Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer

Transkript

1 1

2 Efterfrågeflexibilitet kan generera en viss nytta till både systemet och marknadsaktörer Efterfrågeflexibiliteten kan öka leveranssäkerheten i elsystemet både utifrån ett nät- och ett produktionsperspektiv, med hjälp av normala prismekanismer. Efterfrågeflexibilitet kan göra nytta på olika delmarknader Spotmarknader, marknader för reserver, frekvensreglering Efterfrågeflexibilitet kan möjliggöra stabilare och mer förutsägbar prisbildning på elmarknaden. Som konsekvens av detta kan kostnader och risker för aktörer på marknaden begränsas. Efterfrågeflexibiliteten har dock sina begränsningar t.ex. åtgärderna kan tillämpas enbart under korta sammanhängande tidsperioder (1-3 timmar), lastförflyttningspotentialen är beroende av många faktorer hos kunderna som kan variera, det finns kostnader förknippade med efterfrågeflexibilitet m.m. 2

3 Hur kan efterfrågeflexibilitet öka? Efterfrågeflexibilitet måste generera nytta till alla inblandade marknadsaktörer Utformning av affärsmodeller längs den fragmenterade värdekedjan som hindrar suboptimering och möjliggör för samtliga marknadsaktörer att ta del av vinster. De tekniska förutsättningarna måste finnas och vara realiseringsbara under marknadsmässiga villkor. Efterfrågeflexibiliteten måste anpassas till övriga verksamhetsmål, t.ex. värmekomfort i ett eluppvärmt hus, bra luftkvalitet i fastigheter, produktions- och lagersituation i industrin m.m. Kostnader som uppstår från efterfrågeflexibilitet både på systemnivå och på kundnivå måste vara rimliga i jämförelse med relaterade risker och nyttor. Marknadsstrukturer, infrastrukturer och reglering som stödjer utveckling måste vara på plats för efterfrågeflexibiliteten att bli en integrerad del av den framtida elmarknaden. 3

4 Förutsättningar för effektstyrning hos industrikunder Tekniska förutsättningar finns för effektstyrning som har använts i industrin för att styra mot abonnemanget och till en lägre grad mot spotpriser. Vid effektstyrning uppstår alltid alternativa kostnader. Därmed är det ekonomiska incitamentet beroende av hur höga och frekventa pristopparna är. Utan höga och frekventa pristoppar kan t.ex. åtgärder som kräver produktionsbortfall, investeringar eller omplacering av personella resurser vara olönsamma. Effektreduktioner kan vanligen realiseras genom förändringar i produktionsflöden, kringsystem eller genom implementering av permanenta lösningar, såsom installation av effektreglering. Effektstyrning är i första hand lämplig i industriella processer med värmetröga laster eller buffertkapacitet i produktionen, vilket påverkas av orderingången och kapacitetsutnyttjandet och därmed av konjunkturläget. Produktionsprocesser sätter också begränsningar till beredningstiden, nedregleringstiden utöver neddragningsvolymen. 4

5 Industrin forts. Många industrianläggningar har möjlighet att under kortare perioder dra ner på produktionen utan leveransen till kund behöver påverkas. Hur mycket och när produktionsneddragning kan ske är ofta beroende på kapacitetsutnyttjandet i anläggningen och varierar således över tiden. Att störa produktionen innebär emellertid alltid en risk och vanligen vill företagen ha en hög, eller mycket hög, ersättning för att göra dessa ingrepp. Vid längre perioder med höga priser kan planerade produktionsneddragning ske i de mest elintensiva processerna. Detta bygger då på att leveranser till kunder kan ske från uppbyggda lager eller från anläggningar i andra delar av världen. Slutsatsen är att efterfrågeflexibilitet från industrianläggningar i första hand kan komma att utnyttjas i samband med extrema prisspikar eller i samband med långvariga försörjningsproblem exempelvis i samband med upprepade torrår eller långvariga driftstörningar i kärnkraftsverken.

6 Drivkrafter, hinder och lösningar för efterfrågeflexibilitet inom industrin Den viktigaste drivkraften är ekonomiska vinsten, även om minskad risk för tvingande bortkoppling av förbrukningen anses också viktig. De viktigaste hindren för industriföretagen som identifierats är: Prisstabilitet: Vid stabila elpriser minskar intresset för efterfrågeflexibilitet. Senaste årens prisvolatilitet har utökat intresset och kunskapsnivån kring efterfrågeflexibiliteten. Oförutsägbarhet i intäktsnivåerna: Med osäkerhet kring vinstmöjligheterna är företag mindre benägna att implementera förändringar eller genomföra relaterade investeringar. Genom implementering av avtalsmodellen som möjliggör fasta ersättningar eller planeringen utifrån ett bra prognosläge kan förutsägbarheten utökas. Organisatoriska hinder: Företagskulturen, bristen på kunskap och resurser, saknad av informationsunderlag, interna processer och otydlighet kring kriterier i beslutsfattande försvårar implementeringen. Genom avtalsutformning för elleverans och balansansvar samt förbättrad dialog med andra marknadsaktörer kan några av dessa hinder överkommas. 6

7 Övriga utmaningar Marknadsstrukturer och reglering: Elmarknaden är fragmenterad med olika prissättningsmodeller och avtalsparter. En möjlig lösning: supplier centric model med en kontaktpunkt mot kunden. Nätreglering: Begränsade incitament för nätbolag Saknad av kapacitetsmarknader: Skulle förbättra förutsättningar för aggregatorer Infrastruktur och affärsmodeller: Mätning och avräkning med tillräcklig tidsupplösning en förutsättning : För en kund som debiteras efter en standard profil finns inte det ekonomiska incitamentet. Jämna marknadspriser och kontrakt med prissäkring: En mer volatil prisbild skulle öka incitament till efterfrågeflexibilitet 7