det börjar med att nåt skaver Fredrik Lindencrona, leg.psykolog och dr.med.vet Uppdrag Psykisk Hälsa Sveriges Kommuner och Landsting

Uppdrag Psykisk Hälsa Ett samarbete mellan SKL och Regeringen via Socialdepartementet Två samordnare för psykisk hälsa: Kerstin Evelius, Socialdepartementet Ing-Marie Wieselgren, SKL Bygger vidare på arbete i olika former sedan 2007 (Modellområden, PSYNK etc.) Fokus på hur vi kan bygga effektivare insatser och få bättre resultat kring psykisk hälsa och psykisk sjukdom Två huvudfokus 2012-2015: tidiga insatser och de svårast sjuka

Vad behövs för att utveckling ska kunna ske? B = MK 2 Beredskap för förändring är ett resultat av motivation och två typer av kapacitet (generell och innovationsspecifik) Wandersman et.al. 2014

Psykisk sjukdom - den vanligaste diagnosen bland de sjukskrivna Försäkringskassans tidigare prognos för sjukpenningen håller inte och den kan komma att tvingas begära mer pengar från regeringen 1 miljard kronor i år och 1,5 miljarder nästa år. Inflödet, antalet nya sjukskrivna, var betydligt högre i slutet av året än vad vi hade trott. Därför justerar vi upp siffran, säger Laura Hartman, analyschef på Försäkringskassan. Totalt väntas kostnaderna för sjukpenning i år landa på 31,5 miljarder kronor. Det är 10 miljarder mer än för bara tre år sedan, och man får gå tillbaka till 2005 för att hitta lika höga tal.

Unga tjejer mår sämst Fler under 25 år lever med psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa ökar i skolorna Nio av tio skolkuratorer uppger i en ny undersökning att resurserna för deras arbete stadigt minskar. Samtidigt upplever en klar majoritet att den psykiska ohälsan bland eleverna ökar. En orsak är konflikter i sociala medier.

Allt som skrivs i media är inte sant, men ibland är det faktiskt det! Andelen flickor med nedstämdhet, oro och liknande har i vissa fall dubblerats eller tredubblats sedan 80-talet (KVA 2010) Pojkarna följer flickornas uppåtgående trend, men betydligt färre anger att de känner nedstämdhet och oro (KVA 2010) 47% av alla nya fall av sjuk och aktivitetsersättning kommer från kategorin psykiska sjukdomar (Försäkringskassan) Andelen långtidssjukskrivna på grund av psykiska sjukdomar har ökat sedan 2011 och var år 2014 uppe i 35% (Försäkringskassan) Bland kvinnor är 75% av alla nya fall av sjuk och aktivitetsersättning i åldern 20-29 år på grund av psykisk ohälsa Bland män är 80% av alla nya fall av sjuk och aktivitetsersättning i åldern 20-29 år på grund av psykisk ohälsa

Det bästa måttet på välfärdens kvalité i ett land ju högre ett samhälles kvalité, desto bättre är det på att utveckla unga medborgare som är hyggligt tillfreds med dig själva och med samhället som de verkar i Professor Bo Rothstein, Ekonomisk Debatt 2009

Vi måste byta tankemodell från problem för en liten grupp individer, till en stor gemensam samhällsutmaning 16 Psykiatriska diagnosgrupper Direct medical costs Direct nonmedical costs Indirect costs Vi har stora resurser till förfogande! Motivation borde finnas i många sektorer 140 Miljarder/år (4% of BNP, OECD 2014) Utbildningssektorn och Gustavsson et.al. 2011 Cost of disorders of the brain in Europe 2010 arbetsmarknadssektorerna är viktiga här! Det går att förebygga problemen

Vänta inte! Gör det som behövs från början Forskningen om debutåldrar och utbredning visar idag att 75% av all psykisk ohälsa debuterar innan 25 års ålder Insatser som sker så tidigt som möjligt med syfte att förebygga eller i alla fall mildra effekterna av ett begynnande, övergående eller permanent problem för barn och unga och i förlängningen in i vuxenliv 2 aspekter: tidigt i relation till barnets ålder i ett tidigt skede av problemets utvecklingsförlopp Inbegriper frågor om upptäckt, bedömning och, om nödvändigt, åtgärd

Professor Sir Michael Marmot Commission for the Social Determinants of Health Nobelprisvinnare Professor James Heckman Nobelprisvinnare Malala Yousufzai Det är rätt! De lever längre och bättre! Alla barn och unga har rätt att utvecklas till sin fulla potential Vi har inte råd att inte satsa!

Ett globalt problem stora gap mellan vad man vet att folk bör få och vad de egentligen faktiskt får (IOM, Crossing the quality chasm, 2001) VI ÄR DÅLIGA PÅ ATT SLUTA! Överanvändning av felaktiga saker VI VILL GÖRA PÅ VÅRT SÄTT! Felanvändning av saker som behöver göras på ett visst sätt för att få effekt VI VET INTE HUR MAN VÄXLAR UPP: Underanvändning av det som skulle ge effekt

Men vi måste göra det tillsammans! Barn som uppger att de har problem i familjen har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Barn som uppger att de har problem i skolan har 2-3 gånger högre risk för att uppge psykisk ohälsa Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

En stor andel av barn med symtom på psykisk ohälsa upplever samtidigt problem i andra livsområden 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skolan Familjen Kamrater Fritid Barn med psykisk ohälsa Källa: Nationella kartläggningen av barn och ungas psykiska hälsa (ÅK 6 och 9)

Socialtjänst Ett psynkroniserat system Skolor Förskolor Gemensam vision: Alla barn och unga har rätt att utvecklas till sin fulla potential Gemensamma mål Centrala utvecklingsmål för relevanta åldrar Primärvård Specialistvård Gemensam styrning och ledning Systemet före enskilda sektorer

Vad behövs för att samverkan ska ge resultat? Framgångsfaktorer från forskning i Sverige och internationellt visar: Måluppfyllelse för brukarna i fokus Samsyn kring mål, vision, prioriteringar och värden inom samverkanssystemet Aktivt engagemang för samverkan och samverkans mål på alla nivåer Systematisk styrning Koordinering av effektiva aktiviteter och processer

Fokus på mål, processer och styrning kräver ett effektivt datadrivet förbättringsarbete Framgångsfaktorer från forskning i Sverige och internationellt visar: Måluppfyllelse för brukarna i fokus Samsyn kring mål, vision, prioriteringar och värden inom samverkanssystemet Aktivt engagemang för samverkan och samverkans mål på alla nivåer Systematisk styrning Koordinering av effektiva aktiviteter och processer

Vilka är utmaningarna? - för verksamheterna Tillsynsrapporten (SoS) 2012 Hälso- och sjukvården och Socialtjänsten behöver förbättra och utveckla: det systematiska kvalitetsarbetet skyldigheten att utreda och anmäla händelser rättssäkerheten för den enskilde Skolinspektionens årsrapport Kommuner brister i det systematiska kvalitetsarbetet, till exempel verksamhetsuppföljning, analys och åtgärder för att förbättra verksamheten. i deras arbete med att ge alla elever en likvärdig utbildning. Det handlar om att kommunerna inte uppväger barnens och elevernas skilda förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Vi ser även att alla barn och elever inte får den utbildning och omsorg de har rätt till.

Vi måste bli bättre på att bli bättre! Ett vinnande recept Bra metoder x Bra förbättringsmetoder i verksamheten x Bra verksamheter Utan dessa ingredienser får vi ingen effekt!

Varje person i en verksamhet har två uppdrag Göra sitt arbete Förbättra arbetet Resultat för de vi ska stödja

Tre kompletterande modeller Effektiv spridning av bra metoder SPARK x Bra arbetssätt för att säkerställa att dessa metoder blir till välfungerande praktik IMPLEMENTERING x En systematisk process för att utveckla verksamheter utifrån deras specifika behov VERKSAMHETSDESIGN FÖRÄNDRINGSLEDNING EN GEMENSAM BOTTENPLATTA

En systematisk process för att utveckla verksamhet Vilka behov? Med vilka data? Vem medverkar? Förstå behov Fastställ effekt Vilka resultat ska uppnås? Hur vet vi att de uppnåtts? Vad fungerar? Designa för skala Kostnad/nytta Välj strategi Säkerställ implementering Etablera projektstrategi Hur styrs processen så att målet uppnås? Identifiera om resultat uppnåtts Skala upp Säkerställ hållbarhet Utvärdera och planera

Uppgifter och verktyg Centrala uppgifter Verktyg för genomförande Förstå behov Fastställ effekt och etablera strategi Skapa rätt underlag utifrån etablerade modeller Logikmodeller Val av framgångsrik strategier Styrning av projekt mot resultat Tydliga mätmetoder för att identifiera önskade resultat Välja framgångrika metoder och/eller utveckla/anpassa till nya arbetssätt Analysschema för relevanta data för olika beslutsnivåer vid olika tidpunkter

DATASMARTA Rätt data, i rätt tid, till rätt målgrupp, på rätt sätt BESLUTSNIVÅ Vilken data? Vilket syfte? Hur presentera? Hur ofta? POLITIK EFFEKTER ÖVERVÄGA NYA VÄGVAL FÖRVALTNING INDIKATORER ÖVERGRIPANDE SE VARIATION PROJEKTCHEF PROCESSER SE VARIATION ÄNDRA SNABBT PROJEKTGRUPP AKTIVITETER CHECKA ATT DET BLIR GJORT ANALYSERAT TYDLIG JÄMFÖRELSE TYDLIG JÄMFÖRELSE SNABBT, OFTA, ENKELT HALVÅR-ÅR KVARTAL MÅNAD VECKA

Var skaver det mest hos er?...några vägar till svar http://www.barnhalsoindex.se/#filmer www.webbutik.skl.se/sv/artiklar/barn-och-unga-har-nuoch-framat.html

Checklistan syftar till att ge dig som förtroendevald och beslutsfattare vägledning både om situationen för barn och unga och om verksamheternas resultat. Utgångspunkten är att effektiv styrning kräver: en tydlig bild av nuläget en idé om ett önskat läge på kort och längre sikt www.politikerchecklistan.se fastslagna strategier för att uppnå det önskade läget

Bra metoder och modeller för att bedöma är helt centralt http://www.psynk.se/download/18.3e6904914b309136e3f1fd4/1425914309279/poster-barns-utveckling-2015.pdf Var kan man hitta tips på instrument? (exempel) http://www.socialstyrelsen.se/evidensbaseradpraktik/sokimetodguidenforsocialtarbete (alla åldrar) Instrumentinventering - SKL (www.psykdok.se) Glöm inte! - Inventera vad kan ni hitta i era egna regionala och lokal data?

Förändringsteori UTFALL AKTIVITETER INPUT OUTPUT Vilket utfall ska uppnås? Vad ska vi göra för att uppnå utfallet? Vilka resurser behövs för att genomföra aktiviteten? Vad använder vi för mått för att se att aktiviteterna genomförts? Alla ungdomar ska klara 9 an Identifiera de som det går dåligt för i NP 6 Göra en detaljerade analys av gruppen Intervjua och kartlägg varje barn systematiskt Ge allt stöd som vi vet fungerar Uppföljning varje termin Tid för samlad analys av NP 6 Modell för kartläggning och intervju Inventering av befintlig kunskap om framgångsrika metoder Tillgång till allt nödvändigt stöd Uppföljningsmetodik för Hur stor andel genomför NP 6 Hur många barn med svaga resultat har fått kartläggning En färdigställd insatslista med rekommenderade metoder Hur mycket insatser som givits dessa från listan

Systematisk granskning Är insatsen logisk, fokuserad, praktisk och bygger på forskning? Ger utvärderingar stöd för att denna insats ger önskad effekt? Specifik? Utvärderings kvalite? Viktiga utfall? Spridbart? Påverkar insatsen viktiga utfall? Är insatsen designad för att kunna spridas brett? Dimensioner i Standards of Evidence från Dartington SRU. En svensk anpassad checklista har tagits fram av Fredrik Lindencrona, PSYNK

Vad behövs? Drivers för implementering Bättre stöd och hjälp för personer Behandlingstrohet Coaching Träning/utbildning Urval Integrerade & kompensatoriska Stöd från högsta ledning Stödjande adminstration Systematisk uppföljning Ledarskap Tekniskt Adaptivt Fixsen & Blase, 2008

DATASMARTA Rätt data, i rätt tid, till rätt målgrupp, på rätt sätt BESLUTSNIVÅ Vilken data? Vilket syfte? Hur presentera? Hur ofta? POLITIK EFFEKTER ÖVERVÄGA NYA VÄGVAL FÖRVALTNING INDIKATORER ÖVERGRIPANDE SE VARIATION PROJEKTCHEF PROCESSER SE VARIATION ÄNDRA SNABBT PROJEKTGRUPP AKTIVITETER CHECKA ATT DET BLIR GJORT ANALYSERAT TYDLIG JÄMFÖRELSE TYDLIG JÄMFÖRELSE SNABBT, OFTA, ENKELT HALVÅR-ÅR KVARTAL MÅNAD VECKA

Vi har alla ett ansvar att stötta våra barn och unga vad kan du göra för att förbättra? http://streamio.com/api/v1/videos/536b24d05b9035379e00003b/pub lic_show Getting started is where the war is really won. This makes sense intuitively. Often it feels like something is impossible but then once we get going we find it s actually not that bad Fredrik Lindencrona fredrik.lindencrona@skl.se ; 08-4527906