Religionsundervisning i den mångkulturella skolan. Maria Björkgren-Vikström Sakkunnig i skolsamverkan. Kyrkans central för det svenska

Relevanta dokument
RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 1 2. Läroämnets uppdrag

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem

RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

1. Undervisning i religion och livsåskådningskunskap i den grundläggande utbildningen

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Val av alternativ till religionsundervisning

Församlingen som samarbetspartner

5.15 Religion. Mål för undervisningen

RELIGION ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag årskurserna 1 2 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 1 2

Religion (ortodox) Ortodox religion - Läroämnets allmänna beskrivning i årskurserna 1-2. Läroämnets uppdrag

Ortodox religion åk 7-9. Läroämnets uppdrag

* har kännedom om det centrala stoffet i den religion som studeras och dess mångfald

Anvisning om anordnande av undervisning i religion och livsåskådningskunskap samt av religiösa evenemang i gymnasieutbildningen

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

RELIGION (KATOLSK) 3 6

RELIGION (KATOLSK) ÅRSKURS 7-9

Närvarande Björn Vikström biskop, ordförande Mats Lindgård domprost, vice ordförande 1-32, 36-45, 47 Lars-Eric Henricson lagfaren assessor

Årskurserna 7 9. Läroämnets uppdrag

RP 136/2014 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RELIGION. Läroämnets uppdrag

RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

RELIGION. Läroämnets uppdrag

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Religionsundervisning?

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

5.16 Livsåskådningskunskap

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Religionsutbildning är en kvarleva från statskyrkans tid och bör därmed avvecklas Motion (2010:35) av Paul Lappalainen (MP)

Läroplan för förskolan

Nyhetsbrev SKR:s program Kyrka-Skola Juni 2012 (Nr 1/2012)

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Bästa lärare i samhällslära och religion i gymnasiet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Bästa lärare i samhällslära och religion på gymnasiet,

Tillsammans. Småbarnspedagogik Åskådningsfostran Samarbete. AVI- utbildning hösten 2019 Gemensam utbildning RFV. UBS, Kyrkostyrelsen

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Religionskunskap. Ämnets syfte

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

Läroämnen samt delområden av mångsidig kompetens som utställningens teman anknyter till.

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Religionskunskap. Syfte

VÄRDEGRUNDEN vad är det?

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Dialogduk utskriftsanvisningar

Välkommen i Adolf-Fredriks kyrka!

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Målbild för Hökåsenskolans fritidshemsverksamhet 2016/2017

Religioner och andra livsåskådningar

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Handlingsplan 0-18 år

A. Synpunkter på fostrings och undervisningsuppgiften inom den grundläggande utbildningen

M E D I A I N M O T I O N

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN FÖR LÄRARE ÅRSKURS

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Anordnandet av undervisning för elever med annat modersmål än svenska, finska, samiska eller för elever med flerspråkig bakgrund Regional strategi

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Timfördelning för den svenskspråkiga grundläggande undervisningen i Grankulla

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Religionsämnet i skolan Jämförelse mellan läroplan och verklighet

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

Förebyggande arbete mot diskriminering

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Transkript:

Religionsundervisning i den mångkulturella skolan Maria Björkgren-Vikström Sakkunnig i skolsamverkan. Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA)

Religion + skola/daghem = återkommande ämne för insändare och debatt Skall skolan syssla med religionsundervisning? Hur är det med åskådningsfostran inom småbarnsfostran? Religionsundervisningens form? Undervisning i egen religion eller en gemensam religionskunskap för alla? Undervisning är ok men hur är det med religionsutövning i skolan? Är skolans våravslutning och julfest religionsutövning om man sjunger en psalm eller läser en bibeltext? Får skolan/daghemmen samarbeta med religiösa samfund? Hur balanserar man mellan den positiva och negativa religionsfriheten? 2 27.4.2016 Maria Björkgren-Vikström

De nya läroplanerna och religionsundervisningen/åskådningsfostran Nya läroplaner för den grundläggande utbildningen och gymnasiet tas i bruk 1.8. 2016. Den nya Vasun för småbarnsfostran är under arbete. Följer mycket långt samma principer som i förskolans läroplan. 3 27.4.2016 Maria Björkgren-Vikström

Utdrag ur grunderna för förskolans läroplan 2014 Inom åskådningsfostran bekantar man sig tillsammans med de religioner och åskådningar som förekommer i barngruppen. Åskådningar som inte har någon religiös anknytning granskas vid sidan av övriga åskådningar. Åskådningsfostran kopplas ihop med vardagliga företeelser, fester och aktuella händelser som har religiös eller konfessionell innebörd. Målet är att hjälpa barnen att förstå och respektera både sina egna och andra barns och familjers olika konfessionella traditioner och sedvänjor samt uppfattningar som hänger ihop med dem. Barnen ska uppmuntras att fundera över olika livsfrågor i samverkan med andra. Samtidigt stärks deras förmåga att förstå ord och begrepp som anknyter till religioner och åskådningar. I undervisningen kan man dra nytta av exempelvis besök av gäster och evenemang i närmiljön. 4 27.4.2016 Esityksen / esittäjän nimi

Utdrag ur förslaget till Vasu 2017 Kulttuurinen moninaisuus ja kielitietoisuus (s.23) Varhaiskasvatusyhteisössä tunnistetaan, että oikeus omaan kieleen ja kulttuuriin on perusoikeus. Varhaiskasvatuksessa arvostetaan ja hyödynnetään maan kulttuuriperintöä ja kansalliskieliä sekä varhaiskasvatusyhteisön ja ympäristön kulttuurista, kielellistä, uskonnollista ja katsomuksellista monimuotoisuutta. Lisäksi toiminnassa otetaan huomioon lasten perheiden monimuotoisuus. Se edellyttää kasvattajilta tietoa toisista kulttuureista sekä taitoa nähdä ja ymmärtää asioita monesta näkökulmasta ja asettua toisen asemaan. Kasvattajien on tärkeää tiedostaa oman ajattelunsa kulttuurisidonnaisuus sekä tunnistaa omia ennakkoluuloja ja 5 27.4.2016 Esityksen / esittäjän nimi asenteita.

Formen för religionsundervisningen Sedan religionsfrihetslagen 2003 används benämningen Undervisning i elevens egen religion Man utgår från den religiösa tillhörighet familjen har och eleverna delas in i olika undervisningsgrupper (hembygdsprincip) Religionsundervisningen räknas inte som religionsutövning Ca 92 % av eleverna får religionsundervisning enligt läroplanen för evangelisk-luthersk religion Ca 3 % av eleverna undervisas livsåskådningskunskap 6 27.4.2016 Maria Björkgren-Vikström

Ca 1,3 % enligt den ortodoxa läroplanen Ca 1,6 % enligt islam (muslimernas antal i Finland är ca 60 000-70 000) Om det finns minst tre elever i kommunen som hör till en minoritetsreligion och deras vårdnadshavare begär detta ska de få undervisning i deras egen religion 13 olika samfund har en egen läroplan inom den grundläggande utbildningen Religionslärarna måste inte höra till ett religionssamfund 7 27.4.2016 Maria Björkgren-Vikström

I åk 1-9 har religionsundervisningen haft 11 årsveckotimmar år 2016 minskar det till 10 timmar Gymnasiet: Tidigare har vi haft tre obligatoriska kurser och två fördjupade kurser i religion Fr.om. 1.8. 2016 finns det två obligatoriska kurser och 4 valbara kurser 8 27.4.2016 Maria Björkgren-Vikström

Gemensamma mål och innehållsbeskrivningar för alla religionsgrupper (Lp 2016 inom den grundläggande utbildningen) 1. Förhållandet till den egna religionen 2. Religionernas värld 3. Ett gott liv 9 27.4.2016 Esityksen / esittäjän nimi

Exempel på religionsämnets uppdrag - gemensam för alla religionsgrupper (LP 2016 den grundläggande utbildningen) ge eleven en bred allmänbildning i religion och livsåskådning, verktyg för att förstå och diskutera religion lära känna den egna religionen och dess mångfald kritiskt tänkande presentera religions- och livsåskådningstraditioner i Finland och på andra håll i världen ge beredskap för dialog inom olika religioner och mellan dem uppmuntra eleven att respektera livet, människovärdet och det som är heligt för en själv och 10 27.4.2016 Esityksen / esittäjän nimi andra

bekanta sig med etiska tänkesätt inom den egna religionen och andra traditioner uppmuntra eleverna att själv fundera på etiska frågor hjälpa eleven att forma och bedöma sin identitet, sin livsåskådning och sin världsåskådning stödja elevens utveckling till en ansvarsfull samhällsmedlem och världsmedborgare stödja elevens självkänsla, självuppskattning och utveckling av livskompetens 11 27.4.2016

Initiativ och gallupar Under hösten flera initiativ om att ändra religionsundervisningen till en gemensam åskådningsundervisning för alla t.ex. http://www.katsomusaloite.fi/ och Eeva-Johanna Elorantas initiativ om ett nytt lagförslag i riksdagen Kyrkans forskningscentrals gallup visar att 64 % av finländarna vill ha en gemensam undervisning för alla https://public.tableau.com/profile/kirkon.tutkimuskesku s#!/vizhome/uskonnonopetus/uskonnonopetus_story 12 27.4.2016 Esityksen / esittäjän nimi

Religionslärarnas åsikter Suomen uskonnonopettajain liitto SUOL:s medlemsundersökning från i höst (140 svar): Av de som jobbar i grundskolan föredrar 42% den nuvarande modellen medan 21 % vill ha ett gemensamt ämne för alla, 23% vill ha en hybridmodell Av gymnasielärarna föredrar 27% nuvarande modell,38,7% vill ha ett gemensamt ämne för alla, 22,6% önskar en hybridmodell Stor skillnad mellan ålder och boningsort. De som är över 40 och bor utanför Nyland föredrar vår nuvarande modell 13 27.4.2016 Esityksen / esittäjän nimi

Framtidens religionsundervisning? Fortsätta med undervisning i egen religion men satsa på samarbete mellan de olika undervisningsgrupperna? Företrädare för minoritetsreligioner menar att nuvarande modell är bra och signalerar att min egen religion och kultur är accepterad, vilket bidrar till integreringen i samhället (Hbl.13.2. 2014 och Hbl. 25.2. 2016) Om man utifrån nuvarande läroplan slå ihop religions- och livsåskådningsgrupperna riskerar man att äventyra minoriteternas rättigheter. De förlorar sin safe space. Vill vi i den grundläggande utbildningen ha en distanserad 14 religionsundervisning? 27.4.2016 Maria Björkgren-Vikström

Församlingen som samarbetspartner Både i i de nationella grunderna för läroplanen inom den grundläggande utbildningen och i utkastet till Vasu2017 nämns församlingen som en samarbetspartner. Vår nya broschyr belyser vad det kan innebära http://skolanochkyrkan.evl.fi/ 15 27.4.2016 Esityksen / esittäjän nimi

Avslutande kommentar: Maria Klasson Sundin som disputerat om barns religionsfrihet Om religion främst uppfattas som att hålla vissa trosföreställningar för sanna, kommer religionsfrihet att uppfattas i termer av tankefrihet och yttrandefrihet för den enskilda individen. Troligen kommer också ganska höga krav att ställas på intellektuell och kognitiv mognad hos den som ska välja vilka sanningsanspråk som är rimliga att bejaka. Om religion uppfattas mer i termer av praxis och beteenden kommer religionsfriheten att ligga närmare de kulturella rättigheterna, som rätten till ett språk, att uttrycka sig i konst och musik och delaktighet i kulturella traditioner. Rätten att få utföra vissa handlingar, bära vissa kläder och liknande blir viktigare och de kollektiva aspekterna av religionsfriheten blir tydligare. (ur artikeln Barnen och rätten till religionsfrihet, Pedagogiska magasinet 2014-11-20) 16 27.4.2016 Esityksen / esittäjän nimi

17 27.4.2016