Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län
Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004 - en befolkningsundersökning med EQ-5D Anders Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län
Hälsorelaterad livskvalitet i Uppsala län 2004. Resultat från befolkninsundesökningen Liv och hälsa 2004 Författare: Anders Berglund, Inna Feldman Citera gärna men ange källan: Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län Kontaktinformation: Inna Feldman: inna.feldman@lul.se Anders Berglund: anders.l.berglund@akademiska.se www.lul.se/folkhälsa ISSN: 1652-9332 Tryck: Landstingstryckeriet, 2006
Förord Intresset för att ta reda på hur människor upplever sin hälsa har ökat kraftigt under det senaste decenniet. I ökad utsträckning önskar forskare och verksamhetsansvariga i hälso- och sjukvården ta reda på hur enskilda människor upplever sin hälsa. Detta sker till exempel inom kliniska prover som syftar till att fastställa vad en medicinsk åtgärd har för effekt på behandlade individer. En annan typ av studie där hälsomätning står i fokus är befolkningsundersökningar som ger en överblick av befolkningens hälsa vid undersökningstillfället. Livskvalitetsinstrument EQ-5D var inkluderat i enkäten vid Liv & hälsa 2004. Rapporten beskriver hälsorelaterad livskvalitet för Uppsala län som helhet samt för olika grupper i befolkningen, baserad på kön, åldrar, geografi, livsvillkor och levnadsvanor. Rapporten innehåller också en kortfattad beskrivning av livskvalitetsinstrumentet EQ-5D. Detta är en av flera rapporter som baseras på befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004, Landstingen i Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län samarbetar kring undersökningen. Undersökningsområdet sträcker sig således tvärs över Sverige, från norska gränsen till Östersjön. Regionen omfattar 55 kommuner med omkring 1 miljon invånare mellan 18 och 84 år. Ur denna grupp har ett slumpmässigt urval om drygt 68 000 personer gjorts. Drygt 43 000 har besvarat postenkäten, därav nästan 9 400 från Uppsala län. Denna rapport har tagits fram av Anders Berglund och Inna Feldman verksamma vid Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län. Tack till Kristina Burström och Clas Rehnberg från Enheten för Socialmedicin och Hälsoekonomi, Centrum för folkhälsa i Stockholms län landsting som gav oss inspiration. En utgångspunkt för denna rapport har varit metodiken från rapporten Hälsorelaterad livskvalitet i Stockholms län 2002 [6].
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1. INLEDNING... 1 1.1 Rapportens syfte... 1 1.2 Rapportens disposition... 1 2. LIVSKVALITETSVIKT EQ-5D... 2 3. MATERIAL OCH METOD... 3 3.1 Liv & Hälsa 2004 i Uppsala län... 3 3.2 Bakgrundsvariabler... 3 3.3 Hälsovariabler... 4 3.4 Livsvillkorsvariabler... 5 3.5 Variabler för levnadsvanor... 5 3.6 Livskvalitetsvariabler... 6 3.7 Dataanalyser... 6 4. RESULTAT... 7 4.1 Hela materialet 18 84 år... 7 4.1.1 Fördelning av analysvariabler... 7 4.1.2 Hälsorelaterad livskvalitet i hela materialet... 9 4.2 Bakgrundsvariabler och hälsorelaterad livskvalitet... 10 4.2.1 Kön och ålder... 10 4.2.2 Utbildningsnivå... 11 4.2.3 Sysselsättning... 13 4.2.4 Födelseland... 15 4.2.5 Kommun... 17 4.3 Hälsovariabler och hälsorelaterad livskvalitet... 19 4.3.1 Allmänt hälsotillstånd... 19 4.3.2 Psykiskt välbefinnande... 20 4.3.3 Långvarig sjukdom... 21 4.4 Livsvillkor och hälsorelaterad livskvalitet... 23 4.4.1 Kontantmarginal... 23 4.4.2 Löpande utgifter... 24 4.5 Levnadsvanor och hälsorelaterad livskvalitet... 26 4.5.1 Rökvanor... 26 4.5.2 Alkohol... 28 4.5.3 Övervikt... 29 4.5.4 Motionsvanor... 31 4.5.5 Samverkande effekter av motion, övervikt och rökning... 32 5. DISKUSSION OCH SLUTSATSER... 34 6. REFERENSER... 36 APPENDIX A... 37
Sammanfattning För att kunna fatta väl underbyggda politiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det av största vikt att veta hur befolkningen mår och lever. Självupplevd hälsorelaterade livskvalitet har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Det övergripande målet för Folkhälsopolicyn i Uppsala län är en god hälsa på lika villkor. Den goda hälsan har sin grund i individens känsla av att ha ett meningsfullt liv och av att leva i ett sammanhang där man kan möta vardagens utmaningar. En god hälsa på lika villkor står för ambitionen att utjämna de skillnader i hälsa som idag råder i vårt län. Detta innebär bland annat att utsatta/underprivilegierade individer/grupper/områden måste prioriteras vid fördelning av offentliga resurser. Syftet med föreliggande rapport är att studera befolkningens hälsorelaterade livskvalitet i Uppsala län 2004 genom livskvalitetsinstrumentet EQ-5D samt göra en djupare deskriptiv analys av de måttliga respektive svåra problemen för varje EQ-5D dimension i olika grupper av befolkningen. Livskvalitetsinstrumentet EQ-5D var inkluderat i befolkningsenkäten Liv & hälsa 2004. Med hjälp av det icke-sjukdomsspecifika livskvalitetsinstrumentet kan en person klassificera sin hälsa i fem dimensioner (rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet) på en tregradig skala (inga besvär, måttliga respektive svåra besvär). Dessa resultat vägs samman till en livskvalitetsvikt ((EQ-5D index ), som motsvarar en individs hälsotillstånd. Resultaten bygger på data från drygt 9 300 personer i åldern 18-84 år. Medelvärdet av livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) är högre för män (0,83) än kvinnor (0,79) i Uppsala län 2004. Detta stämmer ganska väl med faktum att kvinnor mår sämre generellt sätt. Mest problem rapporteras i dimension smärtor och besvär (drygt 40 procent för män och nästan 50 procent för kvinnor) följt av oro och nedstämdhet (ca 30 procent för män och närmare 40 procent för kvinnor). För både män och kvinnor är även andel svåra problem högst för dimensioner smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. Minst problem rapporteras av hygien, där måttliga och svåra problem ligger under 3 procent för både män och kvinnor. I dimension oro/nedstämdhet är andel måttliga och svåra problem högre bland kvinnor än för män. Det bör noteras att kvinnor mellan 18 24 år har högst andel måttliga och svåra problem. Resultaten visar att hälsorelaterad livskvalitet samvarieras med livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Utbildning, ekonomisk och social trygghet, födelseland avspeglas i varierande hälsorelaterad livskvalitet för olika grupper i samhället. Levnadsvanor så som rökning, hög alkoholkonsumtion, övervikt och motionsvanor påverkar ens hälsorelaterade livskvalitet. Resultaten varierar dock mellan olika dimensioner av hälsa. Rapporten kan ses som ett av underlagen vid uppföljning av hälsopolitiska mål. Framtida studier syftar till att använda hälsorelaterad livskvalitet med ett indexvärde för att kvalitetsjustera överlevnad, så kallade QALY vilka i sin tur kan länkas till kostnader för intervention samt möjliggör jämförelse mellan olika områden.
1. Inledning Begreppet livskvalitet kan ha många olika innebörder och någon allmängiltig definition finns inte. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet används ofta för att visa hur hälsostatus, till exempel, sjukdom eller funktionsnedsättning påverkar livskvaliteten. Gemensamt för kliniska prövningar, befolkningsstudier och hälsoekonomiska utvärderingar är att hälsorelaterad livskvalitet kan vara ett relevant mått. Direkta mätmetoder för att undersöka hälsorelaterad livskvalitet är ofta komplexa och svåra att använda. Därför har flera relativt enkla instrument i form av frågeformulär blivit allt vanligare. Ett av de vanligaste är SF-36 [2], ett annat EuroQol eller EQ-5D [1]. EQ-5D utvecklades med syfte att ta fram ett mycket enkelt frågeformulär som skulle kunna användas i såväl kliniska prövningar som befolkningsstudier samt att det skulle ge underlag för att beskriva individens hälsa i en siffra (indexvärde). Framställningen i denna rapport fokuseras på EQ-5D som beskriver hälsa i fem dimensioner och i tre allvarlighetsgrader. Värdering av allvarlighetsgraden i de fem dimensionerna uttrycks som ett samlat indexvärde eller livskvalitetsvikt. Det finns ett stort behov av att mäta självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet. Detta är viktigt, dels för att kunna följa hälsoutvecklingen i befolkningen, men även som underlag vid planering, prioritering och utvärdering av hälso- och sjukvården. Dessutom är hälsorelaterad livskvalitet en meningsfull indikator för folkhälsoarbete och hälsopolitik. Många av de viktigaste åtgärderna pågår inom andra sektorer än inom hälso- och sjukvården. Interventioner kan påverka flera hälsodindikatorer och det betyder att effekterna inte kan beskrivas bara i sjuk termer, till exempel i förändringar i förekomst av olika sjukdomar. Mätning av hälsorelaterad livskvalitet kan tillfredställa behov av att följa upp insatser både inom och utom hälso- och sjukvården som syftar till att främja hälsan och minska ojämlikhet i hälsa, det vill säga att följa upp de svenska nationella folkhälsomålen. I Uppsala läns landsting pågår ett utvecklingsarbete med att använda hälsorelaterad livskvalitetsmätning i den kliniska verksamheten. Detta är en viktig del i en hälsoorientering av hälso- och sjukvården och handlar om att stärka hälsoperspektivet i kärnverksamheterna. Data om hälsorelaterad livskvalitet på befolkningsnivå kan vara av stor nytta för bland annat vårdpersonal som en referensbas och ett stödverktyg. 1.1 Rapportens syfte Syftet med rapporten är att studera befolkningens hälsorelaterade livskvalitet i Uppsala län 2004 genom livskvalitetsinstrumentet EQ-5D samt att göra en djupare deskriptiv analys av de måttliga respektive svåra problem för varje EQ-5D dimension i olika grupper av befolkningen. Rapporten genererar en grund för uppföljning av hälsorelaterad livskvalitet samt en jämförelsebas för livskvalitetsmätning i klinisk verksamhet. 1.2 Rapportens disposition Rapporten inleds med en kort presentation av Liv & hälsa 2004 och syftet med rapporten. I nästa kapitel beskrivs livskvalitetsvikten EQ-5D. I det tredje kapitlet presenteras en mer detaljerad redovisning av Liv & Hälsa 2004, där även analysvariablerna i rapporten beskrivs noggrant. Det fjärde kapitlet presenterar resultat för hälsorelaterad livskvalitet med avseende på kön, ålder, utbildning, sysselsättning, födelseland, kommun, allmänt hälsotillstånd, psykiskt välbefinnande, långvarig sjukdom, kontantmarginal, löpande utgifter, rökvanor, berusningsdrickande, övervikt och motionsvanor. Variablerna är uppdelade i fyra kategorier, 1
bakgrundsvariabler, hälsovariabler, livsvillkorsvariabler och levnadsvanor. Samtliga resultat presenteras uppdelat efter kön. För resultaten i det fjärde kapitlet har några diagram lyfts fram och samtliga resultat finns beskrivna i tabellformat i Appendix A. För varje variabel finns det en tabell för EQ-5D index, antal observationer och standardavvikelse. Dessutom finns det en utförlig redovisning av de procentuella andelarna med måttliga respektive svåra problem för de fem EQ-5D dimensionerna för män och kvinnor. 2. Livskvalitetsvikt EQ-5D Ett allt mer vanligt sätt för att mäta hälsan i befolkningen är att använda sig av livskvalitetsinstrumentet EQ-5D (EuroQol). Mätinstrumentet EQ-5D är ett övergripande verktyg för att bedöma hälsorelaterad livskvalitet. Med hjälp av det icke-sjukdomsspecifika livskvalitetsinstrumentet kan en person klassificera sin hälsa i fem dimensioner, rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter (t.ex. arbete, studier, hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter), smärtor/besvär och oro/nedstämdhet, på en tregradig skala (inga, måttliga respektive svåra besvär). De tre svarsalternativen för varje dimension ger totalt 243 (3 5 ) kombinationer av ett specifikt hälsotillstånd. Dessa vägs samman till en livskvalitetsvikt (EQ- 5D index ) motsvarande personens hälsotillstånd. I nedanstående figur presenteras samtliga dimensioner och svarsalternativ: Markera genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så här ), vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd idag: Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter Jag har vissa problem med att klara av mina huvudsakliga aktiviteter Jag klarar inte av mina huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Oro/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd Figur 1. Det beskrivande frågeformuläret för livskvalitetsinstrumentet EQ-5D. Det finns olika metoder för att beräkna varje unikt hälsotillstånd, i den här rapporten har vi använt oss av resultat från en brittisk studie där man skattat värden på koefficienter genom den s.k. trade-off metoden [3]. Har en individ inga problem och är fullt frisk så är 2
livskvalitetsvikten 1,000 d.v.s. har svarat på det första svarsalternativet för varje dimension (11111). Den motsatta livskvalitetsvikten är -0,594 då man angett det tredje svarsalternativet för varje dimension (33333). Vid något eller några problem sjunker vikten med motsvarande värde på koefficienten beroende på dimension och grad. Exempelvis, en individ med hälsotillståndet 11122 skulle ha svarat som visas nedan på de fem frågorna. 1. Rörlighet Nivå 1 Jag går utan svårigheter 2. Hygien Nivå 1 Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning 3. Huvudsakliga aktiviteter Nivå 1 Jag klarar av mina huvudsakliga aktiviteter 4. Smärtor/besvär Nivå 2 Jag har måttliga smärtor eller besvär 5. Oro/nedstämdhet Nivå 2 Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Detta skulle motsvara en livskvalitetsvikt (EQ-5D index ) på 0,725 enligt den brittiska studien. I denna rapport bygger analyserna av hälsorelaterad livskvalitet på data från befolkningsundersökningen Liv & hälsa 2004 i Uppsala län, som inkluderar EQ-5D frågor [10]. EQ-5D har tidigare inkluderats i befolkningsundersökningar i Stockholms län, Östergötland, Kalmar, Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland, Skåne och Göteborgsregionen [6-9]. 3. Material och metod 3.1 Liv & Hälsa 2004 i Uppsala län Populationen i Uppsala län i åldrarna 18 84 år omfattade 229 480 personer år 2004. Ur dessa drogs ett oberoende slumpmässigt urval (OSU) med fördefinierade strata (strataindelning gjordes utifrån kön, ålder och geografiskt område) på den totala stickprovsstorleken 14 400, där urvalsstorleken betraktas som stor eller mycket stor. Undersökningen skickades ut postalt och man fick tillbaka 9 399 enkäter, alltså en svarsfrekvens på 65,3 procent. Kvinnor har högst svarsfrekvens (69,8 procent) medan män har en svarsfrekvens på 57,3 procent. Analyserna i denna rapport har alla EQ-5D som mätvariabel och vi har därmed exkluderat de enkäter där någon av de fem frågorna rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet inte var besvarade. Av totalt 9 399 enkäter togs 384 bort och det utgjorde ett internt bortfall på 4,1 procent. Resultatet av undersökningen presenteras för olika grupper, varav vissa grupper kan innehålla få individer och dessa resultat bör därför tolkas med extra försiktighet. 3.2 Bakgrundsvariabler Bakgrundsvariabler som används i rapporten är kön, ålder, utbildning, sysselsättning, födelseland samt kommun. Variabeln ålder är uppdelad i sju åldersgrupper och bygger på information om faktisk ålder vilken tillhandahålls av SCB på individnivå. Variabeln sysselsättning är uppdelat i följande grupper: förvärvsarbetare, studerande, arbetslösa, ålderspensionärer och förtidspensionärer, där informationen baseras på individers svar från Liv & Hälsa 2004. Utbildning är både registervariabel och insamlad från Liv & Hälsa 2004. Registret påfördes och tillhandahålls av SCB på individnivå. Åldersgruppen 75 84 år samt de som inte fanns med i utbildningsregistret påfördes i uppgifter från enkätundersökningen Liv & Hälsa 2004. Den är uppdelad i förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Födelseland avser från vilket land individen är född i, dessa kommer också från SCB-registret 3
på individnivå och är uppdelat i tre grupper, född i Sverige, född i övriga Norden, född utom Norden. Kommuner avser de sju kommuner som ingår i Uppsala län, Håbo, Älvkarleby, Knivsta, Tierp, Uppsala, Enköping och Östhammar. Bakgrundsvariabler Variabel Källa Värde Kön Register över totalbefolkningen, SCB - Män - Kvinnor Ålder Register över totalbefolkningen, SCB - 18-24 år - 25-34 år - 35-44 år - 45-54 år - 55-64 år - 65-74 år - 75-84 år Utbildning Utbildningsregistret + Liv & Hälsa 2004 - Förgymnasial utbildning för 75-84 åringar samt de som ej fanns - Gymnasial utbildning med i utbildningsregistret - Eftergymnasial utbildning Sysselsättning Liv & Hälsa 2004 - Arbetar - Studerande - Arbetslös - Ålderspensionerad - Förtidspensionerad Födelseland Register över totalbefolkningen, SCB - Född i Sverige - Född i övriga Norden - Född utom Norden Kommun Påförd från register - Håbo - Älvkarleby - Knivsta - Tierp - Uppsala - Enköping - Östhammar Tabell 1. Bakgrundsvariabler som används i rapporten. 3.3 Hälsovariabler De hälsovariabler som används i rapporten är allmänt hälsotillstånd, psykiskt välbefinnande och långvarig sjukdom. Frågan om det allmänna hälsotillståndet och livskvalitetsinstrumentet EQ-5D avser att mäta samma sak, men allmänt hälsotillstånd är ett mer generellt mått då man för EQ-5D kan gå in och studera specifika dimensioner i hälsan, exempelvis oro/nedstämdhet. Frågan om långvarig sjukdom ställs direkt i enkäten, och avser att mäta de som haft en sjukdom längre än 6 månader, bestående av besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem. Psykiskt välbefinnande bedöms utifrån individens svar på 12 frågor från Liv & hälsa 2004 angående psykiska problem och livskvalitet (fr.47-58) [4], [10]. 4
Hälsovariabler Variabel Källa Värde Allmänt hälsotillstånd Liv & Hälsa 2004 - Bra - Varken bra eller dåligt - Dåligt Psykiskt välbefinnande Liv & Hälsa 2004 - Ej nedsatt - Nedsatt Långvarig sjukdom Liv & Hälsa 2004 - Långvarigt sjuk - Ej långvarigt sjuk Tabell 2. Hälsovariabler som används i rapporten 3.4 Livsvillkorsvariabler Med livsvillkor avser man att förklara en individs levnadsförhållanden, bland annat ekonomisk trygghet. Att ha en kontantmarginal vid oförutsedda utgifter och möjlighet att klara löpande utgifter är ett mått på ekonomisk trygghet. Variabeln kontantmarginal svarar på frågan om man plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där man på en vecka måste ordna fram 20 000 kronor. Variabel löpande utgifter beskriver om individen haft problem under de 12 senaste månaderna att betala sina löpande utgifter så som hyra, el, telefon etc. Variablerna kontantmarginal och löpande utgifter bygger både på svar från Liv & hälsa 2004. Livsvillkorsvariabler Variabel Källa Värde Kontantmarginal Liv & Hälsa 2004 - Har en kontantmarginal - Har Ej en kontantmarginal Löpande utgifter Liv & Hälsa 2004 - Nej - Ja, 1 månad - Ja, 2 månader - Ja, 3-5 månader - Ja, 6-12 månader Tabell 3. Livsvillkorsvariabler som används i rapporten. 3.5 Variabler för levnadsvanor Levnadsvanor så som rökning, alkoholkonsumtion, övervikt och motionsvanor påverkar individers livskvalitet. Rökvanor och motionsvanor är variabler som bygger på svar från Liv & Hälsa 2004. Variabeln berusningsdrickande bygger på en sammanställning av tre frågor från Liv & Hälsa 2004. Utifrån hälsoenkätens frågor om vikt och längd är BMI (Body Mass Index) beräknat för varje individ där individer med ett BMI över 30 klassificeras som kraftigt överviktiga eller feta. 5
Levnadsvanor Variabel Källa Värde Rökvanor Liv & Hälsa 2004 - Nej, jag har aldrig vanerökt - Nej, har slutat röka - Ja, jag röker någon gång ibland - Ja, ja röker dagligen Berusningsdrickande Liv & Hälsa 2004-1 gång/månad eller mindre - 2-3 ggr/månad eller mer Övervikt Liv & Hälsa 2004 - Ej kraftig övervikt - Kraftig övervikt Motionsvanor Liv & Hälsa 2004 - Lite motion - Måttlig motion - Måttlig regelbunden motion - Regelbunden motion eller träning Tabell 4. Variabler som beskriver levnadsvanorna i rapporten. 3.6 Livskvalitetsvariabler De livskvalitetsvariabler som rapporten bygger på är EQ-5D dimensioner samt EQ-5D livskvalitetsindex. EQ-5D är uppdelat i fem dimensioner, rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet. För varje dimension finns tre svarsalternativ inga, måttliga respektive svåra problem. Livskvalitetsindex (EQ-5D index ) avser att beskriva svaren ifrån EQ-5D dimensionerna beräknat som ett index mellan -0,594 1 [5]. Livskvalitetsinstrument Variabel Källa Dimension Värde EQ-5D dimension Liv & Hälsa 2004 - Rörlighet - Inga problem - Måttliga problem - Svåra problem - Hygien - Se Rörlighet - Huvudsakliga aktiviteter - Se Rörlighet - Smärtor/besvär - Se Rörlighet - Oro/nedstämdhet - Se Rörlighet EQ-5D index Beräkningar utifrån - Index mellan -0.594-1 EQ-5D dimensionerna Tabell 5. De livskvalitetsrelaterade variabler som används i rapporten 3.7 Dataanalyser För livskvalitetsvikt (EQ-5D index ) presenteras medelvärdet, antal observationer som används, samt medelvärdets standardavvikelse. Analyser och databearbetning har utförts i version 13 och 14 av statistikprogrammet SPSS. Samtliga resultat i rapporten presenteras separat för män och kvinnor. Information om analysvariablerna finns presenterade tidigare i avsnittet (Tabell 1 5). 6
4. Resultat 4.1 Hela materialet 18 84 år 4.1.1 Fördelning av analysvariabler I följande rapport används 9015 individer för att analysera EQ-5D dimensionerna samt ett beräknat EQ-5D index. Andelen kvinnor i undersökningen är något högre (53,5 procent) än andelen män (46,5 procent). Totalt är medelåldern 53,6 år, för männen var den 55,0 år och för kvinnorna något lägre 52,3 år. Andel inom utbildning är jämnt fördelad mellan könen, ca 27 procent har en förgymnasial utbildning, 36 procent har gymnasial utbildning och 36 procent har någon form av eftergymnasial utbildning. Majoriteten inom variabeln sysselsättning är förvärvsarbetare 49 procent, där ca 51 procent är män och 47 procent kvinnor. Vidare är de ålderspensionerade drygt 33 procent och övriga kategorier mellan 3 7 procent. Andelen födda i Sverige är nästan 89 procent medan födda i övriga Norden är 4 procent och de födda utanför Norden är 7 procent. Andelen män och kvinnor är jämnt fördelad i kommunerna men det skiljer sig mellan kommunerna. Andelen män och kvinnor från Uppsala kommun är 60 procent av länets befolkning, medan övriga kommuner har en genomsnittlig andel på 6 7 procent 18-84 år Variabel Totalt Män Kvinnor % % % Kön - 46,5 53,5 Utbildning Förgymnasial utbildning 27,4 28,7 26,4 Gymnasial utbildning 36,2 36,4 36,1 Eftergymnasial utbildning 36,3 35,0 37,5 Sysselsättning Arbetare 49,2 51,4 47,3 Studerande 5,9 4,0 7,5 Arbetslös 3,4 3,1 3,6 Ålderspensionerad 32,6 35,4 30,1 Förtidspensionerad 4,4 3,3 5,4 Födelseland Född i Sverige 88,6 88,9 88,3 Född i övriga Norden 4,2 3,7 4,6 Född utom Norden 7,2 7,4 7,1 Kommun Håbo 6,7 6,6 6,8 Älvkarleby 6,3 6,3 6,3 Knivsta 6,7 6,8 6,7 Tierp 6,8 6,8 6,9 Uppsala 60,0 59,8 60,1 Enköping 6,8 7,0 6,7 Östhammar 6,7 6,8 6,7 Medelålder 53,6 55,0 52,3 Tabell 6. Bakgrundsvariabler uppdelat efter andelar (%) män och kvinnor samt medelålder, 18 84 år, Uppsala län 2004. För variabeln allmänt hälsotillstånd är det 70 procent av de tillfrågade som svarar att de mår bra. Av individer som varken mår bra eller dåligt är det 21 procent av männen och närmare 23 7
procent kvinnor. Lägst andel har de som svarat dåligt, där andel män är 7 procent och kvinnor är 8 procent. Av de individer som har ett nedsatt psykiskt välbefinnande är det 13 procent män och 21 procent kvinnor. Vidare är det totalt 32 procent av de svarade som har en långvarig sjukdom. Det är 16 procent män och 24 procent kvinnor som saknar en kontantmarginal. Problem med löpande utgifter är grupperad efter antal månader, där 5 procent har problem 1 månad, 4 procent har problem i 2 månader, 3 procent har problem i 3 5 månader och 3 procent som har problem i 6-12 månader. 18-84 år Variabel Totalt Män Kvinnor % % % Allmänt hälsotillstånd Bra 70,4 71,6 69,2 Varken bra eller dåligt 21,9 21,0 22,6 Dåligt 7,7 7,4 8,2 Psykiskt välbefinnande Ej nedsatt 83,0 87,4 79,1 Nedsatt 17,0 12,6 20,9 Långvarig sjukdom Långvarigt sjuk 32,5 31,4 33,5 Ej långvarigt sjuk 67,5 68,6 66,5 Kontantmarginal Har en kontantmarginal 79,6 83,9 75,8 Har Ej en kontantmarginal 20,4 16,1 24,2 Löpande utgifter Nej 86,0 87,4 84,8 Ja, 1 månad 4,8 4,6 5,0 Ja, 2 månader 3,5 3,1 3,8 Ja, 3-5 månader 3,0 2,4 3,5 Ja, 6-12 månader 2,7 2,5 2,9 Rökvanor Nej, jag har aldrig vanerökt 53,9 49,7 57,5 Nej, jag har slutat röka 27,0 32,1 22,7 Ja, jag röker någon gång ibland 6,5 6,9 6,1 Ja, jag röker dagligen 12,6 11,2 13,8 Berusningsdrickande 1 gång/månad eller mindre 90,5 87,6 93,3 2-3 ggr/månad eller mer 9,5 12,4 6,7 Övervikt Ej kraftig övervikt 87,8 87,9 87,7 Kraftig övervikt 12,2 12,1 12,3 Motionsvanor Lite motion 17,4 18,5 16,4 Måttlig motion 44,2 41,6 46,6 Måttlig regelbunden motion 25,7 26,3 25,0 Regelbunden motion eller träning 12,7 13,6 12,0 Tabell 7. Analysvariabler uppdelade i andelar (%) män och kvinnor, 18 84 år, Uppsala län 2004. I variabeln rökvanor är det 32 procent av männen och 23 procent av kvinnorna som har slutat att röka. Totalt är det 7 procent som röker någon gång ibland och 13 procent som röker dagligen. Det är 10 procent av män och kvinnor i undersökningen som är berusade av alkohol 2-3 gånger eller mer per månad. Totalt är det även 12 procent i undersökningen som har fetma/kraftig övervikt. Motionsvanor påverkar hälsan och det är 17 procent som motionerar lite, 44 procent som motionerar måttligt, 26 procent som utför måttlig regelbunden motion och 13 procent som utför regelbunden motion eller träning. 8
4.1.2 Hälsorelaterad livskvalitet i hela materialet En inledande beskrivning av livskvaliteten i Uppsala län 2004 visas i Diagram 1, vilken avser att beskriva andel män och kvinnor av befolkningen i åldrarna 18 84 år som har måttliga respektive svåra problem för respektive EQ-5D dimension. De dimensioner där befolkningen har störst andel problem är smärtor/besvär (drygt 46 procent för män och nästan 53 procent för kvinnor) och oro/nedstämdhet (ca 30 procent för män och närmare 40 procent för kvinnor). Minst problem rapporteras för hygien, där andel problem är under 3 procent för både män och kvinnor. 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Män Smärtor / Besvär Oro / Nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Kvinnor Smärtor / Besvär Oro / Nedstämdhet Diagram 1. Andel (%) av befolkningen med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension, män respektive kvinnor, 18 84 år, Uppsala län 2004. I Diagram 2 är livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) beräknat från de fem ovanstående dimensionerna, uppdelat efter kön, i åldrarna 18 84 år. Detta är ett generellt mått på livskvalitet, där medelvärdet av livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) är högre för män (0,83) än kvinnor (0,79). EQ-5D index 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Män Kvinnor Diagram 2. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), män respektive kvinnor 18 84 år, Uppsala län, 2004. 9
4.2 Bakgrundsvariabler och hälsorelaterad livskvalitet 4.2.1 Kön och ålder I följande avsnitt diskuteras hälsorelaterad livskvalitet med avseende på ålder. Medelvärdet för livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) sjunker i takt med stigande ålder. Trenden illustreras i Diagram 3, men att det är marginella skillnader. För den yngsta åldersgruppen 18 24 år ligger EQ- 5D index över 0,85 för både män och kvinnor medan för den äldsta gruppen 75 84 år så har män ett värde på ungefär 0,75 och kvinnor 0,69. Vid jämförelse mellan könen så styrker detta diagram tidigare påstående om att kvinnor har ett lägre genomsnittligt EQ-5D index. 1,00 0,90 EQ-5D index 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Män Kvinnor Diagram 3. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), män respektive kvinnor per åldersgrupp, Uppsala län 2004. Resultatet från EQ-5D index överensstämmer bra med dimensionen smärtor och besvär. Enligt Diagram 4 så ökar de totala problemen av smärtor och besvär för både män och kvinnor vid stigande ålder. Män i åldern 25 34 år har den lägsta andelen med måttliga eller svåra problem (under 30 procent), medan den lägsta andelen med måttliga eller svåra problem hos kvinnor finns i åldern 18 24 år (under 30 procent). För både män och kvinnor är det individer mellan 75 84 år som har störst andel problem, 72 respektive 76 procent. Störst andel svåra problem av smärtor och besvär är det för män i åldersgruppen 35 84 år och kvinnor i åldrarna 55-64 respektive 75 84 år. 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Män Kvinnor Diagram 4. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen smärtor/besvär per åldersgrupp, Uppsala län 2004. 10
Tidigare resultat visar att livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) sjunker och andelen med problem av smärtor och besvär ökar med ökande ålder. Detta mönster finns inte hos män respektive kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen oro och nedstämdhet enligt Diagram 5. För de sju åldersgrupperna skiljer sig de totala problemen av oro och nedstämdhet för män. Åldersgruppen med högst andel måttliga problem är de mellan 18 24 år (31 procent) och män med lägst andel måttliga problem är de i åldrarna 75 84 år (24 procent). Även de med störst andel svåra problem finns bland män som är mellan 18 och 24 år (5 procent). Män mellan 65 74 år är de som i lägst utsträckning rapporterar svåra problem av oro och nedstämdhet (under 1 procent). För kvinnor skiljer sig mönstret med andel måttliga respektive svåra problem av oro och nedstämdhet. Generellt ligger andelen måttliga problem 10 15 procentenheter högre för kvinnor än män i undersökningen. De kvinnor med högst andel måttliga problem är de mellan 18 24 år (runt 46 procent), men det finns inte en klar nedåtgående trend utan den grupp som har näst högst andel problem är de äldsta kvinnorna i enkätundersökningen, 75 84 år (40 procent). För kvinnor med svåra problem finns det ingen åldersgrupp som utmärker sig utan det är relativt jämnt fördelat mellan åldrarna, ungefär 3-4 procent i varje åldersgrupp har svåra problem av oro och nedstämdhet. 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 Män Kvinnor Diagram 5. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen oro/nedstämdhet per åldersgrupp, Uppsala län 2004. För fullständiga EQ-5D resultat i tabellformat uppdelat efter kön och ålder, se Appendix A. 4.2.2 Utbildningsnivå I detta avsnitt beskrivs skillnader i livskvalitet med avseende på utbildningsnivå. Diagram 6 beskriver livskvalitetsvikten uppdelat efter kön och utbildning i åldrarna 18 84 år. Resultaten visar att det finns skillnad mellan kvinnor och män på respektive utbildningsnivå. Personer med eftergymnasial utbildning så som högskola/universitet har ett allmänt högre EQ-5D index (0,87 för män och 0,84 för kvinnor) än individer utan varken gymnasie- eller högskolekompetens. 11
1,00 0,90 0,80 0,70 EQ-5D index 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Män Kvinnor Diagram 6. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), uppdelat efter kön och utbildning, 18 84 år, Uppsala län 2004. I nedanstående diagram (Diagram 7) presenteras andel män i åldrarna 18 84 år med måttliga respektive svåra problem för samtliga dimensioner och utbildningsnivåer. För samtliga utbildningsnivåer är smärtor och besvär den variabel som män beskriver sig ha störst andel måttliga respektive svåra problem med. Hygien är den dimension med lägst andel måttliga eller svåra problem och påverkas inte märkbart av en högre utbildningsnivå. 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% 60% Procent 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Sm ärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Sm ärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Sm ärtor/besvär Oro/nedstämdhet Diagram 7. Andel (%) män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och utbildningsnivå, 18 84 år, Uppsala län 2004. I nästa diagram (Diagram 8) beskrivs andel kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och utbildningsnivå. Andel kvinnor med måttliga respektive svåra problem har precis som för män en sjunkande trend vid en högre utbildningsnivå. Den dimension som påverkas mest är rörlighet där andel måttliga problem är nästan tre gånger så hög för de med enbart förgymnasial utbildning jämfört med de som har eftergymnasial utbildning. 12
100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Diagram 8. Andel (%) kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och utbildningsnivå, 18 84 år, Uppsala län 2004. 4.2.3 Sysselsättning Socioekonomiska förhållanden som sysselsättning påverkar en individs hälsorelaterade livskvalitet. I detta avsnitt presenteras skillnader i livskvalitet med avseende på sysselsättning. De män och kvinnor som arbetar och studerar har högsta värden på livskvalitetsvikt (EQ- 5D index ) (Diagram 9). Den grupp med lägst EQ-5D index för män och kvinnor är de som uppbär någon sorts sjuk- eller aktivitetsersättning, d.v.s. de som är förtidspensionärer (0,52 för män och 0,49 för kvinnor). Förtidspensionen kan bero på någon av de fem dimensionerna, så som rörlighet eller smärtor och besvär vilket kan förklara det låga medelvärdet. I övrigt är det relativt jämnt mellan grupperna, de som arbetar eller studerar har högst EQ-5D index, arbetslösa och ålderspensionärer ligger något lägre och förtidspensionärer har den lägsta livskvalitetsvikten. 1,00 0,90 EQ-5D index 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Män Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Kvinnor Diagram 9. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), uppdelat efter kön och sysselsättning, 18 84 år, Uppsala län 2004. 13
I Diagram 10, 11 och 12 beskrivs andelen män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för dimensionerna rörlighet, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet per sysselsättningsgrupp för åldrarna 18 84 år. De totala problemen av rörlighet är relativt lågt för män och kvinnor som arbetar eller studerar enligt Diagram 10. Män och kvinnor som är förtidspensionärer har störst andel total problem, 41 respektive 47 procent. Procent 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Män Måttliga problem Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Kvinnor Svåra problem Diagram 10. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen rörlighet per sysselsättningsgrupp, 18 84 år, Uppsala län 2004. Andel män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem av smärtor och besvär följer ett liknande mönster som problem med rörlighet enligt Diagram 11. De män och kvinnor med störst andel problem är de som är ålders- och förtidspensionärer (83 respektive 87 procent). De män och kvinnor med lägst andel med smärta/besvär är de som studerar (ungefär 30 procent), medan det hos dem som arbetar är det drygt 40 procent av männen och närmare 50 procent av kvinnorna som har problem. 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Män Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Kvinnor Diagram 11. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen smärtor/besvär per sysselsättningsgrupp, 18 84 år, Uppsala län 2004. Måttliga respektive svåra problem av oro och nedstämdhet är mer jämnt fördelade mellan grupperna, de med störst andel problem är förtidspensionärer (57 procent för män och 70 procent för kvinnor) enligt Diagram 12. De med lägst andel problem är de som arbetar eller är ålderspensionärer (25 procent för män och 35-39 procent för kvinnor). 14
100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Män Arbetar Studerande Arbetslös Ålderspensionerad Förtidspensionerad Kvinnor Diagram 12. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen oro/nedstämdhet per sysselsättningsgrupp, 18 84 år, Uppsala län 2004. Den grupp som har störst problem är förtidspensionärer, där andel måttliga respektive svåra problem för de tre hälsotillstånden är högre än övriga grupper för både män och kvinnor i Uppsala län 2004. Till skillnad från övriga grupper så har de en hög andel svåra problem i dimensionen smärtor och besvär, ungefär 25 30 procent, vilka för övriga sysselsättningsgrupper nästan är obefintliga. För fullständiga EQ-5D resultat i tabellformat uppdelat efter kön och sysselsättning, se Appendix A. 4.2.4 Födelseland Den här rapporten belyser många socioekonomiska faktorer som påverkar en individs hälsorelaterade livskvalitet. Därför är det även intressant att studera hur födelseland påverkar en individs hälsotillstånd. I Diagram 13 delas livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) upp mellan födelseland och kön i åldrarna 18 84 år. De som är födda i Sverige har ett högre EQ-5D index än de som är födda i övriga Norden respektive utanför Norden. För män och kvinnor födda i övriga Norden respektive utanför Norden är EQ-5D index nästan detsamma. EQ-5D index 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Född i Sverige Född i övriga Norden Född utom Norden Född i Sverige Född i övriga Norden Född utom Norden Män Kvinnor Diagram 13. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), uppdelat efter kön och födelseland, 18 84 år, Uppsala län 2004. 15
Diagram 14 belyser andel män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D- dimension och födelseland, 18 84 år. Det finns tydliga skillnader med avseende på födelseland i andel måttliga respektive svåra problem för samtliga dimensioner. Män födda i Sverige har lägst andel måttliga respektive svåra problem medan de födda i övriga och utanför Norden har störst andelar problem. Det bör uppmärksammas att över 40 procent av de män som är födda utanför Norden har måttliga problem av oro och nedstämdhet, vilket är avsevärt högre än de övriga grupperna (25 26 procent för män födda i Sverige respektive 27 28 procent för män födda i övriga Norden). 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Född i Sverige Född i övriga Norden Född utom Norden Diagram 14. Andel (%) män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och födelseland, 18 84 år, Uppsala län 2004. I Diagram 15 beskrivs andel kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5Ddimension och födelseland, 18 84 år. Det finns skillnader beroende på var man är född, de med lägst andel problem i alla dimensioner är kvinnor som är födda i Sverige. Mönstret mellan födda i övriga Norden och utanför Norden är inte lika tydligt. Kvinnor födda i övriga Norden är de med högst andel problem av smärtor och besvär (över 63 procent). 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Född i Sverige Född i Övriga Norden Född utom Norden Diagram 15. Andel (%) kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och födelseland, 18 84 år, Uppsala län 2004. 16
4.2.5 Kommun Uppsala län är uppdelat i sju kommuner, Håbo, Älvkarleby, Knivsta, Tierp, Uppsala, Enköping och Östhammar. I Diagram 16 beskrivs livskvalitetsvikten (EQ-5D index ), uppdelat efter kön och kommun, 18 84 år. Diagrammet visar att fördelningen är jämn över kommunerna. 1,00 0,90 0,80 0,70 EQ-5D index 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Män Kvinnor Diagram 16. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), uppdelat efter kön och kommun, 18 84 år, Uppsala län 2004. Diagram 17 berör dimension rörlighet för män och kvinnor i åldrarna 18 84 år. Knivsta är den kommun med lägst andel problem för både män och kvinnor (8 respektive 10 procent). Det skiljer sig mellan könen, för män är det störst andel problem i Östhammar (16 procent) medan för kvinnor är det i Enköping (18 procent). 25% Måttliga problem Svåra problem 20% Procent 15% 10% 5% 0% Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Män Kvinnor Diagram 17. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen rörlighet per kommun, 18 84 år, Uppsala län 2004. Problem med huvudsakliga aktiviteter är ojämnt fördelad mellan könen och de sju kommunerna. Av Diagram 18 framgår att män i Håbo har högst andel problem (ca 15 procent) medan bland kvinnor i samma kommun är det ungefär 12 procent med problem. Kvinnor i Enköping, Tierp och Östhammar är de med störst andel måttliga eller svåra problem med 17
huvudsakliga aktiviteter, närmare 16 procent. 25% Måttliga problem Svåra problem 20% Procent 15% 10% 5% 0% Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Män Kvinnor Diagram 18. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen huvudsakliga aktiviteter per kommun, 18 84 år, Uppsala län 2004. Andel problem av oro och nedstämdhet (Diagram 19) är högre än de övriga dimensionerna för de flesta kommuner i Uppsala län. Kvinnor har en högre andel problem av oro och nedstämdhet än män bland kommunerna och Tierp är den kommun där kvinnor har störst andel problem (45 procent). I Håbo kommun har män högst andel problem av oro och nedstämdhet (33 procent). Lägst andel problem för män finns i Östhammar och Älvkarleby och för kvinnor i Knivsta kommun. 50% 45% Måttliga problem Svåra problem 40% 35% Procent 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Håbo Älvkarleby Knivsta Tierp Uppsala Enköping Östhammar Män Kvinnor Diagram 19. Andel (%) män och kvinnor med måttliga respektive svåra problem för EQ-5D dimensionen oro/nedstämdhet och per kommun, 18 84 år, Uppsala län 2004. En sammanfattning av dessa diagram visar att Knivsta är den kommun där man har högst livskvalitet, man har en hög livskvalitetsvikt (EQ-5D index ) och låg andel av måttliga respektive svåra problem av rörlighet, huvudsakliga aktiviteter och oro/nedstämdhet för män och kvinnor i åldrarna 18 84 år. Tierp är den kommun där man har högst andel problem och således den lägsta livskvalitetsvikten i Uppsala län 2004. För fullständiga EQ-5D resultat i tabellformat uppdelat efter kommun och kön, se Appendix A. 18
4.3 Hälsovariabler och hälsorelaterad livskvalitet 4.3.1 Allmänt hälsotillstånd Det finns ett tydligt samband mellan det allmänna hälsotillståndet och livskvalitetsvikten EQ- 5D. Men frågan om det allmänna hälsotillståndet är mer generell, vid EQ-5D kan man göra en djupare analys, där man kan gå in på ett specifikt hälsotillstånd (olika dimensioner). Diagram 20, uppdelat efter kön och det allmänna hälsotillståndet bekräftar att livskvalitetsvikten (EQ- 5D index ) följer det allmänna hälsotillståndet väl. De som mår bra har även en hög livskvalitetsvikt medan de som mår dåligt har ett lågt EQ-5D index. 1,00 0,90 0,80 EQ-5D index 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Män Kvinnor Diagram 20. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), män respektive kvinnor uppdelat efter allmänt hälsotillstånd, 18 84 år, Uppsala län 2004. I Diagram 21 beskrivs andel män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och allmänt hälsotillstånd, 18 84 år. Ett liknande mönster som vid livskvalitetsvikten syns även mellan dimensioner och det allmänna hälsotillståndet. De män som svarat att de mår bra har även lägre andel måttliga respektive svåra problem än de som varken mår bra eller dåligt bland de fem dimensionerna. Det bör uppmärksammas att andel problem av smärtor/besvär är hög (80 procent) för denna kategori. Män med dåligt hälsotillstånd har störst andel problem, speciellt problem med smärtor och besvär som uppgår till 91 procent. Procent 100% 90% Måttliga problem Svåra problem 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Diagram 21. Andel (%) män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och allmänt hälsotillstånd, 18 84 år, Uppsala län 2004. Diagram 22 beskriver andel kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och allmänt hälsotillstånd, 18 84 år. Kvinnor som svarat att de har ett bra allmänt 19
hälsotillstånd har även låg andel med måttliga respektive svåra problem för samtliga dimensioner. Kvinnor som varken mår bra eller dåligt har högre andel problem, speciellt för smärtor/besvär (83 procent) och oro/nedstämdhet (65 procent). Kvinnor med ett dåligt hälsotillstånd har högst andel måttliga respektive svåra problem. Total andel problem av smärtor och besvär uppgår till över 94 procent. 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Bra Varken bra eller dåligt Dåligt Smärtor/besvär Oro/nedstämdhet Diagram 22. Andel (%) kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och allmänt hälsotillstånd, 18 84 år, Uppsala län 2004. I jämförelse mellan män och kvinnor finns det ett liknande mönster med avseende på allmänt hälsotillstånd. Den dimension som skiljer sig mest mellan män och kvinnor är oro och nedstämdhet, av dem som svarat att de varken mår bra eller dåligt. För kvinnor uppnår de måttliga problemen till över 60 procent och för män strax under 50 procent. 4.3.2 Psykiskt välbefinnande Ett nedsatt psykiskt välbefinnande påverkar livskvaliteten negativt, de män och kvinnor med nedsatt psykisk hälsa har även ett lägre genomsnittligt livskvalitetsvikt (EQ-5D index ) än de utan nedsatt psykisk hälsa visar Diagram 23. 1,00 0,90 0,80 EQ-5D index 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 Ej nedsatt Nedsatt Ej nedsatt Nedsatt Män Kvinnor Diagram 23. Livskvalitetsvikt EQ-5D index (medelvärde), män respektive kvinnor uppdelat efter psykiskt välbefinnande, 18 84 år, Uppsala län 2004. Vidare illustreras det i Diagram 24 att det finns skillnader mellan dimensioner för män med olika psykiskt hälsa. För män är det rörlighet, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet där andelar totala problem ökar mest vid ett nedsatt psykiskt välbefinnande. 20
Hygien påverkas inte nämnvärt av psykisk ohälsa. Vid nedsatt psykisk hälsa så ökar andel problem mest av smärtor/besvär (65 procent) och oro/nedstämdhet (ca 78 procent). 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor / besvär Oro / nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor / besvär Oro / nedstämdhet Ej nedsatt Nedsatt Diagram 24.Andel (%) män med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension och psykiskt välbefinnande, 18 84 år, Uppsala län 2004. I Diagram 25 presenteras skillnader mellan kvinnor efter psykiskt välbefinnande per EQ-5D dimension. Precis som för män i Uppsala län är det andel med problem av rörlighet, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär och oro/nedstämdhet som ökar mest vid en nedsatt psykiskt hälsa. De svåra problemen syns mest i dimensionerna smärtor/besvär (ca 10 procent) och oro/nedstämdhet (ca 10 procent). Den dimension som påverkas minst av psykisk ohälsa är hygien där andel måttliga respektive svåra problemen ligger under 5 procent. 100% 90% 80% 70% Måttliga problem Svåra problem Procent 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor / besvär Oro / nedstämdhet Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor / besvär Oro / nedstämdhet Ej nedsatt Nedsatt Diagram 25. Andel (%) kvinnor med måttliga respektive svåra problem per EQ-5D dimension uppdelat efter psykiskt välbefinnande, 18 84 år, Uppsala län 2004. 4.3.3 Långvarig sjukdom En långvarig sjukdom kan påverka individers liv avsevärt och även skapa ett sämre välbefinnande i många avseenden. I detta avsnitt presenteras skillnader i livskvalitet med avseende på om man har en långvarig sjukdom. Livskvalitetsvikten (EQ-5D index ) är betydligt lägre för män och kvinnor som har haft någon långvarig sjukdom de 12 senaste månaderna i Uppsala län än de som inte haft några problem, enligt Diagram 26. 21