Från Alexander till Augustus 7,5 hp 3/11-5/12, 2014 Lärare: Kerstin Höghammar Hans Lejdegård Fredrik Tobin
A3 Från Alexander till Augustus, 7,5 hp Mål Efter genomförd kurs skall studenten kunna: - redovisa grundläggande kunskaper om den grekiska och romerska kulturvärlden under hellenistisk tid - diskutera epigrafiska och numismatiska källmaterial i samband med studiet av antikt källmaterial Innehåll Momentet behandlar andlig och materiell kultur kring Medelhavet under hellenistisk tid, inklusive den romerska republiken. Den grekisk-romerska kultursfären studeras med avseende på dess historia, religion, filosofi, vetenskap, konst, litteratur och arkeologi. Momentet belyser även epigrafiskt och numismatiskt källmaterial. Undervisning Undervisningen på samtliga delkurser består av föreläsningar, litteraturstudier och/eller seminarier med skriftliga och muntliga redovisningsuppgifter. Undervisning på engelska kan förekomma. Examination Examination sker löpande genom muntliga och skriftliga seminarieuppgifter, dessutom genom skriftlig sals- eller hemtentamen. Kursdeltagare som genomför examination efter utsatt tid kan inte erhålla betyget Väl Godkänd om inte speciella omständigheter föreligger. Examination på engelska kan förekomma.
AKS A 3 Från Alexander till Augustus Schema v. 45-49 Tid Föreläsningar och seminarier Litteratur Vecka 45 Mån 3/11 9-11 Introduktion kursmål, litteratur, examination (KH, HL) Hellenistisk historia (KH) Tis 4/11 9-11 Grekisk läs- och skrivkunnighet Epigrafik (KH) Fre 7/11 9-11 Seminarium: Epigrafik (KH) Morris & Powell, kap. 21-24, s. 445-540 Mikalson, kap. 8, s. 185-204 Enligt lärares anvisningar Ambjörnsson, s. 133-161, 240-264, 334-339 Cook, Greek inscriptions Enligt lärares instruktioner Vecka 46 10/11 Hemtentamen läggs ut på Studentportalen 10/11 9-11 Mynt, ekonomi och handel (KH) Lind, Myntkompendium Kyle, kap. 12, s. 229-250 11/11 9-11 Hellenistisk konst och arkitektur (KH) Pedley, kap. 10, s. 336-388 Gates, kap. 17-19, s. 269-317 14/11 9-11 Etruskerna (FT) Smith, The Etruscans Gates, kap. 19, s. 317-327
Vecka 47 17/11 9-11 Seminarium: Pergamon historia, konst och arkitektur (KH) 18/11 9-11 Romersk historia, ca. 753-200 f.kr. (HL) 21/11 9-11 Romersk historia, ca. 200-31 f.kr. (HL) Vecka 48 24/11 9-11 Seminarium: Segrarens historia Rom och de grekiska staterna (KH & HL) Enligt lärares instruktioner Potter, sid. 8-83 Potter. sid. 84-165 Enligt lärares instruktioner 25/11 9-11 Republikens konst och arkitektur (HL) Ramage & Ramage, Introduction, kap. 1-2 28/11 9-11 Seminarium: Enligt lärares instruktioner Romersk urbanism (HL) Vecka 49 1/12 9-11 Republikens religion (HL) Scheid, kap. 1-5 Må 1/12, 17.00 Hemtentamen, inlämning Fre 5/12, 10-13 Examination: salsskrivning
Kurslitteratur Ambjörnsson Ronny Europas idéhistoria. : Antiken Människors undran, 2. utg. Stockholm : Natur och kultur, 2012-350 s. Cook Brian Francis Greek inscriptions, London : Published for the Trusteesof the British, cop. 1987-63 s. Gates Charles., Yılmaz Neslihan Ancient cities : the archaeology of urban life in the ancient Near East and Egypt, Greece, and Rome, 2. ed. Routledge, 2011.- xxiii, 474 p. Kyle Donald G. Sport and spectacle in the ancient world, Malden, MA : Blackwell, cop. 2007-403 s. Litteraturens klassiker. Grekisk litteratur. Dikter och prosa. [Ny utg.], Sthlm Mikalson Jon D. Ancient Greek religion, 2nd ed. Malden, MA : Wiley- Blackwell, 2010.- 236 s. Morris Ian, Powell Barry B. The Greeks : history, culture, and society, 2 nd ed. Upper Saddle River, N.J. : Prentice Hall, 2010- xviii, 558 p Pedley John Griffiths Greek art and archaeology, 4:e. uppl. eller senare, Upper Saddle River: Pearson, 2011. Kapitel 10. Lind, Lennart, Antika grekiska och romerska mynt (kompendium Studentport.).
DEN HELLENISTISKA VÄRLDEN CA 320-30 F.KR politik, ekonomi och kultur
HELLENISMEN CA 320-30 F.KR. Politisk utveckling - 3 huvudfaser 323-276 Perioden efter Alexander. Kamp om makten mellan Alexanders generaler. Stadsstaterna i det gamla Grekland finns kvar. 276-146 De hellenistiska kungadömena. Stadsstaterna i det gamla Grekland finns kvar. Två starka förbundsstater på det grekiska fastlandet Ca 200-30 f.kr Rom expanderar in i det östra Medelhavsområdet. Formellt oberoende stadsstater och kungadömen finns kvar till hellenismens slut.
EKONOMISK UTVECKLING Tyngdpunkt under 200- & 100-tal Östra Aegeiska området Ptoleméerriket Seleukiderriket
ALLMÄN ÖVERSIKT DEN HELLENISTISKA PERIODEN (CA 320-30 F.KR.) I De stora hellenistiska kungadömena spridning av grekisk kultur i öster (Mindre Asien, Främre Orienten) och sydost (Egypten) Internationell lagstiftning och juridiska processer - System för medling mellan stridande parter, både interna i en stat och mellan olika stater - Internationella sjölagar skapade av stadsstaten och sjömakten Rhodos (tas sedan över av romarna) Utbildning/kultur - Allmänna skolor på flera nivåer finns i många stadsstater. Även flickor går i skola. - Läkarskolor finns i Knidos och Kos (Hippokrates), sedan även i Alexandria - Filosofiskola på Rhodos och i Athen - Biblioteket i Alexandria skapas och blir ett centrum för lärdom under många hundra år.
ALLMÄN ÖVERSIKT DEN HELLENISTISKA PERIODEN (CA 320-30 F.KR.) II Konst - Den realistiska porträttkonsten utvecklas - Viktiga konstverk skapas (t.ex. Pergamonaltaret och gallergrupperna) - Park- och trädgårdsarkitektur med konstinslag skapas Viktigaste process ur ett europeiskt perspektiv - Kontakten mellan den grekiska världen och Rom, både vad gäller politik och kultur
Det grekiska kärnområdet Positiv ekonomisk utveckling Insamlade klimatdata visar att området runt Aegeiska havet har en fördelaktig klimatfas, varmt och gott om regn, från och med 300-talet fram till ca 50 f.kr. Det innebär goda förutsättningar för odling och bra skördar. In the early first century B.C. the Greek historian Diodoros Siculus wrote in his Historia concerning Kos: From this time on [c. 366 BCE] it grew greater both through the public resources and through the wealth of private individuals and soon became a match for leading cities. (Didoros Siculus 15.76.2, skrev under första seklet f.kr.)
Morris & Powell, The Greeks Syn på utvecklingen i det grekiska kärnområdet From 800 through 300 B.C. population growth had drawn traders to the Aegean. Now, with population declining, merchants looked to Alexandria and Antioch, not Athens and Corinth. Rhodes, conveniently located between the Aegean and the east, flourished, and the sacred island of Delos at the center of the Cyclades became an international slave market, capable of processing 10,000 slaves a day. (sid 465) As the poleis weakened and could no longer patrol the seas, pirates flourished; and as trade declined, merchants could not afford to hire protection against the pirates. The line between piracy and war blurred as poleis preyed on each other, and, for a while in the 290s B.C., poleis also had to compete with Demetrius the Besieger when he turned pirate king. The cities impoverishment made them more than ever dependent on the goodwill of a few rich men. When so much depended on the whims of kings, men who knew them personally often mattered more than official embassies, and poleis depended on cash infusions from the rich. (sid 465)
JÄMFÖR! Internationell lagstiftning och juridiska processer - System för medling mellan stridande parter, både interna i en stat och mellan olika stater - Internationella sjölagar skapade av stadsstaten och sjömakten Rhodos Utbildning/kultur - Allmänna skolor på flera nivåer finns i många stadsstater. Även flickor går i skola. - Läkarskolor finns i Knidos och Kos (Hippokrates), sedan även i Alexandria - Filosofiskola på Rhodos och i Athen - Biblioteket i Alexandria skapas och blir ett centrum för lärdom under många hundra år. Konst - Den realistiska porträttkonsten utvecklas - Viktiga konstverk skapas (t.ex. Pergamonaltaret och gallergrupperna) - Park- och trädgårdsarkitektur med konstinslag skapas Morris & Powell As the poleis weakened and could no longer patrol the seas, pirates flourished; and as trade declined, merchants could not afford to hire protection against the pirates. The line between piracy and war blurred as poleis preyed on each other, and, for a while in the 290s B.C., poleis also had to compete with Demetrius the Besieger when he turned pirate king. The cities impoverishment made them more than ever dependent on the goodwill of a few rich men. When so much depended on the whims of kings, men who knew them personally often mattered more than official embassies, and poleis depended on cash infusions from the rich. (sid 465)
Arkaisk tid - kontakter och handelsvägar
Hellenismen handelsrutter
Handelsrutter Grekland - Indien
POLITISK UTVECKLING 200-TAL
Karta, Alexanders fälttåg Slaget vid Gaugamela (mosaik från Pompeji) samt Persepolis ruiner
DEN HELLENISTISKA VÄRLDEN - 200-TALET F.KR. Diadochstriderna 323- Alexander dör utan tydlig arvinge. Kaos 278 utbryter med kamp om makten mellan Alexanders generaler De hellenistiska kungadömena 323-30 Ptoleméer-riket (kärnområde Egypten) 320-63 Seleukider-riket (kärnområde Syrien) 276-167 Makedonien under Antigoniderna 263-133 Pergamon under Attaliderna Förbundsstaterna, Fastlandsgrekland ca 370-167 Aetoliska Förbundet 281/80-rom. tid Achaiska Förbundet De grekiska stadsstaterna (många demokratier) Tyngdpunkten flyttas till östra Aegeiska havet och Mindre Asiens västra kust. 220-tal-ca 150 Rhodos stor och betydelsefull stadsstat (sjömakt) De hellenistiska kungadömena och de grekiska förbundsstaterna
De hellenistiska kungahusen: Ptoleméer, Seleukider, Antigonider, Attalider Ptolemaios I (r. 323 (305)-283) Seleukos I (r. 320 (305)-281) Demetrios Poliorketes Antigonos Gonatas Philetairos & Attalos I of Pergamon 306-283 276-239 (281)-263 241-197
Grekisk kolonisation - städer Arkaisk tid Hellenistisk tid ekonomisk och kulturell påverkan
Konfliktområden och krig 200-tal Achaiiska Förbundet och Aetoliska Förbundet befriar sig från Makedonien. Kamp om kontroll över Aegeiska havet De syriska krigen Ptoleméer mot seleukider Period Segrare 1. 276-73/2 Seleukider 2. 259-255 Ptoleméer 3. 246-241 Seleukider 4. 222-217 status quo 5. 202-200 Seleukider
Philip V 221-179 Antiochos III 223-187 Ptolemaios IV 221-204 Det grekiska området ca 200 f.kr
Rom och det hellenistiska Grekland 215-205 Första Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien. 201-197 Andra Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien. 192 189/88 Kriget mot Antiochos den Store - Freden i Apamea. 171-167 Tredje Makedonska Kriget - Rom mot Makedonien. 166 Delos ges till athenarna och görs till en frihamn. Rhodos straffas. 149/48 Det makedonska upproret. Makedonien blir provins 146 Achaiska Förbundets uppror. Korinth skövlas. 133 Attalos III kung i Pergamon dör. Han testamenterar sitt rike till Rom 133-129/28 Aristonikoskriget - Eumenes 129 Provinsen Asia inrättas.
Roms expansion i östra Medelhavsområdet Perioden ca 100-30 f.kr. 89-83, 75-63 Mithradatiska krigen. Sulla, Lucullus och Pompejus mot Mithradates av Pontos. 75 Bithynien testamenteras till Rom 63 Provinsen Syria inrättas av Pompejus 60-tal Kreta inlemmas i Imperium Romanum 30 Egypten förvaltas av den romerske kejsaren
HELLENISMEN CA 320-30 F.KR. Politisk utveckling - 3 huvudfaser 323-276 Perioden efter Alexander. Kamp om makten mellan Alexanders generaler. Stadsstaterna i det gamla Grekland finns kvar. 276-146 De hellenistiska kungadömena. Stadsstaterna i det gamla Grekland finns kvar. Två starka förbundsstater på det grekiska fastlandet Ca 200-30 f.kr Rom expanderar in i det östra Medelhavsområdet. Formellt oberoende stadsstater och kungadömen finns kvar till hellenismens slut.
Antigonos II Philip V Perseus Makedonien
The Hellenistic kingdoms
Pergamon (ca 250-150), akropol med Pergamonaltaret
Mosaik från Pergamon, palats V, kakadua
Pergamon - segermonument
Zeusaltaret i Pergamon, rekonstruktion och grundplan
Pergamonaltaret - trappan
Romerska krig i östra Medelhavsområdet
Andra Makedonska kriget, 201-197
Fredsfördraget i Apamea 189, landavträdelser Pergamons, Rhodos och Roms krig mot Antiochos III, 192-189