T I D S K R I F T F Ö R S K O G S A K A D E M I K E R N A Årgång 19

1 05 T I D S K R I F T F Ö R S K O G S A K A D E M I K E R N A Årgång 19 > Vinterstormen i södra Sverige > Förslag till Skogsakademikernas årsmöte: > Garpenberg kunskapscentrum i Bergslagen Vi går samman med Naturevetareförbundet

Ann GuldVärd_90x270 04-04-22 08.36 Sida 1 Guld värd! Kunskap, både ny och gammal, är viktig för att skogen ska utvecklas och även långsiktigt bli ekologiskt och ekonomiskt hållbar. Forsätter vi tillsammans att satsa på skogens möjligheter kommer den att vara guld värd! Vi bidrar med vårt kunnande och du med ditt! Guldkantade skogslån - låg ränta, värdefulla råd och del av hypotekets överskott. Det finns en avgörande skillnad mellan Landshypotek och andra låneinstitut: Vi finansierar bara jordbruks- och skogsfastigheter. Bostadsrätter och hyresfastigheter kan andra bättre men ska du köpa skog t ex, är det oss du ska vända dig till. Vi kan ge dig sakkunniga råd som leder både till bra köp och rätt finansiering. Förutom låg ränta får du dessutom del av hypotekets årliga överskott. Vill du veta mer om det här gå in på www.landshypotek.se eller ännu hellre, ring oss på 020 44 00 20. Box 626, 55118 Jönköping. Tel. 036-30 17 50, fax 036-19 09 27. www.sydved.se Jordnära finansieringar

Tidningen utkom från 1987 till och med nummer 2/97 under namnet JÄGMÄSTAREN. REDAKTÖR Kerstin Diamant tel. 08-466 24 57 k.diamant@skogsakademikerna.saco.se ANSVARIG UTGIVARE James Tersmeden tel. 08-466 24 54 j.tersmeden@skogsakademikerna.saco.se FÖRBUNDSKANSLI Box 760, 131 24 Nacka Tel: 08-466 24 50 (vx), Fax: 08-466 24 79 skogsakademikerna@saco.se www.skogsakademikerna.saco.se sidan tio sidan femton Innehåll 1 05 Ledaren Stormen vad blir konsekvenserna? 4 sidan trettio Ill. André Prah BESÖKSADRESS Planiavägen 13, Nacka station James Tersmeden (förbundsdirektör) Kerstin Diamant (redaktör, a-kassa) Gunilla Gidlund, tel.08-466 24 55, (ekonomi, medlemsregister, utskick) g.gidlund@skogsakademikerna.saco.se Erik Palmqvist, tel. 08-466 24 56, (marknadsföring, medlemsservice) erik.palmqvist@skogsakademikerna.saco.se ORDFÖRANDE Erik Petré tel. 070-524 43 33 erik.petre@susab.se Vinterstormen Hasse Bengtsson rapporterar 6 7 SKOGSAKADEMIKERNA & NATURVETAREFÖRBUNDET Detta är Naturvetareförbundet 8 Tidningen Naturvetaren 9 Sex medlemmar om Skogsakademikernas framtid 10 12 Naturvetareförbundets inkomstförsäkring 13 14 Garpenberg skogligt kunskapscentrum 15 17 Facklig kurs i april 18 REDAKTIONSRÅD Malin von Essen, Skogforsk Björn Lyngfelt, SCA Forest Products Lotta Möller, Skogsutredningen 2004 Hasse Bengtsson, SVS Jönköping Kronoberg Varför går vi inte ihop med CF? 18 Stipendium från Nils Delins fond 19 JFs mentorsprojekt 19 PRODUKTION/ANNONSER LIME AB, www.lime.nu info@lime.nu Tejarps Gård, 230 41 Klågerup. Tel 040-40 86 80 Grafisk form & layout: Pia Johansson pia@lime.nu Annonsförsäljning: Eva Raihle eva.raihle@lime.nu Lästips 20 Medlemsporträtt: Anna Avilov 21 23 Skogsmästarstudenter om baltiskt skogsbruk 24 25 PRENUMERATION SKOGSAKADEMIKERN utkommer med fyra nummer per år. Prenumerera enklast genom att sätta in 140 kronor på postgiro 19 22 28-5 och skriv "prenumeration år xx" på inbetalningskortet. För osignerat material svarar redaktören. Eftertryck av osignerade artiklar medges om källan anges, av övrigt material enligt överenskommelse. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Näringslivsdag i Skinnskatteberg 26 Studentkårens 100-årsjubileum i Umeå 26 Nya medlemmar 27 Välkommen Bert Pilo! 27 Notiser 28 29 ISSN 1402-747X Norra Skåne Offset, Hässleholm OMSLAGSBILDEN: Jägmästare Anna Avilov, jägmästare på Skogssällskapet med titeln fastighetsförädlare/mångbruk, på rekognoseringstur i Nackaskogen vid Erstavik utanför Stockholm i november 2004. Se artikel s. 21 23. Skogsakademikernas verksamhet 2004 30 35 Skogsakademikernas årsmöte kallelse 36 3 Skogsakademikern 1/05

Ledaren Stormen vad blir konsekvenserna? Svar från regeringen om Skogsutredningen Just innan vi går i tryck kom svar på vårt brev om skogsutredningen. Vi fick inte gehör för att ett tilläggsdirektiv. Vi tycker att det är synd och fel! Debatt och beslut den senaste tiden bland annat kring SAAB i Trollhättan och andra utlokaliseringar visar tydligt hur viktig frågan med kunskap och kompetens är. För det är väl ändå inte med lönedumpning som vi på allvar tror att vi ska konkurrera? ERIK PETRÉ Jägmästare Erik Petré är sedan 1 maj 2004 VD för Skogsutveckling AB, SUSAB, som förvaltar ett 40-tal större skogsegendomar i Skåne, Småland, Blekinge och Halland. Erik Petré är sedan 2003 Skogsakademikernas ordförande. På grund av sitt arbete avser Erik Petré att i samband med den planerade fusionen lämna Skogsakademikernas styrelse. Foto: Kerstin Diamant På söndagsmorgonen den 9 januari körde jag från Skövde ner mot Skåne i ett krigsliknande landskap. Riksnyheterna i bilradion meddelade att alla skulle ha ström och telefon tillbaka inom något dygn! Jag insåg medan jag körde att det var helt orealistiskt. Och jag funderade på hur förödelsen omkring mig skulle påverka mitt företag, våra medlemmars arbetssituation och svenskt skogsbruk i stort. Mer arbete och nya arbetsuppgifter Även om tidigare mera regionala stormar har drabbat enskilda hårt saknas nu jämförelse. Enorma arealer skog har fällts i hela Sydsverige. Nästan allt blir kaotiskt: från virkesmarknad till hamnverksamhet, jagande efter åkare och på elektricitet, frågor kring certifieringsregler och hur skadeinsekter påverkas av helt nya livsbetingelser. Många av våra medlemmar hanterar nu följderna av de enorma volymerna nerblåst skog. Normalt arbete ska nu utföras i mångdubbel skala. Annat är helt nytt. Förtvivlade skogsägare ska stöttas, arbete för utländska entreprenörer ska organiseras, myndigheter ska ge dispenser och journalister informeras. Var rädd om din och andras hälsa! Vi ställs i helt nya och ibland helt oväntade situationer. Snabba beslut och direkt handling krävs. Stressen är stor och risken för hjärtbesvär, sömnstörningar och utmattning ökar dramatiskt. Det är därför viktigt att du är observant både som chef, medarbetare och på din egen situation. Många har förhandlat sig till sex veckors semester istället för reglerad arbetstid. Det är nu viktigt att inte denna överenskommelse missbrukas. För alla som arbetar i södra Götaland kommer nuvarande arbetssituation att råda det närmaste året. Se därför redan nu till att du har en rimlig arbetssituation! Stormens kostnader Skogsstyrelsens beräkning är att stormen kostat ofattbara 18,4 miljarder och merparten av förlusten ligger på ett eller annat sätt på skogsägarna. Ungefär en hel svensk årsavverkning har blåst ner med ett förädlingsvärde av 100 miljarder och arbete för ett par hundratusen människor. Regeringens enligt egen utsago generösa bidrag för denna naturkatastrof är en dryg miljard! Det finns gott om kloka och okloka förslag på hur vi ska gardera oss mot kommande stormar. Från flera håll hörs röster om att vi nu ska sluta plantera gran. Det finns de som talar om lagskärpning och att samhället måste gripa in. För mig är i alla fall en fråga klar ska vi ha ett lönsamt skogsbruk med biologisk mångfald så krävs inte mera regler men bredare satsning på att utveckla industriell användning av framförallt löv men även av barr. Idag är efterfrågan på de bättre sågbara kvalitéerna av exempelvis bok och björk obefintlig och priserna är förstås därefter! Det krävs en helhetssyn när man utvärderar stormen. Och för det krävs en bred kompetens och kunskap det vill säga helikopterperspektiv på allt från gröna ämnen till insikt i hur en kommersiell marknad fungerar. Skoglig utbildning behöver belysas När vi så småningom kan utvärdera årets vinterstorm ska den belysas ur många aspekter, allt från val av trädslag och gallringsmetoder till att ta vara på de okonventionella lösningar som vi under stressen tvingas ta fram. Många skogsakademiker har gjort och gör ett strålande arbete och det har faktiskt märkts i mycket av mediebevakningen av stormen. Både i senare utvärdering av alla aspekter av stormens verkningar och för att lösa de operativa frågorna just nu är skoglig kompetens och utbildning viktiga. Skogsakademikerna påtalade redan i december att regeringen i direktiven till den breda skogsutredningen inte tagit med den skogliga utbildningen. Vi har ännu inte fått svar från jordbruksministern. Vi tror att Sveriges framtid ligger i att sätta utbildning och kompetens i fokus. Då har man kunskap för att även klara det oväntade! Bredda Skogsutredningen med att inkludera den skogliga utbildningen. ERIK PETRÉ Förbundets brev till jordbruksministern finns i sin helhet på webbplatsen och kan även rekvireras från kansliet. Se också verksamhetsberättelsen, s. 33. Skogsakademikern 1/05 4

Redaktörens ruta Planering och slump Kära läsare, du håller i din hand nummer 73 av tidningen, om vi nu räknar från den första Jägmästaren som kom i början av 1987. Det blev många sidor denna gång, det råder ingen brist på ämnen att belysa. Vinterstormen i södra Sverige har ställt skogsnäringen i offentligt fokus. Många medlemmar arbetar hårt med följderna av den. Vår kanslisamverkan och planer på samgående med Naturvetareförbundet belyses i ett antal artiklar. Vad tycker medlemmar i Skogsakademikerna? Naturvetareförbundets ordförande och tidningen Naturvetaren liksom Naturvetareförbundets inkomstförsäkring presenteras. Skogsakademikernas verksamhetsberättelse det gångna året finns som vanligt med här i nummer 1. Vi har en rapport om Garpenberg vad händer där nu? Och fyra skogsmästarstudenter gjort examensarbeten i Estland och Lettland tillsammans med baltiska studenter. Anna Avilov berättar om sitt arbete på Skogssällskapet och vägen dit. Yrkeskarriären blir ofta en kombination av planering och slump. Att satsa på en utbildning är början till att planera sitt yrkesliv men den vidare yrkeskarriären handlar i många fall både om planering och slump att gripa tillfället och se möjligheterna. I perioder utan arbete ska fackföreningen försöka vara ett stöd. En gemensam inkomstförsäkring är ett sätt att kompensera för den låga nivån i den vanliga arbetslöshetsförsäkringen. Våra platsannonser, Skogsakademikertips, är ett annat sätt att stödja medlemmarna på arbetsmarknaden. Annonserna går ut till alla kanske den som inte alls tänkt byta jobb låter slumpen i form av en lockande annons i brevlådan styra mot en ny och tidigare oplanerad karriär. Ni är många som har skrivit, blivit intervjuade, kollat texter och skickat foton till denna tidning. Ett varmt tack för er medverkan! KERSTIN DIAMANT Foto: Lena Bartholdson SCHMIDT Investera i kvalitet. Det lönar sig i längden. www.nokiantyres.com/heavytyres H A N D M A D E I N F I N L A N D 5 Skogsakademikern 1/05

Vinterstormen Hasse Bengtsson: Förödelsen måste upplevas på plats Hasse Bengtsson i stormfälld skog strax utanför Växjö. Foto: Andreas Bengtsson Januaristormen har orsakat stora skador och de kommer att påverka skogsnäringen och den skogliga arbetsmarknaden under lång tid. Hasse Bengtsson rapporterar från Jönköpings och Kronobergs län. Hur har stormen drabbat ert område? Det finns många siffror men förödelsen måste upplevas genom besök i naturen. Varken flygbilder eller TV-reportage ger en rättvisande bild. Maud Olofssons tårar inför TV-kamerorna var varken de första eller de sista. Känslorna när man står mitt i förödelsen och inser vilka krafter som dragit fram går knappt att beskriva. Hur har ert arbete påverkats på kort och lång sikt? Vi tvingades prioritera om i stort sett allt vårt arbete. Första veckorna gick åt till att prata i telefon med alla skogsägare som hörde av sig. Mest ville man prata av sig konkreta råd och fakta var inte det viktigaste. En distriktschef hade 68 meddelanden på sin mobiltelefon, sedan han haft den avstängd under två timmar en förmiddag dagarna efter stormen! OM > Hasse Bengtsson Hasse Bengtsson är jägmästare med examensår 1980. Sedan 1982 har han arbetat på Skogsvårdsstyrelsen Jönköping-Kronoberg, där han är enhetschef och ställföreträdande länsjägmästare. Som chef för planeringsenheten har Hasse ansvar för en stor del av uppdragsverksamheten samt planering och utveckling. Detta innebär vinterstormen många resor och kontakter med de egna distrikten och med skogsbolag och myndigheter kring hur stormens verkningar ska åtgärdas, allt ifrån kortsiktig uppröjning till långsiktigt återställande. Hasse Bengtsson var under åren 1989 1994 ledamot i Skogsakademikernas styrelse. Skogsakademikern 1/05 6

Vinterstormen På kort sikt ska vi ge råd och samla skogsägare till informationskvällar och öppet hus, där de kan träffas och ge utlopp för sina känslor. Vi erbjuder alla gratis utbildning i motorsågsarbete i stormfälld skog. Sedan har vi många ärenden där försäkringsbolag vill att vi ska värdera stormskador. Vi tar fram flygbilder och satellitanalyser åt övriga skogsbruket. Att ta hand om alla politiker och tjänstemän, som kommer för att skaffa sig en uppfattning om katastrofen på plats, tar en hel del tid. Vi har också i samarbete med SLU genomfört ett välbesökt seminarium om lagring av virke. På seminariet deltog också Tysklands ambassadör, kanske som ett tack för den hjälp många svenskar gav i samband med de omfattande stormfällningarna där 1999. Vad valde ni att ta itu med först? Vi behövde inte välja, det gjorde omvärlden åt oss. Att större delen av telefonnätet var utslaget märkte vi, som sagt, inte av. Alla ville prata med oss veckorna efter stormen. De första dagarna gällde det att försöka greppa skadornas omfattning. Våra distrikt uppskattade i samverkan med övriga skogsbruket rätt snabbt skadorna till 75 miljoner m 3 sk, vilket sedan i stort sett har bekräftats via flyginventering. Här är det naturligtvis viktigt att den fackliga organisationen kan stödja de medlemmar som behöver hjälp. Man bör också ligga på arbetsgivaren om möjligheterna att anlita professionell hjälp. Företagshälsovården bör vara förvarnad och insatt. Facklig hjälp behövs för att se till övertidsuttaget inte blir för stort. Nästan alla vill göra allt vad de kan i en krissituation men för att vara uthållig är det viktigt att medarbetare också går hem och tar ledigt. Vi lånar skogliga rådgivare från andra skogsvårdsstyrelser eftersom vi inte har tillräckligt många som kan utbilda i motorsåg och upparbetning av stormskadad skog. Den inlånade personalens rättigheter måste tas till vara. Kanske det vore lämpligt med någon form av specialavtal i den här situationen? För andra organisationer är frågan om inlåning/ förstärkning av personalstyrkan mycket stor. Avverkningskapaciteten ska på kort tid mångdubblas. Man anlitar också arbetskraft från andra länder än Sverige. Avtal och villkor för dessa människor behöver nog bevakas fackligt. Dessutom måste villkoren för befintliga arbetsledare/chefer vara rimliga också i en situation, där många människor på kort tid ska inordnas i nya organisationsmönster. HASSE BENGTSSON Har det skogliga nätverket och i så fall i vilken form, jobbets, förbundet, annat varit till nytta? Visst fyller både formella och informella skogliga nätverk en stor funktion. Det skogliga sektorsrådet i Jönköpings Kronobergs län sammankallades av Skogsvårdsstyrelsen. I rådet ingår länsstyrelserna, kommunförbunden, stiftet, Sveaskog, Sydved, Södra, Såg i Syd, museerna samt ideella föreningar som Naturskyddsföreningen och jägarorganisationerna. Rådet diskuterade vad man behövde göra gemensamt och hur myndigheterna kunde underlätta. Efter det formella mötet har kontakterna fortsatt i de mer personliga nätverken. På motsvarande sätt samlades sektorsråden i övriga drabbade län. Något skogligt nätverk i Skogsakademikernas regi kan vi nog inte tala om här, utan personer finner varandra utifrån jobbkontakterna. Kan nätverket komma att behövas framöver? Ser du viktiga fackliga uppgifter? Framöver behöver vi vara uppmärksamma på personer som hamnar i kris. Flera av våra medarbetare är själva skogsägare och har varit utan elektricitet och vatten. Att i en sådan situation fungera som kurator åt andra drabbade kan vara mycket påfrestande. Stormskadorna på nätet Internet är ett utmärkt medium för att sprida snabb och mångsidig information. I stormens spår finns oerhört mycket att hämta. Inte minst våra medlemmars arbete avspeglar sig på webben. Redan den 14 januari hölls en hearing på Växjö universitet som finns utlagd. Internetportalen SkogsSverige drog igång www.stormfallning. se och i stort sett alla skogliga aktörer har innehållsrik information på nätet. Länkar finns på nyhetsplats på www.skogsakademikerna.saco.se. För den som har fungerande datoruppkoppling och elektrisk ström, vill säga! < Stormskadorna i tidningar Många skogliga tidningar har skrivit utförligt om stormen. Två bra exempel, som utkom tidigt, är: Vi Skogsägare nr 1-2005, som kan beställas på tel.040-92 25 55, per. fornling@lrfmedia.lrf.se och Holmen Skogs specialnummer1-05, STORM & Virke, som kan beställas från lotta.gunnarsson@holmenskog.com, tel. 011-23 61 53. Båda tidningarna belyser hur skogsägare drabbats och frågor ekonomi, försäkringsaspekter, vad ska man plantera efteråt, insektsrisker.etc. < 7 Skogsakademikern 1/05

Naturvetareförbundet Detta är Naturvetareförbundet Årsmötet den 19 april ska ta ställning till styrelsens förslag att Skogsakademikerna går OM > Göran Bengtsson Göran Bengtsson är länsöverdirektör vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län sedan 1998. Dessförinnan har han bland annat varit landshövding i Göteborgs och Bohus län och miljövårdsdirektör vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Göran Bengtsson har i flera omgångar varit verksam i regeringskansliet. Göran var till och med 2003 ledamot i Vetenskapsrådets ämneskommitté för naturvetenskap och teknik och dess företrädare Naturvetenskapliga forskningsrådet till och med 2003. Han har en examen från den naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Göran Bengtsson har varit Naturvetareförbundets ordförande sedan 1982. Foto: Katarina Bengtsson samman med Naturvetareförbundet. Naturvetareförbundet är ett SACOförbund med runt 18.000 medlemmar bland universitets- och högskoleutbildade naturvetare. I Naturvetareförbundet finns bland andra biologer, biomedicinare, datavetare, fysiker, geologer, hydrologer, kemister, matematiker och meteorologer. Runt 25 procent av medlemmarna är forskarutbildade och många arbetar med forskning och utveckling inom näringsliv, universitet och myndigheter. Runt 20 procent har en chefsbefattning medan andra arbetar som specialister. Av de yrkesverksamma medlemmarna i Naturvetareförbundet arbetar drygt 45 procent inom privat sektor, 38 procent statlig och knappt 17 procent inom kommunal/landstingskommunal sektor. Olika yrkes- och utbildningsgrupper har egna sektioner inom förbundet. Naturvetareförbundets kansli har 19 anställda. Av dessa är fem ombudsmän på heltid på kansliet i Nacka och fyra regionala ombudsmän för anställda i kommunerna. Kansliet leds av förbundsdirektör Jörgen Ohlsson, (intervjuad i Skogsakademikern 2-04.). Naturvetareförbundets styrelse har elva ledamöter. Göran Bengtsson är förbundets ordförande. Han välkomnar Skogsakademikerna till Naturvetareförbundet och kommenterar: Vi övriga naturvetare har en gemensam utbildningsbakgrund med skogsakademiker. Och på många arbetsplatser arbetare vi sida vid sida. I mitt eget arbete har jag främst kontakterna med skogsvårdsorganisationen. Våra arbetsuppgifter går ju även de mer och mer in i varandra. Om det tidigare fanns ett skogsspår och ett miljöspår så löper dessa nu ihop i många arbetsuppgifter, säger Göran Bengtsson. KERSTIN DIAMANT Se vidare www.naturvetareforbundet.se eller kontakta Skogsakademikernas kansli. Tidigare artiklar om samarbetet och Naturvetareförbundets verksamhet i Skogsakademikern 2, 3 och 4-2004 finns både på vår webb och kan beställas från kansliet. Skogsakademikern 1/05 8

Facklig information och naturvetenskap Naturvetareförbundet Naturvetaren går på två ben Om Skogsakademikerna går ihop med Naturvetareförbundet kommer alla skogsakademiker att få tidningen Naturvetaren i brevlådan. Marita Teräs är Naturvetarens redaktör. Naturvetenskapliga kunskaper behövs. I vår tidning vill vi visa upp våra medlemmars arbete och samtidigt koppla det till viktiga och aktuella fackliga frågor. Det säger Marita Teräs, redaktör för tidningen Naturvetaren, som blir medlemstidning också för Skogsakademikernas medlemmar om årsmötet den 19 april och ett extra medlemsmöte i maj säger ja till samgående. Redan i vår kommer medlemmarna få ett smakprov då ett nummer av Naturvetaren kommer i brevlådan. Till skillnad mot Skogsakademikern skriver vi också om naturvetenskapliga frågor, vid sidan av rent facklig information och medlemsintervjuer. Vi känner ett tydligt uppdrag från våra medlemmar att gå på två ben. Marita framhåller att artiklarna ska ligga på en nivå så att de blir läsbara och läsvärda av alla med allmänintresse för naturvetenskap. Skogen är en viktig del av naturvetenskapen. Såväl årets stormar i Sverige som tsunamikatastrofen visar tydligt hur olika kunskaper hos medlemmar inom olika naturvetenskapliga fält skogliga, meteorologiska, biologiska och geologiska samverkar. Sådant är viktigt att belysa. Jag välkomnar Skogsakademikerna och ser fram emot att ge de skogliga frågorna plats i Naturvetaren, säger Marita Teräs. Naturvetaren kommer så ofta som 14 gånger om året. Det beror på det den innehåller platsannonser, som också finansierar en stor del av tidningen. Det gör att det möjligt att genomföra många spännande och aktuella reportage om naturvetare och deras insatser. Marita Teräs sammanfattar: Mitt mål är att alla Sveriges naturvetare ska se Naturvetaren som sitt naturliga forum. TEXT & FOTO: KERSTIN DIAMANT Tidningen Skogakademikern planeras år 2005 utkomma som tidigare med två nummer under våren och två i höst. OM > Marita Teräs Utbildning och arbete > Biologexamen vid Stockholm universitet 1992, arbetat på Naturvetareförbundet sedan 1995 som studenthandläggare, informatör och nu informationschef och redaktör för Naturvetaren. Familj och fritid > Bor på landet utanför Gnesta med maken Ulf och barnen Morgan och Mira, har hund och häst. Rider, simmar, går i skogen. Kamp mot gräshoppor och historien bakom akrylamidlarmet är exempel på artiklar i årets två första nummer av Naturvetaren. 9 Skogsakademikern 1/05

Skogsakademikerna & Naturvetareförbundet Sex röster om Skogsakademikernas framtid Det är rätt att gå samman med Naturvetareförbundet men viktigt att behålla Skogsakademikernas profil. Därom är sex medlemmar, som intervjuas här, eniga. Matrikeln är en viktig del av ryggraden i förbundet... Bo Hansson Bo, du har följt förbundet genom åren. På årsmötet i mars 2004 förespråkade du att Skogsakademikerna skulle gå samman med Naturvetareförbundet. Vilka är dina viktigaste argument? Ett litet förbund kan inte i längden ha de resurser och kompetenser som behövs för att motsvara de fackliga krav som våra medlemmar ställer och kommer att ställa. Vad är viktigt att behålla och utveckla för oss om/när vi blir en del i en större organisation? Vi måste på bästa sätt slå vakt om vår profil, bland annat genom att behålla matrikeln. Därigenom ökar möjligheten att behålla den fina kamratandan som rått i vårt förbund. Det är också av vikt att hålla kontakt med de högskolor som vi vill rekrytera våra nya medlemmar från. Finns det ballast att kasta över bord? Medlemstidningen bör inte vara kvar som separat organ. Våra speciella angelägenheter och medlemskontakter bör i stället beredas särskilt utrymme i Naturvetareförbundets tidning. Så får vi ett ömsesidigt utbyte av information och vi får ta del av aktuella fackliga frågor. Hur ser du på utvecklingen framöver? Facklig medvetenhet kommer inte automatiskt. Där kan vi få draghjälp av ett stort förbund. Men framförallt måste vi aktivt arbeta för att studenterna vid våra högskolor ska finna vårt förbund, där vi gått samman med Naturvetareförbundet, naturligt och bäst att tillhöra. < Anna Möller Anna, du har suttit i Skogsakademikernas styrelse sedan 1998 och du varit med arbetsgruppen som föreslog nära samarbete och sedan samgående med Naturvetareförbundet. Vilka är dina viktigaste argument? Fanns det alternativ och hur ser du på dem? Förbundets ekonomi startade processen. Vi satsade stort år 2000 på nyanställning och medlemsrekrytering. Det var helt rätt. Men när vi fick underskott i flera år måste vi göra en rejäl översyn. Vi hade att välja mellan att öka intäkterna bland annat kraftigt höjda medlemsavgifter eller minska kostnaderna. Ett krympt kansli var ett scenario, en nära samverkan/samgående med andra förbund en annan. Då kändes samverkan som ett mer attraktivt alternativ, det erbjuder spännande möjligheter både för medlemmar och kansli och därmed en mer ansvarsfull lösning. Dessutom blir arbetsmarknaden alltmer komplex och de anställda behöver både spetskompetens och allmänna kunskaper hos sitt fackförbund. Man måste vara duktig på det man gör. Ett fortlevande eget förbund med krympt kansli tror jag inte skulle kunna tillgodose de behoven. Vad är viktigt att behålla och utveckla for oss om/när OM > Bo Hansson Bo Hansson tog jägmästarexamen 1950. Han pensionerades från tjänsten som skogsdirektör vid Skogsägarnas Riksförbund 1987. Bo var förbundets ordförande 1974 1982. Foto: Kerstin Diamant OM > Anna Möller Jägmästare Anna Möller är Skogsakademikernas vice ordförande och med i styrelsen sedan 1998. Hon är distriktschef på skogsvårdsstyrelsen i Mellannorrland, med kontoret i Östersund. En längre intervju med Anna i Skogsakademikern 3/2003 kan beställas från kansliet. Foto: Hans-Råger Bergström Skogsakademikern 4/04 1/05 10

Skogsakademikerna & Naturvetareförbundet vi blir en del i en större organisation? Det är viktigt att behålla det lilla förbundets kitt, kontakt mellan skogsakademiker. Där är matrikeln, lönestatistiken, personligt och professionellt bemötande och tidningen viktiga. Kanske tidningen ska ha annan omfattning/utformning men jag är inte beredd att skippa den nu. Professionsfrågorna är viktiga att ha kvar och utveckla. Finns det ballast att kasta över bord? Vi måste fortsätta kasta jägmästeriet skråtänkandet över bord och se skogen som det förenande. Det har vi jobbat på sedan vi blev Skogsakademikerna för snart åtta år sedan och öppnade för andra skogliga utbildningar än jägmästare. Men än finns det mycket kvar att göra där. Hur ser du på utvecklingen framöver? Jag hoppas på och ser en möjlighet till ett ännu större förbund av medlemmar med naturvetenskapliga och gröna utbildningar. Alla goda krafter bör samlas. Många av våra medlemmar finns på arbetsplatser utan lokalt fackligt stöd, kan ha osäkra anställningar och kan vara väldigt utlämnade. De löneförhandlar och ser om sina arbetsförhållanden själva. Det har jag egen erfarenhet av. För alla dem är det mycket viktigt med individuell facklig hjälp. Likaså behövs ett ökat stöd till chefer. Vem för min talan som mellanchef? Där har fackförbundet en viktig uppgift. < Bengt Ek Bengt, ni har ju genomlevt en period i Föreningen Skogen med krympande ekonomi. Även om Skogsakademikernas situation är annorlunda, har du lärdomar att förmedla? Stöder du förslaget att gå samman med Naturvetareförbundet? Förändringar behövs regelbundet, så sammanslagningen kan säkert skapa utveckling. På föreningen fick vi dra ner rejält på personalen, så vi tvingades ompröva både verksamheter och arbetssätt. Oförändrad personalstyrka ställer större krav på självprövning för att förändringen ska ge förnyelse. Vad är viktigt att behålla och utveckla för oss om/när vi blir en del i en större organisation? Närheten och den personliga kontakten är värdefull. Jag vill behålla åtminstone lite av en tydlig skogsgrupp inom Naturvetareförbundet. Jägmästarna dominerar fortfarande helt på ledande skogliga tjänster. Därför är matrikeln väldigt användbar och omsorgsfullt uppdaterad. Den vill jag ha kvar. Tills vidare vill jag också gärna ha kvar en separat skogstidning gärna utbyggd med material från övriga Naturvetareförbundet. Tidningen Skogsakademikern engagerar sina läsare en tidning med en så snäv målgrupp är väl varje redaktörs dröm. Finns det ballast att kasta över bord? Skråandan är en tillgång i många sammanhang men blir också konserverande. När förenas vi med fler skogstjänstemannafack? Mer av den sociala rollen kan kanske tas över av rent ideella föreningar, till exempel Skogshistoriska Sällskapet, Kolarorden och skogsklubbar, liksom i vissa sammanhang även Föreningen Skogen. Hur ser du på utvecklingen framöver? På kort sikt ser jag fram mot ökad konkret medlemsnytta: pressade kostnader, mer rådgivning och fackligt stöd, bättre förmåner, ännu mer statistik, mer opinionsbildning. Stridsropet Skogen förenar stämmer fortfarande. Men på längre sikt kan man väl hoppas att andra SACO-grupper blir bättre representerade i skogsbruket. Facket kan gärna ligga långt framme i integreringen och det tycker jag att man gör genom samgående med Naturvetareförbundet. < Åsa Almberg Åsa, du var på Skogsakademikernas årsmöte förra året då frågan om samverkan med Naturvetareförbundet först dryftades. Stöder du förslaget att gå samman med Naturvetareförbundet? Vad är viktigt att behålla > OM > Bengt Ek Jägmästare Bengt Ek är VD för Föreningen Skogen och redaktör för föreningens tidning Skogen. OM > Åsa Almberg Åsa Almberg har läst skoglig kandidatexamen med biologiinriktning 1996/1999, påbyggd med miljö- och ekonomikurser på Stockholms universitet och är arbetssökande inom detta utbildningsområde. 11 Skogsakademikern 1/05 4/04

Skogsakademikerna & Naturvetareförbundet och utveckla för oss om/när vi blir en del i en större organisation? Ja. Det är viktigt att behålla Skogsakademikernas profil (matrikeln, snabb och vänlig service till medlemmarna samt framhålla deras intressen). Vi ska se till att i Naturvetareförbundet upplysa om skogens enorma resurser och betydelse för landets ekonomi, klimat och människors hälsa. Finns det ballast att kasta över bord? Hur ser du på utvecklingen framöver? Vid ett samgående kan lokalhyror, kostnader för datautveckling och kontorsservice troligtvis minskas. Om Skogsakademikerna behåller sin tydliga skogliga profil, sänker fackföreningsavgiften och medlemmarna får veta vad de får för sin avgift, tror jag att många medlemmar vill vara kvar och att många nya väljer att gå med. < Martin Lindskog Stöder du förslaget att Skogsakademikerna går samman med Naturvetareförbundet? Ja, jag tror det är en nödvändig breddning som i viss mån speglar arbetsmarknaden för skogsakademiker. Även om Skogsakademikerna behåller och ökar sitt medlemsantal något är det i allmänhet en ödesfråga för fackliga organisationer att många, speciellt yngre, ifrågasätter nyttan av fackligt medlemskap. Det gäller att se över och hålla i kostnaderna. Vad är viktigt att behålla och utveckla för oss om/när vi blir en del i en större organisation? Det är viktigt att behålla den kontakt som kansliet har med oss medlemmar i den lilla organisation vi varit. Matrikeln är en viktig del av ryggraden i förbundet, den är medlemsnytta i praktiken. Den kan inte ersättas av uppgifter på datorn, matrikeln vill jag läsa i sängen! Finns det ballast att kasta över bord? Hur ser du på utvecklingen framöver? Jag har svårt att peka ut vad som kan kastas över bord. Det är helt rätt att satsa på att få med studenterna tidigt. Det är också viktigt att ta fram exempel på medlemmar som haft konkret nytta av förbundet och att allmänt ge svar på frågan vad medlemmarna får för sina pengar. Ja, tricket framöver är att behålla vår särprägel i en större organisation. < Ulrika Sehlberg Samuelsson Ulrika, du har redan tidigare valt att vara medlem också i Naturvetareförbundet. Stöder du förslaget om samgående? Ja. Naturvetareförbundet är en stor organisation, vilket ger en större trygghet för medlemmarna. Och i samgåendet tillför Skogakademikerna den skogliga kompetens som Naturvetareförbundet nu saknar. Vad är viktigt att behålla och utveckla för oss om/när vi blir en del i en större organisation? Det är viktigt att behålla fokus på skogsvetenskapliga frågorna. Annars kan Skogsakademikernas identitet lätt suddas ut i och med att Naturvetareförbundet är så mycket större. Det vi kan dra nytta av är Naturvetareförbundets resurser och kompetens. Utifrån detta kan vi ytterligare stärka Skogsakademikernas identitet och därmed bli starkare i fackliga diskussioner. Finns det ballast att kasta över bord? Hur ser du på utvecklingen framöver? Det finns ingen tydlig ballast att kasta överbord, men jag tror att Skogsakademikerna skulle behöva bli en tydligare facklig representant för medlemmarna. Framöver ser jag positivt, tillsammans blir vi bara starkare. < Vad tycker du? Hör av dig! På Skogsakademikernas webbplats finns sedan mitten av december all information om samverkan/samgående som vi publicerat det senaste året. Vi uppdaterar fortlöpande. Där finns också kontaktuppgifter till styrelsen och möjlighet att enkelt skicka dina synpunkter. För övriga kontaktuppgifter, se sidan 3. Och kom på förbundets årsmöte 19 april då beslutet ska fattas! Se inbjudan s. 36. OM > Martin Lindskog Martin Lindskog är jägmästare med examen 1997. Han arbetar på LRF Konsult Skogsbyrån i Norrköping, där han är fackligt SACO-ombud. Foto: Thomas Nordén OM > Ulrika Sehlberg Samuelsson Ulrika tog jägmästarexamen 2002 och blev magister i vetenskapsjournalistik 2002. Hon är vetenskapsjournalist med eget företag, sedan 2004 kombinerat med en tjänst som virkesköpare för Stora Enso i Bollnäs. Foto: Marcus Samuelsson Skogsakademikern 1/05 12

Skogsakademikerna & Naturvetareförbundet Inkomstförsäkringen höjer taket Om Skogsakademikerna går samman med Naturvetareförbundet kommer också våra medlemmar med i den inkomstförsäkring som ger 80 procents ersättning vid arbetslöshet även för inkomster som ligger över det tak som gäller för den vanliga arbetslöshetsförsäkringen. Hur stor är AEA-ersättningen? Dagpenningen i den vanliga arbetslöshetsförsäkringen är maximalt 730 kronor fem dagar i veckan under de första 100 dagarna och maximalt 680 kronor fem dagar i veckan de följande 200 dagarna. Alltså är ersättningen från a-kassan begränsad till maximalt 80 procent av 20 075 kr/månad brutto de första 100 dagarna och 80 procent av 18 700 kr/månad från dag 101. För många blir därför ersättningen långt ifrån 80 procent av tidigare inkomst. Hur mycket kan inkomstförsäkringen ge? Och hur länge? Naturvetareförbundets Inkomstförsäkring kompletterar den ersättning du får från a-kassan, så att du verkligen får 80 procent av din tidigare inkomst vid ofrivillig arbetslöshet. Inkomstförsäkringen ersätter inkomster upp till 50 000 kr/månad, d.v.s. maximalt 40 000 kr/månad i ersättning. Inkomstförsäkringen betalas ut maximalt i 120 ersättningsdagar, fem dagar i veckan. Liksom den vanliga försäkringen har den fem dagars karens. Vem omfattas? Inkomstförsäkringen omfattar alla yrkesverksamma medlemmar under 61 år och ingår i ditt medlemskap och din medlemsavgift. Under 2005 höjs inte avgiften och under 2006 räknar vi med en höjning på 20 kronor för premien till inkomstförsäkringen. När börjar den att gälla? För Skogsakademikernas medlemmar träder Naturvetareförbundets Inkomstförsäkring i kraft den 1 juli, under förutsättning att samgåendet sker från detta datum. Det innebär att du som blir arbetslös 1 juli 2005 eller senare har rätt till ersättning från inkomstförsäkringen under förutsättning att: du varit medlem i Skogsakademikerna i minst 18 månader är medlem i AEA beviljas ersättning från AEA inte sagt upp dig själv, om det inte är av godtagbart skäl i lagens mening Omfattas jag av försäkringen om jag redan är arbetslös? Du som redan är inne i en a-kasseperiod när Inkomstförsäkringen träder i kraft kan inte få ersättning under din pågående ersättningsperiod. För att omfattas av försäkringen måste du alltså påbörja en ny ersättningsperiod tidigast 1 juli 2005 samt ha förvärvsarbetat minst 12 av de senaste 18 kalendermånaderna. Att vara arbetslös betyder i detta sammanhang att du har sökt ersättning från AEA. Man kan vara anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen utan att det påverkar rätten till ersättning från inkomstförsäkringen. Vad händer om jag säger upp mig själv? Om du slutar ditt arbete på egen begäran får du normalt ingen ersättning genom Naturvetareförbundets Inkomstförsäkring. I fall där AEA (Akademikernas erkända arbetslöshetskassa) anser att du har godtagbart skäl kan ersättning ändå utbetalas från Naturvetareförbundets Inkomstförsäkring. Exempel på godtagbart skäl är om företaget flyttar till annan ort och det inte är möjligt att pendla till och från arbetet. Jag har redan tecknat SACO Inkomstförsäkring? Ska jag sluta betala till den? Naturvetareförbundets Inkomstförsäkring gäller i 120 dagar. Därför erbjuds en tilläggsförsäkring, > 13 Skogsakademikern 4/04 1/05

Skogsakademikerna & Naturvetareförbundet som tecknas individuellt, för ytterligare 120 dagar. Den som tecknat SACO Inkomstförsäkring förs över till tilläggsförsäkringen och tar med sin kvalifikationstid. Premien sänks självklart i tilläggsförsäkringen jämfört med den i SACO Inkomstförsäkring. Om jag riskerar att bli arbetslös under våren vad ska jag göra? När du blir eller riskerar att bli arbetslös alltid klokt att anmäla sig på arbetsförmedlingen. Det är också en förutsättning för att inte förlora sin sjukpenninggrundande inkomst, om man till exempel fått ett längre avgångsvederlag. När du anmäler dig på arbetsförmedlingen och är medlem i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa (AEA) får AEA automatiskt meddelande om detta. De skickar papper till dig för att ansöka om a-kasseersättning. Kontakta oss! Innan du skickar in dina papper till AEA och gärna redan när du riskerar att bli arbetslös kontakta Skogsakademikernas/Naturvetareförbundets kansli. Kerstin Diamant, tel. 08-466 24 57 och Gunnar Ragnå, tel. 08-466 24 83 är de som i första hand informerar om dessa frågor. På webben finns information på www.skogsakademikerna.saco.se och www.inkomstforsakring.com/naturvetareforbundet. KERSTIN DIAMANT Det statliga trygghetsavtalet täcker upp lön upp till 80 procent för den som varit fast anställd och blir uppsagd på grund av arbetsbrist men inte för tidsbegränsat anställda med kortare anställningstid än tre år i följd. För den gruppen statligt anställda ger Naturvetareförbundets inkomstförsäkring skydd. Se vidare webben enligt ovan eller kontakta oss. Inkomstförsäkringen behövs trots trygghetsavtal Gunnar Ragnå är förbundssekreterare på Naturvetareförbundet och den som i första hand informerar om inkomstförsäkringen och a-kassefrågor. Foto: Katarina Bengtsson Vår inkomstförsäkring har nu funnits sedan maj 2004. Under 2004 fick drygt 160 medlemmar ersättning från den. Det har löpt smidigt och det känns bra att kunna erbjuda den här försäkringen, säger Gunnar Ragnå, förbundssekreterare på Naturvetareförbundet. Gunnar fortsätter: För medlemmar på statlig sektor ger visserligen trygghetsavtalet samma täckning men trygghetsavtalet omfattar dock inte alla anställda. Vår försäkring innebär därför en komplettering av skyddet för dessa och bidrar dessutom till att det kan kännas lättare att byta arbete. På den privata sektorn finns också avtalad trygghetsförsäkring men den är mer villkorad både avseende anställningstid och ålder och ersätter endast upp till 70 procent av lönen. Även i dessa fall innebär inkomstförsäkringen därför bättre trygghet för medlemmarna. Trygghetsrådet har det senaste året ändrat, d. v. s. försämrat, villkoren för ersättning två gånger. KERSTIN DIAMANT Skogsakademikern 1/05 14

Garpenbergs herrgård och alla anläggningens moderna byggnader i sina natursköna omgivningar. Här finns resurser för ett skogligt kunskapscentrum i Bergslagen. Foto: Jonas Palm. Slå vakt om Garpenbergs spetskompetens och potential! Varaktig verksamhet lösningen När de sista eller kanske senaste jägmästarstudenterna slutade i Garpenberg i juni 1996 fortsatte undervisning, forskning och mycket annat i anläggningen. Alf Arvidsson, VD för Garpenbergs Intressenter AB, berättar om en imponerande verksamhet, som knäar under kostsam fastighetsförvaltning. Våren 1995 beslutade SLUs styrelse att till följd av nedskurna anslag bland annat flytta all sin forskning och utbildning från Garpenberg, där jägmästarstudenter utbildats i nästan 100 år och där stora investeringar gjorts i lokaler så sent som 1976. Personal sades upp och/eller erbjöds tjänster på SLUs övriga orter, framför allt i Uppsala. Våren 1997, två år efter styrelsens beslut, lämnade SLU helt anläggningen. Garpenbergs Intressenter AB SLU inledde redan 1995 samarbete med Högskolan Dalarna, som från och med hösten 1996 förlade första året av sin treåriga ingenjörsutbildning i skog och trä till Garpenberg, då med ett drygt 20- tal studenter. I arbetet att rädda undervisning och forskning i Garpenberg var många lärare/forskare och annan personal starkt engagerade. Man ville också ha kvar och utveckla företagande som fanns i anläggningen och detta blev en angelägenhet inte bara för SLUs anställda. Garpenbergs Intressenter AB, GIAB, bildades. GIAB är ett aktiebolag som ägs av en ideell förening med ett 20-tal organisationer/företag, fyra kommuner och cirka 75 privatpersoner som medlemmar. Bolaget skall bedriva verksamhet vid Garpenbergs Utvecklingscentrum. Syftet för bolaget är att tillhandahålla resurser för forskning, utbildning och utveckling samt bedriva kurs- och > 15 Skogsakademikern 1/05

Alf Arvidsson, vd för Garpenbergs Intressenter AB. Foto: Daniel Hellström OM > Alf Arvidsson Utbildning och arbete > Jägmästarexamen 1971, institutionen för skogsteknik i Garpenberg från 1972, som assistent, lärare, forskare, prefekt 1983 1997, VD för Garpenbergs Intressenter AB, GIAB, från 1997. Övrigt > Bosatt i Hedemora och främsta fritidintresset är natur i olika former. OM > GIAB/Garpenbergs Utvecklingscentrum Efter 7,5 år (till och med 2004) hade vid Garpenbergs UtvecklingsCentrum åstadkommits bland annat: > 335 årsarbeten motsvarande i genomsnitt 45 heltidsanställda över hela verksamhetstiden > Mer än 1 000 studenter/elever som genomgått delar av sin utbildning i Garpenberg > 25 småföretag, fortfarande verksamma > Ett mycket stort antal kortare kurser och företagsutbildningar > Ett stort antal konferenser, seminarier och workshops. Bland EU-finansierade projekt märks > Förstudie utveckling av timmerhusbranschen > Utveckling av skogs- och träbranscherna > Kvinnliga skogsägare en dold resurs? > Utveckling av biodling > Entreprenörskap på landsbygden > Inhemska träbränslen i ett uthålligt energisystem. Källa: Ur Åtta år i Garpenberg, Vitbok för GIAB, skriven av styrelseordförande Rolf Björheden. Kan rekvireras via kansliet eller direkt från GIAB. Garpenbergs Intressenter har runt 100 medlemmar. Nya medlemmar är varmt välkomna, årsavgiften är 100 kronor, som betalas på postgiro 92 25 72 3. Se vidare www.garp-giab.se. konferensverksamhet inom naturresursutnyttjande och förädling. GIAB fick sammanlagt åtta miljoner kronor i bidrag under de första tre åren. Verksamheten fick en bra start med undervisning och forskning inom Högskolan Dalarna, kurser inom Hedemora Lärcentrum, ett antal EU-projekt och Kvalificerad Yrkesutbildning. Nya aktiviteter tillkom bland annat en forskarskola för gymnasister, där 670 elever deltagit bara under åren 2002 2004. Dessutom finns ett 15-tal aktiva småföretag med anknytning till Garpenbergs Utvecklingscentrum. Ja, verksamheten är så mångsidig att det är lätt att glömma något. Men allt finns samlat i Rolf Björhedens vitbok, säger Alf Arvidsson. Lokalerna tung börda Det gick alltså utmärkt de första åren och fortfarande bedrivs ett uppskattat arbete med hög kvalitet. Men motgångar kom också. Antalet studenter på ingenjörskursen i Skog och Trä minskade och efter fyra år koncentrerade Högskolan Dalarna all sådan utbildning till Borlänge. Alf beklagar att intresset för skogliga högskoleutbildningar dalat. De studenter som gått utbildningen Skog och Trä i Garpenberg har fått mycket bra jobb. Likaså har KY-kurserna skapat framgångsrika egenföretagare. Högskolan Dalarnas forskning i plantproduktion/-förädling, bioenergi och familjeskogsbruk i Garpenberg fick också minskade anslag med den följden att forskare måste lämna Högskolan. Ungefär samtidigt tvingades kommunala Hedemora Lärcentrum, som var en stor hyresgäst i Garpenberg, krympa verksamheten och lämna lokalerna i Garpenberg. De första åren hyrde GIAB lokalerna av statliga Akademiska Hus, men från 2001 ville de inte äga dem längre. Valet för oss stod mellan att köpa lokalerna eller att lägga ner. Visst fick vi ett bra pris men driften av de drygt 11 000 kvadratmeter stora lokalerna där vi dessutom förlorat stora hyresgäster knäcker ekonomin, säger Alf Arvidsson. Möjligheter för framtiden När intervjun görs vid årsskiftet 2004/2005 står man inför risken att tvingas lägga ned verksamheten. Men ännu finns fortfarande möjligheter. Spetskompetens när det gäller plantförädling, bioenergi och familjeskogsbruk har vi haft redan från start. Vi har fina moderna laboratorier och växthus och vi har en fantastisk skoglig miljö. Skogsakademikern 1/05 16

Alf Arvidsson fortsätter: GIAB har också ett gott namn som administratör och vi har anlitats som projektägare, framför allt olika i EU-projekt. Intäkterna har varit hyfsade, men ingalunda tillräckliga. På GIAB har man genom åren arbetat med målsättningen att själva hålla ihop många olika verksamheter. Som VD har jag haft allehanda sysslor, säger Alf Arvidsson, som fortfarande rycker in som lärare mellan varven. Om Garpenbergs Utvecklingscentrum ska kunna fortsätta och utvecklas i GIABs regi måste man slå in på nya vägar. Försäljning av den mekaniska verkstaden, värmecentralen och bostäderna diskuteras, och GIAB försöker hela tiden rekrytera företag och andra verksamheter som hyresgäster i de återstående lokalerna. Vi vill lansera Garpenberg som fältforskningsoch fältundervisningsstation för andra universitet, ja, alla skogliga utbildningar i hela världen är välkomna hit. SLU har genom åren tillsammans med Purdue University i Indiana haft sommaruniversitet här. Likaså har vi haft Euromaster-kurser på fyra veckor i Garpenberg tre år i rad. Högskolan Dalarna har årliga veckolånga floristikkurser, och Riksskogstaxeringen har fältkurser i Garpenberg. En internationell skogscertifieringskurs på tre veckor hålls årligen med drygt 30 elever/gång från flera kontinenter, liksom designkurser. Deltagare utifrån ser mycket positivt på kvalitén på våra lokaler, våra undervisningsmöjligheter och våra skogliga omgivningar. Vi ser det sammantaget som ett kvitto på att vi är en fältforskningsstation med hög kvalitet och med potential att utvecklas, säger Alf Arvidsson. Samtidigt framhåller Alf att Garpenbergs framtid inte bör byggas enbart på skogen. Även andra typer av verksamhet måste finnas varaktigt. Lokalt förankrad forskning behövs Alf Arvidsson ser Skinnskatteberg och Gammelkroppa, som också ger skoglig utbildning i Mellansverige, som samarbetspartners absolut inte som konkurrenter. Till exempel håller man i samarbete med Gammelkroppa kurser och utfärdar grönt kort i skogsvård och gallring för entreprenörer. Inte heller forskningen på SLU i Ultuna är konkurrerande. I Garpenberg har vi lokalt/regionalt förankrad skoglig forskning och den är mycket viktigt för den regionalt verksamma skogsbranschen. Vi måste fortsätta utnyttja våra speciella kompetenser när det gäller plantforskning, bioenergi och familjeskogsbruk. Vi vill etablera oss som ett skogligt kunskapscentrum i Bergslagen, understryker Alf Arvidsson. Alltid Garpenberg för Alf Och Alf Arvidsson själv hur ser hans yrkesliv ut? Jag anställdes i Garpenberg 1972, först som...alla skogliga utbildningar i hela världen är välkomna hit... assistent till professor Anders Staaf på institutionen för skogsteknik, där jag sedan haft olika befattningar, mellan 1983 och 1997 som prefekt på institutionen. Alf tillhörde dem som följde med till Ultuna och han arbetade på den nya skogsteknikpaviljongen där. Samtidigt var han aktivt med i arbetet att dra igång GIAB. I slutet av 1997 lämnade Alf Arvidsson SLU och blev VD för GIAB/Garpenbergs Utvecklingscentrum. Vändningen kom, som sagt, i samband med att vi tog över fastigheterna. Samtidigt upplevde vi att Högskolan Dalarna inte gav oss samma stöd som tidigare. Det vikande antalet skogliga studenter fick styra för mycket, tycker vi. Om vi fått/får mer resurser till forskning tror vi, på sikt, att fler studenter skulle intressera sig för undervisningen. Du som studerat i Garp ge ditt stöd! En naturlig fråga för Skogsakademikern är: Vad kan medlemmar i den kår där så många tillbringat ett minnesrikt studieår på Garpenberg göra för att stötta fortsatt verksamhet? Ja, syns man inte finns man inte så är det väl? Vi har ju så många i kåren som har stora kontaktnät och kan berätta om GIABs verksamhet och möjligheterna i Garpenberg. Besökare utifrån imponeras, som sagt, över den samlade skogliga kompetensen. För att bättre kunna föra ut det tar vi gärna hjälp av gamla skogisar. KERSTIN DIAMANT Vid pressläggningen av Skogsakademikern i slutet av februari 2005 ser den ekonomiska situationen för GIAB under innevarande år ut att vara i balans genom att bland annat vissa byggnader sålts till företag som etablerar sig på området. De långsiktiga problemen kvarstår. Vill du veta och göra mer? Kontakta Alf Arvidsson, 0225-260 82, e-post alf.arvidsson@garp-giab.se. Se också faktarutan. 17 Skogsakademikern 1/05

Anmäl dig till facklig kurs! E n facklig kurs i Naturvetareförbundets regi hålls 12 13 14 april 2005, två dagar för ombud på privat och kommunal sektor och tre dagar för statliga ombud. Kursen är öppen för fackliga ombud på arbetsplatser där Naturvetareförbundet är kontaktförbund, oavsett vilket SACO-förbund de är med i, liksom för alla Skogsakademikernas fackliga ombud. Mer information på webben. Anmäl dig till christel.lindgren@naturvetareforbundet. se. < Varför går vi inte ihop med CF? I diskussionerna om samgående har frågan ställts varför Skogsakademikerna inte går ihop med Civilingenjörsförbundet, CF. På privat sektor samarbetar vi ju så nära i det lokala fackliga arbetet. Styrelsens arbetsgrupp har fört diskussioner också med CF och då kommit fram till att ett samgående med CF inte är en möjlig väg. Detta av flera skäl: I CFs organisation finns inga sektioner eller delföreningar. I CF skulle Skogsakademikerna därför förlora sin identitet. CF anser sig heller inte kunna ta över vårt kansli, då de ganska nyligen inlett kanslisamverkan med Ingenjörsförbundet, som organiserar högskoleingenjörer med sikte på en eventuell fusion. Du som är privatanställd medlem kommer fortsatt att tillhöra den CF- eller akademikerklubb som finns på arbetsplatsen. Naturvetareförbundet samarbetar med CF på samma sätt som Skogsakademikerna och det lokala fackliga arbete påverkas därför inte av fusionsplanerna. JAMES TERSMEDEN Skogsakademikern 1/05 18

JFs första utvärderat Värdefullt och insiktsfullt Värdefullt och insiktsfullt. Så kan omdömena om Jägmästarnas Förenings första mentorsprogram sammanfattas vid avslutningen den 25 januari på Bergendals kursgård i Stockholm. Såväl adepter som mentorer är mycket nöjda. Att detta är ett externt program utan arbetsgivarkopplingar mellan adepter och mentorer framhölls som speciellt bra. JFs mentorsprogram är ett mycket lämpligt sätt att överföra kunskap och information mellan människor, därom var alla överens. Dessutom fick alla deltagare ökad kunskap om andra företag och organisationer än den egna. Anmäl dig till nästa program! Nu planerar JF ett nytt program och vänder sig främst till dig som jobbat några år och nu vill utvecklas vidare. Läs mer på www.jagmastarnasforening.se, där du också anmäler dig. Vill du komma i kontakt med adepter eller mentorer från det första programmet eller fråga något, ring till projektledare Erik Palmqvist 08-466 24 56 eller mejla erik@jagmastarnasforening.se < mentorsprogram Resestipendium för yngre jägmästare F akulteten för skogsvetenskap kungör till ansökan ledigt stipendium ur Nils Delins stipendiefond. 326.000 kr utdelas till jägmästare, i första hand till dem som examinerades under 2000 eller senare, för studieresor i språk eller affärsteknik i utlandet. Ansökan skickas till: Registrator, SLU, 901 83 Umeå senast den 31 mars 2005. Ytterligare upplysningar om stipendiet kan du få av Eva Andersson, tel. 090-786 83 45, e-post eva.andersson@adm.slu.se. < Nästa nummer av tidningen utkommer runt 25 juni. Annonsmaterial behöver vi senast den 7 juni. Annonsera i Skogsakademikern! Ring LIME AB, Eva Raihle på tel 040-40 86 80 www.lime.nu 19 Skogsakademikern 1/05

Lästips Skogshistorisk årsskrift Skogshistoriska Sällskapets årsskrift för 2004 utkom i januari. Ekologi och skogsanvändning under Linnés dagar, Skogsteknik förr och nu, Skogshushållens arbete är titlar på några av de intressanta artiklarna. Verkningarna på Korsnäs marker av den stora stormen 1954 redovisas. Medlemmar i Sällskapet får årsskriften och medlemsbladet Skogshistoriska Tidender. Årsavgiften är 200 kronor, 50 kronor för studerande. För ständiga medlemmar kostar årsskriften 100 kronor. Äldre nummer kostar också 100 kronor. Besök Skogshistoriska Sällskapet på www. skogshistoria.nu eller kontakta sällskapets sekreterare Gunnar Johansson, Klockarstigen 14, 804 23 Gävle, tel. 026-19 42 37. Kolarna om hemliga sällskap i skogen I boken Kolarna har skogsmästare Bertil Delin gjort nedslag kring hemliga sällskap i historisk tid. Han skriver om antikens trädbärare i Rom, om medeltidens skogskumpaner i Frankrike och Tyskland samt om Carbonari i 1800-talets Italien. En riklig lista med referenslitteratur leder den vetgirige vidare. Boken är utgiven 2004 på Axel Abrahamsons Förlag, tel 0455-33 97 00, och kan av Skogsakademikerns läsare beställas för specialpriset 160 kronor inklusive frakt. Teckning av Sten Helgesson i ur boken Kolarna. Skogsakademikern 4/04 1/05 20