Cajsa Anufrijeff Röhr Avdelningen för kommunikation och utveckling 2007-06-29 Dnr KUR2007/2815 Redovisning länskonsulenternas verksamhet 1 Uppdraget I regleringsbrevet för 2007 fick Kulturrådet i uppdrag att redovisa inriktning, omfattning samt uppnådda resultat av verksamheten med länskonsulenter med bidrag från Kulturrådet. En redovisning skall lämnas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast den 30 april 2007. Kulturrådet har senare fått uppskov med att redovisa uppdraget till utgången av juni. I denna redovisning behandlas huvudsakligen de konsulentverksamheter som fick bidrag för 2006. 2 Bakgrund 1990/91 inleddes en treårig försöksverksamhet med länskonstnärer. Verksamheten tillkom som ett resultat av utredningen Kultur i hela landet (Ds 1989:36). Där föreslogs att ett försök att höja kvaliteten inom det amatörkulturella området med hjälp av professionella konstnärer skulle göras. Efter hand har begreppet länskonstnär ersatts av konsulent, vilket används i föreliggande redovisning. Försöksverksamheten med regional danskonsulentverksamhet startade 1992. 1997/98 tillkom konstkonsulentverksamhet. I propositionen Kulturpolitik (1996/97:3) uttalade regeringen följande beträffande länskonstnärsverksamheten: "Regeringen anser att erfarenheterna från den hittills bedrivna verksamheten med länskonstnärer är så goda att den bör permanentas och utökas till flera konstområden. Länskonstnärernas arbete bör även i fortsättningen vara att sprida, stimulera och öka kunskapen om konst och kultur. Den pedagogiska delen av arbetet bör företrädesvis inriktas mot barn och ungdom i skolor och på fritidsgårdar samt till amatörorganisationer och föreningsliv. Verksamheten bör ha som övergripande mål att utveckla kontakterna mellan konstnärer, beslutsfattare, organisationer m.m. Särskilt betydelsefull är uppbyggnaden av sådana kontaktnät för konstområden med svagt utvecklade regionala strukturer, t ex dans-, bild- och formkonstområdet. I likhet med utredningen anser regeringen att det vore värdefullt om länskonstnärsbefattningar med denna inriktning kunde få ökad spridning i landet. Statens kulturråd bör därför tillföras medel för stöd till ytterligare 20 länskonstnärsbefattningar. Tillsammans med de medel som Kulturrådet redan disponerar för sådana ändamål
2007-06-29 2 (13) under sitt utvecklingsanslag beräknar regeringen ett totalt stödbelopp om 6,7 miljoner kronor för totalt 27 tjänster. Tjänsterna ska tillsättas på högst tre år. Huvudmännen bör tillskjuta ett lika stort belopp. Statens kulturråd bör även i fortsättningen ansvara för bedömningen av lämpliga projekt, som kan initieras av olika huvudmän. Det statliga stödet bör permanenteras och ingå i det nya enhetliga stödsystemet för regional kulturverksamhet. Målsättningen för dans- och konstkonsulenterna kan således sägas vara att bredda intresset inom ett utpekat konstområde, att höja kvaliteten och skapa förutsättningar för samarbete och konstnärlig utveckling. Detta ska framförallt ske genom en utveckling av nya vägar för samarbete mellan kulturinstitutioner, kulturarbetare, skolor, organisationer, föreningar och beslutsfattare. I budgetpropositionen för 2002 föreslogs att tre miljoner kronor skulle anvisas för regionala konsulenter för mångkultur (Prop. 2001/02:1 bil 22). Bakgrunden angavs vara att man under försöksverksamheten med kommittén Forum för världskultur (åren 1998-2000) sett att arbetet med att öka kunskapen om idag osynliga kulturyttringar och att inspirera till engagemang hos publik och kulturproducenter är en process som tar tid. För att uppnå resultat ansågs att det skulle krävas ett pådrivande arbete i kulturens omedelbara närhet. Regeringen föreslog därför att Kulturrådet skulle få i uppdrag att samordna en decentraliserad verksamhet med konsulenter med en stark lokal och regional förankring. Konsulenterna skulle ha en regional huvudman som mottagare av de statliga medlen. Regeringen skulle besluta om tjänsternas antal och fördelning efter förslag från Kulturrådet. Regeringen framhöll dans- och konstkonsulentverksamheten som en lämplig modell även för konsulenter för mångkultur. I likhet med dessa skulle konsulenterna för mångkultur ha till uppgift att verka som inspiratörer för utvecklingen i kontakt med beslutsfattare, institutioner och organisationer. De skulle även ta till vara den kraft som finns i amatörkulturen. Det övergripande målet med konsulentverksamheten kan sammanfattningsvis sägas vara att stärka strukturen för respektive verksamhetsområde samt att tillgängliggöra respektive verksamhetsområde för allmänheten. Det är i huvudsak ett landsting eller regionförbund som är ansvarig bidragsmottagare och huvudman för konsulentverksamheten. Enligt bidragsreglerna ska huvudmännen bidra med minst samma belopp som staten. Anslaget till konsulentverksamheten för dans och konst har sedan starten uppgått till 6,7 miljoner kronor per år. Mångkulturkonsulenternas anslag har under 2006 uppgått till 2,8 miljoner kronor. Kulturrådet har successivt minskat de enskilda bidragen till regionernas konsulentverksamhet för att fler regioner ska få del av bidragen. Under 2006 utgick bidrag till 17 danskonsulenter, 16 konstkonsulenter och 9 mångkulturkonsulenter.
2007-06-29 3 (13) Tabell 1. Regional konsulentverksamhet 2006 med bidrag från Kulturrådet. Län Dans Konst Mångkultur Stockholm X X Uppsala X Sörmland X X X Östergötland X Jönköping X Kronoberg X * Kalmar X * X Gotland X X Blekinge X * X Skåne X X Halland X X Västra Götaland X X X Göteborgs stad X X Värmland X X Örebro X X Västmanland X X X Dalarna X X X Gävleborg X ** X Västernorrland X Jämtland X X Västerbotten X X X Norrbotten X X Totalt 17 16 9 * Inom dansen samarbetar regionerna Blekinge, Kalmar och Kronoberg och de har beviljats gemensamt bidrag för 2006. Under 2006-2007 har dansen utretts och analyserats i rapporten Dansen i Sydost inför att en danskonsulent ska tillsättas. ** Gävleborg har beviljats bidrag, och genomfört utredningen Dansen i Gävleborgs län, vilken innehåller en nulägesanalys och förslag till åtgärder. Tjänsten som danskonsulent är dock ännu inte tillsatt. 2.1 Tidigare utvärderingar På uppdrag av Kulturrådet genomfördes 2003 en utvärdering av regionala konsulenter inom dans- och konstområdet 1. Med utgångspunkt i utvärderingen drog Kulturrådet följande slutsatser 2 : Dans- och konstkonsulenternas uppdrag borde förtydligas och ha en tyngdpunkt i den verksamhet som är riktad mot barn och unga. På regional nivå borde strategiska dokument tas fram för att utgöra basen för en dialog kring konsulentverksamheten. Konsulentverksamheten borde regleras i en tidsbegränsad särskild överenskommelse mellan huvudmannen och Kulturrådet som även reglerar parternas ekonomiska del- 1 Johnsson, Philip & Dahlbäck, Cecilia (2003). Utvärdering av regionala konsulenter inom dans- och konstområdet. 2 Kulturrådets kommentarer på Utvärderingen av regionala konsulenter inom dans- och konstområdet, 2003-09-29.
2007-06-29 4 (13) tagande. För danskonsulentverksamheten föreslog Kulturrådet att regionerna, tillsammans med Kulturrådet, ska utarbeta ett handlingsprogram för dans. De regioner som söker statsbidrag för sin regionala danskonsulentverksamhet måste presentera regionala handlingsprogram för dansen där de beskriver hur det regionala ansvarstagandet och danskonsulentverksamheten ser ut. För konstkonsulentverksamheten föreslogs att de regionala museerna ska vara bas för verksamheten i framtiden. Riksutställningar och Moderna museet borde kunna ta ett större ansvar för att på olika sätt stärka bildkonsten i regionerna. Kulturrådet gjorde även bedömningen att utan ett ekonomiskt incitament från staten skulle konstkonsulentverksamheten ha små möjligheter att utvecklas. År 2006 genomfördes en utvärdering av mångkulturkonsulentverksamheten av Mångkulturellt centrum på uppdrag av Kulturrådet 3. Eftersom det inte formulerats tydliga mål för verksamheten fick denna formen av en processutvärdering. Utvärderingen visade att konsulenterna varit viktiga aktörer för det regionala arbetet för mångkultur och en fortsättning av verksamheten rekommenderades. I Kulturrådets kommentarer till utvärderingen framgår att det är viktigt att uppdraget till regionerna är klart och tydligt utformat och att det är regionerna som ska avgöra hur verksamheten ska bedrivas. 3 Redovisning av aktuellt uppdrag 3.1 Genomförande För att genomföra det aktuella uppdraget skickade Kulturrådet ut webbenkäter inom dans-, konst och mångkulturområdena till kulturcheferna i landstingen/regionerna. Svar inkom från samtliga utom från danskonsulentverksamheten i Blekinge, Kalmar och Kronoberg, som gemensamt har fått medel för 1,5 tjänster. De har under 2006-2007 utrett dansens nuläge och analyserat dess framtid i rapporten Dansen i Sydost och ska nu påbörja verksamheten. Eftersom de ännu inte har någon verksamhet, har enkäten inte kunnat besvaras. Totalt har 16 enkäter angående danskonsulenterna, 16 angående konstkonsulenterna och 9 angående mångkulturkonsulenterna kommit in. Enkäterna är besvarade av flera olika personer, både kulturchefer och regionala konsulenter. Enkätsvaren har analyserats var och en för sig. I analysen har resultatet ställts i relation till de tidigare utvärderingarna och Kulturrådets erfarenheter av regionala konsulenter inom dans- och konstområdet samt mångkultur. 3 Edström, Nina. (2006). Har du sett på mångkulturkonsulenten? En utvärdering av verksamheten med regionala konsulenter för mångkultur. Kulturrådet och Mångkulturellt centrum i samverkan.
2007-06-29 5 (13) 3.2 Danskonsulentverksamhet 3.2.1 Mål och uppdrag Utifrån enkätens svar framgår att de regionala uppdragen för danskonsulentverksamheterna oftast innebär att bredda intresset och öka kunskapen om dans samt att ge barn och unga en möjlighet att få se och uppleva professionell danskonst liksom att utöva eget skapande. Dessutom kan det ingå i uppdraget att öka samverkan mellan olika dansaktörer, skapa nätverk och utveckla infrastruktur för dansen samt sprida kunskap om dans. 3.2.2 Regionala handlingsplaner I samband med Kulturrådets arbete med framtagandet av Handlingsprogram för den professionella dansen, som överlämnades till regeringen 2005, arbetade ett flertal regioner fram regionala handlingsprogram för dans. Dessa kan ha olika fokus. I Skåne har t ex danskonsulentverksamheten mer fokus än tidigare på att utveckla dansen i skolväsendet eftersom det finns många andra dansaktörer som arbetar för den professionella dansens möjligheter till utveckling. Inför inrättandet av nya danskonsulentverksamheter 2006 har Gävleborg och likaså regionerna Kalmar, Blekinge och Kronoberg genomfört utredningar. De innehåller bl a kartläggningar av dansen i respektive region, analys och förslag på hur danskonsulentverksamheten skulle kunna se ut i förhållande till såväl professionell som amatörverksamhet inom dansområdet. Sörmland genomför också en utredning som beräknas vara klar under 2007. Många regioner menar att om det finns mål för verksamheten är det lättare att utveckla verksamheten också i förhållande till det nationella handlingsprogrammet. 3.2.3 Samarbeten Danskonsulentverksamheternas uppdrag innebär bl a att skapa nätverk och uppmuntra samverkan på olika sätt. Av enkätsvaren framgår att samarbeten har ökat och utvecklats sedan starten, även om satsningarna ser olika ut i regionerna både vad gäller inriktning och omfattning. Nedan ges exempel på samarbeten: I Västra Götaland samarbetar danskonsulenterna framför allt med Danskontoret och Danscentrum Väst. I vissa fall är danskonsulenten placerad på en kulturinstitution. Dans i Västerbotten är t ex placerad på Norrlandsoperan, Dans i Syd på Dansstationen i Malmö och Dans i Västmanland på Konserthuset i Västerås. I några regioner samarbetar danskonsulentverksamheterna med scenkonstinstitutioner som t ex i Norrbotten och Västerbotten med Norr-
2007-06-29 6 (13) landsoperan, i Västmanland med Västmanlandsmusiken och i Värmland med Värmlandsoperan. I nätverket Dansspridning i Mellansverige samarbetar dans- och teaterkonsulenter från Uppland, Sörmland, Västmanland, Örebro, Dalarna, Värmland och Danscentrum Stockholm när det gäller dansgästspel, arrangörsfrågor, publikarbeten m.m. Flertalet danskonsulentverksamheter är engagerade i det nationella utvecklingsprogrammet Dans i skolan där arbetet bl a annat innebär kartläggning, dokumentation, kunskapsutveckling och opinionsbildning. I Dalarna genomförs aktiviteter för barn i särskolan bl a i samband med dansfestivalen Stora Daldansen. Vidare förekommer samarbeten med handikapporganisationer, barnkulturcentra, dansföreningar och ideella arrangörer. Danskonsulenterna har även bildat föreningen Sveriges regionala danskonsulenter (SRD). Samarbete med näringslivet förekommer inte ofta och när det sker är det oftast i samband med regionala festivaler. 3.2.4 Internationella kontakter Enkätsvaren visar att det internationella arbetet håller på att utvecklas och att flera regioner, med hjälp av EU-bidrag, har satsat på möjligheter till utveckling av dansområdet. Danskonsulentverksamheterna driver oftast inga egna internationella projekt, men ingår vanligen i sådana projekt. Konsulentverksamheterna i Örebro, Värmland och Stockholm har samarbetat med Danshögskolan och Skånes Dansteater i Sydafrikaprojektet Moving into Dance. Via det nationella utvecklingsprogrammet Dans i skolan har flera danskonsulentverksamheter samarbetat med Frankrike genom Dance au Coeur. 3.2.5 Barn och unga Enligt enkätsvaren har barnen under de senaste åren i allt större utsträckning fått möjlighet att uppleva professionell danskonst. Danskonsulentverksamheterna uppges fungera som en viktig länk mellan skolorna och det professionella danslivet. För att möjliggöra professionella dansföreställningar, oftast för barn och unga, men även offentliga föreställningar och dansresidens, har några regioner som, exempelvis Västra Götaland och Halland, infört regionala arrangörsstöd. Eleverna deltar på olika sätt genom samtal efter föreställningar, workshops och i vissa fall är elever med och utarbetar föreställningar. Intresset för dansförställningar, särskilt när barn involveras i processen, uppges ha ökat. I Stockholms stad och län anges att efterfrågan på dans som konstform har fördubblats. Ett annat exempel är Västmanland som har genomfört fem produktioner speciellt avsedda för skolor, där 10 500 elever i olika åldrar tog del av föreställningarna.
2007-06-29 7 (13) 3.2.6 Uppnådda resultat I enkätsvaren framgår att i Örebro är danskonsulentverksamheten en möjliggörare för olika typer av samarbeten, som spindeln i nätet. Arrangörsstöd för dans som framför allt är riktat till barn och ungdomar har införts i exempelvis Halland, Västra Götaland och Uppland, vilket har genererat fler arbetstillfällen för koreografer och dansare. I takt med att fler föreställningar framförs har också behovet av att hämta in kunskap om danskonst vuxit. I det sammanhanget har danskonsulentverksamheten stor betydelse. Dalarna uppger att fler utbildade danspedagoger och danskonstnärer flyttat till länet, fler fasta tjänster har inrättats, fler skolor har startat dansverksamhet och fler föreställningar framförs. I Uppland köps fler dansföreställningar till skolor och förskolor. I Skåne har intresset för dans i skolan och dans för barn och unga ökat markant och i Göteborg finns tydliga politiska mål som innebär att alla barn ska erbjudas kulturskola och få tillgång till minst en museilektion, en scenkonstföreställning och ett skolbesök årligen. 3.2.7 Ekonomi Regionerna uppger att de är beroende av statens insatser och i den händelse att statens bidrag minskar eller avvecklas kommer flera danskonsulentverksamheter att drabbas och några måste eventuellt läggas ner. Av enkätsvaren framgår att dansen befinner sig i ett utvecklingsskede där några landsting/regioner har kommit ganska långt, men ändå är dansen inte självklar utan den konkurrerar om tillgängliga resurser med andra konstformer. 3.3 Konstkonsulentverksamhet 3.3.1 Mål och uppdrag Enkätsvaren visar att strukturen på bild- och formkonstområdet till stor del finns på det kommunala planet. I vissa län finns dock både länsmuseer, konstmuseer och högskoleutbildningar inom konstområdet. Konstkonsulenterna uppges arbeta i hög grad självständigt i förhållande till sina huvudmän. Oftast är de ensamma på sin tjänst med placering på landstingens kulturförvaltningar eller länsmuseer. Ungefär två tredjedelar av huvudmännen uppger att de har en regional handlingsplan/strategi för verksamheten. I enkätsvaren framkommer att det finns regionala skillnader och förutsättningar som har stor betydelse för utvecklingen av konsulentverksamheten. Skillnaderna beror främst på grundstrukturen i länet, som demografi, storlek på länet, antalet kulturinstitutioner samt ekonomiskt stöd från huvudmännen.
2007-06-29 8 (13) För att stärka den regionala strukturen inom bild- och formkonstområdet har Kulturrådet, vid sidan av stöd till konsulentverksamheten, även under de senaste två åren prioriterat bild- och formkonstprojekt inom ramen för länsmuseernas utvecklingsanslag. 3.3.2 Inriktning Enkätsvaren visar att arbetet med barn och ungdomar har en hög prioritet. Det tar sig olika uttryck; många, t ex Västmanland, arbetar direkt med barnen och försöker uppmuntra till eget skapande och möten med konstnärer. Olika former av samarbeten med skolor redovisas av alla konsulenter utom två. Några arbetar med fortbildning för bildlärare (t ex Sörmland och Västernorrland), medan andra arbetar med utformningen av den fysiska miljön tillsammans med skolklasser (Kalmar). Ytterliggare några arrangerar möten mellan konstnärer och skolklasser. Enkätsvaren pekar på att konstkonsulenterna upparbetat tydliga strukturer för ett samarbete med skolan i syfte att nå så många barn och unga som möjligt. Det framkommer i enkätsvaren att professionella konstnärer har prioriterats genom olika åtgärder, t ex för kompetenshöjning och sysselsättningsåtgärder. Flera konsulenter arbetar också för att förbättra utställningsmöjligheterna för konstnärer i sina respektive regioner. Den del av uppdraget som tar syfte på arbete med amatörer kanaliseras, enligt enkätsvaren, oftast genom samarbeten med föreningslivet, och då särskilt konstföreningarna. Västmanland beskriver samarbetet med konstföreningarna som avgörande för att kunna bedriva en framgångsrik konstkonsulentverksamhet. Flera landsting/regioner uppger även att studieförbund förekommer som part. 3.3.3 Samarbeten Konsulentens arbete förutsätter ett stort antal samarbetsparter. Enkätsvaren kan tolkas som att konsulenten är en kvalificerad nätverksbyggare som samarbetar med förvaltningar, institutioner, organisationer, föreningar m fl. Som redan framkommit är samarbeten med skolor mycket vanligt. Universitet och högskolor, särskilt lärarutbildningarna, är andra viktiga samarbetsparter. Myndigheten för skolutveckling har varit involverad i samarbeten med fyra konsulenter och andra myndigheter som haft betydelse är Riksutställningar, Moderna museet, Musikhögskolan och Arbetsförmedlingen kultur. Konsulenterna uppger att de har många och regelbundna samarbeten med olika kulturinstitutioner i sina respektive regioner. Länsmuseerna är en part, men även kommunala museer och konsthallar är naturliga samarbetsparter. Några konstkonsulenter har arbetat tillsammans med Svenska kyrkan. Som
2007-06-29 9 (13) tidigare nämnts är också konstföreningar och studieförbund naturliga samverkansparter. Det finns exempel på samarbeten med näringslivet, även om dessa förefaller vara marginella. 3.3.4 Internationella kontakter Av de 14 huvudmän som besvarat frågan om de har haft internationella kontakter, är det endast fyra som har redovisat att de inte har haft några sådana kontakter. Spännvidden i de samarbeten som finns är stor. Här finns ateljéprogram (Västra Götaland och Västerbotten), pedagogiskt utbyte (Sörmland och Jämtland) och utveckling av utställningsprogram m.m. 3.3.5 Ekonomi De flesta som har besvarat enkätfrågorna anser att statens del av finansieringen är betydelsefull och avgörande för hur framgångsrikt konsulentarbetet blir. Samtidigt visar enkätsvaren att på flera håll har huvudmännen kompenserat för det bortfall som Kulturrådets neddragning hittills inneburit. 3.3.6 Övrigt De regioner som vid tillkomsten av bidraget erhöll stöd från Kulturrådet för konstkonsulentverksamhet har fortfarande kvar sin verksamhet och Kulturrådet finns kvar med bidrag från konsulentanslaget med undantag för Värmland och Östergötland som erhåller bidrag från annat anslag (bidrag till regionala museer). 3.4 Mångkulturkonsulentverksamhet 3.4.1 Mål och uppdrag Samtliga landsting/regioner uppger att målet för regional mångkulturkonsulentverksamhet är att göra kulturen tillgänglig och öka deltagandet. Av svaren från storstadsregioner som Skåne, Stockholm och Västra Götaland framgår att målet har mer eller mindre uttalat integrativa syften. I Västra Götaland ska attityder och arbetssätt som skapar erkännande, intresse och tillgänglighet för olika grupper initieras och implementeras. Jämtland skiljer sig något från de andra landstingen/regionerna då kulturarvsfrågorna kommit att bli en stor utmaning för länet. Vidare kan det konstateras att Dalarna inledde sin mångkulturkonsulentverksamhet under slutet av 2006, varför det är en verksamhet som är under uppbyggnad. Målet med den verksamheten är att påbörja en analys av hur arbetet med mångfaldsfrågor bör bedrivas i länet. Sörmland och Blekinge samt storstadsregionerna har ett brett mål med sin verksamhet som syftar till att stärka mångfaldsfrågorna inom de regionala kulturinstitutionerna och kommunerna.
2007-06-29 10 (13) 3.4.2 Samarbeten Av enkätsvaren framgår att samtliga regionala verksamheter är betydelsefulla nätverksbyggare. De samverkar med kulturförvaltningar, kulturtjänstemän på olika nivåer, kulturinstitutioner, olika delar av föreningslivet och frivilligorganisationer. Det framkommer även att de regionala konsulenterna för mångkultur samverkar med andra konsulenter såväl i, som utanför, regionen. Det framgår att landstingen/regionerna arbetar mycket olika med skolor, exempelvis uppger Dalarna att skolor inte berörs direkt av konsulentverksamheten, men att det eventuellt finns utrymme för att göra det framledes. I Stockholm och Västra Götaland har däremot konsulenterna medverkat i flera genomtänkta samverkansprojekt som riktar sig till barn i skolor. Stockholm, Västra Götaland, Västmanland och Sörmland uppger att de har fört in ett mångfaldsperspektiv i de övriga konsulenternas verksamhet. De övriga svaren tyder på att så inte är fallet. 3.4.3 Internationella kontakter Av redovisningarna framgår att Stockholm, Västra Götaland, Västerbotten och Sörmland har haft internationella kontakter. 3.4.4 Nya kulturyttringar På frågan om vilka resultat som uppnåtts för att en större publik ska komma i kontakt med nya kulturyttringar som de senaste decenniernas invandring tillfört landet, framkommer att nästan alla (förutom Dalarna och Skåne) ägnat sig åt publikarbete samt innehåll och organisationsutveckling i kulturproduktioner. Det framgår även att alla regionala mångkulturkonsulentverksamheter (förutom Dalarna och Skåne) verkar för att uppnå resultat i arbetet med att öka utbudet av nya kulturyttringar, bredda publikarbetet samt få en bättre representation inom den egna organisationen. Svaren går dock inte att kvantifiera. Stockholm, Västra Götaland och Sörmland verkar dock ha kommit längst i arbetet med att arbeta för att en större publik ska komma i kontakt med nya kulturyttringar. 3.4.5 Ekonomi Den sammantagna bilden är att det inte synes finnas någon beredskap för om Kulturrådets stöd till den regionala konsulentverksamheten skulle minska eller avvecklas.
2007-06-29 11 (13) 4 Kulturrådets sammanfattande bedömning Av enkätsvaren kan utläsas att landstingen/regionerna är mycket positiva till de statligt stödda konsulentverksamheterna och framhåller deras stora betydelse för utvecklingen inom respektive verksamhetsområde. Ett uttryck för detta är att huvudmännens samlade ekonomiska stöd 2006 totalt uppgick till minst 13,9 miljoner kronor, medan det statliga stödet uppgick till 9,5 miljoner kronor. Huvudmännen har också i flera fall ökat sitt stöd till konsulentverksamheten och bl a täckt upp för de sänkningar av det statliga stödet som Kulturrådet har gjort under senare år, för att kunna ge utrymme för fler att komma in i systemet. Det är tydligt att konsulentverksamheterna har utformats på olika sätt i olika regioner beroende på dels det regionala uppdraget, ekonomiska resurser och hur länge respektive verksamhet har funnits, dels vilka övriga resurser inom verksamhetsområdet som finns i regionen. Konsulentverksamheterna befinner sig således i olika skeden, vilket avspeglas i svaren. Det är uppenbart att konsulentverksamheterna i stor utsträckning har utformats efter regionala behov och prioriteringar. När det gäller danskonsulentverksamheten är det dock tydligt att det nationella handlingsprogrammet för den professionella dansen har haft stor betydelse och påverkan på framtagande av regionala danshandlingsprogram och tydliggörande av danskonsulentverksamhetens roll i det regionala arbetet inom dansen. Kulturrådet kan konstatera att de statliga målen och uppdragen för konsulentverksamheterna inom de tre verksamhetsområdena har varit otydliga. Det gäller också Kulturrådets återrapporteringskrav. Det har därför varit svårt att på ett nationellt plan följa upp och utvärdera verksamheterna med kvantitativa och kvalitativa metoder. Inte heller enkätsvaren lämnar ett underlag som gör det möjligt att utvärdera verksamheterna på en aggregerad nivå. I enkätsvaren och i Kulturrådets regelbundna kontakter med de enskilda konsulentverksamheterna redovisas dock en positiv bild av verksamheternas utveckling både när det gäller nätverksbygge och samverkan, arbete med att nå barn och unga samt samverkan med amatörverksamheten. Det är tydligt att arbetet med barn och unga har hög prioritet för särskilt dans- och konstkonsulenterna och i flera svar framhålls barn- och ungdomsverksamheten som den mest väsentliga. Som exempel kan nämnas att flera konstkonsulenter uppges samarbeta med kultursamordnare, ordna fortbildning för lärare och ha regelbundna träffar med bildlärare. Inom dansområdet framgår det att i ett flertal landsting/regioner har dansföreställningar och dansaktiviteter ökat i skolor och förskolor. Konst- och danskonsulentverksamheterna uppges även ha betydelse för konstnärerna i regionerna bl a när det gäller insatser för att höja de professionella konstnärernas kompetens och öka deras sysselsättning. Flera konsulenter har också arbetat för att förbättra utställningsmöjligheterna för konstnä-
2007-06-29 12 (13) rerna i sin region. Inom dansområdet framgår av enkätsvaren att konsultverksamheten medverkat till att skapa fler arbetstillfällen för koreografer och dansare även utanför storstadsområdena. Konsulentverksamheten inom mångkulturområdet skiljer sig på många sätt från dans- och konstområdet då det handlar om att delta i processer som bidrar till ett kulturliv som präglas av ett rikt utbud med många kulturella uttrycksformer. Genom att förtydliga mål, uppdrag och metoder för uppföljning av verksamheten kan frågor om kulturell mångfald förstärkas och ges en ökad prioritet samt leda till att det mångkulturella perspektivet på ett permanent och varaktigt sätt införlivas i landstingens/regionernas ordinarie strukturer. En slutsats som Kulturrådet drar av detta redovisningsuppdrag är att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete för att förtydliga mål och uppdrag samt återrapporteringskrav för konsulentverksamheterna i dialog mellan Kulturrådet och huvudmännen, så att resultatet av verksamheten bättre kan utvärderas. Målet med konsulentverksamheterna bör vara att dessa ska vara en naturlig del i regionernas ordinarie verksamhet. Där så är möjligt bör det därför övervägas att på sikt föra över det statliga stödet till konsulentverksamheten i mer reguljära bidragssystem i likhet med vad som redan skett vid ett par tillfällen då stödet till konstkonsulenter införlivats i stödet till regionala museer. Härigenom kan utrymme skapas för fler landsting/regioner att få del av de statliga stöden till konsulentverksamhet.
Bilaga 1. Tabell 1. Regional konsulentverksamhets erhållna bidrag från stat respektive landsting/region. Uppgifterna om de statliga bidragen är hämtade från Kulturrådets beslut, uppgifterna om landstingen/regionernas bidrag baseras på enkäten/inkomna handlingar. Län Statligt bidrag Landstings/regions bidrag Dans Konst Mångkultur Dans Konst Mångkultur Stockholm 225 000 350 000 194 000 525 000 Uppsala 225 000 380 000 Sörmland 225 000 225 000 350 000 599 000 115 000 424 000 Östergötland 202 000 Jönköping 225 000 400 000 Kronoberg 112 500 * Kalmar 112 500 * 225 000 275 000 Gotland 112 500 112 500 176 000 166 000 Blekinge 112 500 * 58 336 175 000 Skåne 225 000 175 000 430 000 175 000 Halland 225 000 225 000 791 700 270 000 Västra Götaland 337 500 300 000 612 500 1 363 000 1 383 000 1 440 000 Göteborgs stad 112 500 100 000 112 500 ** 100 000 ** Värmland 225 000 112 500 1 793 000 225 000 Örebro 225 000 225 000 377 000 379 000 Västmanland 225 000 225 000 350 000 1 516 000 450 000 513 000 Dalarna 225 000 225 000 175 000 717 000 505 000 180 000 Gävleborg 225 000 225 000 186 000 762 000 Västernorrland 225 000 450 000 Jämtland 225 000 350 000 389 000 215 000 Västerbotten 225 000 225 000 350 000 600 000 315 000 460 000 Norrbotten 225 000 225 000 1 370 000 250 000 Totalt 3 600 000 3 100 000 2 770 836 6 366 700 4 853 000 2 667 000 * Dessa tre får bidrag gemensamt, d v s tillsammans har de fått 337 500 kronor i bidrag. ** Bidraget uppgår till minst samma summa, troligen mycket mer, som det statliga bidraget. Det går inte att precisera hur stor del av regionens budget som består av bidragen till regionala konsulenter.