Protokoll
Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på Lärkkulla Karis, 24 27.1.2013 1 Plenum öppnas Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen 25 januari kl. 9.08 av Linus Stråhlman, ordförande vald på UK 2012. UK var sammankallat i enlighet med arbetsordningen av biskop Björn Vikström. 2 Fastställande av röstlängden Röstlängden konstaterades vara 139 ombud på basen av utkvitterade röstkort. Röstlängden lämnas öppen för komplettering. 3 Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st) Till protokolljusterare föreslogs Alina Blomberg (Esbo svenska församling) och Kim Lindström (Lovisa svenska församling). Till rösträknare föreslogs Ditte Sandholm och Johanna Lund (Esbo svenska församling) samt Johanna Petterson (Mariehamns församling) och Pontus Lindroos (Borgå svenska domkyrkoförsamling). 4 Val av ordförande och viceordförande Till ordförande föreslogs Andreas Andersson (Matteus församling), Erika Forsblom (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Daniel Nyberg (Grankulla svenska församling). De föreslagna personerna presenterade sig varefter en sluten omröstning skedde. UK omfattade förslaget att den som får flest röster väljs till ordförande och den som får näst mest röster väljs till viceordförande. Medan rösträkningen pågick behandlades paragraferna 5 och 6. Erika Forsblom fick flest röster och valdes därmed till ordförande. Daniel Nyberg hade näst mest röster och valdes till viceordförande. 5 Val av sekreterare (1 st) Kyrkans central för det svenska arbetet hade i enlighet med arbetsordningen utsett branschsekreteraren för ungdomsarbete Simon Lampenius till sekreterare. Till sekreterare föreslog UK också Mattias Boije (Korsholms svenska församling). UK godkände enhälligt Boije som sekreterare. 6 Fastställande av föredragningslistan Fem ärenden hade kommit in till UK-kansliet efter att förhandsmaterialet hade tryckts upp och skickats till deltagarna. De nya ärendena presenterades och fogades till ärendelistan efter att plenum godkänt dem.
13 Informationsärende: Demokrati för unga i Norska kyrkan 16 Motion: Samlingar med fokus på församlingen 17 Motion: Stärk bibelkunskapen 18 Motion: Begreppet kvinnliga präster ska bort! 21 Initiativ till diskussion: Vänförsamlingar i stiftet 7 Fastställande av arbetsmetod och beredningsutskottens sammansättning UK omfattade den arbetsmetod som beskrivs i arbetsordningen och som kommit till kännedom via förhandsmaterialet. UK beslöt att tillsätta utskott för alla motioner och initiativ till diskussion. Dessutom bestämde man att göra opinionsmätningar i plenum om sakfrågorna med hjälp av mentometerknappar. Opinionsmätningarna fungerar som ett stöd för utskottets arbete. 8 Uppföljning av besluten från UK 2012. Simon Lampenius från Kyrkans central för det svenska arbetet redogjorde för besluten från UK 2012. Mycket av besluten från UK 2012 genomförders i och med samlingen Expedition Generation under UK 2012 i Vasa, där besluten diskuterades med de uppställda kandidaterna i kyrkomötesvalet. Professionstidningen Nyckeln nummer 2/2012 hade temat Skolan och kyrkan. En artikel tog upp kyrkans roll i yrkesskolor. Den artikeln producerades på basen av beslut från UK 2012. En kurs för i utbildning av killgruppsledare hölls 10-11 mars 2012 och hade ca 10 deltagare. Deltagarna upplevde kursen som positiv. Programmet på UK 2013 är upplagt med en samling på torsdag kväll, i linje med vad man önskade under UK 2012. Att inleda plenum på torsdag kväll ansåg planeringsgruppen dock inte vara en god idé. Konfirmandens kyrkogångsbok har översatts till finska under senaste år. Produktionen av boken har gjorts på initiativ av UK. 9 Ungdomsarbetet inom ansvarsområdet för Kristen fostran 2012 (Kyrkans central för det svenska arbetet) Stefan Myrskog, ledande branschsekreterare för Kristen fostran vid KCSA berättade om verksamheten. Kristen fostran (KF) vid Kyrkans central för det svenska arbetet ansvarar för kyrkans fostran på svenska, med ett samarbete mot finska sidan, stiften och olika organisationer. Kristen fostran bemannas av Ann-Mari Holländer (barn och familj), Helena Sandberg (skola och samhälle), Simon Lampenius (ungdom och scout) och Stefan Myrskog (konfirmand) som leder enheten.
Ungdomens kyrkodagar är ett av KF:s största evenemang. Under året har man också ordnat en kurs, Ungdomskultur idag, som riktade sig till anställda i församlingarna. För närvarande har man också ett samarbete med Sluta Panta chatten, vilket går ut på att kyrkans personal närvarar i chatten en dag i veckan. 10 Motioner och initiativ till diskussion på UK 2013 genomgång och opinionsmätning Plenum gick igenom samtliga ärenden och svarade på frågor om ärendena. Frågor och resultat syns nedan. Röstningen gjordes med totalt 120 mentometerknappar.
11 Ajournering av mötet fram till att utskottsarbetet är slutfört Ordförande ajournerade mötet fram till fredag 25.1 kl. 16.30. 12 Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar Ordförande öppnade plenum för fortsatta förhandlingar kl. 17.45. Röstlängden kompletterades till 141 röstberättigade ombud. 13 Informationsärende: Demokrati för unga i Norska kyrkan Ett informationsärende hade lämnats in av Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) Inom Norska kyrkan stöder man ungas delaktighet på ett mångsidigt sätt, dels har man ungdomsting på stiftsnivå, men också ett nationellt ungdomens kyrkomöte. Det finns mycket vi kan lära av varandra hur ungdomar ska kunna göra sin röst hörd i kyrkan. I år besöker några representanter från Norska kyrkan UK, vi låter dem berätta om hur unga kan påverka inom Norska kyrkan, och diskuterar vad vi kan lära oss av dem. Randi Langkaas, ungdomsrådgiverare vid Kirkerådet i Norska kyrkan, samt Frøydis Ingjerdingen och Håkon Øvrebø från Utvalg för ungdomsspørsmål berättade om ungas möjligheter att påverka inom norska kyrkan. Kyrkan är uppbyggd på samma sätt i Norge som i Finland, med församlingar, prosterier, stift och helhetskyrka. I varje stift finns ett ungdomsråd och ett ungdomsting. Dessa är rådgivande organ för biskopen och stiftsrådet i frågor som berör unga. Varje ungdomsting får sända en till två representanter till det nationella UKM, Ungdommens kirkemøte. UKM har fungerat i ungefär 20 år. Stiftsråden, ungdomsråden, Utvalg för ungdomsspørsmål eller andra organ kan sända ärenden till UKM. Ärendena bereds med hjälp av experter och besluten sänds ut till församlingarna.
Psykisk ohälsa bland unga, gudstjänstreform, tro och kyrka (är tro en privatsak), etiska rättigheter och rättvisemärkt är frågor som UKM bland annat har behandlat. UKM har rätt att sända fyra delegater till Norska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet. I kyrkomötet har de unga delegaterna rätt att uttala sig och rätt att ge förslag till beslut. Mer information finns på kirken.no -> Ungdommens kirkemøte I diskussionen efter presentationen kom det fram att även UK borde få rätt att sända representanter till vårt kyrkomöte. Diskussionen avslutades efter två talturer. 14 Motion om hjälpledarfortbildning Anton Westerlund (Pojo församling) och Sanna Lindroos (Karis svenska församling) hade lämnat in följande motion. Vi skulle vilja se en gemensam fortbildning för hjälpledare som har slutfört sin egen församlings hjälpledarkurs. Orsaken till detta är att vi upplever att alla församlingar inte har samma förutsättning att erbjuda sina hjälpledare fortbildning och fördjupning, det beror delvis på församlingens storlek och församlingens ekonomiska situation. Evenemanget skulle vara riktat till personer i 18-25 års ålder. En bra tidpunkt för evenemanget skulle kunna vara t.ex. i mitten av april, på så sätt är evenemanget efter studentskrivningarna och under en mindre hektiskt tid i de flesta skolor, därmed skulle evenemanget kunna börja på en torsdag och fortsätta över veckoslutet. Evenemanget skulle kunna ordnas på olika håll i Finland varje år. Evenemanget skulle erbjuda en variation av olika kurser såsom Första hjälp, Första hjälp 2, lekar och sketcher för olika åldrar, själavård, hur hålla en konfirmandlektion, kortkurs i lägermusik m.m. varav deltagarna på förhand väljer ut vilken kurs de vill delta i. På kvällen kan man ordna med en/flera aktiviter per kväll där ungdomarna kan droppa in och ut lite hur som helst. Om möjligt skulle man även kunna ha en gästföreläsare som varje morgon skulle tala cirka en timme åt alla deltagare innan man sedan delar upp sig i de valda kursgrupperna. Vi önskar även att plenum diskuterar var detta evenemang skulle kunna hållas och vem som skulle kunna ordna det, och huruvida församlingarna borde betala för sina hjälpledare eller deltagarna själva. Vi önskar också att det på plenum skulle disskuteras huruvida 18-25 år är en lämplig åldersgräns. Förslag till Beslut Ungdomens kyrkodagar 2012 vill uppmuntra Borgå stift att ordna en gemensam hjälpledarfortbildning för hjälpledare mellan 18-25 år och att uppmana församlingar att marknadsföra fortbildningen. Kajsa Karlsson (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Stefanie Lindroos (Johannes församling) presenterade utskottets arbete. Utskottet vill rikta utbildningen till intresserade
hjälpledare, istället för en viss ålder. Utskottet ansåg också att tidpunkten inte ska slås fast, men att den saken kan diskuteras. Vi skulle vilja se en gemensam fortbildning för hjälpledare som har slutfört sin egen församlings hjälpledarkurs. Orsaken till detta är att vi upplever att alla församlingar inte har samma förutsättningar att erbjuda sina hjälpledare fortbildning och fördjupning. Detta beror delvis på församlingarnas storlek och ekonomiska situation. Evenemanget skulle vara riktat till aktiva och intresserade hjälpledare, som vill utvecklas i sitt arbete. En lämplig längd för utbildningen skulle vara 3-4 dagar. Utbildningen skulle kunna ordnas som ett eller flera olika evenemang på olika håll i Finland. Utbildningen skulle bestå av olika kurser, exempelvis drama, musik, lekar och korta kurser som ger deltagarna färdigheter att handla i svåra och utmanande situationer. Vi önskar även att plenum diskuterar val av tidpunkt och finansiering. Utskottet föreslår att KCSA i samarbete med församlingar och stödfonder ansvarar för planeringen och finansieringen av dessa evenemang. Utskottets åsikt är att också deltagaren själv ska stå för en del av kostnaderna. Förslag till Beslut Ungdomens kyrkodagar 2013 vill uppmana Borgå stift att ordna en gemensam hjälpledarfortbildning och uppmuntra församlingar att marknadsföra fortbildningen. Sanna Lindroos (Karis svenska församling) representerade motionsställarna. Hon poängterade att utbildningen skulle vara uttryckligen en fortbildning, inte en kurs för nybörjare och önskade också att substansen i utbildningen diskuteras. Ordförande öppnade diskussionen. Många upplevde att detta är ett viktigt ärende. I diskussionen kom det fram att det redan finns olika ledarskapsutbildningar i Borgå stift, Kyrkans akademi för unga ledare (KAUL) och Bli som Jesus nämndes. Kunskaper i själavård, första hjälp, Bibeln och ledarskap nämndes som viktiga. Men det poängterades också att gemenskapen på ett tillfälle av denna typ är viktig, likaså möjligheten att lära känna andra ledare. Målgruppen diskuterades. En del ansåg att utbildningen skulle vara för 16 år fyllda. En del ansåg att tyngdpunkten kunde ligga på de med 2-4 års erfarenhet. De som är 20+ ansågs inte behöva kunskap i lekar och sketcher. Diskussionen avslutades efter 11 talturer. Under diskussionen kom det in ett förslag till beslut av Mathias Salo (Närpes församling) och Linus Stråhlman (Åbo svenska församling) samt ett klämförslag av Andreas Andersson (Matteus församling) och Alexandra Johansson (Pedersöre församling). Salos och Stråhlmans förslag till beslut UK 2013 uppmanar Borgå stift ordna en gemensam hjälpledarfortbildning för 16 år fyllda. Anderssons och Johanssons klämförslag
UK 2013 uppmanar Domkapitlet att kartlägga och marknadsföra kurser och ledarskapsutbildningar för ungdomar och unga vuxna i Borgå stift och dess väckelserörelser. I omröstning ställdes utskottets förslag mot Salos och Stråhlmans förslag. Utskottets förslag vann. Sedan ställdes utskottets förslag mot klämförslaget. Klämförslaget vann och fogades därmed till beslutet. UK:s beslut Ungdomens kyrkodagar 2013 vill uppmana Borgå stift att ordna en gemensam hjälpledarfortbildning och uppmuntra församlingar att marknadsföra fortbildningen. UK 2013 uppmanar Domkapitlet att kartlägga och marknadsföra kurser och ledarskapsutbildningar för ungdomar och unga vuxna i Borgå stift och dess väckelserörelser Ordförande ajournerade plenum kl. 17.28 till lördag morgon kl. 9.15. 15 Motion: Språkgranskning Plenum öppnades lördagen 26.1 kl. 9.10. Röstlängden konstaterades vara 145 ombud. Pontus Särs och Frida Vikström (Petrus församling) samt Fredrika Sundén (Pernå församling) och Rolf Blauberg (Johannes församling) hade lämnat in följande motion. I och med att UK nu har möjlighet att skicka ärenden till stiftsfullmäktige är det viktigt att motioner och beslut från plenum är skrivna på korrekt svenska. Texter författade på svag svenska undergräver UK:s trovärdighet och ökar risken för missförstånd. Därför vill vi att alla texter som ges ut av UK är skrivna på klarspråk. För att försäkra oss om detta önskar vi att KCSA ansvarar för att texterna korrekturläses och korrigeras. Detta omfattar såväl texter som ingår i UK-häftet, protokollet som brev som av UK skickas ut till andra organ. Förslag till beslut: KCSA ansvarar för korrekturen av språket i motioner, beslut och de texter som UK skickar till olika instanser. Didrik Svahn (Sund-Vårdö församling) presenterades utskottets förslag. Endast en språklig ändring hade gjorts i utskottets förslag till beslut. Motionsställarna omfattade utskottets ändring. Utskottets förslag till beslut: KCSA ansvarar för språkgranskningen av motioner, beslut och de texter som UK skickar ut till olika instanser.
Ordförande öppnade för diskussion. Alina Blomberg (Esbo svenska församling) lämnade in ett förslag om förkastande med hänvisning till att KCSA redan språkgranskar besluten. I diskussionen framhölls dock att motionens syfte är att förenkla förhandlingarna i plenum så att diskussionerna inte rör sig kring språkliga formuleringar utan om initiativens och motionernas innehåll. Ordförande avslutade diskussionen efter 5 talturer. I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Alina Blombergs förslag om förkastande. Utskottets förslag vann och fatställdes således som UK:s beslut. UK:s beslut KCSA ansvarar för språkgranskningen av motioner, beslut och de texter som UK skickar ut till olika instanser. 16 Motion: Samlingar med fokus på församlingen Linus Stråhlman (Åbo svenska församling) och Stefan Salo (Närpes församling) hade lämnat in följande motion. Vad är en församling, egentligen? Hur är den tänkt att vara och hur passar jag in i det? Nya Testamentet talar om församlingen som Kristi kropp och den heliga Andens tempel, men vad betyder det egentligen? Hur ser det ut i praktiken? Vi tror att den lokala församlingen är oerhört viktig, men ofta hamnar församlingens roll och medlemmarnas roll i den i skymundan. Därför anser vi också att det är viktigt att man i församlingarna undervisar och samtalar om vad församlingen är och vad den är tänkt att vara och hur man tillsammans, som församlingen, kan förverkliga det. Både Bibeln och traditionen har mycket att säga om det, men det lämnar lätt okänt. Den amerikanske pastorn Bill Hybels har sagt följande: "The local church is the hope of the world". Den lokala församlingen är världens hopp, alltså. Om det är sant är det värt att fundera lite extra på vad det betyder att vara en församling och hur vi verkligen, tillsammans som församling, kan vara världens hopp och göra Kristus synlig och tillgänglig i dagens samhälle. Förslag till beslut: UK2013 uppmanar församlingarna i Borgå stift att ordna temasamlingar, diskussionstillfällen och kurser om församlingens betydelse och roll i dagens samhälle. Joel Snickars (Solfs församling) redogjorde för utskottets arbete och presenterade ett tillägg till det ursprungliga beslutsförslaget. Motionsställarna, representerad av Stefan Salo, omfattade utskottets tillägg. Utskottets förslag till beslut: UK 2013 uppmanar församlingar i Borgå stift att ordna temasamlingar, diskussionstillfällen och kurser om vad en församling är och dess betydelse och roll i dagens samhälle. Detta för att uppmuntra till att skapa och förtydliga visionen om den egna församlingen.
Ordförande öppnade för diskussion. Under diskussionen underströks att motionens mening är att aktivera hela församlingen, något som biskop Björn Vikström också såg som ett mål som stiftet vill förverkliga. Jona Granlund (Åbo svenska församling) ansåg att motionen strävade mot rätt håll men att någonting saknades och lämnade därför in ett klämförslag som uppmuntrade församlingarna också att själva reflektera över vad församlingens roll är. Jona Granlunds klämförslag: UK 2013 uppmanar församlingar i Borgå stift att reflektera över vad det är att vara församling samt ordna temasamlingar, diskussionstillfällen och kurser om vad en församling är och dess betydelse och roll i dagens samhälle. Detta för att uppmuntra till att skapa och förtydliga visionen om den egna församlingen. Motionsställare Stefan Salo ansåg att Granlunds klämförslag borde omfattas eftersom det är helt i linje med motionens ursprungliga tanke. Efter 6 talturer drog ordförande streck i debatten. I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Granlunds klämförslag. Klämförslaget omfattades och fastställdes som UK:s beslut. UK:s beslut: UK 2013 uppmanar församlingar i Borgå stift att reflektera över vad det är att vara församling samt ordna temasamlingar, diskussionstillfällen och kurser om vad en församling är och dess betydelse och roll i dagens samhälle. Detta för att uppmuntra till att skapa och förtydliga visionen om den egna församlingen. 17 Motion: Stärk bibelkunskapen Linus Stråhlman (Åbo svenska församling) församling och Stefan Salo (Närpes församling) hade kommit in med följande motion. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna.(kyrkolagen Kap 1, 1 ) Bibeln är grunden för det kristna livet, i den kan vi läsa om Kristus och hans verk. Genom texten talar den helige Anden till oss. Om din bibel faller i bitar, gör ditt liv antagligen inte det säger ett känt talesätt. Tyvärr är bibelkunskapen tämligen svag bland vår kyrkas medlemmar. Och trenden är sjunkande. Intresset för att plocka upp Den Heliga Skrift är lågt om man inte förstår vad man läser. Under skriftskolan ges bibelundervisning till viss grad. Men få församlingar ordnar bibelundervisning som uttryckligen riktar sig till ungdomar och unga vuxna. För barn ordnas t.ex. det ypperligt fina Bibeläventyret. I många församlingar ordnas dessutom bibelstudier i samband med missionskvällar och olika klubbar, men de är oftast ämnade för en snäppet äldre målgrupp. Församlingarna är skyldiga att ordna verksamhet som fostrar medlemmarna i den kristna tron, vilket bibelstudier gör.
Församlingen skall ha omsorg om sina medlemmars kristna fostran och vården om deras andliga liv i alla åldersklasser.(kyrkoordningen, Kap 3, 2 ) Det existerar bra och omfattande bibelstudiematerial, som kan användas i bibelundervisning för ungdomar. Några exempel: Mailis Janatuinens material och Uncover från UCCF (Universities and Colleges Christian Fellowship). Många bibelstudiematerial är även utformade så att i princip vem som helst kan dra dem. Alltså ett ypperligt tillfälle att engagera lekmän. Förslag till beslut: UK2013 uppmanar församlingarna i Borgå stift att ordna bibelundervisning för ungdomar och unga vuxna. Nicklas Holmgård (Johannes församling) presenterade utskottets arbete. I utskottets förslag till beslut vill men lyfta fram en metod för att öka bibelkunskapen i praktiken. Utskottes förslag till beslut: UK2013 uppmanar församlingarna i Borgå stift att ordna bibelundervisning för ungdomar och unga vuxna. UK2013 vill också uppmana församlingarna att grunda smågrupper, som i huvudsak behandlar bibeln. Linus Stråhlman representerade motionsställarna. Han påpekade att Bibelstudier kan vara inspirerande samlingar, t.ex. materialet Uncover Bibelstudies. Ordförande öppnade diskussionen. I diskussionen funderade man på om UK verkligen ska uppmana församlingarna att ordna mer verksamhet, eller om man borde uppmana församlingarna att ta in mera bibelundervisning i existerande verksamhet. Det nämndes också att kyrkan inte ska ses vara en tjänsteproducent, utan man uppmanades att själv vara aktiv. Ytterligare kom det fram att Bibeln även i olika sammanhang används som maktmedel och att smågrupper kan öppna för manipulation och bibelstudier som leder till mer illa än gott. Gudstjänsten föreslogs vara ett bra sätt att ta till sig Bibeln, ett jämlikt sätt utan risk till elitism. Frågan uppkom också om man måste ha en viss nivå av bibelkunskap för att få kalla sig aktiv församlingsungdom, eller om det räcker att man deltar i församlingens ungdomsverksamhet. Under diskussionen ställdes frågan Skulle du delta i bibelundervisning (Ja/Nej) med mentometerknapparna. 52 % röstade nej på den frågan, vilket gjorde att frågan om trovärdigheten i beslutsförslaget ifrågasattes. Man funderade också hur man kunde väcka ett intresse i denna fråga. Ett tips var en bra bibelläsningsplan. Ordförande avslutade diskussionen efter 16 talturer. Under diskussionen kom det in ett förslag till beslut av Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Marco Harju (Nedervetil församling) och ett förslag till förkastande av motionen av Simon Bergman (Johannes församling) och Ylva Vikström (Åbo svenska församling) Granlund och Harjus förslag till beslut UK 2013 uppmanar församlingarna att integrera bibeln mer i församlingens verksamhet. Detta för att göra Bibeln mer relevant för församlingsborna.
I omröstningen ställdes först utskottets förslag mot Granlund-Harjus förslag: Granlund-Harju förslaget vann. Därefter röstade man mellan Granlund-Harju förslaget och förkastande av motionen. Granlund-Harju förslaget vann och blev därmed UK:s beslut. UK:s beslut UK 2013 uppmanar församlingarna att integrera Bibeln mer i församlingens verksamhet. Detta för att göra Bibeln mer relevant för församlingsborna. Plenum ajournerades kl. 10.04 för en paus, fram till 10.15. 18 Begreppet kvinnliga präster ska bort! Plenum öppnades igen kl. 10.20. Nicklas Holmgård (Johannes församling), Marco Harju (Åbo svenska församling), Jona Granlund (Åbo svenska församling) och Axel Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat in följande motion. Det talas idag om två olika ämbeten; präster och kvinnopräster. Detta i likhet med fotboll och damfotboll. Det viktigaste är inte vilket kön en människa ar utan i detta fall att det är fråga om en präst. När man talar om kvinnliga präster eller kvinnopräster gör man en skillnad mellan att vara präst och att vara kvinnopräst. Detta skapar en skillnad mellan de två titlarna och man inför ofta en del olika egenskaper till dessa. Att dela upp dessa båda är också en gradering. Det finns präster och sedan finns det... kvinnopräster (ve och fasa!). I dagstidningar, diskussioner och på olika forum är en terms om kommer upp allt som oftast kvinnopräst eller kvinnlig präst. Vad spelar det för roll egentligen? Med denna motion vill vi ge möjlighet för kyrkan att gå i bräshen för en jämställd syn på prästerskapet. Vi vill se en enda enhetlig term på att vara präst. Förslag till beslut: Ungdomens kyrkodagar skickar följande beslut till kyrkomötet, i enlighet med lex UK. UK 2013 gör en framställning att bruket av begreppet kvinnliga präster skall upphöra. Därutöver vill vi att kyrkomötet tar ett principbeslut inom intern kommunikation och kommunikation med andra parter att bruket av begreppet kvinnopräst skall ge vika till förmån för begreppet präst. Dessutom skickas en önskan till Kyrkpressen att det där också framöver skall talas om präst, inte kvinnopräst eller kvinnliga präster eller annat dylikt. Samma meddelande skickas också till alla svenska dagstidningar samt passande finskspråkiga tidningar i Finland. Ida-Maria Sola (Borgå svenska domkyrkoförsamling) presenterade utskottets diskussion som framförallt lyfte fram att det är en skillnad mellan kvinnlig präst eller kvinnopräst och betonade att deras förslag talar för avskaffandet av termen kvinnopräst och inte kvinnliga präster. De
presenterade sina ändringar till ursprungliga motionen och de ville tillsätta en arbetsgrupp för att behandla ärendet. Utskottets förslag till beslut: UK 2013 tar avstånd från bruket av begreppet kvinnopräst. UK tillsätter en arbetsgrupp med syfte att framföra detta ställningstagande. Arbetsgruppen bör: Uppmana stiftsfullmäktige att fatta ett principbeslut att i intern och extern kommunikation avstå från bruket av begreppet kvinnopräst. Arbetsgruppen bör också uppmana stiftsfullmäktige att föra frågan vidare till kyrkomötet. Formulera och skicka ställningstagandet till Kyrkpressen och samtliga finlandssvenska dagstidningar. Formulera och skicka en vädjan till Svenska Akademien om att radera ordet kvinnopräst ur Svenska Akademiens ordlista. Ur arbetsgruppens text ska framgå i vilka sammanhang bruket av begreppet kvinnlig präst är acceptabelt. Jona Granlund, motionsskrivare, presenterade tanken bakom motionen som vill belysa hur vi använder talspråk kring begreppet präst och vill uppmana till eftertanke. Han understödde utskottets arbete och deras förslag till beslut. Ordförande öppnade för diskussion. I diskussionen ifrågasattes huruvida undvikande av en term kan förändra attityder eftersom det är det motionen i sista hand strävar till. Rolf Blauberg (Johannes församling) lämnade in ett klämförslag som var enligt utskottets förslag men utan punkten om att skicka ett brev till SAOL eftersom de tar in ord enligt användningsfrekvens och vill man således få bort ett ord skall man undvika att använda det. Blaubergs klämförslag: UK 2013 tar avstånd från bruket av begreppet kvinnopräst. UK tillsätter en arbetsgrupp med syfte att framföra detta ställningstagande. Arbetsgruppen bör: Uppmana stiftsfullmäktige att fatta ett principbeslut att i intern och extern kommunikation avstå från bruket av begreppet kvinnopräst. Arbetsgruppen bör också uppmana stiftsfullmäktige att föra frågan vidare till kyrkomötet. Formulera och skicka ställningstagandet till Kyrkpressen och samtliga finlandssvenska dagstidningar. Ur arbetsgruppens text ska framgå i vilka sammanhang bruket av begreppet kvinnlig präst är acceptabelt. Dock påpekades det att UK tidigare skickat brev till betydligt mera inflytelserika instanser än Svenska Akademien. Joel Snickars lämnade in ett förslag om förkastande eftersom det inte är av relevans för kärnan i kristendomen huruvida vi använder ordet kvinnopräst eller ej.
Motsatsen hävdades dock genom påpekandet att motionen är ett ställningstagande för en grupp som blir orättvist utsatt för fördomar och det är således i enlighet med kristendomens kärna att ta ställning mot denna orättvisa. Ordförande drog streck i debatten efter 19 talturer. I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Blaubergs klämförslag varvid Blaubergs förslag vann och ställdes mot Snickars förslag om förkastande. Blaubergs förslag vann omröstningen och fastställdes som UK:s beslut. UK:s beslut: UK 2013 tar avstånd från bruket av begreppet kvinnopräst. UK tillsätter en arbetsgrupp med syfte att framföra detta ställningstagande. Arbetsgruppen bör: Uppmana stiftsfullmäktige att fatta ett principbeslut att i intern och extern kommunikation avstå från bruket av begreppet kvinnopräst. Arbetsgruppen bör också uppmana stiftsfullmäktige att föra frågan vidare till kyrkomötet. Formulera och skicka ställningstagandet till Kyrkpressen och samtliga finlandssvenska dagstidningar. Ur arbetsgruppens text ska framgå i vilka sammanhang bruket av begreppet kvinnlig präst är acceptabelt. Ordförande föreslog att arbetsgruppen skulle bestå av Marco Harju och Jona Granlund, vilka representerar motionsställarna, UK:s ordförande Erika Forsblom och Mari Puska i egenskap av kvinnlig präst som engagerat sig i frågan samt en representant från KCSA. Harju och Granlund skulle enligt ordförandes förslag ha sammankallningsansvar. Ordförandes förslag fick understöd och arbetsgruppens sammansättning fastsälldes. Plenum ajournerades kl. 11.00. 19 Initiativ till diskussion: Kan kyrkan göra något för att motverka ungdomars psykiska illamående? Plenum öppnades igen kl. 12.51. Ombud från Matteus församling hade lämnat in följande initiativ till diskussion. Skolskjutningar, våldsamheter och självmordsstatistiken har än en gång aktualiserat diskussionen om att många unga (och vuxna) mår psykiskt dåligt. Dessutom är det en bråkdel som låter sitt illamående gå ut över andra - de flesta håller det inom sig. Genom skriftskolan och hjälpledarutbildningen når kyrkan en stor del av landets ungdomar. Finns det något kyrkan (vi) kunde göra för att (ännu bättre) kunna motverka ungdomars illamående?
Johan Myrskog (Petrus församling) redogjorde för utskottets arbete. I utskottet skilde man på förebyggande arbete och krisarbete, och man undrade vad kyrkan ska satsa på. I det förebyggande arbetet behöver man bygga ett förtroende och det är viktigt att inget är för stort eller litet att prata om. För krisarbete är det viktigt att ha en plan för hur man handlar i kris och att det är viktigt att prata om vad som hänt. Två grundelement i arbetet mot psykiskt illamående är kärlek och närvaro. Utskottet lyfte även upp samarbete, närvaro i skolan, Sluta Panta chatten (Simon Lampenius berättade om chatten), missionsarbete på hemmaplan där Vi vill hjälpa dig är i huvudrollen samt hjälpledarna som resurs. Utskottet hade också formulerat några frågor. Vilka konkreta åtgärder kan församlingarna ta till för att förebygga psykiskt illamående? Vems uppgift är det? Är det någons? Prästens? Ungdomsarbetsledarens? Hjälpledarnas? Om ungdomar inte vågar ta initiativ, hur ska man då nå dem? Tova Vikström representerade motionsställarna. Hon ansåg att utskottet gjort ett bra förberedande arbete. Ordförande öppnade diskussionen, som blev livlig och innehöll flera personliga inlägg och kretsade både kring teologi och praktiskt inriktade idéer. Samtalet balanserade mellan ett synsätt där kristna tar ansvar som individer att bära sina medmänniskor, att sprida kärlek och ge närvaro och ett synsätt där församlingen bidrar med tjänster för att minska ungas psykiska illamående. Många såg församlingen som en resurs som med olika metoder kan förebygga psykiskt illamående. Killgrupper och tjejgrupper nämndes som goda metoder. Dessutom betonades ett arbetsgrepp där man går ut till unga i skolan och ger närvaro, samt också till studerande med hjälp av t.ex. studentpräster. Öppet hus verksamhet nämndes som bra, samt att samarbeta med organisationer och projekt, Folkhälsans Storasysterverksamhet, kampanjen Vardagliga saker och Suurella Sydämellä nämndes. Att som ung berätta att man har det jobbigt är inte lätt, därför behöver det skapas forum som har låg tröskel för unga att öppna sig. Församlingen/kyrkan har också en uppgift att visa att man inte behöver leva upp till olika prestationer och normer som samhället lägger på unga, visa på att Jesus älskar alla. I diskussionen kom det också fram ansvaret för nästan som varje kristen har. Man kan ställa frågan Hur mår du? eller gå och sätta sig i matsalen med den som sitter ensam. Att visa kärlek kräver ingen byråkrati och det känns värdefullt att hjälpa andra. Hjälpledarverksamheten kunde utvecklas så att unga hjälpledare får uppgifter att stöda andra unga. Samtidigt togs upp att det hör till normal utveckling att man ibland mår illa. Det betonades också att kristendomen inte bygger på oss själva, utan på Gud, och att unga inte ska känna för stor stress för att hjälpa andra. Under diskussionen kom det in ett förslag av Nicklas Holmgård (Johannes församling) att omvandla initiativet till en motion. I en omröstning fick förslaget att ärendet blir en motion inte ¾ majoritet, och förblev därmed ett initiativ till diskussion.
Förslag till beslut: UK2013 tillsätter en arbetsgrupp, vars uppgift är att sammanställa och skicka ut ett infopaket för "vanliga människor" om utslagning, ensamhet och depression. Infopaketet bör innehålla följande punkter: kontaktinformation till krislinjer, krisforum och andra instanser med liknande verksamhetsområde. Vad som händer vid kontaktande av sådan myndighet? Hur fortsätter arbetet? Vilka uppgifter man behöver uppge till myndigheten. Tillgänglig färsk statistik om hur många i Finland som är deprimerade/utslagna. Detta för att höja medvetenheten om problemet. Vad man själv kan göra för en deprimerad kompis. Diskussionen avslutades efter 27 talturer. I debatten uttalade sig också Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) och ungdomsarbetsledare Daniel Jakobsson (Matteus församling) 20 Initiativ till diskussion: Har unga vuxna en plats i församlingen? Ombud från Matteus församling hade lämnat in följande initiativ till diskussion. Många församlingar är duktiga på att möta ungdomar under skoltiden och i konfirmandåldern. Men för unga vuxna (20+) verkar kyrkan tappa relevans. Få församlingar har fungerande mötesplatser för människor i åldern 20-30 år. Erbjuder församlingar unga vuxna något annat än gudstjänster? Är det tillräckligt? Vad skulle kännas som relevant kyrklig verksamhet för unga vuxna? En annan fråga är om alla hittar en ny församlingsgemenskap när de flyttar från sin hemförsamling till en studieort. Kunde församlingarna/stiftet/kyrkostyrelsen göra något för att studeranden skulle känna sig mer välkomna i studieortens församlingar? Richard Backman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) redogjorde för utskottets diskussion och presenterade dessutom diskussionsfrågorna som utskottet ville lyfta fram som stöd för vidare diskussion. Utskottets diskussionsfrågor: 1. Hur ska man få nyanlända studerande med i ortens församlingsverksamhet. Det kan finnas studerande som inte skrivit in sig i sin nya församling, utan bara bytt adress. 2. Hur kunde den verksamhet som erbjuds de nyinflyttade studenterna se ut? Vad kan församlingarna erbjuda de unga vuxna som stannar kvar i sin hemförsamling? 3. Vad kan församlingen göra för dem som studerar på annan ort och inte kanske har tid att komma varje vecka? Hur ska ett sådant koncept se ut?
4. Är det på församlingens ansvar för att ordna träffar eller ska ungdomarna själva ta initiativ? 5. Ska utbudet vara anpassat efter olika gruppers- exempelvis studerandes och nya familjers- behov? 6. Större studiestäder med flera församlingar kunde samarbeta för att samla fler unga vuxna. Andreas Andersson, initiativtagare, tyckte att utskottet gjort en bra beredning och bra frågor men ville lyfta fram att utskottet fokuserat på studeranden och att begreppet unga vuxna innebär mer. Behövs det en specifik verksamhetsform för de mellan tonåring och 30. Ordförande öppnade för diskussion. I diskussionen lyftes bland annat upp det dubbla ansvaret som finns angående verksamhet. Församlingarna uppmanas fråga mera av de unga vuxna om hurudan verksamhet unga vuxna vill ha men samtidigt betonades de ungas ansvar att fråga församlingsanställda om vad som kan ordnas. Ett problem som lyftes upp var att församlingarna gör för lite reklam för sin verksamhet. En annan problemställning var frågan om hur vi bemöter unga vuxna, med självklara svar eller med lyhördhet och vilja till diskussion, lyssnar vi eller vill vi bara predika? Randi Langkaas lyfte fram erfarenheten från Norge och att man där från församlingarna mycket tänker på hur vi bemöter unga vuxna. En majoritet av befolkningen, så även unga vuxna, möter kyrkan främst i förrättningar. Därför är det viktigt att tänka på hur vi tar vara på den chansen att bemöta unga vuxna. I Norge har man en hemsida för diskussion och spridandet av tankar och idéer kring just bemötandet av åldersgruppen 18-30 år, www.kirke18-30.no. Det är viktigt att komma ihåg att gruppen 18-30 åringar är en brokig skara och några självklara svar finns inte i frågan om hur denna åldergrupp skall bemötas. Efter 13 talturer drog ordförande streck i debatten. Plenum ajournerades kl. 14.40 till kl. 18.30. 21 Initiativ till diskussion: Vänförsamlingar i stiftet Plenum öppnades på nytt kl. 18.30. Hanna Krokfors och Johanna Gripenberg (Jakobstads svenska församling) hade lämnat in ett initiativ till diskussion. I Borgå stift är det långt mellan församlingarna. Österbottningar har ingen koll på vad Helsingforsborna gör och tvärtom. Det kan lätt uppstå förutfattade åsikter gentemot ungdomar i andra landsändan. Därför vill vi ta upp en diskussion om att ha vänförsamlingar inom stiftet, så att vi skulle kunna få större gemenskap finlandssvenskar emellan. Pontus Lindroos (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Linda Leskinen (Åbo svenska församling) från utskottet redogjorde för utskottets arbete. I utskottet ändrade man ärendets form från initiativ till diskussion till en motion.
Utskottet diskuterade möjligheten för församlingar att inom Borgå stift samarbeta genom att bilda vänförsamlingar. Vi i utskottsgruppen anser att ungdomsarbetet utgör en god grund för detta. Samarbetet kunde förverkligas genom att låta ungdomsarbetsledarna inom de egna prosterierna samlas och utreda möjligheten att samarbeta med ett annat prosteri. Ungdomarna kunde i ett senare skede komma med, och delta i planeringen av det praktiska. I praktiken skulle ett samarbete kunna bestå av gemensamma ungdomsläger, konfirmandläger och hjälpledarveckoslut. Hjälpledarna skulle kunna erbjudas möjlighet att åka på utbyte till den egna vänförsamlingen. Utskottsgruppen anser att detta ska gå att genomföra i praktiken. Därför vill vi att detta ärende behandlas som en motion. Förslag till beslut: UK uppmanar ungdomsarbetsledarna att i de egna prosterierna utreda möjligheten att sammarbeta med en församling i ett annat prosteri. Vi föreslår att ungdomarna från de olika vänförsamlingarna träffas på nästa UK för att lära känna varandra och eventuellt inleda ett samarbete. Hanna Krokfors representerade motionsställarna. Hon uttryckte en vilja att lära känna varandra bättre över regiongränserna. Ordförande öppnade för diskussion. De flesta upplevde att ärendet är bra. I en fråga med mentometerknapparna svarade 90 % ja på frågan om man är intresserad av vändförsamlingar. Det betonades att det är viktigt att lära sig saker av varandra. I diskussionen kom det fram att ungdomarna själva vill påverka samarbetet, innehållet i träffarna och hur ofta träffar ordnas. Man pratade också om vänförsamlingarna ska ligga så långt från varandra som möjligt, eller om landsortsförsamlingar ska träffas med stadsförsamlingar eller tvärtom. Skype och Facebook nämndes som hjälpmedel i skapandet av samhörighet över gränser. En del ville inte binda samarbetet till UK och därmed lämnades ett nytt förslag till beslut in av Ditte Sandholm (Esbo svenska församling) och Ylva Lundström (Grankulla svenska församling). Sandholm Lundströms förslag till beslut: UK uppmanar ungdomsledarna att i det egna prosteriet utreda möjligheten att samarbeta med en församling i ett annat prosteri. Vi föreslår att vänförsamlingarna sedan diskuterar hurudant samarbete de vill göra sinsemellan. Ordförande avslutade diskussionen efter 11 talturer. I en omröstning ställdes utskottets församling mot Sandholms och Lundströms förslag. Sandholms och Lundströms förslag vann och blev därmed UK:s beslut. UK:s beslut UK uppmanar ungdomsarbetsledarna att i det egna prosteriet utreda möjligheten att samarbeta med en församling i ett annat prosteri. Vi föreslår att vänförsamlingarna sedan diskuterar hurudant samarbete de vill göra sinsemellan.
22 Val av representanter (ordinarie och suppleant) för NAVI-nätverket. Följande beredning hade tilldelats ombuden gällande valet av representanter till NAVInätverket. Unga vuxna är en viktig och värdefull åldersgrupp inom kyrkan. Nuorten Aikuisten Vaikuttamisryhmä, NAVI, stöder unga förtroendevalda i församlingarna genom att ordna olika ubildningstillfällen och träffar samt genom att erbjuda unga kandidater synlighet i kyrkliga val. NAVI-gruppen består av en representant för varje stift samt av representanter för olika ekumeniska föreningar. NAVI-gruppen är politiskt och kyrkligt obunden. UK 2011 beslöt att införa en mandatperiod på två år för borgå stifts representant i NAVI-gruppen. Detta innebär att UK 2013 får välja en ny representant för Borgå stift samt en ny suppleant för de två kommande åren. Representanten skall vara mellan 18 och 30 år och gärna förtroendevald i den egna församlingen. Då språket under NAVIgruppens möten är finska, är det bra om representanten klarar sig muntligt på finska. Mötena hålls i Helsingfors centrum, ca sex gånger/år och mötesdagen är alltid en söndag. Ordförande öppnade för diskussion. Christina Elving-Andersén som fungerat som Borgå stifts representant i NAVI-nätverket berättade om NAVI:s arbete. Efter diskussionen bordlades ärendet till följande dag. Plenum ajournerades kl. 19.30. Fortsatta förhandlingar inleddes söndagen 27.1 kl. 9.15 och 22 öppnades igen. I diskussionen nominerades följande personer: Kajsa Karlsson (Borgå svenska domkyrkoförsamling) Rolf Blauberg (Johannes församling) Alexander Store (Nedervetil församling) De nominerade personerna presenterade sig, varpå en sluten omröstning gjordes. Till NAVIrepresentant valdes Rolf Blauberg med flest röster och som ersättare Kajsa Karlsson med näst mest röster. Under tiden för rösträkningen fortsatte plenum med ärendena 23 och 24. 23 Förslag till tid och plats för UK 2014 Tidpunkten för UK har varit föremål för diskussion. Beslutet från UK 2012 att ordna UK andra veckoslutet i februari drogs tillbaka eftersom det krockade med studentskrivningarna. Många församlingar upplever också kyndelsmässodagen som ofta infaller i månadsskiftet januarifebruari som en dålig tidpunkt för UK. Dessutom skulle det vara önskvärt att skolor med femperioders respektive sexperioders system skulle drabbas jämlikt av tidpunkten för UK. Efter utredningar om provveckornas tider år 2014 kom det fram att i Karis har de provvecka 28.1 4.2 2014 och där fungerar skolan med 5 veckors perioders system. Enligt uppgifter från Jakobstad, som har skolor som fungerar med sexperioders system skulle sista helgen i januari, eller helgen före passa bäst för UK.
Plenum röstade mellan alternativen 23-26.1.2014 och 6-9.2.2014. Förslaget att förlägga UK till Lärkkulla 23 26.1.2014 vann en stark majoritet och blev därmed UK:s beslut. Inga förslag på andra orter hade kommit in. 24 Val av arbetsgrupp för planeringen av UK 2014 Till arbetsgrupp för planeringen av UK 2014 föreslogs: Alexander Store (Nederetil församling) Kim Lindström (Lovisa svenska församling) Fredrika Sundén (Pernå församling) Johan Myrskog (Petrus församling) Måns Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling) Nicolina Grönroos (Borgå svenska domkyrkoförsamling) Richard Backman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) Didrik Svan (Sund-Vårdö församling) Kandidaterna presenterade sig varpå en sluten omröstning skedde. Under tiden för rösträkningen behandlades ärende 25. Till arbetsgruppen för UK 2014 valdes: Nicolina Grönroos, Johan Myrskog och Didrik Svahn. 25 Eventuella övriga ärenden Borgå stifts ombud i kyrkomötet samt ordförande i stiftsfullmäktige hade bjudits in för att bli informerade om UK:s beslut och diskussioner. Magnus Engblom, stiftsfullmäktige, och Åsa Westerlund, kyrkomötet, var på plats. Andreas Andersson (Matteus församling) ledde diskussion mellan dessa och UK:s ordförande och viceordförande. Han inledde med att läsa en hälsning från de kyrkomötesombud som inte kunde vara på plats. Hjälpledarfortbildning Westerlund lyfte fram att man pratar mycket om unga vuxna i kyrkomötet. Att förstärka bibelkunskapen Westerlund lyfte fram att församlingarna är huvudaktören. Sånger och psalmer är också en tradition som hör till den kristna traditonen. Gudstjänsten den mest vardagliga formen av bibelstudier, kyrkohandboken ger en treårig bibelkurs. Engblom menade att grunden för identitet och dialog mellan religioner och olika inriktningar bygger på kunskap om sin egen tro. Därför är det viktigt att det finns möjlighet att förkovra sig i bibeln. Gudstjänsten som bibelstudiemöjlighet är underskattad. Ungdomars psykiska illamående Engblom ansåg att diskussionen är viktig och att vi tar åt oss av den samt lyfte fram vardagsdiakonin som förebyggande av illamående. Westerlund gjorde skillnad mellan att vårda inom hälsovården och att stöda i vardagen. Vi kan inte alla vårda, men vi kan finnas till i vardagen och stöda. Att acceptera och se varandra. Vår vardag kan vara en oas som är kravlös. Vi behöver inte alltid gräva i hur våra vänner mår, utan ibland ställa frågan: Vem är du? istället för Hur mår du?. Vi behöver inte vårda, bara bjuda in vår nästa och då kan ett förtroende uppstå. Kyrkans roll är att vara en vuxen att gå till.
Termen kvinnopräst Westerlund ansåg att diskussionen i sig är viktig. Även om ämbetsfrågan är klar och öppen för bägge könen så är det lätt att bli sladdrig i vårt sätt att tala. Viktigt att upplysa pressen om UK:s ställningstagande. Engblom ansåg att diskussionen är viktig och att inom stiftets interna och externa kommunikation skall ordet kvinnopräst inte förekomma. Under den här punkten bad även Jona Granlund (Åbo svenska församling) om ordet, han tackade för sig eftersom det var hans sista år på UK. Även ledande branschsekreterare Stefan Myrskog (Kyrkans central för det svenska arbetet) uttalade sig, tackade för det ungdomarna gjort och för den stämning som rått under dagarna och riktade ett teologiskt budskap till alla unga. Det är inte du som skall bära Gud utan Gud bär dig. 26 Förhandlingarna avslutas Förhandlingarna vid Ungdomens kyrkodagar 2013 avslutades söndagen 27.1 kl. 10.30.
Mer bilder: Hela protokollet: