Infoguide om de vanligaste sjukdomarna Gjord av Mikaela Othman och Heidi Ehrnström från Fyrväpplingens serviceenhet i oktober 2013
INLEDNING I maj 2013 påbörjade vi (Heidi Ehrnström och Mikaela Othman) tillsammans med 8 stycken andra inom omsorgen en examensdel som heter Personliga vägar i examensprocessen - främjande av välmående och hälsa hos äldre personer med utvecklingsstörning, som Axxell ordnar. Idén till denna folder om våra vanligaste sjukdomar kom till för att vi har märkt att det behövs. Utgångsläget är gravt utvecklingsstörda, eftersom det är det som vi själva har erfarenhet av. Alla som jobbar inom vården med utvecklingsstörda har erfarenhet av att brukarna ibland är sjuka. Ibland är det mycket svårt att veta varför brukarna är sjuka, då inte alla kan utrycka sig verbalt. Även om de har ett verbalt språk kan de säga en sak och mena någonting helt annat. Vi vet också att brukarnas medellivslängd blir allt längre och då är det oundvikligt att de inte skulle insjukna någon gång under sina liv.
FÖRSTOPPNING Betyder svårigheter att tömma tarmen, avföringen blir hård eller trög. Beror ofta på fel kost, för lite vätska eller för lite motion. Vid kontinuerlig användning av vissa laxermedel kan man få kronisk förstoppning. Behandling: Fiberrik kost Dricka tillräckligt med vätska Motionera regelbundet Laxermedel I värsta fall om tarmen inte fungerar kan man faktiskt dö. Efter operationer och när brukare är på sjukhus kolla upp att tarmen faktiskt fungerat.
SMÄRTA Smärta eller värk kan bero på skador eller sjukdomar. Smärta är individuellt och en varningssignal på att något är fel i kroppen. Olika former av smärta: Nociceptiv smärta: muskelsmärta vid spasticitet eller ledsmärta. Neurogen smärta (= nervsmärta), diskbråck, ischias, bältros, tumörer eller stroke. Idiopatisk smärta: smärta utan orsak Behandling beroende på vilken typ av smärta brukaren har t ex kyla, värme, massage, töjningar, akupunktur. Vissa former av smärta kräver läkemedel i form av tabletter, plåster, gel eller injektioner. Förebyggande: tänka på levnadsvanorna, motionera regelbundet Smärta är svårt att diagnosticera, ge hellre en tablett värkmedicin än att lämna ogivet.
EPILEPSI Epilepsi är tecken på en skada eller störning i hjärnan. Dessa orsaker kan vara syrebrist i hjärnan under förlossningen, skallskada, alkoholmissbruk, hjärntumör, medfödd missbildning i hjärnan, blodpropp i hjärnan eller sviter efter hjärnhinneinflammation. Epilepsi kan även bero på en rubbning i generna, därför har brukare med Rhetts syndrom eller syndroma Down ofta epilepsi. Ett epileptiskt anfall är en elektrisk störning i hjärnan som går över antingen spontant eller med mediciner. Anfallen kan se mycket olika ut beroende på var i hjärnan utbrottet sker. Ett epileptiskt anfall kan vara allt från konstigt beteende, att känna konstiga lukter eller smaker i munnen, kramper i armen till att klienten förlorar medvetande och får i hela kroppen kramper. Det är också möjligt att få flere kramper i rad.
Status epilepticus: Ett epileptiskt anfall blir på. Brukaren frånvarande och konstig, beteende avvikande. Ifall brukaren inte blir återställd från ett epileptiskt anfall kan det i värsta fall leda till status epilepticus. Ett långvarigt epileptiskt anfall (mer än 5 minuter) är direkt livsfarligt och kräver oftast direkt sjukhusvård. Likaså kräver det direkt sjukhusvård om anfallen kommer så tätt att brukaren inte kommer till medvetande mellan anfallen. Sällan ändrar epilepsin form. Brukaren har samma typer av kramper. Ca 30 % av äldre brukare med Downs syndrom får epilepsi. Forskningar med äldre brukare med Downs syndrom visar att de med åren får allt hårdare kramper. Många faktorer kan framkalla epilepsi. Mycket individuellt vad som förorsakar epilepsianfall!!!
Förebyggande (allmängiltiga): Blinkande och synstimulerande leksaker Värme: ej sitta i solen, bastubad i höga temperaturer, feber (ge genast febernedsättande) Regelbundna mat- och sömnvanor Undvika psykisk och fysisk stress Undvika alkohol och krabbis Infektioner Behandling av epilepsi: Medicinering enligt typ av anfall och enligt biverkningar Smärtfrihet (ont i muskler och i huvudet) Grym träningsvärk efteråt. Ge vid behov smärtstillande efter epilepsianfall.
OSTEOPOROS = BENSKÖRHET Är den sjukdom som kanske förekommer allra mest hos utvecklingsstörda. Vissa syndrom t ex Rhetts syndrom löper stor risk att få osteoporos. Riskfaktorer: Rökning För lite motion Brist på D-vitamin och kalcium Vissa mediciner (speciellt psykmediciner och epilepsimediciner) Rubbning hos hormonbalansen hos flickor/kvinnor Undernäring. Gravt handikappade är i medeltal mindre i storlek än övriga befolkningen, vilket är också en riskfaktor för osteoporos.
Största risken hos utvecklingsstörda inte belastar sin benbyggnad i unga år. Förebyggande: Vara ute minst en timme om dagen Motion, som belastar benbyggnaden. Simning förebygger INTE osteoporos. Äta mångsidigt och hälsosamt Äta året runt D-vitamin Man borde inte ge Orgametril som håller mensen borta. (Sätter kroppen i klimakterietillstånd.) Hur konstateras osteoporos? Dexa-undersökning, enkel och billig. I svåra fall syns även osteoporos på vanlig röntgen. Medicinering: D-vitamin. Bisfosfonater är den vanligaste medicineringen för osteoporos. MAX tid för bisfosfonatmedicinering är 5 år.
GASTROESOFAGEAL REFLUXSJUKDOM gastro = magsäck esofagus = matstrupe reflux = återflöde, slutningsmekanismen mellan matstrupe och magsäck håller inte tätt Riskfaktorer hos utvecklingsstörda för att få refluxsjukdom är multihandikapp, att de inte kan gå, ligger mycket i sängen och långvarig medicinering. Kan även bero på bråck i mellangärdet, diafragmabråck Symptom: Långvarig inflammation av matstrupen kan ge symptom som hosta. Övriga symptom är svårigheter att svälja, slem i luftrör och hals, astmaliknande symptom, ont i halsgropen och långdragen heshet, återkommande öron- och lunginflammationer.
Undersökning: med gastroskopi kolla matstrupen och magsäcken Förebyggande: Lättsmält mat utan starka kryddor Sluta röka Gå ner i vikt Dricka mindre kaffe Behandling: medicinering Långvarig reflux kan leda till matstrupscancer.
ÖGONINFLAMMATION Beror på allergi eller inflammation i ögat Tecken på att ögat är inflammerat: bindvävshinnan rodnar, ögonlocken sväller eller ögat blir varigt. Öga med ögoninflammation är varken sjukt eller ljuskänsligt. Om ögat är sjukt eller ljuskänsligt kan det t ex vara irit = färghinneinflammation, som skall behandlas av ögonläkare. Behandling: Salvor eller ögondroppar. Ett par dagar droppar eller salva efter att ögat blivit friskt. Handhygien är extremt viktig ögoninflammation är smittsamt!!!
GLAUCOM = HÖGT ÖGONTRYCK Är en kronisk ögonsjukdom. Vanligen bland utvecklingsstörda är orsaken till högt ögontryck övermogen gråstarr. Vissa syndrom löper också större risk att få högt ögontryck. Sjukdomen kan komma ganska akut. Normalt ögontryck skall vara mellan 10 21mmHg. Har man lågt tryck, kan näthinnan ha lossnat. Högt ögontryck försvagar synnervens funktion, vilket innebär att synfältet blir allt mindre och till slut kan man bli blind. Symptom på akut högt ögontryck: jättesjuka och röda ögon, klienten kastar upp och huvudvärk.
Medicinering börjar vid 35 40 mmhg. Ögondroppar eller tabletter som sänker ögontrycket, laseroperationer. Regelbunden uppföjning hos ögonläkare.
MUNNEN Klienternas munhygien har också stor betydelse för att klienterna skall må bra och för att kunna äta. Kontrollera deras tänder eller protes dagligen, men även munnens slemhinnor och tunga bör kollas. Inflammationer i munhålan orsakas vanligen av virus eller också av bakterier och svampar. Svampinfektion Svampinfektioner på tunga eller i munnens slemhinnor innebär att det gör mycket ont när klienterna skall äta eller dricka. Då skall genast läkare kontaktas. Orsaker till jästsvampinfektion kan vara antibiotikabehandlingar, kortisonspray, minskad salivutsöndring och användning av tandprotes, diabetes.
Medicinering: Första hjälp: citron eller lingon. Sedan receptmediciner. Förebyggande: Daglig rengöring x 2 av klienternas tänder och munhåla. Som hjälpmedel kan användas tandborste (i rätt storlek, gärna elektrisk), mellanrumsborste och tandtråd. Saliv Var uppmärksam på hurdan salivsekretion klienterna har. God salivsekretion inverkar på munhålans välbefinnande. I munnen finns tre stora spottkörtlar och en rad mindre som gör att munnen hålls fuktig. Orsaker till
muntorrhet kan vara för lite vätska eller att man andas genom munnen, men även vissa mediciner leder till muntorrhet (medicin mot förhöjt RR, antihistaminer och vissa typer av psykmediciner,). Muntorrhet ökar risken för hål i tänderna. Förebyggande: dricka mera vatten, sockerfritt tuggummi eller sockerfria syrliga karameller.
Inflammation i tandköttet Orsakerna till inflammation i tandköttet är vanligen tandstensbildning eller plack vid kanten av tandköttet. Bakterierna i placken och tandstenen irriterar tandköttet, vilket leder till inflammation. Dålig munhygien, tändernas felställningar, illasittande tandprotes och tandfyllningar leder till inflammationer i tandköttet. Även vissa sjukdomar t ex diabetes och vissa mediciner t ex epilepsimediciner förorsakar inflammationer i tandköttet. Kännetecken för inflammation i tandköttet: klienten har dålig smak i munnen, illaluktande andedräkt, blödningar från tandköttet då tänderna borstas och svullet tandkött.
Behandling: förbättra munhygienen, äta på regelbundna tider och undvika söta mellanmål. I mycket svåra fall antibiotika eller andra läkemedel. OBS! Vid större operationer får klienten inte ha inflammationer i kroppen. Därför är det viktigt att se till att undvika inflammationer i munnen som sprider sig med blodomloppet. Ordentlig tandinfektion kan leda till allvarliga följdsjukdomar t ex hjärtinfektioner.
PNEUMONI = LUNGINFLAMMATION Betyder inflammation i lungvävnaden Orsakas av bakterier eller virus, ibland av mat som aspireras Kännetecken: feber, frossa, torr hosta i början. Efter ett tag hostar man upp tjockt slem som är grönt eller brunt med lite blod i. Det gör ont att andas eller hosta. Dock kan man även ha lunginflammation utan hosta eller feber. Mest vanliga symptom: hosta, andnöd, andfåddhet, ökad andningsfrekvens, feber, trötthet, illamående, ibland mag- och bröstsmärtor och försämrat allmäntillstånd. Bakteriell lunginflammation kan diagnosticeras med CRP.
Förebyggande: Motion, räta på kroppen, goda sömnoch matvanor, ingen rökning. Vaccinering mot influensa och pneumokocker förebygger lunginflammation. Utan behandling och även med behandling kan lunginflammation leda till inflammation i lungsäcken och bakterierna sprids till blodomloppet, vilket kan ge upphov till blodförgiftning och i värsta fall leda till döden. Lunginflammation den vanligaste dödsorsaken bland utvecklingsstörda.
A friska lungor B infekterade lungor
DEMENS Betyder att minnet blir sämre, desorientering och nonsens prat. Demens hos utvecklingsstörda beror på avvikelser i hjärnans uppbyggnad, downs syndrom, epileptiskt enkefalopati, övervikt, undernäring och för liten fysisk och psykisk aktivitet. Innan man börjar en demensutredning bör man utesluta andra sjukdomar såsom brist på B12 - vitamin, urinvägsinfektion, depression, underfunktion av sköldkörteln, infektioner eller hjärnskada. Biverkningar av läkemedel kan också ge upphov till försämrat minne och andra störningar i psykiska sjukdomar som påminner om demens. Det vanligaste minnestestet är MMSE (mini mental state examination), som sällan används hos utvecklingsstörda.
Då det gäller utvecklingsstördas minne och demensutveckling är det viktigt att en vårdare är med som känner brukaren bra och vet vad hon/han tidigare klarat av. Behandling: medicinering, habiliterande vård, hjälpmedel.
DEPRESSION Betyder nedstämdhet Brukaren är t ex sorgsen, nedstämd, orkeslös, trött, kan gråta ofta, apatisk, irriterad eller aggressiv. Neurotiska drag kan förstärkas. Orsaken till depression kan vara t.ex. en förändring i tillvaro så som pensionering. Symptom: hjärtklappning, andnöd, värk i t ex muskler Då den drabbade döljer sitt tillstånd för omgivningen kallas det för den leende depression, vilket är mer vanligt hos kvinnor. Behandling: medicinering och samtalsterapi.
LITTERATURFÖRTECKNING Arvio, Maria; Aaltonen Seija 2011: Kehitysvammainen potilaana. 1. painos. Otavan kirjapaino Oy. Keuruu. Hasselgren, Gunilla; Langer Jerk W 2007: Läkarboken för hela familjen. Wahlström & Widstrand. Stockholm. Jaatinen, Tiina K.M.; Raudasoja, Jari 2011: Våra vanligaste sjukdomar. Juvenes Print. Tammerfors. Landtblom, Anne-Marie 2009: Leva med epilepsi ett studiecirkelmaterial. 08 Tryck. Stockholm. Mustajoki, Marianne; Alila, Anne; Matilainen, Elina; Rasimus, Mirja (Toim) 2007: Sairaanhoitajan käsikirja.
4.uudistettu painos. Kustannus Oy Duodecim. Helsinki. Öhrn, Kerstin; Andersson, Pia (Red) 2006: Munvård inom vård och Omsorg. Studentlitteratur. Danmark. Dr Inger Näslund: Utvecklingsstörning primärvården. Powerpointpresentation på nätet. 8.10.2013. http://www.skane.se/sv/webbplatser/hh/professionen/habiliterin gsprogram-for-barn-och-ungdomar/smarta--- omgjord/att_upptacka_smarta/ http://www.1177.se/fakta-och-rad/sjukdomar