Under 2013-2015 kommer forskare från Stockholms och Göteborgs universitet undersöka detta i Biosfärområde Östra Vätterbranterna. Hur påverkar ersättningssystemen mängden träd i våra naturbetesmarker och hur påverkar detta i sin tur den biologiska mångfalden? Träd på betesmarker Effekter av ersättningssystem och skötsel på biologisk mångfald Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet Handledare: Regina Lindborg
Det japanska jordbrukslandskapet Traditionellt jordbrukslandskap (Satoyama) Modernt jordbrukslandskap 1963 2008
Det japanska jordbrukslandskapet 1963 2008
Foto: Jönköpings kommun
Träd påbetesmarker Varför? - EU:s regler - Svensk tradition - Fåstudier med fokus påartrikedom (*) Metod - Kärlväxtflora - Olika trädtäthet - Intervjuer Mål Ge svar påhur dagens jordbruksstöd påverkar biologiska och kulturella värden, vilket kan ligga till grund för fortsatt utveckling av ersättningsystemen från EU.
~ 15 juni 15 augusti Många betesmarker, många olika faktorer Samarbete!
Bakgrund Svenska naturbetesmarker har varit i fokus under lång tid på grund av deras höga biologiska och kulturella värden Dessa värden är till stor del knutet till traditionell lågintensiv hävd som kännetecknat dessa marker under århundraden. Enligt beslut från EU är denna typ av mosaikartade trädbärande betesmarker inte längre stödberättigade i lika stor utsträckning. Samtidigt är dessa hagmarker uppskattade inslag i landskapet för boende och besökare. I denna studie undersöker vi hur EUs ersättnings-regler kan komma att påverka biodiversiteten i de svenska trädbärande naturbetesmarkerna. Jungfru Marie nycklar Backsippa Metod Vi kommer att studera olika typer av naturbetesmarker som varierar från öppen betesmark till sluten betad skog. Vi kommer också att undersöka effekter på enskilda marker där brukaren idag räknar bort stora delar av betesmarken som har för hög densitet av träd för att få ersättning. Eftersom brukarnas roll i skötseln av betesmarken är central, kommer vi att göra intervjuer för att förstå hur ersättningssystemen kan påverka skötseln och viljan att fortsätta brukandet av betesmarkerna... Ersättningsystemens effekter kommer också att diskuteras med andra aktörer från länsstyrelsen, Jordbruksverket, LRF. Mål Vi hoppas med denna studie kunna ge svar på hur dagens jordbruks-stöd påverkar biologiska och kulturella värden, vilket kan ligga till grund för fortsatt utveckling av ersättningsystemen från EU. Ormrot Jungfrulin Flygfoto över byn Öland med många värdefulla trädbärande gräsmarker. Foto: Jönköpings kommun
Hur jobbar vi? Inom projektet Träd påbetesmarker kommer vi att undersöka: hur olika mängd träd påen betes-mark påverkar floran vilka arter som gynnas/missgynnas hur många och vilka arter som finns i betade respektive obetade delen av betesmarken effekter påbiologisk mångfald inom betesmarker med eller utan stöd hur brukarna uppfattar stödsystemen hur EUs ersättningssystem påverkar brukarnas beslut att sköta marken Restaurerad hamlingsmiljöi Lönnemålen. Foto: Simon Jonegård. Forskningsprojektet Träd påbetesmarker är ett samarbete mellan Stockholms och Göteborgs universitet och representanter för Östra Vätterbranternas biosfärsområde. Projektet finansieras av Forskningsrådet Formas. Kontakt Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se 070 749 66 20 Mattias Sandberg mattias.sandberg@geography.gu.se 073 150 47 67 www.ostravatterbranterna.se Träd på betesmarker Effekter av ersättningssystem och skötsel på biologisk mångfald Hur påverkar ersättningssystemen mängden träd i våra naturbetesmarker och hur påverkar detta i sin tur den biologiska mångfalden? Under 2013-2015 kommer forskare från Stockholms och Göteborgs universitet undersöka detta i Biosfärområde Östra Vätterbranterna.
Under 2013-2015 kommer forskare från Stockholms och Göteborgs universitet undersöka detta i Biosfärområde Östra Vätterbranterna. Hur påverkar ersättningssystemen mängden träd i våra naturbetesmarker och hur påverkar detta i sin tur den biologiska mångfalden? Träd på betesmarker Effekter av ersättningssystem och skötsel på biologisk mångfald Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet Handledare: Regina Lindborg