13-14 oktober 2015 Samverkanskonferens Sammanställning Sus Jonsson Finsam

Relevanta dokument
Finansiell samordning

Mottganingsteamets uppdrag

Datum BIRGITTA FRIBERG, PROCESSLEDARE KARIN RANGIN, FÖRBUNDSSAMORDNARE FINSAM LOMMA KÄVLINGE

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Inriktningsbeslut om att ingå finansiell samordning i Stockholm (inrättande av samordningsförbund)

26-27 oktober 2016 Samverkanskonferens VB Sammanställning Sus Jonsson Finsam

Tjänsteskrivelse TJÄNSTESKRIVELSE

Fastställd av styrelsen den 15 december 2017

EVI En Väg in. Vår samverkansplattform

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Fastställd av styrelsen den 27 november 2018

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Verksamhetsplan och budget 2017 Samordningsförbund Ånge

Sammanställning över utvärdering av MYSAMworkshop Bollnäs nov 2015

Samordningsförbundet Umeå

KARTLÄGGNING AV SAMVERKAN mellan parterna i Finnvedens Samordningsförbund

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

Överenskommelse om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet, Samordningsförbundet i Karlskoga/Degerfors i Örebro län

Utvärdering Projekt Vägen

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Verksamhetsplan 2017 Samordningsförbund Gävleborg

Trafikkontoret. Sammanställning av fyra arbetsmöten angående trafiksäkerhetsåtgärder för Enskedevägen, Herrhagsvägen och Lingvägen

PROGRAM Lokal ägardialog 20 oktober 2016 kl Nedansiljans samordningsförbund (Finsam)

VÄLFÄRD I ÖRNSKÖLDSVIK TILLSAMMANS

Roll, Mål & Sammanhang

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Deltagare i samverkan

Handlingsplan för Mysam Gävle

Inledning och sammanfattning av Stockholmsmodellen

Extern medbedömning av samverkan Presentation av delrapport Styrelsen - Norra Västmanlands Samordningsförbund

Konsten att vara koordinator i samverkan

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN. Samordnare av Samverkansteam. Rehabkoordinator.

Samordningsförbundet Umeå

Utvecklingsarbete Samverkan i Örebro kommun för barn och unga

Sammanfattning av delrapporten: Inventering av Göteborgs Stads resurser och utbildningsbehov inom området medborgardialog

Projekt SAMS SAMverkan i Södra Vätterbygden

Verksamhetsplan och budget 2018

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Behövs förrehabilitering? MIAs insatser öppnar nya möjligheter

Finsam Karlskoga/Degerfors Verksamhetsplan & budget

[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team

Budget 2013 med inriktning till 2015

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

DEL FÖR DEL, bit FÖr bit!

Dokumentnamn: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Gäller: Hela kommunförvaltningen Upprättad av: Lars-Åke Wallin Beslutad av: Kommunstyrelsen

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

Dialogkonferens om samverkan Hur ska vi jobba tillsammans för att minska ungdomsarbetslösheten?

Workshop 11 oktober Sammanställning av reflektioner och enkätsvar

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Vad är förälskelse? Begynnelsestadiet i en kollektiv rörelse bestående av två personer. Francesco Alberoni, Förälskelse och kärlek (1979)

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Samverkan. vägen till det goda livet!

TILL DIG SOM ÄR CHEF.

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

CREA. Crea (Coachning-Rehabiitering-Engagemang-Arbete)

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

ÅRSRAPPORT MOTTAGNINGSTEAMET & COACHINGTEAMET

FINSAM och Utvägen. Information den 30 maj Karina Andersson Monica Malmqvist. Social sektor Individ- och familjeomsorgen

VERKSAMHETSPLAN BUDGET 2018

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder

Insats ASF arbetsintegrerande sociala företag

VERKSAMHETSPLAN 2007 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD

VERKSAMHETSPLAN BUDGET

VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET

Andra unga förmågebegränsade för etablering (AFFE)

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

Plan för Funktionsstöd

Verksamhetsplan och budget 2018

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

Aktivitetsansvaret. Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå

Nätverksdag samordnare

Verksamhetsplan och budget 2014

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Regional överenskommelse

Slutrapport SATSA Implementeringsprojekt 2011

Handläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd

CENTRALA ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING ÅTVIDABERG KINDA

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

VERKSAMHETSPLAN, MÅL OCH BUDGET 2017

Verksamhetsplan och budget 2016 med preliminär budget för Samordningsförbundet Stockholms stad

Anmälningsblankett - En dörr in

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

BUDGET 2015 MED INRIKTNING TILL Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Tjänsteutlåtande. Dnr 2012/01 Ärende nr: 3 Sammanträde

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan med budget för 2009 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

KUR - Kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykiatrisk diagnos/funktionsnedsättning.

Samverkansteam Norra Dalsland

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Remiss av KSL:s rekommendation att anta överenskommelsen om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

PROTOKOLL Nr 3/ (5) Samordningsförbundet Skövde Tid

Transkript:

13-14 oktober 2015 Samverkanskonferens Sammanställning Sus Jonsson Finsam

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund och inledning... 4 Syfte... 4 Sammanfattning dag 1... 5 Sammanfattning dag 2... 6 Slutligen... 7 2

Sammanfattning Lokala samverkansgruppen, LSG, i Borlänge har haft en arbetsgrupp som planerat samverkanskonferensen den 13-14 oktober tillsammans med Finsam som hade ansvaret för genomförandet och detaljplaneringen. Samverkansdagarna var upptakten till att skapa Borlänges variant av En dörr in. Syftet med samverkanskonferensen var att få en ökad förståelse för samverkansaktörerna Borlänge kommun, Landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Finsams uppdrag. Att alla fick kännedom om Borlänge kommun och Bildningssektorns process Flera till egen försörjning. Syftet var också att öka förståelsen och få en gemensam samsyn om vad samverkan är samt fyller för funktion för de Borlängebor som samverkansaktörerna möter. Samverkansdagarnas syfte var också att påbörja processen Borlänges variant av En dörr in. Under dag ett genomförde samverkansaktörerna kortpresentationer av respektives huvuduppdrag. Borlänge kommuns Monica Malmqvist från AME samt Tomas Ahlin från Försörjningsstöd berättade om Bildningssektorns stora process Flera till egen försörjning. Grupparbetena på eftermiddagen handlade om betydelsen av samverkan. Man var eniga om att samverkan är resurssparande och att vi ska samverka om den Borlängebo som är i behov av samordning från fler än en myndighet. Ärendet ska ägas av individen och den som aktualiserat ärendet. Man ansåg att samverkan handlar om att man har förtroende och tillit till varandra samt mellan varandras myndigheter. Fastslagna processer som gör det mindre personbundet och där det finns förståelse för varandras regelverk var ett önskemål. En bra kartläggning och ett gemensamt ärendehanteringssystem samt en gemensam arena skulle även det underlätta för Borlängebon och aktörerna. Man ansåg att samverkan ska vila på en gemensam målbild och värdegrund där vi har Borlängebon i centrum. Dag två genomfördes ett större grupparbete om Borlänges variant av En dörr in. För att minska ledtiderna för Borlängebon ansåg man att det skulle underlätta med en tidig kartläggning, handlingsplan, en digital journal samt en sekretesshävelse. Ledtidernas skulle också minska med strukturerade processer, verktyg och tydliga regelsystem. En gemensam och tillgänglig arena för Borlängebon, En dörr in. På den arenan samverkar man i tvärprofessionella team kring individen med målsättningen att ge rätt stöd, i rätt tid och av rätt aktör/- er. Flera tror att en lots- eller koordinatorverksamhet skulle underlätta vid samordningsinsatsen. Ett par grupper önskade en inventering av befintliga aktiviteter och att bygga på det som redan finns i Borlänge där Resam och Kartläggningsteamet nämndes. Det är viktigt med tydlig information och genom rätt kanaler så att det når Borlängebon samt alla samverkansaktörer. De olika namnförslagen på samverkansaktiviteten var; En dörr in, Samordningscentralen (från Flera till egen försörjning ), Medborgarforum, Navet, Kompassen, Mottagningsteamet eller Samordningslotsen. Den visuella bilden man målade eller beskrev var ett hus eller ett nav med en dörr eller ett centrum där alla samverkansaktörer finns med sin kompetens och där det finns flera dörrar ut i form av aktiviteter som motsvarar individens behov. Slutligen påtalas vikten av att alla samverkansaktörer verkligen är med i det nya samverkanssammanhanget. Man ansåg att samverkan är en färskvara som måste underhållas och vara förankrad hela vägen i organisationerna. 3

Bakgrund och inledning Lokala samverkansgruppen, LSG, i Borlänge har haft en arbetsgrupp som planerat samverkanskonferensen den 13-14 oktober tillsammans med Finsam som hade ansvaret för genomförandet och detaljplaneringen. Samverkansdagarna var upptakten till att skapa Borlänges variant av En dörr in. Arbetsgruppen hade planerat ett upplägg där man dag ett skulle få ta del av varje aktörs huvuduppdrag och dag två skulle handla om Borlänges variant av en dörr in. Man hade ett par önskemål för dagarna där man dels ville att det skulle vara mera verkstad i form av grupparbeten samt att man också önskade också några roligare inslag och gärna något musikquiz innan och eller under middagen. Efter sista arbetsmötet som var den 4 september beslutades att varje samverkansaktör skulle få ca 10 minuter för att presentera sitt uppdrag. Vidare beslutades att det är viktigt att alla samverkansaktörer få ta del av Borlänge Kommun och Bildningssektorns stora process, Flera till egen försörjning, då den berör alla samverkansparterna på många sätt och blev en egen punkt. Gruppen beslutade även att processen med Borlänges variant av En dörr in skulle få mer plats under dagarna. Det medförde att arbetet påbörjades redan under dag ett med grupparbeten och frågor som var avsedda att skapa samförstånd runt samverkan. Under dag två fortsatte grupparbetena med frågeställningar som kom att specifikt handla om Borlänges variant av En dörr in. Arbetsgruppen var involverad och godkände frågeställningarna innan dagarna. Gruppstärkande inslag under dagarna var bland annat att i grupp skapa ett konstverk som speglar samverkan i Borlänge. Alla samverkanspartners bjöds på vernissage, alkoholfritt bubbel och trubadurunderhållning innan middagen. Under själva middagen var alla bordsplacerade i nya samverkanskonstellationer och med fortsatt trubadurunderhållning samt musikquiz. Dag två skulle grupperna beskriva känslan Borlängebon ska ha när den möts av den nya samverkansaktiviteten Borlänges variant av En dörr in med hjälp av godis. Den sista aktiviteten där alla fick bita i en glasspinne för att simulera ett leende handlade om vad våra leenden åstadkommer för förändringar i kroppen hos oss själva och de Borlängebor vi möter som är i behov av samordnad rehabilitering. Syfte Syftet med samverkanskonferensen har varit att få en ökad förståelse och en inblick i om samverkansaktörerna Borlänge kommun, Landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Finsams uppdrag. Att alla fick kännedom om Borlänge kommun och Bildningssektorns process Flera till egen försörjning. Att öka förståelsen och få en gemensam samsyn om vad samverkan är och fyller för funktion för de Borlängebor som samverkansaktörerna möter. Att starta upp processen Borlänges variant av En dörr in i och med samverkansdagarna. 4

Sammanfattning dag 1 Dagarna startade med en gemensam lunch på Dalecarlia i Tällberg. Verkställande tjänsteman och dagarnas moderator Sune Hemmingsson hälsade välkommen samt gick igenom det praktiska för dagarna och startade upp med en Joint Action där förväntningarna på dagarna handlade om att få mera kunskaper i stort och om varandras organisationer och uppdrag, knyta kontakter och nätverk, få en samsyn på regelverk, samverkan och vad en dörr in är, förbättrad och ökade kunskaper om samverkan, lära sig effektiv samverkan, hur samverkan ska se ut för medborgaren, realiserbara förslag till en dörr in, få känslan för att Borlängebon verkligen är i centrum och intressanta redovisningar från allas grupparbeten. Samverkansaktörerna genomförde kortpresentationer av respektives huvuduppdrag. Borlänge kommuns Monica Malmqvist från AME samt Tomas Ahlin från Försörjningsstöd berättade om bildningssektorns stora process Flera till egen försörjning. Alla medverkande delades sedan in i grupper och hade samma konstellation båda dagarna. Den första dagen handlade om att få en förståelse för alla samverkansaktörers organisationer i stort samt få en samsyn om vilka individer vi ska samverkan om samt vad det innebär att samverka. Frågor som grupperna skulle diskuterade samt deras sammanfattade resonemang följer: Vad betyder samverkan, vilka individer ska vi samverka om, vem har intresse av samverkan och vem äger frågan? Hur kan samverkan vara en resurs till organisationerna och hur får man till en varaktig och hållbar samverkan? Gruppdiskussionerna presenterades för all i storgrupp. Sammanfattningsvis var alla överens om att vi i Borlänge ska samverka om den Borlängebo som har behov av flera aktörer än en. Man var enig om att den första myndigheten som ser behovet av samverkan tillsammans med individen äger frågan. Huvudansvarig samverkansaktör kan komma att skifta under samarbetet och är avhängt på ärendeutvecklingen. Man var överens om att samverka är resurssparande för alla aktörer och ger snabbare samt bättre resultat, både på kort och lång sikt. För grupperna handlar samverkan om att man har förtroende och tillit till varandra samt mellan varandras myndigheter. Fastslagna processer som gör det mindre personbundet, där det finns förståelse för varandras regelverk, men där man ändå har Borlängebon i centrum. Alla ska arbeta professionellt, snabbt och på bred front där flerpartsmöten underlättar sekretessen som annars kan utgöra ett hinder. Ett gemensamt ärendehanteringssystem liksom en bra kartläggning skulle underlätta i att det blir rätt från början. Vidare tror man det är bra med en gemensam arena där man når varandra, myndigheterna, och där den behövande Borlängebon når oss aktörer. Alla grupper ansåg att det var viktigt att arbeta med att förbättra och underhålla samverkan då den är färskvara. För att få en varaktig och hållbar samverkan tycker man att det är viktigt med gemensamma mål och en delad värdegrund. Värdegrunden ska genomsyra tillit, förtroende, lyhördhet och prestigelöshet samt kunskaper om varandras uppdrag. Man uttryckte att det var viktigt att ledningen förmedla ner i sin organisation att samverkan är viktigt och att det frigörs tid för att samverka. 5

Sammanfattning dag 2 Dag två startade vi upp dagen med en reflektionsbackspegel över gårdagens arbete. Sedan fortsatte arbetet i grupper med Borlänges variant av En dörr in. Frågor som grupperna diskuterade samt deras sammanfattade resonemang följer nedan: Vad är det som krävs av oss samverkansaktörer för att minska ledtiden för Borlängebon som är i behov av samordnad rehabilitering och hur kan vi skapa en aktivitet som gör att den behövande känner sig motiverad samt känner att denne tillhör ett sammanhang? Vad ska vi kalla den här aktiviteten och det här sammanhanget samt hur ska medborgaren hitta till aktiviteten? Avslutningsvis rita eller beskriv funktionen och/eller arenan. För att minska ledtiderna för Borlängebon ansåg de flesta grupperna att det skulle underlätta med en tidig kartläggning, handlingsplan och en digital journal samt en sekretesshävelse för att ge både snabb och rätt hjälp. Ledtidernas skulle också minska med strukturerade processer och tydliga regelsystem. Flera tror att en lots- eller koordinatorverksamhet skulle underlätta vid samordningsinsatsen. Det som också framkom var ett behov av tydliga kontaktvägar och ett tydligt samordningsansvar. För att skapa en aktivitet som gör att den behövande känner sig motiverad och tillhör ett sammanhang behöver myndigheterna klargöra vad som är individens behov och vad som är myndighetens. Man förde samtal om en gemensam och tillgänglig arena för Borlängebon, En dörr in. På den arenan samverkar man i tvärprofessionella team kring individen med målsättningen att ge rätt stöd, i rätt tid och av rätt aktör/- er. Rörande lokaliseringen och tillgängligheten för Borlängebon ansåg de flesta att det är bra med en fysisk plats som individen eller myndigheten kan söka sig till själv utan remiss. Andra förslag handlade om att den som äger och handhar ärendet först lotsar individen till rätt plats. Några grupper önskade en inventering av befintliga aktiviteter och att bygga på det som redan finns i Borlänge. Till exempel fördes ett resonemang om optimering och effektivisering av Resam, samt att kanske utveckla kartläggningsteamets uppdrag som att handha planeringen för individer mellan 16- till 29 år samt övergången till 30 år. Det framkom också önskemål om att Borlänge bör utveckla lågtröskelverksamhet för den som har behov av det. Tydlig information i befintliga informationskanaler som på varje myndighets hemsida men även tydliga, informativa trycksaker. Gruppernas namnförslag på aktiviteten och sammanhanget var; En dörr in, Samordningscentralen (från Flera till egen försörjning ), Medborgarforum, Navet, Kopassen, Mottagningsteamet eller Samordningslotsen. Den visuella bilden man målade eller beskrev var ett hus eller ett nav med en dörr eller ett centrum där alla samverkansaktörer finns med sin kompetens och där det finns aktiviteter som motsvarar individens behov. Förslag från flera grupper är att SIP kan vara ett gemensamt verksamhetsöverskridande verktyg att använda. Man föreslog också att Finsam går in med medel vid en uppstart av Borlänges variant av En dörr in. Flera påtalar vikten av att alla verkligen är med i det nya samverkanssammanhanget. 6

Slutligen Finsams tro är att många samverkansaktörer i Borlänge fått nya infallsvinklar, väckt en nyfikenhet på- och breddat synfältet för vad samverkan är och handlar om liksom vilken nytta den har för den enskilda Borlängebon och för alla samverkansmyndigeter. En värdegrundsövning genomfördes under dag två och speglar det samverkansaktörerna vill att Borlängebon ska känna när den möts av den nya samverkansinsatsen. Presentationerna andades framtidstro då en påse med Gott och Blandat eller en sötsalt döskalle symboliserar att det ska finnas något för alla, eller en Ferrari som speglar en snabb väg framåt där individen sitter i förarsätet och vid punktering kan ett nytt nav behövas. Fyra hjärtan som satt ihop som en fyrklöver som symboliserar en samverkan som ska känns varm, tryggt och kärleksfullt av den som behöver hjälp och där två nappar fick symbolisera den tröst man kan behöva när livet är tungt. Dumlekolan visar på att det finns en tröghet i myndigheter och att det kan vara segt som kolan inuti. Geisha fick med sin snygga förpackning och sitt okända innehåll symbolisera att det faktiskt kan vara spännande för den behövande Borlängebon att mötas av den nya samverkansinsatsen. Alla samverkansaktörer som var på plats tycker att samverkan är viktigt och bör prioriteras. De flesta har en önskan om att samverkan bör bli bättre. Det möjliggör goda förutsättningarna för Borlänges samverkansaktörer att åstadkomma den förbättrade eller nya samverkansformen som ska stötta den Borlängebo som är i behov av samordnad rehabilitering. Avslutningsvis knöt vi ihop dagarna och säcken genom att gemensamt blicka tillbaka till den Joint Action vi gjorde vid uppstart. Där kunde vi gemensamt konstatera att den förväntan som medverkande samverkansaktörer önskade i stort hade infriats. 7