i Motala. Jöran Cassel, patient som tycker att det är bekvämt att använda Mina vårdkontakter. Allt fler sköter vårdärenden via webben Mer än 100 000 invånare i Östergötland har nu ett konto i Mina vårdkontakter för att sköta sina vårdärenden via webben. Antalet konton har nästan för dubblats på två år. Det är roligt med ett starkt intresse och att antalet konton och ärenden ökar, säger Ulrika Johansson, regional systemförvaltare för Mina vårdkontakter i Landstinget i Östergötland. Genom Mina vårdkontakter kan invånare kontakta vården via webben i olika ärenden. Alla vårdcentraler och specialistmottagningar erbjuder tjänsten. I Mina vårdkontakter kan du alltid be vården kontakta dig, av- och omboka tider och förnya recept och hjälpmedel. I övrigt varierar utbudet av e-tjänster hos mottagningarna. Exempel på andra tjänster är beställa journalkopia och fråga om remiss. Underlättar för patienter Receptförnyelse är vanligast hos oss, berättar Maria Jarméus, läkarsekreterare på Vårdcentralen Lyckorna i Motala. Hon och Lotta Gustavsson, läkarsekreterare, tar emot ärendena i Mina vårdkontakter och fördelar dem till läkare och sjuksköterskor. De har sedan tre arbetsdagar på sig att svara. Det här underlättar både för patienterna och för oss. De kan kontakta oss när det passar dem och slipper vänta på att bli uppringda. Det frigör tid för oss när telefontiden minskar och om något är oklart kan jag enkelt skicka en fråga till patienten, säger distriktsläkare Erik Fransson. Bekvämt och enkelt Jöran Cassel, Motala, är en av de patienter som använder Mina vårdkontakter. Jag tycker att det är bekvämt och enkelt och oftast får jag snabba besked, säger han. Landstinget arbetar ständigt med att utveckla Mina vårdkontakter. Tidbokning via webben håller successivt på att införas. En ombudstjänst och en intygstjänst införs snart. Via ombudstjänsten ska föräldrar till barn under 13 år kunna sköta barnens ärenden på ett smidigare sätt än i dag och via intygstjänsten kan invånarna nå sina sjukintyg och skicka dem vidare till exempelvis Försäkringskassan. FAKTA Så här gör du Du loggar in i Mina vårdkontakter via 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se. Du loggar in med e-legitimation eller med lösenord och sms. Mer information: http:// www.1177.se/ostergotland/ Om-1177/E-tjanster/ Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson och arkiv HÄLSOTECKEN NR 1 2014 3

I KORTHET Flera nya hörselmottagningar Flera nya mottagningar har tillkommit sedan Landstinget i Östergötland i höstas införde vårdval inom hörselvården. Fritt att välja vårdcentral i regionen Nu kan invånarna i Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län fritt välja vårdcentral inom den sydöstra sjukvårdsregionen. sätt att öka tillgängligheten, säger Lasse Pettersson (VL), ordförande i hälsooch sjukvårdsnämnden i Landstinget i Östergötland. Vårdvalet gäller primär hörselrehabilitering, vilket innebär att man kan välja mellan flera mottagningar om man behöver testa sin hörsel och prova ut en hörapparat eller något annat hörhjälpmedel vid lätt till måttlig hörselnedsättning. Patientavgifterna är desamma oavsett vilken mottagning man väljer att gå till och hjälpmedlen som förskrivs ingår i landstingets upphandlade sortiment. Det innebär att den som bor i Östergötland kan lista sig på en vårdcentral i Jönköpings eller Kalmar län, och vice versa. Efterfrågan att kunna lista sig över länsgränserna har ökat. Det kan till exempel vara så att man bor vid länsgränsen eller arbetar i ett grannlän. Vi vill göra det enkelt att välja vårdcentral och ser det också som ett Den som vill välja vårdcentral över länsgränsen ska fylla i en vårdvalsblankett. Den finns på 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se, via adressen: http:// www.1177.se/ostergotland/regler-ochrattigheter/vardval/ eller kan beställas på telefon: 010-103 22 88. Innan man gör sitt val kan det vara bra att tänka på att vårdcentralernas utbud kan skilja sig åt mellan landstingen. Mammografin i Linköping flyttar DEN MAMMOGRAFISKA hälsokontrollen i Linköping har flyttat till nya lokaler på Universitetssjukhuset, O-huset, ingång 34. Genom flytten har både den mammografiska hälsokontrollen, som alla kvinnor mellan 40 och 74 år regelbundet kallas till och den mammografi som patienter får remiss till, samlats på ett ställe. Mammografiska hälsokontroller i Norrköping och Motala påverkas inte av flytten utan fortsätter sin verksamhet som tidigare. Sedan vårdvalet trädde i kraft i oktober har flera nya mottagningar blivit auktoriserade: Hörselcentrum erbjuder hörselvård i Finspång, Kisa och Åtvidaberg. I Norrköping finns Avesina Hörsel, Hörseltjänst och Audionomerna. Även i Linköping har Audionomerna en mottagning och Avesina Hörsel öppnar en under våren. Landstingets hörselvård vid Universitetssjukhuset i Linköping och Lasarettet i Motala ingår också i vårdvalet, medan hörselvården vid Vrinnevisjukhuset endast tar emot patienter med svårare hörselnedsättningar som behöver en fördjupad rehabilitering. 4 HÄLSOTECKEN NR 1 2014 Foto: Göran Billeson, Katja Kircher, Östgötatrafiken och Shutterstock.

Nya regler för sjukresor Från 1 juli ändras reglerna för sjukresor i Östergötland. En av nyheterna är att ett högkostnadsskydd införs. Syftet med förändringarna är att göra regelverket tydligare och underlätta för den som har behov av sjukresa, det vill säga inte kan ta sig till eller från sjukvården på egen hand. En av förbättringarna är att servicen utökas. Normalt gäller att den som Mammografi och cellprov avgiftsfria GYNEKOLOGISK cellprovskontroll och mammografi är sedan den 1 april avgiftsfria i Landstinget i Östergötland. Den tidigare avgiften på 140 kronor har tagits bort. Genom denna screening kan bland annat cancersjukdomar upptäckas tidigt och behandlas, och för få kommer till undersökningarna. Bukaortascreening, som görs för att hitta bråck på stora kroppspulsådern, var redan tidigare avgiftsfri. ska resa hämtas och lämnas vid porten till fastigheten, men om det finns särskilda skäl så kan man få hjälp att ta sig mellan dörren till bostaden och fordonet. Om man behöver ta med sig en ledsagare kan man få göra det utan extra kostnad. Det är dock något man ska säga till om när man beställer sjukresan. Sjukresor görs med särskild kollektivtrafik och egenavgiften är 80 kronor per resa. En förändring är att ett högkostnadsskydd på 1760 kronor per tolv månadersperiod införs. Den som har färdtjänst har rätt att genomföra sjukresor till den avgift som gäller för färdtjänst i respektive kommun, men dessa ingår inte i högkostnadsskyddet. Sjukresor beställer man hos den nya regionala beställningscentralen som drivs av Östgötatrafiken. Från 1 juli kommer de flesta av länets kommuner att vara anslutna till beställningscentralen. Undantaget är lokala sjukresor inom Ydre, Kisa, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik, som fortfarande beställs hos respektive kommun. 46 SÅ MÅNGA PROCENT av invånarna i Östergötland känner enligt Vårdbarometern till 1177 Vårdguiden på webben, 1177.se. Motsvarande siffra var för ett år sedan 37 procent. Östergötland ligger på andra plats i landet vad gäller kännedom om webbplatsen. Utökat glasögonbidrag SEDAN ÅRSSKIFTET har barn till och med 17 år rätt till glasögonbidrag från landstinget. Bidraget är på 600 kronor per år. För att ansöka fyller man i en blankett som finns att hämta på webbplatsen 1177.se och som undertecknas av legitimerad optiker. Det är viktigt att synnedsättning hos barn upptäcks tidigt. Barn i åldern noll till sju år ska undersökas på ögonklinikerna. Att använda glasögon tidigt kan göra att synnedsättningen inte blir lika stor som den annars skulle ha blivit. Blankett för egenremiss VILL DU KONTAKTA specialistvården utan att du fått en remiss från primärvården? Då kan du skriva en egenremiss. För att enkelt kunna göra det finns det en blankett som du kan använda. På den står det vilka uppgifter som du behöver skriva för att specialistvården ska kunna bedöma din egen remiss. Du ska till exempel beskriva dina besvär och vad du vill ha hjälp med. Blanketten finns på 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se, via adressen http://www.1177.se/ostergotland/ Regler-och-rattigheter/Remiss/ HÄLSOTECKEN NR 1 2014 5

Håkan Samuelsson, verksamhetschef vid psykiatri- och habiliteringsenheten i närsjukvården i den västra länsdelen. Journaler inom vuxenpsykiatri och beroendevård får samma sekretessklassning som alla andra journaler i landstingets journalsystem från den 1 maj. Säkrare vård med samma sekretess på journaler Från och med den 1 maj får journaler inom vuxenpsykiatri och beroendevård samma sekretessklassning som alla andra journaler i landstingets journalsystem. När landstingets journalsystem togs i drift 2008 fick journaler inom psykiatrin och beroendevården en högre sekretessklassning än den vanliga. Det innebar att personal på andra vårdenheter inte kunde ta del av uppgifterna i de journalerna utan särskilda motiveringar. Det fick till följd att viktig information om patienterna inte alltid nådde vårdpersonalen på andra enheter, berättar Håkan Samuelsson, verksam hetschef vid psykiatri- och habiliteringsenheten i närsjukvården i den västra länsdelen. För att kunna ge en patientsäker och bra vård är det vik t igt att få en heltäckande bild och se vilken vård patienten har fått tidigare. Jens M Hansen är kontaktperson för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) i Östergötland, en paraply organisation för tio patientoch anhörig föreningar inom området psykisk hälsa. Och de tycker att det är bra att journaler i vuxenpsykiatrin och beroendevården får samma sekretessklassning som andra journaler. Allt att vinna Patienterna har allt att vinna på att vårdpersonalen ser helheten. Kropp och själ hänger ihop och det är dags att vi börjar se psykisk ohälsa som vilken annan krämpa som helst. Har vården inte med sig den delen av historien när de möter patienten, får de en avskalad människobild, säger han. För alla journaler gäller att det bara är den personal som behöver ta del av uppgifterna för att utföra sina arbetsuppgifter som får göra det. Varje gång vårdpersonal går in i en journal, registreras det och kan kontrolleras i efterhand. Man kan begära att få veta vem som har tagit del av ens journal, förklarar Håkan Samuelsson. Förändringen innebär att journaluppgifter i vuxenpsykiatrin och beroendevården från 2008 och framåt, får samma sekretessklassning som i övrig vård. Från och med 1 januari 2015 gäller förändringen även journaler vid Flyktingmedicinskt centrum. FAKTA Spärra uppgifter Om du som patient inte vill att dina journaluppgifter ska vara tillgängliga för andra enheter när du söker vård, kan du begära att de spärras. Då ansvarar du själv för att informera vårdpersonalen om vad de behöver veta för att kunna ge dig god och säker vård. För att spärra uppgifter kontaktar du Patientkontoret på telefonnummer 010-103 22 88. 6 HÄLSOTECKEN NR 1 2014 Text: Anchi Alm Foto: Shutterstock och arkiv

Pia Bjällander Stenmark, biomedicinsk analytiker, gör en ultraljudsundersökning av buken på Bengt Holmberg. Enkel undersökning upptäcker kroppspulsåderbråck tidigt Varje år dör cirka 600 män och 200 kvinnor i Sverige av brustet kroppspulsåderbråck i buken. Tidig upptäckt, genom en ultraljudsundersökning, är ett effektivt sätt att minska dödligheten. I Östergötland erbjuds alla 65-åriga män att göra undersökningen. Cirka 1,9 procent av alla 65-åriga män i länet drabbas av bråck på stora kroppspulsådern i buken, bukaortaaneurysm. Risken är att det kan brista om vidden blir större än fem, sex centimeter. Då är dödligheten 80 procent trots behandling, säger Jakob Hager, överläkare på Vrinnevisjukhuset i Norr köping. Han var fram till nyligen ansvarig för landstingets screeningprogram för bukaortaaneurysm och har även doktorerat i ämnet. 85 procent deltar Screeningprogrammet innebär att alla 65-åriga män erbjuds en ultraljudsundersökning av buken. Den görs på några minuter och är ett effektivt sätt att upptäcka kroppspulsåderbråck. Ungefär 85 procent av de som bjuds in kommer. En är Bengt Holmberg: Det är en fantastisk möjlighet. Kan jag påverka framtiden för mig själv och mina anhöriga så vill jag göra det. Enbart män bjuds in då kroppspulsåderbråck är mycket vanligare hos män än hos kvinnor. Manligt kön, hög ålder och ärftlighet är riskfaktorer, men allra viktigast är rökning som orsakar 75 procent, säger Jakob Hager. Förebyggande behandling Bukaortaaneurysm har minskat i takt med att färre röker. Dödligheten har också sjunkit sedan screeningprogrammet infördes, då tidig upptäckt gör förebyggande behandling möjlig. Män med bråck på mellan tre och fem centimeter får delta i kontrollprogram för att se om bråcket växer. Är bråcket över fem centimeter kan oftast en förebyggande operation göras. Då är risken för att bråcket ska brista större än risken med operationen, säger Jakob Hager. Vid operationen ersätts den del av kroppspulsådern där bråcket finns med en konstgjord åder eller fodras inifrån med en kärlprotes. FAKTA Jakob Hager, överläkare vid kirurgiska kliniken på Vrinnevi - sjuk huset i Norrköping. Ultraljudsundersökningen Är avgiftsfri och startade 2007. Görs av biomedicinska analytiker på Vrinnevisjukhuset i Norrköping och på Universitetssjukhuset i Linköping. Några dagar varje år görs undersökningen också på vårdcentralerna i Söderköping, Valdemarsvik, Motala, Vadstena, Mjölby, Kisa och Åtvidaberg. Männen får ett brev med en inbjudan det år de fyller 65 år. Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson Porträttbild: Rapps foto HÄLSOTECKEN NR 1 2014 7

HÄLSOCOACHERNA Fråga hälsocoacherna! Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna? Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping, skicka e-post till: halsotecken@lio.se eller ställ frågan via landstingets webbplats www.lio.se. Är det någon gång för sent att ändra sina livsstilsvanor? Kan man som äldre göra förändringar som påverkar hälsan positivt även om man har levt ett helt liv där man till exempel ätit fel, rökt och inte motionerat? DU SKA LEVA MED DIN KROPP varje dag resten av livet och det är bara du själv som avgör hur, men livsvillkor och möjligheter till hälsa ser olika ut för oss alla. Det är aldrig för sent att ändra sina levnadsvanor, men det kan ofta vara svårare att ändra beteenden som är invanda. Att göra små förändringar som varar länge är oftast bättre än att göra korta och intensiva förändringar. När du blir äldre är det viktigt att du får i dig tillräckligt med näring och att du fysiskt rör på dig. Det är bra eftersom muskelmassa, cirkulation och balans blir sämre när du blir äldre. Att förändra sina livsstilsvanor kan göra att de friska åren blir fler. HÉLÈNE OTTOSSON MARGARETA SMEDBERG Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder. Arbetar bland annat med frågor som rör tobaksavvänjning, levnadsvanor och förkortning av sjukskrivningstider. Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder och BVC-sjuksköterska. Jobbar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och Fysisk aktivitet på recept. Vad är bäst: Några kilo över normalvikt enligt Body Mass Index (BMI) och bra kondition eller normalvikt enligt BMI och dålig kondition? BMI ÄR INTE DET ENDA MÅTT som man använder för att kontrollera fetma. Var på kroppen övervikten sitter är av stor vikt för hälsan. I dag pratar man om bukfetman, det är den övervikten som är farlig för kroppen. Risken för ohälsa ökar för varje centimeter som midjemåttet ökar. Det gäller nästan helt oberoende av hur lång man är. Vid bukfetma ökar risken för diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. En bra kondition minskar risken för sjukdom, så det är bättre med några kilo över normalvikt och med bra kondition. VISSTE DU ATT... patientavgiften bara täcker en del av kostnaden? När du får höftleden utbytt betalar du 80 kronor per dag i fem dagar. Den verkliga kostnaden är 83 000 kronor. 8 HÄ L SOT EC K E N NR 1 2014 Vad är det för skillnad på mjölkallergi och laktosintolerans? VID FÖDOÄMNESALLERGI (mat allergi) reagerar immunförsvaret med att bilda allergiantikroppar mot ett födoämne, till exempel mjölk. Symtomen vid en allergisk reaktion kan variera, men vanligast är reaktioner i huden (eksem, nässelutslag eller klåda), luftvägarna (pip i bröstet eller astma) och mag-tarmkanalen (till exempel magont, kolik, diarré eller kräkningar) eller en kombination av dessa. Symtomen spänner över hela skalan från milda till kraftiga, där vissa kräver läkarvård. Reagerar man allergiskt är det viktigt att helt utesluta det födoämne som man inte tål. Laktosintolerans innebär att tarmslemhinnan har en lägre nivå av enzymet laktas, som krävs för att mjölksockret ska kunna sönderdelas och tas upp av tunntarmen. Med en sänkt nivå av laktas kommer mjölksockret istället att hamna i tjocktarmen och där brytas ned av bakterier, vilket kan ge smärtor, diarréer och gasbildning. Foto: Shutterstock och Göran Billeson

Följ landstinget på Facebook Du vet väl om att landstinget har en egen sida på Facebook? Den heter Landstinget i Östergötland. Just nu har omkring 500 personer gillat sidan. Om du också gör det får du ta del av nyheter från landstinget. Det kan till exempel vara nyheter om hälso- och sjukvård eller forskning. Här ges också råd om vård och tipsas om olika aktiviter som sker i landstinget. Du har också möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Det är kommunikationsenheten i Landstinget i Östergötland som ansvarar för sidan. VISSTE DU ATT... all patientinformation om hälsa och sjukvård, e-tjänster och kontaktuppgifter till vården har flyttats från landstingets webbplats lio.se och nu istället finns på landstingens och regionernas gemensamma webbplats 1177.se? Översättningar till minoritetsspråk på 1177.se Nu finns några av de viktigaste och mest lästa texterna på 1177 Vårdguiden på webben, 1177.se, att läsa på de nationella minoritetsspråken. De är finska, tornedalsfinska, samiska, romska och jiddisch. Totalt handlar det om 456 översättningar kring vård och hälsa som nu finns på 1177 Vårdguiden och på UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet. Drygt en halv miljon personer i Sverige räknar sig till de nationella minoriteterna. Filmtävling om risker med tobak För andra året i ordningen genomförs nu filmtävlingen No smoke för alla elever på högstadiet och gymnasiet i Östergötland. Förstapriset är att få sin film visad som reklamfilm på Filmstaden i Linköping, Norrköping och Motala under juli. - Vi vill att ungdomar engagerar sig i tobaksfrågan och funderar på vilka risker som finns med att använda tobak. Att göra sin egen film tror vi är ett bra sätt att göra det, säger Katarina Åsberg, tobakssamordnare i Landstinget i Östergötland. Tävlingen pågår under mars och april, med sista inlämningsdag den 30 april. Läs mer om tävlingen och se förra årets vinnare på www.lio.se/nosmoke Sök pengar ur landstingets stiftelser Landstinget har ett antal stiftelser som personer som behöver ekonomiskt stöd kan söka pengar ur. Stiftelserna har startats när privatpersoner eller föreningar har skänkt pengar till ett visst ändamål inom landstingets verksamhet. En del stiftelser startades redan i början av 1900-talet och har gett avkastning under åren, vilket gör att det fortfarande finns pengar att betala ut. Många vet inte om att de här stiftelserna finns och att man kan ansöka om att få bidrag från dem, säger landstingsjurist Susan Ols. Den som söker bidrag behöver inte rikta sin ansökan till en särskild stiftelse, men just nu finns det några stiftelser med särskilt goda möjligheter att få pengar ur. För äldre Det är Alma och Salomon Alborgs stiftelse för patienter som bor i Kisa och behöver hjälp med kostnader för sjukhusvård, Stiftelser till förmån för äldre patienter för patienter inom geriatrisk verksamhet, Gret-Lis och Ruben Engrens stiftelse för äldre patienter som vårdas inom sjukvård eller äldreomsorg i Åtvidaberg och A och F Adolfssons stiftelse för hörselskadade barn i hela Östergötland. Den som vill söka pengar ur landstingets stiftelser ska skriva ett kortfattat brev till Landstingets stiftelseförvaltning, 581 91 Linköping. Skicka gärna med läkarintyg, kvitton, andra ekonomiska underlag och bankkontonummer. Den som söker bidrag ska bo eller vårdas i Östergötland. Mer information om stiftelserna och om hur man ansöker om bidrag finns på landstingens och regionernas gemensamma webbplats 1177.se via adressen http://www.1177.se/ostergotland/regler-och-rattigheter/stodfran-stiftelser/ Text: Cecilia Ottosson Foto: Shutterstock HÄLSOTECKEN NR 1 2014 9

TEMA: BLODGIVNING Blod behövs ständigt i sjukvården och det får aldrig ta slut. Matchningen mellan givare och mottagare behöver vara rätt. Här gör blodgivarna och Blodtappen ett livsviktigt arbete. Ger blod för att hjälpa andra 10 HÄLSOTECKEN NR 1 2014 Text: Maria Carlqvist Foto: Katja Kircher

Cim Mideskog har sett nyttan av blodgivning i mötet med kirurgpatienter och har nu själv gett blod för första gången. Anita Johansson har varit blodgivare i 35 år med kortare pauser. Cim Mideskog är ny som blodgivare och Anita Johansson har gett blod i 35 år. Båda känner att de gör en insats. Det tar mig tio minuter att ge blod och det kanske kan rädda livet på någon annan, säger Cim Mideskog. Han är 24 år och jobbar som undersköterska vid Universitetssjukhuset i Linköping (US). Vi träffar honom på Blodtappen i Linköping där han har lämnat sitt första blod till sjukvården. Mitt första jobb i vården var på kirurgiska kliniken i Örebro. Där träffade jag nyopererade patienter och såg hur de återhämtade sig snabbare när de fick blodtransfusioner. Jag mötte också patienter som hade överlevt tack vare att de hade fått blod, säger Cim Mideskog. Tog tio minuter En blodtransfusion innebär att kroppen får nytt blod från en annan människa. Att lämna blod gick smidigt, tycker Cim Mideskog. Det tog bara tio minuter och jag låg på en brits och kramade på en boll för att öka flödet. Direkt efteråt var jag lite snurrig, men det var nog mest för att jag visste att jag hade tappats på blod. Att ge blod känns som en lätt sak för mig som är frisk att göra, som kan betyda mycket för någon annan. Också Anita Johansson känner att hon vill göra en insats för att hjälpa andra. Hon hade ingen koppling till sjukvården utan upptäckte blodgivningen genom en lapp på jobbet. Ingen i min familj var blodgivare men jag kände att det här var något jag ville. Min dåvarande arbetsgivare uppmuntrade blodgivning och vi kunde gå på arbetstid och göra det, säger hon. Känner stolthet Nu har Anita Johansson lämnat blod i 35 år, och känner sig hemma på både blodbussen och Blodtappen (se fakta). Det är trevligt folk och lugnt att tappa blod. I alla år har jag känt en stolthet över att vara blodgivare. Att jag själv får en hälsokontroll är en liten bonus. För att godkännas som blodgivare behöver man ha rätt ålder, vikt och blodvärde, och vara frisk. Under en blodgivning tappas givaren på 4,5 deciliter blod. Kroppen återställer snart den tappade mängden hos en frisk person. På ett par timmar är vätskebalansen som vanligt igen om man dricker några glas vatten eller juice. Att ge blod är enkelt och man mår inte dåligt av det. Vi har många trogna givare men behöver ständigt nya. En blodpåse kan rädda upp till tre liv, säger Enisa Deumic, blodgivarsamordnare i Östergötland. FAKTA Var lämnar jag blod? Blodtappen finns i hela Östergötland, med två blodbussar som åker till olika platser i länet och två fasta blodcentraler. Blodcentralerna finns på Storgatan 32 i Linköping och på Saab i Linköping. Hur blir jag blodgivare? De flesta mellan 18 och 60 år kan bli blodgivare. Kontakta Blodtappen på telefon 010-103 81 00, eller e-post blodtappen@lio.se eller gör ett besök. Mer information om blodgivning och blodbussens hållplatser och tidtabeller finns på webbplatsen geblod.nu HÄLSOTECKEN NR 1 2014 11

TEMA: BLODGIVNING Givarblod testas så att egenskaperna passar patientens blod. Bengt Ekermo, medicinskt ansvarig för blodverksamheten i Östergötland. Rätt blod till rätt patient Varje vecka behövs blod till operationer, förlossningar och andra behandlingar i vården. Blodcentralen matchar givare mot mottagare så att rätt blod kommer till rätt patient. hör till blodgrupp O. Personer med blodgrupp O- kan ge blod till alla andra blodgrupper men själva bara ta emot O-blod. Vi ärver blodgrupperna av våra föräldrar, och fördelningen av blodgrupperna varierar över världen. I Afrika och Asien är det till exempel vanligare med blodgrupp B -. I ÖSTERGÖTLAND finns 17 600 aktiva blodgivare, och fler behövs för att klara framtidens behov. Varje vecka tappas mellan 400 och 500 påsar blod i Östergötland. Det är den mängd som sjukvården behöver. Blod är en färskvara och för att allt blod ska tas tillvara kallar vi givare i intervaller när vi ser att lagren i deras blodgrupper behöver fyllas på, säger Enisa Deumic, blodgivarsamordnare i Östergötland. Avgörande matchning Blodgruppen avgör till vem vi kan ge blod. På blodets röda blodkroppar finns hundratals olika blodgruppsegenskaper som i sin tur kan fördelas på ett 30-tal blodgruppssystem. Det viktigaste är ABO-systemet med fyra olika blodgrupper, A, B, AB och O- (noll). Vilken blodgrupp du tillhör spelar normalt sett ingen roll, förutom när du behöver ta emot blod. Då är det livsavgörande att du får det från en matchande givare, säger Bengt Ekermo, medicinskt ansvarig för blodverksamheten i Östergötland. Vanligaste blodgrupperna Blodtillgången i Östergötland visas blodgrupp för blodgrupp på webbplatsen geblod.nu. Sjukvården har störst behov av A- blod och O-blod eftersom de blodgrupperna är vanligast här i Sverige. Ibland behövs även mindre vanliga grupper vid transfusioner och då behöver vi ha det i våra blodlager, säger Bengt Ekermo. Cirka 45 procent av svenskarna tillhör blodgrupp A och cirka 40 procent FAKTA Blod En vuxen människa har mellan fyra och sex liter blod. Blodet består av: Röda blodkroppar (erytro cyter) innehåller hemoglobin. Hemo - globinet transporterar syret från lungorna. Det innehåller också järn. Vita blodkroppar (leukocyter) deltar i kroppens försvar mot infektioner och i bildandet av antikroppar. Trombocyter, som också kallas blodplättar, medverkar till att blodet stelnar (koagulerar). Plasma, som består av salter, vatten och äggviteämner. Källa: geblod.nu 12 HÄLSOTECKEN NR 1 2014 Text: Maria Carlqvist.Foto: Katja Kircher

Här testas givarnas blod På laboratoriet på Universitetssjukhuset i Linköping testas allt blod från givare, både vad gäller blodgrupper och blodsmitta. Blodet förvaras i stora kylskåp tills det når rätt patient. Annie Persson, biomedicinsk analytiker, hänger upp blodpåsar för att filtrera bort de vita blodkropparna. De kan annars orsaka problem vid transfusion till exempelvis transplantationspatienter. NÄR BLODGIVARE har lämnat blod i länets blodbussar och fasta blodtappningslokaler, körs det direkt till avdelningen för transfusionsmedicin på Universitetssjukhuset i Linköping (US). Här checkas blodpåsarna in och registreras. Vi kan förutsäga på ett ungefär hur mycket blod och av vilken typ som kommer att behövas. Planerade operationer och behandlingar står för en stor del av blodbehovet, säger Helena Lindblom, biomedicinsk analytiker. Akutlager finns Det finns gånger när det är riktigt bråttom att få fram blod, när en olycka har hänt eller när en patient blöder ovanligt mycket på en operation. Då går arbetet på labbet på högvarv. Vi har ett akutlager att ta av och kan också få blod från andra sjukhus, säger Helena Lindblom. Just nu är lagren välfyllda. I snitt lagras blodet i tre veckor, i stora kylskåp som håller fyra plusgrader. Inkommande blodpåsar centrifugeras först så att plasma skiljs från röda blodkroppar. Påsens innehåll delas upp i olika enheter, röda blodkroppar, plasma och trombocyter (blodplättar). Plasman som är nästan färglös ska främst använ das till läkemedel. Testas för smitta Alla blodpåsar testas för blodsmitta. Godkända givare är testade för hepatit B, hepatit C, hiv och syfilis, och när man anmäler sig som blodgivare görs ytterligare ett par tester. Det är ytterst sällan som vi hittar smitta i blodet. Det händer sällsynta gånger i prov hos nyanmälda givare, och då kan de inte godkännas som givare, säger Bengt Ekermo, medicinskt ansvarig för blodverksamheten i Östergötland. Det är ytterst sällan som vi hittar smitta i blodet. Under alla år har han bara stött på ett fall av hiv i ett blodprov hos en blodgivare i Östergötland. Det var kort efter att hiv-testerna hade införts 1985. Kraven för att få bli blodgivare skärptes på 80-talet när hiv-epidemin upptäcktes. Att få en blodtransfusion har blivit allt säkrare och läkare ordi- nerar bara blodtransfusion när det är befogat, säger Bengt Ekermo. Blodet behandlas under sekretess och givare och mottagare kommer inte att känna till varandras identitet. Men för vården är allting spårbart. Varje blodpåse får en etikett redan vid tappningen, där man genom ett unikt nummer kan identifiera vilken givare som har lämnat blodet. Datasystem dubbelkontrollerar alla uppgifter. Säkerheten har ökat betydligt i blodverksamheten, mycket tack vare den moderna tekniken, säger Bengt Ekermo. Helena Lindblom, biomedicinsk analytiker, på Universitetssjukhuset i Linköping tar emot en leverans med ny tappat blod. Text: Maria Carlqvist. Foto: Katja Kircher HÄLSOTECKEN NR 1 2014 13

Sjuksköterskan Jenny Hellberg pratar och skrattar en stund tillsammans med patienten Sven Andersson. Anpassad vård för äldre med flera sjukdomar Sjuksköterskan Jenny Hellberg växlar några ord med en kvinna som körs förbi i en säng. I dagrummets soffa sitter en patient och pratar med en närstående som är på besök. Hallonshots förbereds i köket. Vi är på geriatriska akutvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset i Norrköping. - Jag får bra vård här, det finns inget att klaga på, säger Sven Andersson. Några dagar innan Hälsoteckens besök blev han inlagd på geriatriska akutvårdsavdelningen (GAVA) med smärtor i rygg och vänster ben. Avdelningen, som har funnits i drygt ett år, är special anpassad för äldre multisjuka patienter som söker vård ofta och kräver mycket tid och omvårdnad. Vi jobbar med patientnära vård och ser till helheten. Det handlar om att arbeta brett och inte bara behandla symtom utan även försöka se vad som är orsaken, säger Ann Westöö, verksamhetschef för geriatriska kliniken som GAVA tillhör. Det innebär att medarbetarna, förutom att behandla en specifik sjukdom, tittar på patienternas psykiska och sociala situation. Vilka mediciner en patient använder och hur en patient äter kontrolleras också. Patienterna på GAVA använder ofta flera olika läkemedel, vilket i sig kan försämra hälsan. Undernäring är inte heller ovanligt och därför finns en dietist på avdelningen. På ett kylskåp sitter ett recept med rubriken GAVA-shots uppsatt. Som en extra krydda, och för att ge näring och energi, bjuds det varje dag på avdelningens speciella shots med yoghurt, grädde och hallon. 14 HÄLSOTECKEN NR 1 2014 Text: Cecilia Ottosson Foto: Katja Kircher och arkiv

Ann Westöö, verksamhetschef för geriatriska kliniken som GAVA tillhör. Samling vid avdelningstavlan. Under sköterskan Tobias Svensson, sjuksköterskan Jenny Hellberg och verk samhetschefen Ann Westöö. I korridoren skjutsas en patient i en säng förbi. Sjuksköterskan Jenny Hellberg stannar till, tar patienten i handen och pratar en stund. För att kunna arbeta brett med patienternas hälsa jobbar medarbetare med olika yrken i team (se fakta) på GAVA. Vi fokuserade på att hitta personer med ett stort intresse för att jobba med akutsjukvård för multisjuka äldre och vi hade många sökande, berättar Ann Westöö. Jenny Hellberg är en av dem och hon brinner för sitt jobb. Jag har alltid haft en stor vilja att jobba med äldre. Jag får mycket tillbaka av dem och tycker att vi kan göra mycket för dem här genom att låta det få ta lite tid. Minska återinläggningar Avdelningen har flera små expeditioner nära patientsalarna, ett led i att vara nära patienterna. På bordet intill akvariet i dagrummet står en kaffetermos. Den som vill kan titta på tv. I en soffa sitter en patient och pratar med en besökare. Vi har fria besökstider, står det på en skylt utanför avdelningens ingång. När stående kan hälsa på när de vill och även ha nära kontakt med medarbetarna. Nären patient skrivs ut avslutas inte kon takten med personalen direkt. Ett upp följande telefonsamtal görs ungefär en vecka efteråt, för att ta reda på hur patienten mår och hur det fungerar hemma. FAKTA Geriatriska akutvårds avdelningen Invigdes i mars 2013. Har 18 vårdplatser, varav tio är nyinrättade och åtta kommer från den tidigare geriatrisk-ortopediska avdelningen. Den genomsnittliga vårdtiden är 8,7 dagar. Arbetar i multiprofessionella team. Här jobbar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, dietist, apotekare, kurator, vårdadministratör och biståndshandläggare. Genom uppföljningen och genom att vårdtiderna på GAVA är något längre än genomsnittet ska behovet av återinläggningar minska. När patienterna kommer till en anpassad avdelning avlastar vi också andra delar av sjukhuset, som akuten, ortopedin och medicin, säger Ann Westöö. KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD LASSE PETTERSSON (VL): - Norrköping saknade tidigare särskilda vårdplatser för äldre med flera sjukdomar. Efter ett gediget arbete från personalens och landstingsledningens sida finns nu 18 vårdplatser och en mottagning med särskilda kunskaper om åldrandets sjukdomar. Det är mycket bättre att få del av den här vården som ser till patientens hela situation och sjukdomsbild än att vårdas på en akutvårdsavdelning där man ofta bara har möjlighet att se till den aktuella sjukdomen. HÄLSOTECKEN NR 1 2014 15

FORSKNING: HJÄRTSVIKT Det är bekvämt att träna hemma Varje morgon klockan sju bowlar Ingvar Danielsson hemma i vardagsrummet i Norrköping. Han gör det med hjälp av tv-spelkonsolen Wii. Nu ska 600 äldre personer med hjärtsvikt delta i en forskningsstudie för att ta reda på om den här typen av träning kan förbättra deras fysik och öka deras livskvalitet. Jag mår bättre av det här och tycker att det är bekvämt att träna hemma, säger Ingvar Danielsson. Han blev sjuk för fem år sedan och tillsammans med 31 andra patienter med hjärtsvikt i Norrköping har han deltagit i en pilotstudie om träning och hjärtsvikt. Träning är en viktig del i behandlingen, men bara hälften av hjärtsvikts patienterna är fysiskt aktiva och de som börjar träna fortsätter ofta inte. Därför vill forskarna undersöka hur äldre patienter med kronisk hjärtsvikt kan förbättra sin fysiska funktionsförmåga, öka sin livskvalitet och minska behovet av sjukvård med hjälp av fysisk träning via tv-spelkonsolen Nintendo Wii. Spelar tillsammans Motion är bra för alla, men för de med hjärtsvikt är det jätteviktigt. Eftersom det ofta är svårt sjuka och gamla personer kan det vara jobbigt för dem att ta sig till en träningslokal. Med Wii kan de träna hemma den tid som passar dem, säger Tiny Jaarsma som tillsammans med Anna Strömberg nu leder ett större forskningsprojekt i ämnet. De är både professorer i omvårdnad vid Linköpings universitet. Doktoranden Leonie Verheijden Klompstra arbetar också med forskningsstudien som är följden av den lyckade pilotstudien. Mer än hälften av patienterna ökade sin fysiska aktivitet och 90 procent köpte tv-spelkonsolen och fortsatte spela, berättar hon. Koncentrationen är på topp när Ingvar och Mona Danielsson varje morgon bowlar med hjälp av tv-spelkonsolen Wii. 16 HÄLSOTECKEN NR 1 2014 Text: Cecilia Ottosson Foto: Katja Kircher

Leonie Verheijden Klompstra, Tiny Jaarsma och Anna Strömberg arbetar tillsammans med forskningsprojektet kring hjärtsvikt och träning. Ingvar Danielsson är en av dem. Varje morgon klockan sju tar han och hustrun Mona på sig träningsoveraller och börjar bowla. Det är kul och har blivit en rutin. Det blir enklare av att även Mona tycker att det är roligt och vi spelar tillsammans, säger Ingvar Danielsson. För de som har bowlat innan sjukdomen, men inte längre orkar lyfta klotet är det här ett bra alternativ. Wiiträningen kan vara ett steg mot att bli lite mer fysiskt aktiv. Att märka att man orkar ger självförtroende som kan göra att personerna klarar vissa dagliga aktiviteter igen, som att gå till affären, säger Tiny Jaarsma. Studien pågår till 2018 och 600 patienter deltar. Av dessa är 300 från landstingen i Östergötland, Jönköping och Kalmar och 300 från andra europeiska länder. Anpassas efter förmåga Han tillhör inte alls de mest inaktiva personerna i studien. Till exempel äger och driver han en urbutik, trots sina snart 75 år. En av fördelarna med Wii är att det kan anpassas efter förmåga och aktiviteterna göras så lätta eller ansträngande som personen vill. Ingvar och Mona lyssnar på musik när de tränar, vilket gör att det dessutom kan bli några danssteg. Spelkonsolen ansluts till en tv och genom att använda en fjärrkontroll spelar patienten till exempel tennis, bowling eller golf. Fjärrkontrollen hålls i handen precis som man håller och svänger exempelvis ett bowlingklot eller en golfklubba. FAKTA Hjärtsvikt Gör att hjärtat inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod i kroppen. Cirka 250 000 personer i Sverige har hjärtsvikt. 30 000 insjuknar varje år. Drabbar var tionde person över 70 år och är lika vanligt bland kvinnor och män. Ofta kopplat till annan hjärtsjukdom och är vanlig efter hjärt - infarkt eller kärlkramp. Trötthet, andfåddhet, svullna ben och viktuppgång är vanliga symtom. Källa: 1177 Vårdguiden FAKTA Mer om studien Hälften av patienterna tränar med Wii, hälften ingår i en kontrollgrupp. Alla får träningsråd. Patienterna får introduktion och hjälp med installation av tvspel konsolen. Patienterna tränar i tre månader, men uppmuntras att fortsätta efter det. Regelbundna uppföljningar och mätningar av den fysiska funktionsförmågan görs. Patienterna för dagbok om hjärtsviktssymtom och fyller i frågeformulär om hur spelanvändandet upplevs. HÄLSOTECKEN NR 1 2014 17

Hälso samtal ska ge barn bättre munhälsa Nu kan blivande föräldrar i Hageby och Navestad få hälsosamtal med en tandhygienist på barnmorskemottagningen i Norrköping. Projektet har fått pengar från landstingets satsning Hälsopotten och ska ge barnen en bättre munhälsa. Barn i områden med låg socioekonomi (hög andel personer med utländsk bakgrund, låg utbildning och hög arbetslöshet) har sämre tandhälsa än barn i områden med hög socioekonomi. Landstinget arbetar för att jämna ut skillnaderna. För drygt ett år sedan startades därför projektet Jämlik munhälsa hos barn, för blivande föräldrar i Hageby och Navestad i Norrköping. Genom att påverka föräldrarna redan när barnet ligger i mammans mage kan man lägga en grund för kostvanor och tandborstning som är viktiga för en god munhälsa, säger Elisabeth Wärnberg Gerdin, som tillsammans med Anna Ahlvin är projektledare från tandvårdsgruppen i landstinget. Hälsosamtal med tandhygienist Föräldrarna erbjuds hälsosamtal med en tandhygienist. Tidigare har föräldrarna fått en tid för hälsosamtal hos Folktandvården i Hageby. Genom ett projekt som har fått pengar från Hälsopotten (se fakta) kommer det nu även att finnas möjlighet att träffa en 18 HÄ L SOT EC K E N NR 1 2014 Genom att påverka föräldrarna redan när barnet ligger i magen kan en grund läggas för kostvanor och tandborstning som är viktiga för en god munhälsa hos barnet. tandhygienist på barnmorskemottagningen. Många har inte kommit på hälso samtalen och vi hoppas att deltagandet ökar om tandhygienisten är där föräldrarna ändå är, säger Elisabeth Wärnberg Gerdin. Motivera förändring Hälsosamtalen genomförs som motiverande samtal (MI) och bygger på social inlärningsteori och kunskap om föräldrar som förebilder för barns beteenden. Samtalen ska motivera till förändring och stärka positiva beteenden hos föräldrarna, säger Anna Ahlvin. Hälsosamtalen ingår i ett odontologiskt vårdprogram som pågår från gravidi teten och fram till barnet fyller tre år. Projektet är upplagd som en vetenskap lig studie där tandvårdsgruppen, mödrahälsovården, barnhälsovården, Folktandvården, landstingets hälsokommunikatörer, Psykologpartners AB och forskare vid Linköpings universitet samverkar. Projektledare Anna Ahlvin. Projektledare Elisabeth Wärnberg Gerdin. FAKTA Hälsopotten Ska främja hälsa och stärka människors möjligheter att själva förbättra sin hälsa. Samverkansprojekt som jobbar med utsatta grupper i befolk ningen kan söka pengar från Hälsopotten. I år har 3,2 miljoner kronor fördelats på tolv projekt där landstinget arbetar tillsammans med kommuner, föreningar och organisationer. Text: Cecilia Ottosson Foto: Shutterstock och arkiv

KORSORDET #1 2014 HAR VIT DUK SKJULEN LITEN BÅT RUSAR KAN MAS BO I ÅDRA CHECK FÅR NOBBEN SCEN NÄRA RÄTTVIK SNYTS UT GLATTA OM- RÅDE SÄGER NEJ GÅ NER UTAN TVIVEL LITER BILDAR TRAPPA SOVA ÖVER LJUS TID BÖR SEN LÄGGA PÅ EN? KVOTEN AV- GUDAR SÄGS STÅ SOM SPÖN I BACKEN FÖRVARAS I KNATTE KAN OST FÖR SMAKENS SKULL FUL BULL- KRYDDAN LITTERÄR CHILD DEN ÄR RANDIG DOLD FIXAR MED BILEN BÄRS PÅ SALIV PÅ GLID HAR HJUL MANS- GRIS PJÄS- DEL KNEG BOCK ÄR INTE DIKTEN GÅR SPÖKE LADE KORT DRAG ORM- LIK I HAVET RÄCKER UT TUNGAN SÄTTA P FÖR ÅKS LÄNGS BROTT MAN I ARIAN OFLAX UTAN SLUT BLIR 18- ÅRING IRLAND BRUKAR KERA- MIKER SITTER MAN PÅ FLYTER I ITALIEN PAPPA BLIR FAST SAME- LAND SAMLAR GAMLA PRIVAT BRICKA HAN ROADE KUNG GULLIG FEGIS SOM FÅGEL BOMMA IGEN FÅR KOTTAR BADAS I ORD- NINGS- FÖLJD SPION OMGER FOT MAJ- DAM DEN SPELAS MUSIK I KEX ÄRT- VÄXT FOGLIGA GÖRA KAKOR TE SIG ICKE GLOBEN OCH ULLEVI GRIMASEN LOCKAR FISK SKALLAR PÅ- STOD LEKA TILL- TALAR FINT SVAVEL SAMT- LIGA GROVT HÅR LYXIGT PÅ VÄG SÄGS DET HETT DEN KAN VISA VÄGEN HASSE PÅ TV LÅTER I TRÄ- TRAPPA Bulls Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 28 maj 2014 Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, 581 91 Linköping. Namn: Adress: Postadress: GRATTIS VINNARNA I KORSORDET #2 2013 1:A PRIS: STÅLTERMOS Sven-Erik Appelskog, Linköping 2:A PRIS: BADLAKAN Hjördis Wallin, Linköping. 3 4:E PRIS: RYGGSÄCK Gunilla Olofsson, Norrköping. Inger Persson, Söderköping. 5 8:E PRIS: PARAPLY Britt Tinnerwall, Linköping. Iréne Nordh, Borghamn. Louise Jansson, Linköping. Ewa Wramstig-Malm, Norrköping. Korsord: Bulls Press HÄLSOTECKEN NR 1 2014 19

RÅD från TOPP till TÅ... Trånga skor kan ge nageltrång När man har nageltrång skär nageln in i huden. Bakterier kan tränga in, växa till och bilda var. Då blir huden varm och svullen och man kan få en dunkande smärta i tån. Det är vanligast att man får nageltrång i stortån. Nageltrång orsakas ofta av för trånga skor eller felaktigt klippta naglar, till exempel snedklippta eller för korta. Dålig andedräkt av stark mat Nästan alla människor får någon gång dålig andedräkt. Många tror att dålig andedräkt kommer från magen, men i själva verket kommer den nästan alltid från munnen. Oftast får man besvär när man har ätit eller druckit något med stark smak eller om man har rökt. En annan vanlig orsak kan vara att man inte har gjort rent tänderna tillräckligt. Det kan vara lättare att få besvär med dålig andedräkt om man är torr i munnen, vilket man till exempel kan bli av vissa mediciner. Vad kan jag göra själv? Börja med att mjuka upp nageln genom att ha foten i ett ljummet fotbad. Fila sedan lite försiktigt på den bit av nageln som trycker mot huden så att den bli mindre vass. Badda med vatten flera gånger om dagen. Om det är möjligt kan du peta in en bit bomulls- eller gasvävskompress, fuktad med vatten, under nagelkanten för att lätta på trycket. För att skydda tån när du går kan du lägga ett förband av kompress och självhäftande gasbinda runt den. Innan du ska sova kan du peta in en liten bit kompress under nageln och lägga en kompress fuktad med vatten ovanpå. Hur kan jag undvika att få nageltrång? Använd skor som är rymliga och strumpor som du kan röra på tårna i. Klipp tånageln rakt över och inte för kort. Nagelns hörn ska hamna utanför nagelbädden och inte klippas rund. Klipp naglarna med en rak nagelsax. Om du har haft nageltrång förut och vill förhindra att det kommer tillbaka kan du prova att pressa in en liten bit bomull under nageln på den sidan där du brukar få besvär. Nageln tvingas då växa rakt. Byt till en ren tuss efter några dygn. Om du har mycket besvär av nageltrång bör du kontakta din vårdcentral. Det är särskilt viktigt om du har diabetes och får nageltrång eller infekterade nagelband. Källa: 1177 Vårdguiden Vad kan jag göra själv? Om du vill undvika dålig andedräkt kan du försöka att låta bli alkohol, rökning och stark mat. Exempelvis kan starka ostar påverka andedräkten i flera timmar. Det är bra att borsta tänderna noggrant varje morgon och kväll. Genom att göra rent mellan tänderna med hjälp av tandtråd eller tandstickor minskar du risken för besvär. Om du har beläggningar på tungan kan du prova att försiktigt göra rent tungan med en mjuk tandborste eller en särskild tungskrapa som du köper på ett apotek. Om tungan blir öm eller blöder när du använder skrapan ska du be din tandläkare om råd. Eftersom saliv sköljer och renar munnen kan det hjälpa att äta eller dricka regelbundet. Då produceras saliv i en jämn takt. Det kan också vara bra att dricka vatten mellan måltiderna. Om du är mycket torr i munnen finns det speciella tuggummin och sugtabletter som ökar salivproduktionen. Du kan köpa dem på ett apotek. När ska jag söka vård? Kontakta din tandläkare om du har en beläggning på tungan som du inte kan få bort själv, har långvarig eller svår muntorrhet eller tänker mycket på att du har dålig andedräkt. Om du misstänker att det är läkemedel som gör att du har dålig andedräkt är det bra att prata med läkaren som skrev ut medicinen. Källa: 1177 Vårdguiden 20 HÄLSOTECKEN NR 1 2014