Demonstrationsprojekt

Demonstrationsprojekt Effektstyrning på användarsidan vid effektbristsituationer Elforsk rapport 05:31 Stefan Lindskoug Oktober 2005

Demonstrationsprojekt Effektstyrning på användarsidan vid effektbristsituationer Elforsk rapport 05:31 Stefan Lindskoug Esselcon

Förord Trots att vi har haft en avreglerad elmarknad i Sverige i snart tio år behöver vi fortfarande öka vår förståelse kring hur avreglerade elmarknader verkligen fungerar och hur vi ska lösa de problem som kan uppstå. Frågan om vilka möjligheter som finns att göra effektreduktioner hos användarsidan har mer och mer kommit att framstå som en ödesfråga, eftersom det framstår som osannolikt att någon med dagens marknadslösning kommer att hålla produktion i reserv för ansträngda situationer. Utan en priskänslig efterfrågesida finns det en uppenbar risk att kraften inte kommer att räcka. Syftet med detta projekt, som har genomförts av Stefan Lindskoug (Esselcon) är att bland annat studera i vilken utsträckning kunden reagerar på prissignaler i intervallet 3-10 kronor. Resultaten har varit positiva och kommer att tas tillvara i nästa fas, där Market Design kommer att arbeta vidare med frågan genom att studera och utveckla olika affärsmodeller för att ta tillvara den potential som finns. Elforsk ägs av den svenska elbranschen. Företagets affärsidé är att bedriva forskning och utveckling i linje med ägarföretagens intressen och att genomföra dessa forskningsprojekt tillsammans med andra parter på marknaden. Market Designprogrammet initierades år 2000 i syfte att fördjupa kunskaperna kring hur avreglerade elmarknader fungerar. Programmet finansieras av Svensk Energi, EBL-Kompetanse i Norge och Energimyndigheten i Sverige. Mer information om programmet, våra rapporter och aktuella evenemang hitter du på programmets hemsida www.marketdesign.se. Stockholm, oktober 2005 Peter Fritz Programsekreterare Market Design Elforsk AB i

Sammanfattning Bakgrunden till projektet är att risken för effektbrist i det svenska elförsörjningssystemet vid extrem kyla har ökat under de sista åren. Allt fler bedömare betonar vikten av att höga spotpriser verkligen leder till en dämpning av efterfrågan. Genom en ökad priskänslighet hos konsumenterna kan elsystemet drivas säkert med mindre produktionsreserver. Prisbildningen på marknaden bedöms också bli stabilare och mer förutsägbar. Demonstrationsprojektens syfte är att visa på metoder eller affärskoncept som leder till att efterfrågan på el på nationell nivå reduceras vid höga spotpriser. En viktig utgångspunkt är att åtgärderna skall vara lönsamma för de inblandade parterna. Ett generellt problem med forsknings- och utvecklingsprojekt är att de medverkande känner sig utvalda och särskilt uppmärksammade, och därför anstränger sig lite extra för att förbättra resultaten. Vi var medvetna om detta faktum vid upplägget av försöken, varför vi presenterade försöken som ett erbjudande från elleverantören om att delta i ett kommersiellt test med en ny prislista (se bil. 1). Vi dolde därför försökens utpräglade forskningsinriktning med Elforsk som finansiär. Utvärderingen av svaren i enkäter och djupintervjuer ger inte heller några belägg för att resultaten i någon större omfattning skulle vara påverkade av sådana omständigheter. Slutsatsen från projektet är att effektstyrning på kundsidan är ett ekonomiskt alternativ till att investera i nya produktionsresurser. Delprojekt 1 I delprojekt 1 demonstrerades effektstyrning av elvärme och varmvattenberedare hos kunder som har central styrutrustning, - s k mjukelvärme. Demonstrationsförsöket avsåg att verifiera styrbar effekt av direktelvärmen och varmvattenberedare, och att utvärdera hur kunderna påverkas av effektstyrning vid kall väderlek. Demonstrationsförsöket avsåg också att visa lämplig avtalskonstruktion och testa ersättningsnivån för att kunden skall acceptera att elleverantören styr vid effektbristsituationer. Avtal tecknades med 50 kunder till Jönköping Energi för deltagande i projektet. Avtalen har kunnat tecknas till en låg ersättningsnivå, - 300 kronor per år. Kunderna är belägna under samma nätstation och installerad mätutrustning mäter i 6-minutersintervall. Elvärmen fjärrstyrdes ned med 67% mellan kl. 8-10 vid fem tillfällen. Tillfällena valdes dagar då utomhustemperaturen förväntades som lägst. Vid ett tillfälle, den 22 januari 2004, var utomhustemperaturen -15 grader vid styrtillfället. Ett resultat av försöken är att de installationer som gjordes i början av 90-talet fortfarande fungerar och att effektstyrningar under vintern 2003/2004, har visat på en genomsnittlig styrbar effekt på 4-5 kw per småhus vid 10-15 minusgrader. Inga kunder har hört av sig och klagat på värmen efter styrtillfällena. iii

Beroende på att den första vinterns försök kunde genomföras med riktigt låga utetemperaturer (-15ºC), och därmed gav svar på de frågeställningar som ställdes i projektplanen, upplevdes det inte meningsfullt att fortsätta med samma försök ytterligare en vinter. Istället utvidgades projektet tillsammans med Jönköping Energi att även omfatta förutsättningarna för och användbarheten av befintlig utrustning för s k hård styrning. Med hård styrning menas att nedreglering av kundernas effektuttag sker utan att någon teknik finns för att begränsa den återvändande lasten. En del förutsättningar och villkor har kunnat kartläggas och även några praktiska försök har genomförts. Ett generellt svar på om hård styrning kan utgöra en resurs ur beredskapssynpunkt kan inte ges. Anledningen till detta är i första hand att befintliga system är av varierande ålder och teknik. Delprojekt 2 I delprojekt 2 var syftet att testa priskänsligheten hos kunder med olika uppvärmningsalternativ. Tidigare försök har indikerat att priskänsligheten hos hushållen är liten. Dessa försök har emellertid genomförts med betydligt mindre prisdifferenser än de extrema prisnivåer som förväntas vid en framtida effektbristsituation. Första vinterns försök med kunder hos Skånska energi gav mycket intressanta resultat. Försöken utökades därför inför andra vintersäsongen med ytterligare deltagare hos Skånska Energi. Dessutom knöts Vallentuna Energi till projektet. Totalt deltog inför vintersäsongen 2004/2005, 53 kunder hos Skånska Energi samt 40 kunder hos Vallentuna Energi. Till försöken konstruerades en särskild prislista. Den särskilda prislistan innebar att elleverantören har rätt att tillämpa ett högre elpris under maximalt 40 timmar. Under resten av årets timmar rabatteras kundens ordinarie. Det högre elpriset ligger i intervallet 3-10 kr per kwh. Kunden har aviserats dagen innan om tidpunkt och nivå på högpriset via sms eller e-mail Prislistan är konstruerad för att ge kostnadsneutralitet relativt den ordinarie prislistan om kunden inte vidtar några åtgärder. Om kunden vidtar åtgärder minskar kundens elkostnad. I ett exempel i kunderbjudandet från Skånska Energi kunde man spara 1400 kr per år om man minskar elförbrukningen med 75% under tillfällena för högt elpris. Vid försöken hos Vallentuna energi vintern 2004/2005 sänktes utlovad besparing till 1000 kr per år, i syfte att undersöka intresset även vid en lägre utlovad besparing. Tillsammans med kundavtalet bifogades tips på hur man tillfälligt kan minska sin elförbrukning och vilka åtgärder som är betydande beroende av uppvärmningssystem och alternativ. Det tekniska resultatet, enkät och djupintervjuer visar en entydig och konsekvent bild av att deltagande kunder generellt har visat en omfattande vilja, förmåga och uthållighet att iv

minska elförbrukningen under tidpunkter för högt elpris. Effekten reducerades med i genomsnitt minst 50% vid tidpunkter för högt elpris. Ytterligare en viktig slutsats från projektet är att resultaten har kunnat nås utan att någon teknik har behövt installeras hos kunderna. Resultaten visar vidare stora likheter mellan åren och mellan respektive elleverantörs kunder. Intervjuerna som har genomförts kan sammanfattas i följande punkter: Man anser att försöket har fungerat bra. Det fanns olika motiv till att man valde att delta i försöket; det var ekonomiskt lönsamt, det var både ekonomiskt lönsamt och intressant, det var bra ur miljösynpunkt, det var en utmaning att se hur mycket man skulle kunna sänka sin förbrukning. Man tycker inte att det har varit särskilt besvärligt eller tidsödande att vidta åtgärder. Man upplevde inte några större nackdelar i samband med att man hade sänkt sin elförbrukning. Synen på ersättningsnivån skiljer sig mellan de olika hushållen. Kunderna hos Skånska Energi hade följande åsikter; minst 5 öre lägre elpris per kwh, man skulle tjäna en tusenlapp, förtjänsten var inte så viktig utan det kändes bra att kunna hjälpa till. Kunderna hos Vallentuna Energi framförde; minst 5 öre lägre elpris per kwh, man skulle tjäna en tusenlapp, beloppet på förtjänsten inte viktigt utan det handlade även om att man gjorde något som gynnade miljön, 500 kronor kändes helt okey, alla typer av sådana här rabatter är viktiga. Trots att många inte hade någon uppfattning om hur mycket de hade sparat in, så var de väldigt positiva till försöket. Man var positiv till att fortsätta med en sådan här typ av tariff. Det var hushåll som var beredda att själva bekosta och installera någon form av styranordning. Man trodde inte att det skulle vara några större problem att införa detta i större skala. Om möjlighet finns vore det värdefullt att fortsätta försöken tillsammans med Skånska och Vallentuna energi. Genom att erbjuda deltagande kunder en förlängning av försöken, nås ytterligare kunskap i försök som hittills har gett mycket intressanta resultat, till en förhållandevis rimlig kostnad. Delprojekt 3 Det intressanta för delprojekt 3 var att undersöka förutsättningarna för, och att demonstrera hur effektstyrning kan utföras i industriverksamheter. Industrin är en heterogen grupp med skilda förutsättningar för effektstyrning beroende av mycket olika industriprocesser. Effektstyrning är i första hand lämplig i industrier som har värmetröga laster eller buffertkapacitet i produktionen. Effektstyrning som däremot innebär produktionsbortfall eller omfattande omplanering av personella resurser förutsätter högre pristoppar. v

I projektet medverkade 6 industrier och deras elleverantörer. Vintern 2003/2004 deltog Frigoscandia, Kinnaredssågen och Agrippa. Vintern 2004/2005 deltog även Karlshamns, ITT Flygt samt Rörviks Timber. Högpris aviserades vid ett tillfälle i januari samt vid ett tillfälle i februari, båda åren. Resultaten visar att de relativt stora industrierna Karlshamns, ITT Flygt samt Frigoscandia hade förmåga att minska effekten med i genomsnitt 1 MW vardera vid respektive styrtillfälle. Vid styrtillfällena aviserades priset 3 respektive 5 kr/kwh. Agrippa manufacturing minskade effekten vid två av tillfällena med en fjärdedel av sitt abonnemang. Vid övriga tillfällen uppgav företaget att produktionsläget inte medgav styrning. Beträffande deltagande sågverk innebar konsekvenserna av stormen Gudrun svårigheter att genomföra försöken. Samtliga deltagande industrier uppgav efter genomförda försök att de ser mycket positivt på framtida möjligheter att styra effekten under någon eller några timmar vid tillfälligt höga spotpriser. En idé till fortsatt arbete är att kartlägga potentialen för effektstyrning i industrin i samband med höga spotpriser. Hittills genomförda potentialbedömningar har utgått från intresset att enbart styra mot effektabonnemanget. Delprojekt 4 I delprojekt 4 var syftet att ta reda på de tekniska, ekonomiska och avtalsmässiga förutsättningarna för att styra värmepumparna vid en effektbristsituation. Någon styrning genomfördes däremot inte. Värmepumpar som tar hand om spillvärme från i första hand de kommunala avloppsnäten finns i de större städerna samt på en del andra orter. Värmepumparna är ett komplement till övrig värmeproduktion för fjärrvärmenäten. Totalt har projektet lokaliserat värmepumpar med en värmekapacitet på 951 MW varav 762 MW i storstadsregionerna. Kartläggningen är inte fullständig. Elbehovet för dessa värmepumpar uppgår till mer än 300 MW. Undersökningen visar att de flesta större värmepumpar körs mot spotpris. Dessa värmepumpar stängs av, eller reduceras i effekt, när alternativpriset för drift av fossilbränslebaserad värmepanna är lägre. Dessa värmepumpar är därför sannolikt redan bortkopplade vid en nationell effektbristsituation. Värmepumpar med betydande effekter är emellertid i drift, även om elpriset är mycket högt. Anledningar till detta är att annan värmeproduktion inte räcker till om det är riktigt kallt, åtaganden av leverans av kyla till tredje part, eller att värmepumpsägaren inte har något ekonomiskt incitament att styra värmepumparna till följd av fastprisavtal med elleverantören. Förslag till fortsatt arbete är att prospektera möjligheterna till effektstyrning av de större värmepumparna i fjärrvärmesystemen tillsammans med ägarna. Utgångspunkten är en planeringshorisont på 3-5 år, där hänsyn tas till övergripande planer för fjärrvärmeproduktionen. vi

vii ELFORSK

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND... 1 1.2 SYFTE... 1 1.3 FINANSIERING, PROJEKTGRUPP OCH REFERENSGRUPP... 1 1.4 GENOMFÖRANDE... 1 2 DELPROJEKT 1 STYRNING AV DIREKTELVÄRME OCH VARMVATTENBEREDARE I SMÅHUS... 3 2.1 STYRNING AV DIREKTELVÄRME... 3 2.2 STYRNING AV VARMVATTENBEREDARE... 4 2.3 ANALYS OCH RESULTAT... 4 2.4 HÅRD STYRNING I SAMBAND MED NATIONELL EFFEKTBRIST... 5 3 DELPROJEKT 2 PRISET SOM STYRMEDEL, SMÅHUS MED ELVÄRME... 9 3.1 PROJEKTETS SYFTE... 9 3.2 PROJEKTPLAN OCH GENOMFÖRANDE... 9 3.3 SAMMANFATTANDE RESULTAT FRÅN FÖRSÖKEN... 10 3.4 ENKÄTUNDERSÖKNING OCH DJUPINTERVJUER... 18 4 DELPROJEKT 3 PRISET SOM STYRMEDEL, INDUSTRI... 23 4.1 PROJEKTPLAN OCH GENOMFÖRANDE... 24 4.2 PRESENTATION AV MEDVERKANDE INDUSTRIER... 24 4.3 RESULTAT FRÅN FÖRSÖKEN... 26 5 DELPROJEKT 4 - VÄRMEPUMPAR I FJÄRRVÄRMESYSTEM... 29 5.1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 29 5.2 ANALYS OCH RESULTAT... 30 6 ERFARENHETER FRÅN DELTAGANDE ELLEVERANTÖRER OCH NÄTÄGARE... 33 Bilagor A BILAGA 1 KUNDERBJUDANDE DELPROJEKT 2 B BILAGA 2 RÅD TILL KUNDERNA DELPROJEKT 2 C BILAGA 3 ENKÄT OCH ENKÄTSVAR DELPROJEKT 3 D BILAGA 4 INTERVJUGUIDE DELPROJEKT 2 E BILAGA 5 DJUPINTERVJUER DELPROJEKT 2 F BILAGA 6 FÖRSTUDIE ix

1 Inledning 1.1 Bakgrund Bakgrunden till projektet är att risken för effektbrist i det svenska elförsörjningssystemet vid extrem kyla har ökat under de sista åren. Skälet är en ökad elanvändning samtidigt som en del kraftverk har tagits ur produktion. Vidare har den alltmer internationaliserade marknaden medfört hårdnande konkurrens, varför producenterna på elmarknaden har varit återhållsamma med investeringar i nya kraftverk som kanske endast behöver vara i drift ett fåtal timmar per år. Allt fler bedömare betonar vikten av att höga spotpriser verkligen leder till en dämpning av efterfrågan. Genom en ökad priskänslighet hos konsumenterna kan elsystemet drivas säkert med mindre produktionsreserver. Prisbildningen på marknaden bedöms också bli stabilare och mer förutsägbar. 1.2 Syfte Demonstrationsprojektens syfte är att visa och testa metoder eller affärskoncept som leder till att efterfrågan på el på nationell nivå reduceras vid höga spotpriser. En viktig utgångspunkt är att åtgärderna skall vara lönsamma för de inblandade parterna. 1.3 Finansiering, Projektgrupp och Referensgrupp Demonstrationsprojekten har genomförts inom ramen för Elforsks Market Designprogram. Programmet finansieras av Svenska Elföretag, Svenska Kraftnät, Statens Energimyndighet och EBL Kompetanse i Norge. Demonstrationsprojekten har genomförts under ledning av Stefan Lindskoug, Esselcon i samarbete med Skånska Energi, Vallentuna Energi, Jönköpings Energi samt Oskarshamns energi. Enkätundersökning och djupintervjuer med deltagande kunder i delprojekt 2 småhus med elvärme, har genomförts av Erika Jörgensen, sociolog och beteendevetare. Referensgruppen har utgjorts av Margareta Bergström (Energimyndigheten), Peter Fritz (EME Analys), Håkan Nyberg (Svenska Kraftnät), Bengt Persson (Sydkraft), Jurek Pyrko (LTH) och Anders Sjögren (Vattenfall). 1.4 Genomförande Val av demonstrationsprojekt gjordes utifrån förstudien (se bil.6). Förstudien pekade ut de kundgrupper och kundobjekt som befanns vara särskilt intressanta att studera utifrån 1

en potentialbedömning. Efter denna vägledning formulerades fyra olika delprojekt i enlighet med tabellen nedan. Delprojekt Affärsmodell Teknik Avtal 1 Styrning av direktelvärme Elleverantören Mjukelvärme Fastpris med rabatt i småhus styr + elnätskom- 2 Växling till alternativt bränsle vid tidpunkter för högt elpris 3 Industri Värmetröga laster eller processer med buffertkapacitet 4 Offentlig verksamhet värmepumpar Kunden styr Kunden styr Elleverantören styr munikation Varsel om högt elpris via sms/email Kontinuerlig uppdatering hos kunden av aktuellt spotpris. Automatisk /manuell frånkoppling Mycket höga priser under max. 40 h+ rabatterat elpris resten av året Spotpris Prestationsersättning Försöken hade som målsättning att verifiera effektstyrningspotentialen, testa priskänsligheten, visa på lämplig pris och avtalskonstruktion samt teknik för att kommunicera ett elpris som är rörligt i tiden eller för att direkt styra elförbrukningen i kundens anläggning. Historiskt har nationella effekttoppar inträffat på förmiddagen en kall vintervardag. Oftast men inte nödvändigtvis inträffar toppförbrukningen kl 8-9. Förbrukningstoppar inträffar oftast vid kall väderlek. För att kunna utvärdera och verifiera effektstyrningspotentialen sammanfaller valet av tidpunkter för avisering av högt elpris respektive utförande av direkta styrningar då prognos om kalla utetemperaturer föreligger. I de fall då försöken har byggt på tanken att kunderna ska reagera på prissignaler, har avisering skett dagen innan. I delprojekt 2 där avisering sker direkt till privatkund sker aviseringen senast kl 18. I delprojekt 1 styr nätägaren effekten på elvärme och varmvattenberedare via sitt rundstyrningssystem. 2

2 Delprojekt 1 Styrning av direktelvärme och varmvattenberedare i småhus I Sverige finns uppemot 300 000 småhus med direktelvärme. Tidigare försök med effektstyrning av denna kundgrupp har visat på en effektreduktion på 4-5 kw vid en utetemperatur på 10-15 minusgrader, varmvattenberedaren oräknad. Det föreligger därför en teknisk potential för effektstyrning av direktelvärme på totalt 1500 MW i Sverige. Någon form av intelligent styrning är nödvändig för att styrning av elvärmen inte skall påverka värmekomforten i bostaden. Grundvärme behövs för att förhindra kallras och för att motverka att innetemperaturen hinner falla mer än någon grad under styrtillfällena. Vidare behövs intelligent styrning för att begränsa en återvändande effekt som annars kan orsaka problem i det lokala nätet. Utan teknik som begränsar effekten, återkopplas mycket hög effekt på radiatorerna sedan termostaterna har svalnat av. Varmvattenberedarna går på hög effekt vid återinkoppling för att kompensera för varmvattenförbrukningen timmarna innan. I början av 90-talet installerades enl. tillverkaren 9000 s k mjukelstyrning baserat på Abelkos system genom olika elleverantörer. Sydkraft och Vattenfall stod för huvuddelen av dessa, men även ett stort antal mindre elleverantörer var aktiva i samverkan med ELEF. Sedan dessa styrsystem installerades har efterhand hushållets uppvärmning kompletterats med ytterligare radiatorer. Troligen har även vissa radiatorer kopplats ur det centrala styrsystemet. Ett stort antal har även kompletterat sin direktelvärme med värmepump. Demonstrationsförsöket avsåg att verifiera styrbar effekt av direktelvärmen vid olika utetemperaturer och styrbar effekt av varmvattenberedare vid olika tidpunkter samt att utvärdera hur kunderna påverkas av effektstyrning vid kall väderlek. Demonstrationsförsöket avsåg också att visa lämplig avtalskonstruktion och testa ersättningsnivån för att kunden skall acceptera att elleverantören styr vid effektbristsituationer. Försöken genomförs av praktiska skäl med kunder till Jönköping Elnät. I praktiken har dessa kunder skilda elleverantörer. 2.1 Styrning av direktelvärme Effektreduktionens storlek med installerad teknik hos kunden är 67% av värmebehovet. Hypotesen inför försöken var att styrning kan utföras sammanhängande under två timmar utan någon påtaglig komfortförsämring. Hypotesen var vidare att styrbar effekt är linjär med utetemperaturen. Styrning skedde kalla vardagar kl 8-10. 3

2.2 Styrning av varmvattenberedare En ytterligare hypotes var att varmvattenberedaren kan styras under hela effekttoppens utbredning, dvs. under upp till fem timmar utan att varmvattnet tar slut Detta förutsätter en normal varmvattenkonsumtion och att varmvattenberedaren inte har dålig funktion. Hypotesen var vidare att det föreligger en betydande styrbar potential under morgontimmarna då varmvattenförbrukningen är särskilt stor. Varmvattenberedaren går då på hög effekt. Tidigare undersökningar har visat att varmvattenberedaren förbrukar genomsnittligen 0,8 kw över dygnet 1. 2.3 Analys och resultat Avtal tecknades med 50 kunder till Jönköping Energi för deltagande i projektet. Avtalen har kunnat tecknas till en låg ersättningsnivå, - 300 kr per år. Kunderna är belägna under samma nätstation och mätutrustning är installerad och mäter i 6-minutersintervall Elvärmen styrdes ned med 67% kl 8-10 vid fem tillfällen. Tillfällena valdes dagar då utomhustemperaturen förväntades som lägst. Vid ett tillfälle, den 22 januari 2004, var utomhustemperaturen -15 grader vid styrtillfället. Ett resultat av försöken är att de installationer som gjordes i början av 90-talet fortfarande fungerar. Effektstyrningar under vintern 2003/2004 har visat på en genomsnittlig styrbar effekt på 4-5 kw per småhus vid 10-15 minusgrader. Inga kunder har hört av sig och klagat på värmen efter styrtillfällena. Varmvattenberedarna hos deltagande kunder styrdes under en vecka kl 8-11. Tidpunkten valdes så att den inte skulle sammanfalla med tariffstyrning av de övriga hushållens varmvattenberedare liksom vid tidpunkter för effektstyrning av elvärmen. Resultaten kan inte avläsas med en stor noggrannhet beroende på variationer i den sammanlagrade effekten på nätstationen och indikerar en styrd effekt på ca 0,8 kw, dvs i samma storleksordning som i tidigare försök. Diagrammet nedan representerar mätning vid nätstation med totalt 200 hushåll varav 50 deltog i försöken. Den kraftiga effektökningen kl 22 beror på att ett stort antal varmvattenberedare har tariffstyrning. 1 Elbelastning från elektriska varmvattenberedare i elvärmda småhus L. Larsson, LTH 1981 4

1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 00:00:00 01:49:00 03:38:00 05:27:00 07:16:00 09:05:00 10:54:00 12:43:00 14:32:00 16:21:01 18:10:00 19:59:00 21:48:00 23:37:00 2004-01-22 Figur 2.1 Styrning den 22 januari 2004. Aktuell utetemperatur 14,6 grader. Styrd effekt cirka 280 kw. Tabellen nedan beskriver genomsnittligt styrd effekt per småhus vid styrtillfällena. Samtliga styrtillfällen utfördes kl 8-10. Datum Utomhustemp. Styrd effekt (kw) 16 januari 2004-7,7 4,0 22 januari 2004-14,6 5,6 23 januari 2004-6,0 4,0 30 januari 2004-6,2 3,0 11 februari 2004-6,1 2,8 Tabell 2.1 Styrd effekt per småhus. Eftersom den första vinterns försök gav svar på de frågeställningar som ställdes i projektplanen, upplevdes det inte meningsfullt att fortsätta med samma försök ytterligare en vinter. Istället utvidgades projektet tillsammans med Jönköping Energi att även omfatta förutsättningarna för och användbarheten av befintlig utrustning för s k hård styrning. Detta för att undersöka huruvida hård styrning kan utgöra en potential för att minska risken för effektbrist. Jönköping har lång erfarenhet av hård styrning, varför denna erfarenhet bedömdes som värdefull att dokumentera. Några praktiska styrförsök planerades också. 2.4 Hård styrning i samband med nationell effektbrist S k hård styrning av direktelvärme och varmvattenberedare skulle kunna vara en tillgång i samband med nationell effektbrist. Det föreligger dock praktiska svårigheter 5

att genomföra hård styrning, främst till följd av svårigheten att hantera en betydande återvändande last efter styrning. Svårigheter med att hantera denna och att man inte på förhand vet exakt hur lastutvecklingen vare sig på nationell eller lokal nivå kommer att se ut, innebär stora krav på kunskap och erfarenhet hos den person som utför styrningen. Arbetspunkten för accelerations och kompensationselementen i termostaterna förändras vid styrning. I och med att spänningsmatningen till kompensationselementen bryts vid styrning, kommer termostaten att svalna fortare än normalt. Termostaten kommer därför att sträva efter att öka effektbehovet mer än husets effektbehov, vilket innebär att återvändande last är betydande efter att styrning har skett. Bortkoppling av radiatorer strax under 0 C ger en återvändande effekt på upp till tre gånger den bortstyrda effekten. Eftersom grundinstallationen i husen oftast är dimensionerade för betydligt lägre temperaturer, innebär detta att återvändande effekt relativt styrd effekt dock blir lägre vid kallare utetemperatur. För att få en varaktig effektreduktion krävs att styrningen sker cykliskt mellan olika grupper av direktelvärmda hus. Sålunda styrs en grupp under exempelvis fem minuter. Vid tillkoppling av denna grupp måste ytterligare minst två grupper styras bort under nästa femminutersperiod för att kompensera för den återvändande effekten från den första gruppen. Ytterligare en grupp måste dessutom styras för att effektreduktionen skall fortgå osv. Den del av elvärmebeståndet som utgörs av moderna elpannor utgör dock inget större problem beträffande återvändande effekt, eftersom dessa är konstruerade enligt myndigheternas direktiv att koppla in elpatronerna stegvis. Aktörer på den svenska elmarknaden som förfogar över styrutrustning har tidigare styrt elförbrukningen baserat på ekonomiska incitament. Dessa incitament utgjordes huvudsakligen av att minska det effektdebiterande uttaget vid inköpspunkten på regionnätet. Om tidpunkten för nätägarens effektdebiterande uttag inte sammanfaller med effekttoppar på överliggande nät, innebär den enskilda nätägarens styrning ur systemperspektiv en suboptimering. Idag använder nätägarna inte sina styrmöjligheter i någon större omfattning. Svårigheterna med att bedöma lastutvecklingen som ovan nämnts, har inneburit att risken för en misslyckad styrning med negativa ekonomiska konsekvenser till följd, har visat sig vara för stor. Vidare är den juridiska konsekvensen av att styra kunder som har skilda elleverantörer inte klarlagd. Före avregleringen innebar ju detta inte något problem. 2.4.1 Fallbeskrivning Jönköping Jönköping installerade i slutet på 60-talet rundstyrningsutrustning av märket Zellweger för styrning av direktel, elpannor, varmvattenberedare, tariffomkoppling samt gatubelysning. Den viktigaste anledningen var att minska det effektdebiterande uttaget 6

på regionnätet. Med rundstyrningsutrustningen kunde Jönköping styra 10 000 kunders elvärme. Totalt styrbar effekt är 40 MW fördelat på åtta grupper. I rundstyrningssystemet finns ingen lokal intelligens. Möjligheten att begränsa den återvändande effekten till följd av problematiken som beskrivits ovan, kan endast göras genom att styrningarna utförs i så korta intervall, att radiatorerna inte hinner svalna av. Vidare kan den sammanlagrade momentana effekten begränsas genom att styrning inte sker samtidigt på de åtta grupperna. I syfte att minska det effektdebiterande uttaget, styr Jönköping elvärmegrupperna under de sista fem minuterna på timmen när effekten på timbasis förväntas påverka effektdebiterande uttag. Styrningen förutsätter att man gör bedömningen att effekten under efterföljande timme blir lägre. Eftersom återkoppling sker under början av den efterföljande timmen, belastar dessutom den återvändande effekten denna timeffekt. Den återvändande effekten påverkas naturligtvis av vilken effekt som styrs, dvs hur många styrgrupper man väljer att aktivera. De yttre parametrar som utgör underlag för bedömning av efterföljande timeffekt är: - timme under dagen - aktuell och förväntad utetemperatur - vind - årstid (solens uppgång) - ljusförhållanden (molnighet) - antal sammanhängande dagar med kallt väder Eftersom Jönköping också äger viss produktionskapacitet måste samtidigt en prognos över produktionsläget nästföljande timme göras. Storleken på denna balanserar effektdebiterande uttag. Jönköping har inte använt rundstyrningsutrustningen för att styra effekt på många år. Det innebär att man idag inte vet hur mycket styrbar effekt som finns under respektive styrgrupp. Några enstaka försök med styrning utfördes under mars månad. Styrningarna utfördes vid niotiden på förmiddagen och temperaturen var mellan 5 och 10 minusgrader. Vid ett tillfälle styrdes grupper med större hus, dvs lägenheter och lokaler med elvärme och grupper med småhus vid två tillfällen. Styrningarna varade i fem minuter och resultatet för större hus blev ca 2,5 MW effektreduktion och 4,6 MW återvändande effekt. I småhusfallet blev den bortkopplade effekten vid båda tillfällena ca 10 MW och återvändande effekt 14 MW. Eftersom vi inte vet sammansättningen av de styrda objekten kan vi inte dra några slutsatser utöver att den återvändande effekten beträffande småhusen inte blev så betydande vid detta tillfälle. 7

2.4.2 Analys och resultat En del förutsättningar och villkor har kunnat kartläggas och även några praktiska försök har genomförts. Ett generellt svar på om hård styrning han utgöra en resurs ur beredskapssynpunkt kan inte ges. Anledningen till detta är i första hand att befintliga system är av varierande ålder och teknik. Finns lokal intelligens i systemet ökar förutsättningen att cykla olika grupper på ett sådant sätt att sammanlagrad återvändande effekt kan begränsas. Omfattas enbart kunder med elpanna av styrningarna, reduceras problemet med återvändande effekt. Hård styrning av elföretagen strax före timskiftet innebär att den momentana effekten blir särskilt stor i början av timmen efter styrning. Om flera elföretag styr samtidigt skulle detta kunna innebära problem på en högre systemnivå. SvK har idag reglerkapacitet på 300 MW för att hålla frekvensen. Problem med att överföra tillräcklig kapacitet under början av timmen föreligger f n inte. Detta beroende på att få aktörer styr direktel idag. Omvänt kan, om styrningen utförs så att effektreduktionens varaktighet är minst en timme, innebära en möjlighet att reducera risken för effektbrist. Rundstyrningssystemen byggdes upp tiden före avregleringen, då elleverantör och nätägare var samma juridiska person. Idag är kunder till olika elleverantörer sammanblandade i systemet. Juridisk oklarhet råder också beträffande huruvida nätägaren kan styra en tredje parts elleverans. Oavsett om hård styrning kan utföras rent praktiskt i en effektbristsituation, krävs ekonomiska incitament för detta. I dag har nätägaren enbart incitament att styra för att minska sitt effektdebiterande uttag på regionnät, och som inte alltid tidsmässigt sammanfaller med en nationell effektbristsituation. Kan nätägaren styra direktelvärmen varaktigt, dvs cykla styrningen på ett sådant sätt att effektreduktionen varar i en hel timme eller mer, uppfyller den SvKs kriterier för effektreserv och kan därmed upphandlas som sådan. SvKs effektreserv upphandlas enligt en lag som upphör 2008. Rekommendation till fortsatt arbete är att genomföra fler praktiska försök med hård styrning tillsammans med Jönköping Elnät, sedan en kartläggning av befintliga elvärmesystem har gjorts inom de olika styrgrupperna. Vidare rekommenderas en inventering av befintliga rundstyrningssystem i Sverige. 8

3 Delprojekt 2 Priset som styrmedel, småhus med elvärme 500 000 småhus i Sverige använder enbart elvärme för uppvärmningsändamål, varav knappt hälften använder vattenburen el (Scb2003). En del av dessa har dock möjlighet till tillskottsvärme från öppna spisar, braskaminer etc. Ytterligare 500 000 småhus har möjlighet att använda el i kombination med olja och/eller biobränsle (Scb2003). Sedan tidstariffen i allt större omfattning har försvunnit och prisrelationen mellan el och olja har skiftat till elens fördel, har fler hushåll som har möjlighet att växla mellan olja och el valt att köra värmepannan med enbart el. Detta har bidragit till att skapa nuvarande effektbristsituation. Totalt finns det ca 250 000 hushåll i Sverige som har möjlighet att växla mellan olja och el (Scb2003). Hushåll som har möjlighet att elda med ved i vedpanna eller braskamin utgör också en stor och möjlig potential för effektstyrning. En hypotes i undersökningen var att även hushåll som inte har någon alternativ värmekälla, kan minska effekten vid tillfällen då elpriset är mycket högt, genom att tillfälligt minska elförbrukningen för värme, varmvatten och hushållsmaskiner. 3.1 Projektets syfte Tidigare försök hade visat en låg priskänslighet hos hushållen. Försöken är emellertid genomförda med prisdifferenser som är relativt måttliga i förhållande till de mer extrema prisnivåer som förväntas i en framtida effektbristsituation. Projektets syfte var att testa priskänsligheten hos kunder med olika uppvärmningsalternativ. I detta demonstrationsförsök testades därför priset som styrmedel för att kunden skall styra bort effekt. 3.2 Projektplan och genomförande Inför första årets försök knöts Skånska Energi till projektet. Ett slumpmässigt urval av 200 kunder med elvärme gjordes. Dessa fick i brev ett erbjudande om att delta i ett försök med en ny och särskild prislista (se bilaga 1). Målsättningen var att knyta 60 kunder till projektet. Det första erbjudandet skickades ut till 150 st varav 55 svarade. Från utskick via kundens intresseanmälan fram till underskrivet kundavtal reducerades antalet. Telemarketing av kunder som fått erbjudandet genomfördes därför, och erbjudande till ytterligare 60 kunder skickades ut. Totala antalet deltagare blev till slut 45 st. Den särskilda prislistan innebar att leverantören har rätt att tillämpa ett högre elpris under maximalt 40 timmar. Under resten av årets timmar rabatteras kundens ordinarie 9

elpris med 7,6 öre per kwh inklusive skatt och moms. Det högre elpriset ligger i intervallet 3-10 kr per kwh. Kunden aviseras föregående dag om tidpunkt och nivån på högpriset via sms, e-mail eller Minicall. Prislistan är konstruerad för att ge kostnadsneutralitet relativt den ordinarie prislistan om kunden inte vidtar några åtgärder. Om kunden vidtar åtgärder minskar kundens elkostnad. I kunderbjudandet från Skånska Energi kunde man spara 1400 kr per år om man minskade elförbrukningen med 75% under tillfällena för högt elpris. Vid försöken hos Vallentuna energi vintern 2004/2005 sänktes utlovad besparing till 1000 kr per år, i syfte att undersöka intresset även vid en lägre utlovad besparing. Tillsammans med kundavtalet bifogades tips på hur man tillfälligt kan minska sin elförbrukning och vilka åtgärder som är betydande beroende av uppvärmningssystem och alternativ. (se bilaga 2). Första vinterns försök med kunder hos Skånska energi gav mycket intressanta resultat. Försöken utökades därför inför andra vintersäsongen med ytterligare deltagare hos Skånska Energi. Dessutom knöts Vallentuna Energi till projektet. Totalt deltog inför vintersäsongen 2004/2005, 53 kunder hos Skånska Energi samt 40 kunder hos Vallentuna Energi. Utskicket till Vallentuna energis kunder omfattade lika många som föregående års utskick till Skånska energis kunder, dvs totalt 200 st. Det slutgiltiga antalet medverkande blev ungefär lika många, trots en något lägre utlovad besparing. Uppskattningsvis användes lika mycket tid för telemarketing till Vallentuna energis kunder som hos Skånska Energi. I den ursprungliga planen var det tänkt att teknik skulle installeras hos kunderna inför andra årets försök, för att undersöka hur mycket detta skulle förbättra resultatet. I och med att resultatet första året blev över förväntan, och utan att någon teknik hade installerats hos kunderna, tänkte vi om och valde istället att utöka försöken. Det visade sig tidigt under första årets försök att avisering med Minicall innebar mycket problem, varför denna teknik redan under första vinterns etapp 1, byttes ut mot sms för de 11 deltagare som hade valt Minicall för avisering av högt elpris. Högpris i intervallet 3-10 kr per kwh aviserades totalt 39 timmar vid 15 tillfällen under vintern 2003/2004. Vintern 2004/2005 aviserades högpris till Skånska Energis kunder totalt 37 timmar vid 14 tillfällen, respektive 39 timmar vid 15 tillfällen till Vallentuna Energis kunder. Kort efter det att respektive vinters högprisperiod var över, skickades en specifikation över förbrukningen vid högpristillfällena ut till kunderna. Till denna bifogades även en enkät som kunden ombads att fylla i och skicka in. Syftet med enkäten var att komplettera underlaget för den tekniska analysen. 3.3 Sammanfattande resultat från försöken 10

Resultaten från försöken visar med stor tydlighet att det föreligger en priskänslighet på el vid tillfälliga elprisnivåer i intervallet 3-10 kr/kwh, och att det i denna prisnivå föreligger en betydande vilja, förmåga och uthållighet att minska elförbrukningen. Ytterligare en viktig slutsats från projektet är att resultaten har kunnat nås utan att någon teknik har behövt installeras hos kunderna. Sålunda har prisintervallet 3-10 kr/kwh under maximalt 40 timmar per år varit tillräckligt för att åstadkomma en betydande effektminskning. Resultaten visar stora likheter mellan åren och mellan respektive elleverantörs kunder (se figurerna 3.1-3.10 nedan). Effekten reducerades momentant med i genomsnitt 50% vid tidpunkter för högt elpris. Den verkliga effektreduktionen har varit ännu större, eftersom några deltagare som har möjlighet att växla mellan olja och el, växlar över till olja redan på kvällen före högt elpris har aviserats, eller under flera dagar vid kallt väder och då höga elpriser kan förväntas. Det mest intressanta med försöken är att kunderna har visat uthållighet under hela perioden med högt elpris, och att detta dessutom gäller för kunder som saknar uppvärmningsalternativ. Effektreduktionen har t o m ökat efterhand. I och med att man generellt inte har upplevt några betydande nackdelar, har man efterhand vågat reducera effekten ytterligare. Analysen visar att effektreduktionen inte har blivit betydligt större vid aviserade priser på 5 och 10 kr/kwh än vid 3 kr/kwh. Av detta kan man inte dra slutsatsen att 3 kr/kwh är tillräckligt för att uppnå resultat. För kunden är det storleken på den totala besparingen som är av betydelse för om kunden skall tacka ja till erbjudandet. Kunden bestämmer sig i stor utsträckning redan på förhand vilka åtgärder som skall vidtas vid varsel om högt elpris oavsett priset i intervallet 3-10 kr/kwh. Under årets försöksperiod inföll inte någon riktigt kall period. De kallaste dagarna var temperaturen -7 grader i både Vallentuna och i Skåne. I förra årets försök inföll den kallaste dagen med drygt -13 grader. Frågan är då hur resultatet skulle bli med ännu lägre utetemperaturer. Effektreduktionen kan naturligtvis bli större eftersom elvärmen förbrukar större effekt och det föreligger en större effekt att reducera. Vi vet dock inte hur kunderna hade reagerat om inomhustemperaturen hade blivit lägre. Denna påverkan gäller i första hand för kunder som saknar uppvärmningsalternativ, och i mindre grad om vedeldning kan kompensera för elvärmen. Om kunden kan växla till olja borde ingen påverkan ske alls, förutsatt att oljepannan har tillräcklig kapacitet. Är kunderna inte hemma under och strax efter effektreduktionen, bör inte heller en större påverkan av inomhustemperaturen vara av betydelse. Nedanstående diagram beskriver det tekniska resultatet från försöken. En referenskurva är skapad utifrån mätvärden från deltagande kunder under dagar då inte högt elpris aviserades. Eftersom det endast föreligger timmätvärden under försöksperioden för Vallentuna Energis kunder, innebär detta att referenskurvan av nödvändighet har skapats baserat på dagar med högre genomsnittlig utetemperatur. Korrigering för detta har skett linjärt med utetemperaturen för den totala elförbrukningen. Eftersom Skånska Energi förfogar över mätvärden utanför försöksperioden har test med att skapa 11

referenskurva på medverkande kunder vid kallare dagar kunnat göras. Dessa indikerar att referenskurvan skulle hamna något högre, dvs den verkliga effektreduktionen har varit något större. Rekommendationen till fortsatt arbete är att undersöka möjligheten att fortsätta försöken tillsammans med Skånska och Vallentuna Energi. Genom att erbjuda deltagande kunder en förlängning av försöken, nås ytterligare kunskap i försök som hittills har gett mycket intressanta resultat, till en förhållandevis rimlig kostnad. 3.3.1 Tekniska resultat från försök med kunder från Skånska Energi 350 Skånska Energi - Etapp 1 2005, Högt elpris mellan kl. 8-10, n=53 kw totalt 300 250 200 150 Referens 05-01-24, - 3,6 050125, -5,1 050126, -7,4 050127, -1,5 050128, -2,5 100 50 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Figur 3.1 Skånska Energi etapp 1. Andra årets första etapp visade en något mindre effektreduktion än första vintern. Den viktigaste förklaringen till detta är att utetemperaturen vid högpristillfällena var i genomsnitt 1,9 grader högre än vid första årets första etapp. 12

Skånska Energi - Etapp 1 2005 Högt elpris mellan kl. 8-10, Kundens alternativ 120 kw totalt för alternativen 100 80 60 40 20 Olja n=17 Ved n=19 Inget n=17 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Figur 3.2 Skånska Energi etapp 1 kundens alternativ. Liksom vid föregående års försök har kunder med ved som alternativ lyckats minska effekten mest. Flera hushåll med olja som alternativ växlar över redan på kvällen före högpris. Kunder utan uppvärmningsalternativ har även i årets försök visat en betydande förmåga att reducera effekten under högpristillfällena. kw totalt 300 250 200 150 100 Skånska Energi - Etapp 2, 2005 Högt elpris mellan kl 7-10, n=53 Referens 050207, -6,1 050208, -5,8 050209, -6,2 050215, -2,9 050216, -2,2 050217, -3,1 050218, +1 050228, -7,2 50 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Figur 3.3 Skånska Energi etapp 2. 13

Under försökens andra etapp, förbättras resultaten ytterligare. Den 28 februari inföll årets lägsta temperatur under försöksperioden, därav den höga effekten före högpristiden. Priset på 10 kr/kwh bidrog troligtvis till att effektreduktionen vid detta tillfälle blev större. Detta tillfälle var det enda i årets försök med denna prisnivå. 120 Skånska Energi - Etapp 2, 2005 Högt elpris mellan kl 7-10, Kundens alternativ 100 kwh totalt 80 60 40 olja n=17 ved n=19 inget n=17 20 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Figur 3.4 Skånska Energi etapp 2 kundens alternativ. Resultatfördelningen mellan de olika kundalternativen står sig från etapp 1. Ytterligare ett antal hushåll med olja som alternativ har växlat över hela dagar i samband med att högpristid infaller. Hushåll med ved eller inget alternativ har ökat sin förmåga till effektreduktion ytterligare. 14

3.3.2 Tekniska resultat från försök med kunder från Vallentuna Energi 250 Vallentuna Energi - Etapp 1, 2005 Högt elpris mellan kl 8-10, n=40 kw totalt 200 150 100 Referens 041221-3,9 050124-1,6 050125-2,2 050126-4,8 050127-3,9 050128-5,2 50 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Figur 3.5 Vallentuna Energi etapp 1. Resultatet vid första etappens försök i Vallentuna når inte riktigt upp till resultaten i Skåne. Dock förbättras resultatet efterhand, vilket indikerar att inte heller deltagarna i Vallentuna inledningsvis upplever några betydande problem med att minska effekten. 100 Vallentuna Energi - Etapp 1, 2005 Högt elpris mellan kl 8-10, kundens alternativ 90 80 70 kw totalt 60 50 40 30 olja n=2 ved n=19 inget n=19 20 10 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Figur 3.6 Vallentuna Energi etapp 1 kundens alternativ. 15

Endast två deltagare i Vallentuna har olja som alternativ. Deltagare som inte har något uppvärmningsalternativ presterar en ungefär lika stor effektminskning som kunder med alternativ uppvärmning. 250 Vallentuna Energi - Etapp 2, 2005 Högt elpris mellan kl 7-10, n=40 kw totalt 200 150 100 50 Referens 050207-1,6 050208-1,4 050209-0,5 050215-4,9 050216-4,5 050217-5,4 050218-3,1 050223-6,9 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Figur 3.7 Vallentuna Energi etapp 2. I försökens andra etapp förbättras resultaten betydligt. Vid det sista försöket inträffade försökens kallaste temperatur. Samtidigt aviserades 10 kr/kwh vid tillfället. 90 Vallentuna Energi - Etapp 2, 2005 Högt elpris mellan kl 7-10, Kundens alternativ 80 70 60 kw totalt 50 40 30 olja n=2 ved n=19 inget n=19 20 10 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Figur 3.8 Vallentuna Energi etapp 2 kundens alternativ. 16

Även under försökens andra etapp visar sig deltagare som inte har något värmealternativ jämförlig förmåga som kunder med uppvärmningsalternativ. 3.3.3 Jämförande analys av det tekniska resultatet Etapp 1 - Högt elpris mellan kl. 8-10 6,0 5,0 4,0 kw/hus 3,0 Skånska Energi 04 Skånska Energi 05 Vallentuna Energi 05 2,0 1,0 0,0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Figur 3.9 Jämförande analys etapp 1. Resultaten från försökens första etapp visar att kunder hos Vallentuna Energi inte riktigt når upp till resultaten hos kunder till Skånska Energi, medan resultatet för Skånska Energi har förbättrats sedan föregående år. 17

Etapp 2 - Högt elpris mellan kl. 7-10 5,00 4,50 4,00 3,50 kw/hus 3,00 2,50 2,00 Skånska Energi 04 Skånska Energi 05 Vallentuna Energi 05 1,50 1,00 0,50 0,00 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 Timme Figur 3.10 Jämförande analys etapp 2. Under etapp 2 förbättras resultaten ytterligare relativt etapp 1och då speciellt i Vallentuna. Detta förhållande inträffade även föregående år i Skåne. Etapp 2 uppvisar dessutom nästan identiska resultat mellan Skånska och Vallentuna om man beaktar att utetemperaturen under perioden genomsnittligt låg en grad lägre i Skåne. 3.4 Enkätundersökning och djupintervjuer 2 Vid tillfället för utskick av enkät och djupintervjuer förelåg resultatet från den tekniska analysen baserat på uppmätt elförbrukning. Vi kunde redan då konstatera att kunderna generellt haft en betydande vilja, förmåga och uthållighet att minska elförbrukningen under högpristidpunkterna. I syfte att bidra till att förklara uppmätta resultat, tillställdes en enkät till samtliga deltagande kunder. Totalt erhölls 83 enkätsvar från 93 deltagare. Djupintervjuer företogs med 10 deltagande kunder i Skåne respektive Vallentuna. Resultaten från enkäten som skickades ut i mars, dvs strax efter årets försök hade avslutats, redovisas sammanfattningsvis nedan. Enkäten och enkätsvaren liksom intervjuguide och djupintervjuerna redovisas i bilaga 3,4 och 5. En liknande enkät med en något mindre omfattning genomfördes till Skånska Energis kunder redan efter första 2 För att genomföra denna del av utvärderingen anlitades sociolog Erika Jörgensen. 18

årets försök. Resultatet av denna överensstämmer i hög utsträckning med nedanstående resultat från årets undersökning. 3.4.1 Analys av enkätsvaren På frågan om vad som var anledningen till att man tackade ja till erbjudandet om den nya tariffen var det vanligaste svaret inte oväntat, att man såg en möjlighet att spara pengar. Många uppfattade också erbjudandet som intressant och utmanande. Endast någon enstaka uppgav miljö- och samhällsintressen som anledning. Enkätsvaren bekräftar resultatet från den tekniska analysen att effektreduktionen har varit betydande och uthållig. Enkätsvaren visar att deltagande kunder i stor omfattning har vidtagit åtgärder i samband med höga elpriser. 72 uppger att de alltid eller oftast har vidtagit åtgärder. Endast 9 har uppgett att de ibland, sällan eller aldrig har vidtagit åtgärder. 57 deltagare uppger att de inte har upplevt några nackdelar med att minska elförbrukningen, vilket är anmärkningsvärt högt eftersom det i varierande omfattning kräver förberedelser, passning och i många fall påverkan på inomhustemperaturen. Svaren får därför tolkas som ställt i relation till vad man förväntade sig när man tackade ja till erbjudandet. Den positiva attityden speglar också det faktum att effektreduktionen efterhand har ökat. Om man generellt hade upplevt betydande nackdelar och svårigheter med att minska effekten, hade resultatet blivit det omvända, nämligen att effektreduktionen hade minskat efterhand. Av 23 deltagare som har svarat att man upplevt nackdelar, har 8 angett att det blivit kallt i hela eller delar av huset. Övriga har angett praktiska skäl som att passa tider och påverkan på hushållsarbetet. De allra flesta uppger att man inte minskar elförbrukningen mer vid de högre prisnivåerna. Att prisnivån inte har någon större betydelse kan man också se i resultaten i den tekniska analysen. Som nämnts ovan, bör man inte dra slutsatsen att 3 kr/kwh är tillräckligt för att uppnå ungefär samma resultat Inför försöken bedömdes det tveksamt att hushåll där det inte finns någon hemma under dagtid, skulle vilja eller kunna påverka sin elförbrukning under högpristid i någon större omfattning. I synnerhet gäller detta för gruppen som saknar uppvärmningsalternativ. Knappt hälften har uppgett att det alltid eller oftast finns någon hemma under dagtid, vilket innebär att många som inte har varit hemma under dagtid ändå har varit framgångsrika med att minska elförbrukningen, genom att i samband med att man lämnar bostaden på morgonen, i huvudsak sänka termostatinställningen för elvärmen, frånkoppla varmvattenberedaren och/eller elda i vedspis. Uppgiven ålder i enkäten visar en god spridning från 30 upp till 80 år och med en genomsnittlig ålder på 55 år. På frågan om man skulle vilja fortsätta med tariffen, har 52 svarat ja och 24 har svarat kanske. Endast 5 har svarat nej på frågan. 19

På frågan om man gjort ett medvetet val beträffande elleverantör, d v s tecknat ett avtal för att undvika tillsvidarepriset eller bytt elleverantör, svarade 68 ja och endast 9 har svarat nej, vilket tyder på att deltagande kunder generellt sett är aktiva i val av elleverantör. Detta förhållande stärker uppfattningen att intressanta och attraktiva produkterbjudanden kan utgöra ett viktigt konkurrensmedel. Svaren i enkäten och resultaten i försöken visar att sms och e-mail är en effektiv teknik för kommunikation av meddelande. Detta innebär därför att behovet av investeringar för detta ändamål inte föreligger. 3.4.2 Analys av intervjuerna Intervjuundersökningen bygger på djupintervjuer med sammanlagt 20 hushåll, varav 10 är kunder hos Skånska Energi och 10 är kunder hos Vallentuna Energi. För att få med så många olika perspektiv som möjligt kring hur man hade upplevt försöket, var det viktigt att intervjua olika hushållstyper och hushåll med olika förutsättningar. Därför intervjuades olika hushållstyper såsom pensionärer, heltidsarbetande med utflugna barn samt barnfamiljer. Det var även intressant att både få med hushåll som i regel var hemma dagtid, och hushåll där det sällan eller aldrig var någon hemma under dagarna. Det var likaledes viktigt att både intervjua hushåll som hade möjlighet att växla över till alternativa bränslen, och hushåll som enbart hade direktel för sin uppvärmning. Frågorna i intervjuguiden (se bil 4) var uppdelade i olika ämnesområden. Först var det frågor kring olika bakgrundsfakta, såsom värmesystem och antalet hushållsmedlemmar etc. Därefter följde frågor om hur de hade upplevt försöket, hur mycket övriga hushållsmedlemmar hade varit involverade i försöket, samt hur de såg på utfallet av försöket. Avslutningsvis ställdes några allmänna frågor kring deras elförbrukning. Analysen av intervjumaterialet är uppdelad i olika teman som visade sig vara särskilt framträdande och intressanta. Det första temat handlar om hur man upplevde att försöket hade fungerat i stora drag, det andra temat innefattar hur det kom sig att man valde att vara med i försöket, ett tredje tema handlar om de åtgärder man vidtog och vilka konsekvenser de medförde. Härefter följer ett tema om ersättningen och ersättningsnivån. Ett femte tema handlar om hur man såg på införandet av den här typen av tariff i större skala och hur man själv ställde sig till att teckna ett sådant avtal, och slutligen följer en sammanfattning av analysen i punktform. De citat som återfinns i analysen valdes ut på grundval av att de på ett tydligt och uttrycksfullt sätt belyser de resultat som framkommit under analysen av hela intervjumaterialet. Analysen redovisas i sin helhet i bilaga 5. Man kan sammanfatta analysen av intervjuerna med hushållen i följande punkter: Man anser att försöket har fungerat bra. 20