Sqr.ciala~%ek<? j~:p?- 1 ' g~:,>.gt ~i~t,~~*~~:,i~,~* c::!~ bib3.iogj:;;f iur vid blblioie;c~h5~~slcolan. 3or&s, T974"
Inled~ing 2 Varför formulär 3 Presentation av undersökningsomr&det 3 Arbetets gång 4 Faktainsamling och arovundersökning 5 Kont akt ned bibiiotekcperconal 5 Dispcsition och val 2v fragor samt. utformande axt slutgiltigt formulär S Va.1 av frågor och andringar 6 '. Undersökningen 9 Tabeller 10 Sammanfattningen 21 Egna komentsrer 22 Lit beratur 22 Referat 23
Inledning Varför gar barn p% bibliotek? Den frågan hade vi nariga gånger stallt oss och hade val några diffusa svar - "de går för att lyssna p& skivor, för att de inte har nagon annanstans att ta vägen" och så naturligtvis för att lha böcker. På Borås stadsbibliotek hade man tydligen undrat detsamma,.ty Gunilla Borén laanade som förslag till specialarbete just "~lblio teksvanor bland barn". Vi kontaktade Gunilla och fick fria händer att utforma vårt arbete..varför formulär? Naturligfvis maste vi begränsa undersökningen tt11 ett översk&d.ligf antal barn och beslöt därför att ta en arskurs. För att kunna använda skrivna formulär, som barnen sj2lva skulle fylla i, tag vi grskurs 3 dar barnen ar omkring 9 år gamla, aven om det kanske varit intressantare att undersöka 7-8 åringar som ännu inte påverkats av skolan. Enskilda intervjuer son metod, förkastade vi, eftarsom vi antog att barnen då skulle prata med varandra f skolan om intervjun och därigenom styras i sina svar. Undersökningen skulle ske samtidigt åtminstone klassvis, för att så nycket som möjligt förhindra att barnen p%verkade varandra, Vi valde slurnpvis ut tv& filialbibliotek, Kulta och Sjöbo, som undersökningen skulle gälla, och skolorna blev d& Ekarängsskolan och Hultaskalan samt Sjöboskolan. Vi uteslöt Fjärdingsskolan pga att ben ligger lhgt fran Hultafilialen på andra sidan en stor genomfartcv3g, har ett aktivt skolbibliotek samt bokbuss,som g&r i skolans upptagningsomrilde. Presentation av undersökningsområ,det. Sjöbo hade 1973 9.425 inv. därav 131 barn i årskurs 3 (9-10 ar). Kulta hade 1973 4.505 inv. därav 112 barn i arskurs 3. Båda biblioteksfilialerna ligger centralt i affsrscentrum och är öppna dagligen mellan kl. 10-12, 16-20 samt p& lördagar mellan kl. 10-?T. Biblioteken har inte söndagstippet, Sjöbo hade i971 83.899 utlån och Hulta 127.106. Förutom bokutl9ning har filialerna bjudit på aktiviteter s&sorn skivavlyssning, sällskapsspel, kasperteater och Iilraf~revisnlngar, Sj650 och IIulta har varsin ung6ornsgard dit man kan g& för att sitta och prata med kamrater eller vara mer aktiv och agna sig %t kurser eller föreningsverksamhet. Alla Aldrar äger tilltrade. Eicarängssk~ian och Sjöboskolm ligger i narheten av och XP~ltaskolan ett par kilometer från biblioteket. Varje klzss har ett klassbibliotek som sk%ts EV klasslëraren, men urvalet görs inte av de^, Rockerna tillh5s skolbibliotekssamllng~n. Klassbiblioteken innehåller ca 200 böcker b&de fack- och skönlitteratur, Barnen lanaiie speciellt mycket av uppslzgsböcker och lexikon. Som regel sköter klasslararen utlåningen, B%de Sjöbo- och Elcar~ngsskolan hzr dessntom skoikibliotek.
Val av ämne Val av undersökningsomr&de - Ilesök på filialerna Kontakt ned lågstadielärare Val av frtigor Val av provundersökn2ngsamrade.. Kontakt med lärare i provundersökningscmr&det (bl.a, för 6verenskomnelse.cm tid för provundersökningen) Provundersökningen San;nanställning av resultat Utvärdering av resultat Jullov Revidering av frågeformulär Kcntakt med bibliotekspersonzl p% filia,lcrns Kontakt med klasslararna i de klasser vi cku.lle undersökr Fastställande av s!utgiltigt furmubar Uchemaljiggning a-r undersökningen 1 de of ika klasserna Undersökningen Samma~~stiillning av resultat Uppstailande av ta5eller Utvärdering Utskrift
' Faktainsamling och provundersökning. Vi samlade in fakta om filialerna på Sjöbo och Hulta samt om barnavdelningen på huvudbiblioteket, För att pröva våra frågors $varighetsgrad och relevans iimade vi göra en pre-runders6kning:bengelbreksskolan som ligger nara huvudbiblioteket och inte skulle komma med i huvudundersökningen. Efter att ha diskuterat med lågstadielärare satte vi samman v%rt första frageformular och gjorde provundersökningen strax före Jul 1973. I klassen dar vi gjorde var provundersökning var barnen till synes mycket Xasvana, Klasslara,sen läste ofta bscker för barnen och enligt henne Låna6e alla barnen flitigt p& sirolbibiictekef;,.man brukade satta upp sm& bokutstallningar om olika författare, lararen talade om författarens satt att skriva etc. Alla barn hade en bankbok "bok på &ngw. SA fort man var fërdig med en uppgift i klassen fick eleverna ta up? sin "bznkbokt' som de sedan samtalade lite on, Barnen var av klassläraren vb1 förberedda p& vår ankomst ock undersökningens syfte, (Även vi poiingterade att det inte var något prov för dem, men att de m%ste svara s& ärligt som möjligt och lösa svsren självständigt för att undersökningen skulle bli trovardig). Kontakt med bibliotekspersonalen. Innan vi gav forntflaret dess slutgiltiga utformning kontaktade vi bibliotekspersonalen på HuZta- och Sjöbofilialerna och bad dem 1Bsa igenom våra fsrslag till frågor och själva koma med tillägg och kritik. B&dz filtalerna var intresserade av att f& veta i vilken grad barnen har nytta av, att böckerna står unpsdiillda efter genrer, funktions- R k1assifikationssysteinet;och genom var fxäpa 8 Vad gör Du för att f$ tag i de böcker Du vili ha på biblioteket?" har vi försökt ta reda hur barn går tillvaga för att få tag i sina böcker. '~ultafilialen som tänkt låta olika föreningar komma till biblioteket och presentera sin verksamhet, önskade f& reda på vad barnen gör/vill gör@ p% sin fritid samt vilka föreningar do är intresserade av. T111 slut samlade vi klasslärarna i de klasser vi skulle undersöka och lät dem gå igenom formuläret, De granskade det ur pedagogisk synvinkel och hade en del smarre förslag till ändringar, (vid detta tillfälle gjorde vi också u-pp schana för undersökningen i klasserna). Disposition och val av fragar smt utformande av slutgiltigt frageformulër, Frågeformuläret kom slutligen att omfatta 26 fragor och en berättande del, För att f& fran alla uppgifter som vi önskade ur undersokningen. blcvdet fler fragor iinvihede tiinktoss fr&nbörjan,vivaldeact utforma frggorna med alternativa svar (ba~nen fick kryssa för det ds kancie till om biblioteket), "vet; ej" alternativ tog vi med for att barnen a1lbi.d skvexe ha ett alternativ att kryssa för. Risken att barnen skulle gissa sig till ett svar skulle annars bli större. Vid undersökningstillfallet underströk vi ock& att alternativet "vet ej'' ar ett lika gott svar som &got annat.
Eftersom barnen kunde tänkas ha flera svar en del. av Tr&gorrra, valde vi numrering scm svaranefod p; dessa fr&cr, för att barnen inte skulle behöva uteslv.ta &got al3ernativ. 33 Sárnen enligt klassfararna var vana. vid en &dan metod kunde vi anvanda oss av detta annars gaska komplicerade tillvagagångssatt. Även de öppna alternativen, dar barnen svarade ned egna ord,tog vi med för att förhindra att barnen kryssade för svarsalternaeiu, som inte gaflds dem sjalva, i m&ngn fall hzr vi kunnat föra over &eras egna svar t311 de bundna alternativen,!al. av Sråaor och andringar För att vi skulle kunna ta red2 p% var barnen bodde och om de hade utländskt ursprung, vilket eventuellt skulle kunna påverka deras biblioteksbesök, boklhn och ka~nedom om blbzioteket,shlle da f& skriva nzmn och lclass p& Lr&geforreularet c Vi antog att innehav av lånekort respektive icke innehrv skulle ge utslag p& nggot satt i undersökningen och dgrför tog vi med frågan a ar Du lånekort", Vid provundersökningen visade det sig at.t barnen ganska ofta inte hade eget lånekort utan lhade på sina för%ldrars, Därför kompletterade vi med "~rukar Du l%na p& Dina föraldrara lhekort?" brig@. frågor ville vi satta in under tre huvudgrupper, A, Barnens kanned.0~ oa biblioteket, B, Hus mycket barnen utnyttjar biblioteket, C, Hur barnon använder biblioteket, Presentationen zv?ragorna utgar från vart slutgiltige frågefor~uliix (se bilaga 4)& vissa frggor är helt nya för frbge&rmliire9 ork beteeknns ned "tillägg". Fr5geformuLaret &r inte gruppindelat utan vi har försökt satta frågorna S en för barnen logisk följd. Barnen kannedom am biblioteket? (siffrorna inom parentes Er fragosnas numer i det slutgiltiga fornuläret) e Var ligger biblioteket? (i ) För att se huruvida barnen kanner till bibliotekets existens, Svassalternativen kmde naturligtvis inte bli desama i pr~v~dersökningen som i den slutgiltiga, e Nar ar bis1iotebet öppet? (2) De svarszltcrnativ -i.. vi anvaride oss av i ~rovundersökzlingein överlappade Inte varaxdra ut= fick ko~~letteras med tl0smgivelser+ o Vad får.du göra p& bibliotekef?(5) Formularet fran provundersökningen kompletterades med förslag Rr%n biblioteksfilialernas gersonal.
Vad får Du betala för p& biblioteket? (6) Vad gör personalen? (7) Vet DU hur langs Du får Sina böckerna? (9) Det ursprungliga förslaget fick ändras för att kunna snv2ndác p& filialerna, Vilka böcker finns på biblioteket? (i8) Negationen i den ursprungliga fragan förvirrade barnen och kunde, utan svårigheter tas bort. Hur mycket barnen utnyttjar biblioteket? Nar går,du på biblioteket? (3) Vid provundersökningen visade det sig att barnen inte kunde satta in sina biblfoteksbesök under givna alternativ. Darför har barnen fått ge egna svar som vi sedan för att kunna presenterz ett resultat infort under fyra svzrsalt ernativ. (se tabell 3). grn biblioteket var öppet precis hels oagarna nar skulle Du helst vilja g&? (4) Vi ville se om bibliotekets öppettider egentligen passar barnen. Aven har var ett öppet svarsalternativ bast. Kur ofta går Du på biblioteket? (12) Vid provundersökningen visade det sig att barnen hade mycket svårt; att få in sina svar i våra alternativ, Carför kompletterades fragan ged ytterligare svarsalternativ, Hur många bccke~ låns Du varje &ng? (1 3) Tillzgg. Var inte med i det rirsprungliga formuläret, Vi -ville ha med denna fraga som en komplettering till en del andra frågor. Den skulle också kunna visa i vilken grad biblioteket utnyttjades av de bzrn.som deltog i undersökningen* Har Du några egna böcker? (20) Cenom den har fragan ville vi ta reda p% om det fanns nagon skillnad i biblioteksutnyttjande mellan Sarn som inte har några böcker och de soni har många* Brukar Du lana böcker av kamrater? (21 ) Svaren skulle jhföras med svaren på frågorna om boklån och biblioteksbecök. Hur komaer Du för det mesta till biblioteket? (22) Vi ville se om sättet att ta sig till biblioteket på något satt påverkade bibliot eksutnyt t jandet. 3ruka.r Du lana p; bokbcss? (23) Vi antog att bokb~~.ssl&nare skulle ha mindre kännedom om biblioteket och utnyttja det mindre tui de övriga barnen. Srukar Du låna på ~koibiblio teket eller klass-bibliotske t? (24) Tillagg. Yi antog att oni barnen iånar på skolbiblioteket har de inte så stor anledning att gå till kon~unbiblioteket för att låna böcker. Vi skulle jämföra denna fraga med fråga 14 " ~ ~ r gar ~ ödu r på biblioteket"?
Hur barnen använder biblioteket? När Du 1etar.efter en bok p& bibliuteket s5ker Du eftsr... (8) Tilliigg. Genoin denna fraga skulle vi söka ta reda p& hur bzrnen gar tillväga för att få tag 2% sina böcker och ville p& s& catt koma underfund med funktionsklassifikationscyst,emets betydelse, Brukar någon mnm gå på biblioteket och låna böcker åt Dig? (10).Tillägg. Vi ansåg att aven om man inte sjalv g&r på biblioteket kan man utnyttja det. t Vem brukar Du g& med p& biblioteket? (12) Vi var tveksamsia on fragans värde för den har undersökningen men lat den st& kvar eftersom vi trodde att den eventuellt kunde ge någon aspekt p& barnens biblioteksbesök. Teex. utnyttjar barn som går med sina föräldrar sama aktiviteter som de andra barnen? Varför g&r Du på biblioteket? (14) 'Vi ville ta reda på om barn främst gar på biblioteket för att träffa kamrater, sitta och läsa, l%na böcker eller spela n%got qcl, Svarsalternativet "~ijr att lyssna p&. skivor'' uteslöt ;vi eftersom vi trodde det skulle bli alltfor sv8.rt att numrera s& mång& alternativ och valde darför att komplettera med uppsatsen "vad skulle Du helst vilja göra p8 biblioteket förutom att lana böcker?" Dhr hoppades vi f& nya friska ideer för bibliotekets barnverksamhet, men var ocksa medvetna on attvizden uppsatsen skulle få en beskrivning a17 vad barnen brukar - gara p& biblioteket. Vad lånar Du fran biblioteket? (15) Hur pbverkas barnen i sina bokarval? F&r Du tag p& de böcker p& biblioteket son Du vill lasa? (36) Vilka böcker skulle Du helst vilja låna p& biblioteket? (17) Tiliagg. Hur gör Du för att få tag p& den bok Du vill ha p& biblioteket? (1 9 ) Tillägg. Dessa tre fr8gor skulle hjälpa oss besvara: Har biblioteket den litteratur barnen vill ha? - Vilken litteratur vill de ha? Vad vill Du helst göra p& Din fritid? (25) Tillagg, Vilka föreningar skulle Du helst vilja vara med i? (20) Tillagg. De tv& sista frågorna togs med efter förslag från Hultafilialen (som skulle bör ja med en ny aktivitet - olika föreningar skulle f9 komma till biblioteket och presentera sin verksamhet för barnen), Biblioteksyersonalen ville ha hjälp med att valja ut de slags föreningar de skulle inbjuda, Uppsatsen Vad skulle Gu helst vilja göra biblioteket förutom att lha böcker? Eftersom det alltid ar svårt att precisera sinn svar och anvanda sig av givna svarsa.lternaflv, antog vi att barnen skulle kanna benov av att ytterligare förklara sina svar, Vi hoppades f& veta vad barnen eventuellt saknar p% biblioteket, men anade att vi skulls f& en beskrivning av vad barnen brukar göra p8 biblioteket. Uppsatsen skulle bli sfi kom-lettering inte bara till fraga 14 utan till hela fr&- formuläret.
Fr%gor so,m ztaatt från fri%gefor~uliiret. Finns det bckbuss? Efterson vi ir~te ill le ha alltför &inga fragor och den har fragan var mindre viktig ströks den. Undersökningen. Den egentliga undersökningen genomförde vi den 16-78 januari 1974 i. klasserna 3A - 3F på S jgboskolan och klasserna 3k - 32 ps Eulfaskolan samt klasserna 3A - 3C på Ekarängsskolan. Undersökningen tog 60 minuter i varje klass, P& Sjöbo deifog 120 av 137 elever och p& Hultaomradet 97 av 112 elever. Saledes ar 217 barn - med i u2dersökaingen, I vår redogörelse har vi endast med St1 barn, (?a 6 av de 217 srarat för HB och vi var intresserade av barnens kannedon om filialernz, Enligt klasslararna var alla svensktalande och skulle inte ha nagra sv%rigbeter att först% formuläret, Iman vi kom till klasserna hade lärarna aven har forberett bgrnen p& v&r ankomst. Inför förs$a frågan visade vi upp ett lånekort, Vi gick seáan ieenom formuläret frgga för fråga för att kringå eventuella tvetydigheter i frage~tal~kngarna och för att barnen skulle kunna besvara fragorna utan att kanna sig jäktade av snabbare kamra$er, Naturligtvis hände det andå att snabba barn rusade igenom formuläret och var klarz Innan vi andra last igenom försia sidan, De fick d& i uppgift att illustrera frågeformuläret och vi fick en del bokiflustrationer bl,a, en och ana korrekt bibliotekarie franför högar med böcker, Sedan alla L klassen besvarat frborna gick vi igenoa de "rat ta" svaren och passade p& att upplysa om biblioteksfilialen och dess verksamhet.
- Tabeller. Har Du lznekoyt_? Har inte ~ ~ l(95) t ; ~ Sjöbo (176) l8 26 Lånar Du p% Dina föraldrars lanokort? Ja (Av dem som inte har eget lånekort) 3 Det var inte någon skillnad mellan svenska barn ocb.sarn med utländskt ursprung.. i, Var ligger biblioteket? Vid torget Vid vagen Vid kyrkan Vet ej Ej besvarat 3 Som vi antog kände de flesta, 76 resp 84$, till var -biblioteket ligger. Vi följde upy dem sam svarat fel ned deras svar p& andra frågar och kan konstatera att de allra flesta utnyttjas biblioteket son b1.a. L&ntsgare. Felsvar beror troligen på svårighet a.tt välja svarsalternativ o ch inte på okunnighet 0x11 bibliotekets placering, Således skulle Vi med J-etining av svaren på övriga fragor Kunna konstatera att alla känner till vaä stadsdelsbiblioteket ar belaget. 2. När ar biblioteket Öppet? Hulta (95) Sjöbo (7 16) Alla dagar i veckan Even sönd, 2 2% 7 Vissa tider p& vardagarna - 10-12, 76-20 och lördasar 19-15 5 0 52% 47 41 % Hela vardagarna d i 12% 7 6% Vet ej 3 l 33% 4 3 37% Ej besvarat i l$ '12 10% Nar eleverna skrivit flera svar har vi behand1.a.t; det son vet ej. Eridast 46% ;tv barnen vissts när biblioteket ar Öppet. Hela 35% har svarat att de inte vet. 3, Har går Du p% biblioteket? Hults (95) Sjöbo (1 16) Melian * 8-? 2 1 1% 1 1% 12-16. 11 i 2s 14 12% t 6-20 47 5 0% 7 1 61% 1ngen.exakt tid 9 9% 1 95 Ej besvarat 2 7 28% 20 175;'. De flesta barnea ghr som väntat till biblioteket mellan kl, 16-20, Av dessa 64 resp. 87% mellan kl, 16-15. (3ntz s& få då biblfoteket ar s tzngf nallan kl, 12-16: : )
4, m biblioteket vas öppet precis hela dagarna nar skulle du helst vilja g%? Hellan kl. 8-1 2? 2-1 6 16-20 Ingen exakt tid +) Ej ssarat ' +) B1.a. önskenål om söndagsöppet. Hulta (95) 5 5% Den stora "barntiden" tycks vara mellan kl, 14-18. Förmodligen beror det p& att skolan slutar omkring kl, 14 och barnen vill g& direkt frgn skolan till biblioteket. Frilgorna 2-4 ha^ visat oss att ban: i de här %rskursr.rxr,ar ganska. omedvetna on ttden, Framför allt svaren på fråga 3 tyder p% detta, eftersom många svarat att de går p& biblioteket på tider då man sntingan kan anta att de Er i skolan eller biblioteket ar stängt. Regler och aktiviteter på de två filiálerna. Lyssna p& skivor Låna hen skivor Möjligh~t att agna sig &t sällskapsspel Kasperteater?%#i %ning - Hulta X v5d fyllda 18 år X Sjöbo X X vissa Lider Teater Skriva tidning Se p% utställningar Vad far man betala för? Nyt t lanekort X X. ~vert id X efter krav X Trasig bok X w Datunkort X X. Hur länge far man ha böckerna? 5. Vad far Du göra s& biblioteket? I;An.a skivor Una böcker Lyssna p& skivor Spela spel. Lasa t idnlngsr Se p& filra Se på utstiiilningar Snela kasper Skriva egen tidoing Spela teater Ej svarat 1 n%nad 5 veckor
Det finns faktiskt barn som inte vet att man får låna böcker p& bibliotek - 8 av 21 1, Trots att do inte "känner till" mgj!.ighetcrna, utnyttjar de dem, som vi kunnat konstatera, då vi jiirnqör ned svaren p& 6vriga frågor. Att de inte kryssat för "lana böcker" måste ha andra orsaker an at t de inte känner till bokutlaningen, "~dda" aktiviteter, svarsalternativ 7-10 tycks barnen inte kanna till. Utnyttjas de dem pm att de infe vet att de finns eller ar de ointresserade zv dem och har därför inte lagt dem p& minnet? ' 6. Vad får l)il betala för på bibliotek? Zhnekor t Nytt lånekort riar Du har tappat bort det ganla Trasig bok Att låna böcker Att ha böckerna för lange Datumkortet Vet ej Ej svarat Hulta (95 Sjöbo (716) A.rr dem som tror att man far betala för lånekort ar det 9 (4-6) som inte har lhekc+t. Är det "kostnaden" som hindrar dem? 7. Vad gör personalen? Hjälper till att plocka fram böcker och svarar p% fr&gor 'Arbetar med viktiga saker och får inte staras Skriver böcker Vet ej Ej svarat Inge t Flera alternativ 11 Il De flesta kände tydligen till vad personalen gör. Det finns Endå 55 barn i undersökningen som inte vet vad personalen sysslar med. 14an kan anta att de d& inte heller ber personalen om hjalp. Kanske barnen inte vii1 ha någon hjälp, (se fråga 16). För oss var alternativet "~rbetar med viktiga saker och fár inte störas" en motsats till "3jalper till och plockar fran böcker och svarar på fragor". For barnen kmske det ena alternativet inte utesluter det andra. Flera ba.rn har svarat med båda alternativen.
8. Har Du Letar efter en bok p& biblioteket saker Dn efter: - Förf, o. titel ldrf. o, innehg11 Förf,, t2tel o. innehall Titel o. innehåll Ej sm.raf; Hulta 135) Sjöbo (116) 5 0 5 3$ 32 28% 2 3 24% 40 34$ 12 l 3% 29 1 7%. V1 kan inte förutsatta att den laga siffran p& svarsalternativet l1 Innehåll" tyder på att barnen Inte blir hjälpta av funktionskiassifikationssysternet, Vi Kari anta att detta system 3,r naturligt för barnen, men att de inte ar medv~t~ om hur de söker sina böclcer p& bibli.ot;eket, Det de söker efter, d5 de redan står framför bokhylla;i, blir författaren eller titel,. Kanske'frågan skulle ha formu1era.t~ annorlunda. 9, Vet Du hur lbge Du far lana böckerna? Hv.?ta (95 1 Sjöbo (116) Du far ha dem i 7 veckor 8 8% 8 7% Ilatum finns på kortet i boken 75 79$ 96 82% Du kan ha dem hur Iiinge son helst 1 1% 2 2% Vet ej?i. 12% 8 7%. Ej svarat C I 2 2% -Barnen känner väl till att återlämningsdatum st&x p% datumkortet, 10, Brukar n$gon annan g& på biblioteket och låna böcker &t Dig? Huita (95) Sjöbo (116) Alltid.3 3% 4 3% Ibland 65 69% 66 57% Aldrig 26 27% 4.5 39% Ej svarat 1. 1% I 1% Det framgår att Över hälften av barnen har n$gc~ annan som l8,nar %E sig ibland. Av de muntliga kommentarerna i skolklasserna har vi först&tt, att det oftast förekomm~r, nar barnen sjalva &r sj-aka.
71, Vem brukar Du gå med y% biblioteket? (numrerade) Hulta (95) Sjöbo (116) 1 2? ej sv. 1 Marnma o, P. 20 27% 24 25% 37 39-$ 14 12% 'f4 Kamra t 50 53% 33 35% 6 6% 2 2% 66 57% 29 257; 5 4% il 10$ Ensam 21 22% 28 30% 33 33% 9 9% 30 26% 24 21% 16 14% 4 3% E j svarat - - 4 4% - - k 4% De barn som gar med sina föräldrar på biblioteket gar i första hand för att lana böcker. (vi har jämfört svaren på donna fråga me6 svaren på fr&ga 14). 12, Hur ofta gar Du p& biblioteket?' Hulta (95) Sjöbo (116) Aldrig 4 4% 4 3% 6 ggr o 3 hret + (1 ggr/år. +... Niistan aldrig 14 15% i2 l 0% 1 gång/månad 23 246. 2 1 22% 1 g8ag/vecha 22 23% 34 2 9% Mer an i &ng/vecka 21 22% 25% Ej svarat 2 2% 5 bland (olika, en gang d& o, då, nar jzg last ut boken, inte så ofia 9 9% 9 1 9% + Nigra $ånger/mbnad (2 gånger/2 v. 2. g3,nger manad, 3 g&nger/månad) Da vi jämförde denna fråga med fr&ga SS "vad ~i71 Du heist göra. p& -Diim fritid", ser vi ingen skillnad i 6nskem8.l mellan äe barn som &%r cfta på biblioteket och de son går sällan eller aldrig. Da flesta vill *'sitta och prata eller leka med kamrater'*. Vi var ockca intresserade av vad de som g&r ofta (mer an en g~ng/vecka) gyr på biblioteket och janförde därför med fr&ga i 4 'varför går Du på biblioteket", Det vfsade sig att de går på biblioteket för att 7kna böcker : 13 Hur nariga bzcker 18nar Du varje &ng?* Kulta (95) S;iöbo (1 16) Inga 3 3% I 7-5 53 56#78Z 67 6-1 25 26/g 22 Flera 3 2 2% Vet ej (olika) 3 5 4% Ej svarat 8 5% 19 16% Ytterst f& lanar aldrig några böcker. D& vi jämförde med fraga 12 ser vi att dessa icke-lanars g&r tt31 biblioteket mer En efi gång/vecka. 1 1 1 Det galler dock aven den som lanar fler är- 10 böcker...
14. Varför gar Du p% biblioteket? Hults' (95) Sjöbo (176) För att träffakamat 7 12 13 31 7% 1 3% 14% 33% För att låna böcker 66 8 6 4 70% 9% 6% 4% För ztt sitta' och lasa 11 40 l9 5 12% 42% 20% 5% För att spela ng.t spel 5 14 30 21 5% 15% 32% 22% Ej svara,t 6 = 6% De flesta,72% av 21 1,gå.r till biblioteket för att låna böcker (svaren. p& fråga 13 bekraftzde ock$ detta). Eftersom man kan anta att msnga barn svarat s ör att låna bocker" för att tillfredsställa oss och i andra hznd valt det allernativ, som de egentligen ar mest intresserade av~kan man l%ga ihop al-ler- nativ l och 2 för varje svarsalternativ. sv ör att lana böcker" blir anda det främsta svarsalternativet. 15, Vad l&nar Du fran biblioteket? (n.umrerade) Hulta (95) Sjgbo (116) q 2 3 4 5 e j ~ ~ 2 1 3 4 5 $4 sv. Något som en kamrat 15 22 18 15 19 20 25 '75 4 C4 har sagt ar bra 16$23$19$16$ 20$17$22$~13% 3$ 38%.Wagot som fröken 14 22 22 15 16 7 1.1 19 14 55 laser i sko&m i5$23$23%16$! 17% 6$11$16$12$ 48% Böcker som Du hittar 50 20 8 7 4 6 4 1 8. 4 5 17 d& Du koamer till bibl 53% 21% 9$ 7% 4% 55% 16% 3% 4% 15% ~agotsom~usettpa 9 i4 19 26 1'20 16 9 15 20 3 45 TV el. hört på radio 9% 15% 20% 28% 7% 21% 14% 8% 13% 17% 3% 58% 6 = 6$ 8 = 7% Inget svar Över hälften av barnen lånar böcker som de hittar på biblioteket utan att ha fgtt uppslag utifrån, från fröken i skolan, kamrater eller TV etc. De flesta hittar bara ibland de böcker de vill ha (enl. fraga 16) och på biblioteket går de sjrlva och tittar i hyllorna (enl. fråge 19). Enligt fråga 17 önskar barnen sig främst Kuïla-Gulla, Tln-Tin, Asterix etc.. 16. Får Du tag p& de böcker p& biblioteket som Du vi11 lha? Alltid Ibland Aldrig Ej svarat Hulta (95) Sjöbo (1:6). 12 13% 13 l?$ 76 80% 97 84% '3 3% 1 1% 4 4% 5 456 Vi föijde upp den har fragan med fr&gorna i7 "vilka böcker skulle Du helst viljs låna" och fråga 19 "kr gör Du Tor att f% tag i den bok Du viii ha på biblioteketr. Det visade sig att de barn som alltid fick tag i sina böcker offnst sjalva gick och tittade i hyllorna, Av dem som alltid fick tag i sina böcker var det bara j barn vardera på Sjöbo och Hulta son! g id Bil.% personalen och bad om hjälp, De barn diirernot, -:
som svarade att de aldrig fick tag i några böcker,svarade att de bad personalen om hj&lp, men hade heller inte några egna önskemal. 17. Vilka böcker skulle Du helst vilja Låna på biblioteket? Barnen hade gznska många önskemgl. Det slags böcker barnen mest önskade sig var (som vbtat): Äventyr o ~ spänning h Fem-böcker (~l~ton), Deckare Cowboys, Indianer, Robin Hood och Spökhistorier Tin-Tin, Lucky Luke, Asterix Hästböcker Annika (~lrn~uist ), Jill (~er~uson) Flick-deckare Kitty: (C, Keene ) MaryLou: c. Keene ) Peggy: ( K. utt ton) Betty: ( R.J. ~ezple) Övriga önskemål (ca 2/bok) Bilar och Flygglan Bröderna Lejonhjärta Böcker am andra lander Dant e Emil Frimärkskatalog Ishockey, Sport, Idrott Jag talar om Lena Jag $r en Varulvsunge Judo-böcker Katitzi Kulla Gulla Lotta som hetgr Russin Marias lilla ksna Mio min Mio Masterdektektiven Blomqvist Möbel- och trgböcker nkel Tom Pippi Rasmus Roliga böcker 'Sju syskon 'Skrat &la ja feaferböcker för barn Tin och Tommy studsar Troll och t0mta.r 'hare Sventon Vi på Saltkrskan Den vita stenen Vitnos Ville Valle Viktor Wahlströms-böcker Zoro ' Äldst i klassen
18. Vilka böcker finns på biblioteket? Hulta (95) Sjöbo (116) f akta böcker om djur 75 79% 85 73% Faktaböcker om ishockey, fotboll etc. 65 66% 68 59% Frimarkskat aloger 27 285 47 41 $ Pjäser för roliga timaen (ig8tor) 59 62% S 9 51$ Sångböcker 31 33% 39 34% Böcker om andra länder 7 74% 77 66% 14 15% i2 10% Vet ej e Denna tabell visar att barnen relativt daligt khner till bibliotekets bestånd av facklitteratur, Av de barn som svarade "Ilet ej" var det 29 resp. 33$ som inte hade lhekort och 29 resp. 42$ som gick p& biblioteket en g%ng i veckan. De Övriga gick mer sallan. Vi har jämfört svaren p& fr%gorna 18,12 och 1. Kommentar: Till en viss del kan det daliga resultatet bero p& att vi intg valt de ännesområden barnenvar intresserade av. Svarsalternativen kunde också ha preciserats något mer, T.ex. "liar Du på biblioteket sett 3öcker om ishockey, böcker om hur mzn sköter sin hast, 19, Kur gör Du fsr att f% tgg i den bok Du vill ha p% biblioteket? f~ulta (45) sjöbo (116).. 1 2 3 e$ sv, 7 2 3 ej sv. Rer personalen om hjälp '32 26 12 21 27 38 32 33 34% 27% 13% 22% 23% 335 10% 295, Söker boken i katalogen 3 l9 26 43 6 12 33 50 3% 20% 28% 45% 5% 0 29% 51% G&r själv och tittar i hyll& 57 18 9 7 77 97 6 I0 60$ 19% 10%.7% 66% 15% 5$ 9% Ej svarat 4 = 4% 6 = $5,U& man jämför svaren på fråga 15, "vad lånar Du från biblioteket"? med svaren på den har frågan (19) får man bekräftat att barne~ i första hand själva orienterar sig p% biblioteket. Av svaren gå frggti. 7 ser vi a.tt de flesta känner till vad personalen gör, men ganska aånga ar inte helt sakra p& vad personalen egeatligen ar till för. 20, Kar Du egna böcker? f~ulta (95) Sjöbo (-i 16) Inga 1-5 6-1 0 Fl era Ej svarat De flesta har ju mer an 10 böcker. D& man jämför svaren p& frasa 20 ned fraga 14 "varför går Du p3 ~ibliotek" - hos de barn soa har mellan 0-5 böcker visar det sig att 67% p$ Ii~lta och 67% på Sjöbo går p& b-blioteket för att låna böcker.
21. Brukar Du Låna böcker av kamrater? Hulta (95) Sjöbo (116) Aldrig 38 00% 54 47$ Inte så oftz som en g%ng i mgnaden 32 34% 34 28% En gang i månaden l0 11% 7 6% En gång i veckan 5 5% I I l 0% Mer an en gång i veckan 7?$ 7 6% Ej svarstf ' 3 3% 3 3% Barnenlånar mer sällan av varandra och sådana lån bör därför inte ha någon betydelse för biblioteksbesöken, 22. Hur kommer Du för det mesta till biblioteket? Med bil el1.er buss Cykel G&r lika Ej svarat Tabellen följdes upp med fraggrna 12, i4, 23 - de barn som kommer till biblioteket ned bil och buss kon rela.tivt sallan. De kom också i första. hand för att låna böcker. Inte någon lånade p& bussen. 23, Brukas Du låna p% bokbussen? Hulta (95) Sjöbo (116) Allt id Ibland Aldrig Ej svarat Bokbussen bös inte inverka p% filiallånen eftersom så pass f& barn tycks utnyttja de^. 24. Brukar Du låna på skolbib1,ioteket eller irlassbfbliokeket? A11 t id Ibland Aldrig Ej svarat Skol- och klassbiblioteken ar tydligen flitigt utriyttjade, Svarsalternativet alltid &r kanske lite tvetydigt. Alltid kan vara'blltid då biblloteket ar öppet" eller "alltid d& jag lanar böcker:' De flesta av de sam alltid lånar p& skolbiblioteket gar ocksa p% biblioteket för att låna bocker. Do flesta av dem som aldrig lanar p& skslbiblioteket gar på Sibliuteket för att träffa kemrater. (D@ som aldrig ggs p& skolbiblioteket Er dock väldigt f8 och man kan därför inte dra nagra slutsatser av detta. )
25. Vad vill Du helst g5rz p& Din fritid? G% p& biblto teket 11 Gå på biblioteket i flera alternativ 4 16% 2o 7 2074 Vara med i någon förening l4 16% Vara med i förening + flera alternativ 1 l9 no$ 4 Sitta och prata eller leka med kamrat 48 59% 52 44% Inte svarat 17 18% 18 t 6% Det visade sig att barnen allra helst vill vara tillsammans med sina kamrater. Fråga?l visar ju att barnen aven vill g% med kamrater på biblioteket, 26. Vilken,-fösenlin: skulle Du helst vilja'vara med i? Idro t t 35 37% 33 29% Scout ing IS 16% - 3 2% Hobby, teex. frimärken, modellpl, slöjd29 31% 41 35% Natur 9 9% 11 9s E j svarat 6 6% 25 =p, Eget altrrnativ: Pogpkonst, Teater f l$ 3 3% Yyssel, Wahlströmsponnyklubb, Hundforen. ' och leka Idrott och hobby ar de fritidsaktiviteter san barnen har önskat sig i första hand. Förutom de alternativ son vi satte upp har barnen haft egna Önskemål,
Resultat av uppsatsen. Tyvärr gav barnen inte s% utförliga re8ogörelser som vi önskat. "~~psatserna" blev ganska korta men gav oss anda en uppftattning om vad barnen vill gara på biblioteket, Vi har valt att plocka ut det vi fann vara mest önskat. Eftersom önskemålen var s% lika p& Sjöbo och liulta %ar vi har inte skizt områdena at. Först och främst vill barnen lyssna p& skivor - 93 barn har direkt önskat det. Övriga populara sysselsättningar var: Spela spel och kort 63 st Lasa böcker och tidningar 53 st Se på film 31 st Rita, bygga modeller, lagga pussel etc. samt, Spela och se på teater och kasperteater hoppa i kuddar dricka saft spela bordtennis se p% utställningar och göra'utstallningar prat a med kamrater lana,skivor och spel "h jalga dem som jobbar1' skriva p& maskin sköta skivspelaren skriva egen tidning spela piano tävlingar 31 st Barnen gav också en del synpunkter p& biblioteket: Sj 6bo FIulta "blera Lucky ~uke" "Ilet skulle vara större" "%lera i mils kiv or^ i ag vill ha en skön lashorna" "stolar att sitta p& vid bokhyllornaw"dag skulle vilja att det var tystw hk lera hörlurar" " ~ vii1 a ~ ha ett lasrum och ett pratrmt' "3öcker för oss i trean" tt lekrum mrtd olika saker i' era in- in skivor " "Ilet skulle vara öp~et alea dagar i s~era speli' veckan hela dzgarn a" "EG~ mysrum där nan får busan "Andra tider för det blir s& s.ent. 15-78'' toppzde djur" " ~ tycker a ~ att alla?&sda möbler ska tv ppe t p& söndagarna1' bort istället ska det finnas mjuka kuddar och skumgummi att hoppa i."