Beslut 2012-09-25 Dnr 43-2011:1859 Linköpings kommun Beslut för förskola efter tillsyn av förskolan i Linköpings kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 06 www.skolinspektionen.se
Skolinspektionen 2 (9) Tillsyn av förskolan Skolinspektionen genomför tillsyn i Linköpings kommun under 2011 och 2012. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Vid tillsynen av kommunens förskolor har representanter från ett urval av kommunens förskolor intervjuats. Av kommunens fyra skolområden har ett valts ut och från detta område har representanter från de flesta förskolor och förskolechefer för dessa förskolor intervjuats. Även föräldrar har intervjuats. Utöver detta har Skolinspektionen tagit del av dokument och intervjuat förvaltningsledning och förtroendevalda. Intervjuerna genomfördes mellan den 22 mars och 20 juni 2012. Fakta om förskolan i Linköping Linköpings kommun erbjuder verksamhet för förskolebarn i form av förskola, öppen förskola och annan pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola. Det finns 180 förskolor och annan pedagogisk omsorg i form av 67 familjedaghem samt sju öppna förskolor. Omsorg på kvällar, nätter och helger erbjuds på två kommunala enheter i Linköping. I kommunen finns även 58 olika fristående utförare. Det finns totalt 7 085 barn i förskola i kommunen varav 5 574 i kommunala förskolor och 1 511 i fristående förskolor. Totalt är 82 procent av samtliga barn i åldern 1 5 år inskrivna i förskola. Förskolans verksamhet leds av förskolechefer. Av nationell statistik för år 2011 framgår att 52 procent av personalen i förskolorna har en pedagogisk högskoleutbildning vilket är något lägre andel än i övriga riket. Förskolorna har barngrupper som i genomsnitt består av 20 barn, vilket är fler än i riket där genomsnittet är 17 barn per barngrupp. Antalet inskrivna barn per årsarbetare är 5,4. I Linköping har 18 procent av förskolebarnen ett annat modersmål än svenska, motsvarande värde för riket är 19 procent. Av barnen med annat modersmål än svenska, får 50 procent modersmålsstöd i förskolan. Helhetsbedömning Verksamheten vid kommunens förskolor är i stor utsträckning utformad i enlighet med de nationella mål som uttrycks i författningarna. Skolinspektionens utredning visar att barnen erbjuds en verksamhet som är rolig, trygg och lärorik. Verksamheten ger barnen en god möjlighet till en allsidig utveckling. Särskilt fokus läggs vid tiden för tillsynen på arbetet med lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Det framgår också av intervjuer och dokument att satsningar på barns lärande inom områdena naturvetenskap och matematik har satt avtryck i verksamheten. Ett språkutvecklande arbete genomförs men kommunen har inte uppfyllt skollagens krav på att medverka till att barn med annat modersmål än svenska utvecklar sitt modersmål. Kommunen har påbörjat ett arbete för att förbättra de mångkulturella förskolornas förmåga att stödja flerspråkiga barns utveckling och lärande. Trots att forum för föräldrasamverkan fattas i delar av verksamheten visar både tillsynen och kommunens egna attitydundersökningar att föräldrar generellt sett är nöjda
Skolinspektionen 3 (9) med verksamheten i förskolorna. De allra flesta känner sig trygga i att lämna barnen till förskolorna och menar att barnen trivs i förskolan. Huvudmannen följer upp och utvärderar verksamheten i kommunens förskolor via en uppföljningsmodell med insynsbesök som syftar till att stärka likvärdigheten och ge enheterna stöd i sitt kvalitetsarbete. Huvudmannen och förskoleenheterna får därmed ett underlag för att vidareutveckla verksamheten i enlighet med de nationella mål som finns för förskolan. Inom förskolan leder förskolecheferna ett systematiskt kvalitetsarbete i avsikt att vidareutveckla verksamheten utifrån förskolans nationella uppdrag. Föräldrar är vanligtvis inte delaktiga i förskoleenheternas kvalitetsarbete men tillfrågas om sin uppfattning om förskolan i en kommunövergripande attitydundersökning. Vid förskolorna bedrivs ett aktivt värdegrundsarbete i syfte att ge barnen förmåga till empati och omtanke om andra människor och för att förebygga att barn utsätter varandra för kränkande behandling. Förskolornas planer mot kränkande behandling behöver generellt förbättras. Kommunen erbjuder förskoleplats inom stipulerad tid men behöver förbättra informationen om tillgång till förskola under tid som personalen har studiedagar. Kommunen behöver också förbättra tillgången till en god miljö för barnen genom att servera de måltider som behövs utifrån den tid barnen vistas i förskolan. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Linköpings kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 14 januari 2013 redovisas för Skolinspektionen. Utveckling och lärande Bedömning Linköpings kommun måste vidta följande åtgärder: Säkerställa att förskolornas arbete sker i nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Säkerställa att förskolorna medverkar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Motivering Förskolornas samarbete med hemmen Enligt skollagen ska vårdnadshavare för barn i förskolan erbjudas möjlighet till inflytande över utbildningen. Vid varje förskoleenhet ska det finnas ett eller flera forum för samråd med barn och med deras vårdnadshavare. Barnens vårdnadshavare ska också informeras om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Förskolechefen ansvarar för att det finns sådana forum för samråd samt för att informationsoch samrådsskyldigheter fullgörs.
Skolinspektionen 4 (9) Dokumentstudier samt intervjuer visar att personalen i förskolan har ett nära samarbete med föräldrar vid lämning och hämtning av barnen. Den dagliga kontakten bidrar till att ge föräldrar insyn i förskolans verksamhet. Förskolorna anordnar också olika sorters aktiviteter under året för att skapa mötesplatser för föräldrar och för att informera om vad som pågår i verksamheten. Ett exempel på detta är att det vid förskolorna i Ljungsbro anordnas två samrådsmöten varje termin där föräldrarepresentanter från de fem förskolorna deltar. Enligt dokumentationen är avsikten med träffarna att skapa en meningsfull samverkan mellan föräldrar, personal och ledning. Målet är att alla, såväl föräldrar, som personal och ledning upplever sig delaktiga och betydelsefulla för förskolornas förbättringsarbete. Föräldrar och personal som deltar i samråden informerar övriga föräldrar. Även i Malmslätt finns samrådsmöten och föräldrar uppger i intervjuerna att de får god information kring pågående byggnation samt att samrådet fungerar som ett forum för kritiska frågor och en konstruktiv diskussion med förskolans ledning. Det finns dock föräldrar vid andra förskolor som inte har tillgång till något forum för samråd och föräldrar som uppger att de inte har något samarbete med förskolans ledning och att de inte inbjudits till några möten där förskolechef och personal gett dem information om förskolans mål och sätt att arbeta. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att förskolecheferna behöver säkerställa att det finns former för samarbete med vårdnadshavare som ger möjligheter till delaktighet i verksamheten och erbjuder möjlighet till inflytande över utbildningen i enlighet med författningarna. Förskolecheferna behöver vidare säkerställa att vårdnadshavare får information om huvuddragen i de bestämmelser som gäller för utbildningen. Förskolornas arbete med barnens modersmål Enligt skollagen ska förskolan medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Av Läroplan för förskolan (Lpfö 98) framgår att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på såväl svenska som på sitt modersmål. Det framgår också av Allmänna råden med kommentarer: Kvalitet i förskola (SKOLFS 2005:10) att det arbete som sker för att medverka till att barnet utvecklar sitt modersmål bör vara integrerat med förskolans dagliga verksamhet. Linköpings kommun erbjuder förskolebarn med annat modersmål än svenska stöd att utveckla sitt modersmål. Stödet ges av kommunens så kallade modersmålspedagoger som i allmänhet besöker förskolan någon eller några timmar per vecka. Insatserna av modersmålspedagogerna kan barnen få del av efter det att de fyllt tre år om vårdnadshavaren ansöker om det. I de mindre vanliga språken ges modersmålsstöd i särskilda grupper utanför förskolan. Det är barnets vårdnadshavare som ansvarar för att från barnens ordinarie förskola hämta och lämna barnen till dessa modersmålsgrupper. Det framgår av intervjuer och kommunens dokument att modersmålsgrupperna anordnas om fler än fem barn anmäler sig och om det finns tillgång till pedagoger som behärskar barnens språk. För förskolebarn under 3 år ger modersmålspedagogerna vägledning till pedagogerna i förskolan avseende metoder och material på barnens modersmål.
Skolinspektionen 5 (9) Det framgår av Skolinspektionens utredning att utöver modersmålspedagogernas insatser, bedrivs sällan ett målmedvetet arbete inom ramen för förskolans dagliga verksamhet för att barn med annat modersmål än svenska ska utveckla förmågan att kommunicera på sitt modersmål. Av styrdokumenten framgår att förskolans uppdrag att medverka till att utveckla barnens modersmål omfattar alla barn på förskolan med annat modersmål än svenska. Kommunens och förskolans insatser ska ske oberoende av vårdnadshavares ansökan och insatser samt tillgång till modersmålspedagoger. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att kommunen måste säkerställa att förskolorna medverkar till att varje barn som har ett annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål. Författning 4 kap. 13 14 skollagen 8 kap. 10 skollagen Lpfö 98 2.2 Utveckling och lärande 2.4 Förskola och hem och 2.7 Förskolechefens ansvar Trygghet och en god miljö Bedömning Linköpings kommun måste vidta följande åtgärder: Säkerställa att barnen serveras måltider utifrån den tid de vistas i förskolan. Säkerställa att det finns en plan mot kränkande behandling som uppfyller författningarnas krav. Motivering Måltider i förskolan Enligt skollagen ska förskolan stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå ifrån en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Av Lpfö 98 framgår att förskolan ska erbjuda barnen i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter ska vägas samman på ett balanserat sätt. Enligt prop. 2009/10:165 framgår att omsorg, utveckling och lärande innebär att se till hela barnet och dess behov. I begreppet omsorg ingår även att barnen serveras måltider. Det framgår av tillsynen att i kommunens förskolor serveras barnen endast två måltider varje dag. Samtliga förskolor serverar lunch. Därutöver serverar förskolan frukost eller mellanmål oavsett hur länge barnen vistas i förskolan. Detta får exempelvis till följd att de barn vars vistelsetid börjar tidigt på morgonen vid förskolor som inte serverar frukost måste ta med egen frukost. Att barnen inte erbjuds de måltider som behövs under deras vistelse i förskolan överensstämmer inte med uppdraget att erbjuda dem en god omsorg. Kommunen behöver därför se till att barnen i förskolan serveras måltider utifrån den tid de vistas i förskolan.
Skolinspektionen 6 (9) Förskolornas arbete för att motverka kränkande behandling Av skollagen framgår att huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. I Linköpings kommuns förskolor finns det planer mot kränkande behandling. De planer som Skolinspektionen tagit del av är skrivna i en gemensam mall för kommunens förskolor. Planerna är av varierande kvalitet och uppfyller delvis kraven på vad en plan mot kränkande behandling ska innehålla. Samtliga planer beskriver rutiner för hur personalen ska agera vid fall av kränkande behandling. Det finns också en bilaga med frågor att besvara som ett underlag för den kartläggning som ska genomföras. Många gånger är dock kartläggningen bristfällig och det framgår därför inte hur de planerade insatserna tar sin utgångspunkt i förskolans specifika behov av förebyggande åtgärder. Istället är de åtgärder som beskrivs generella och uttrycker ofta mål för värdegrundsarbetet, ibland mål som de beskrivs i läroplanen för förskolan. I de flesta planer saknas också en redogörelse av hur föregående års insatser genomförts. I kommunens dokumentation beskrivs uppföljningen av förskolornas planer mot kränkande behandling. Huvudmannen konstaterar i sin analys av arbetet att det behövs fortsatt stöd till verksamheten för att lagens intentioner ska förverkligas Sammantaget bedömer Skolinspektionen att kommunen måste se till att förskolorna har planer mot kränkande behandling som uppfyller styrdokumentens krav. Författning 6 kap. 8 skollagen 8 kap. 2 skollagen Lpfö 98, 1. Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans uppdrag Gruppsammansättningens lämplighet Bedömning Linköpings kommun måste vidta följande åtgärd: Säkerställa att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Motivering Enligt skollagen ska huvudmannen se till att barngrupperna i förskolan har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen i övrigt erbjuds en god miljö. Det framgår även av skollagen att utbildningen i förskolan ska vara likvärdig varhelst den anordnas. Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov vilket innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte kan fördelas lika. I Linköpings kommun har behovet av förskoleplatser ökat de senaste åren. Kommunen har därför utökat antalet förskoleplatser. Kommunen har nyligen startat verksamhet i två mobila förskolor, bland annat i stadsdelen Skäggetorp.
Skolinspektionen 7 (9) Nybyggnation av förskolor planeras i avsikt att möta efterfrågan men även att ersätta små och mindre ändamålsenliga lokaler. Kommunens egen bedömning är att de flesta familjer erbjuds förskola i önskat bostadsområde. Av intervjuerna framgår att barngruppens storlek och sammansättning förändras kontinuerligt under året. Barngruppers storlek och sammansättning avgörs inte alltid utifrån vad som är lämpligt ur ett verksamhetsperspektiv eller barns behov, utan av det rådande platsbehovet. I många fall beaktas inte barnens ålder vid sammansättning av barngrupperna. Linköpings kommun uppger att de påbörjat en analys av barngruppernas sammansättning där det framkommer att antalet små barn, mellan 1 och 3 år, har ökat i förskolan jämfört med tidigare. Planer finns att tillföra resurser till förskolor med en stor andel små barn men hittills har inga konkreta åtgärder genomförts. För att kunna bedöma att barngruppernas sammansättning och storlek inte verkar hindrande för att uppfylla förskolans uppdrag behöver regelbundna konsekvensutredningar genomföras. Betydelsen av detta understryks bland annat i Allmänna råd med kommentarer: Kvalitet i förskola (SKOLFS 2005:10). Detta sker i allt för begränsad omfattning. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att kommunen måste se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek. Författning 8 kap. 8 skollagen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Linköpings kommun en anmärkning. Linköpings kommun ska vidta åtgärder för att rätta till bristen. Till följd av anmärkningen ska ni senast 14 januari 2013 vidta åtgärder för att rätta till bristen och redovisa dessa åtgärder för Skolinspektionen. Erbjudande av utbildning Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist: Kommunen erbjuder inte förskola i en omfattning som motsvarar skollagens krav. Motivering Av skollagen framgår att kommunen ska erbjuda förskola bland annat i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrars förvärvsarbete eller studier. Av tillsynen i kommunen framgår att personalen på kommunens förskolor har ett antal studiedagar per år för planering, utvärdering och kompetensutveckling. Dessa dagar är förskolorna stängda men alternativ verksamhet finns att tillgå.
Skolinspektionen 8 (9) I kommunenens information Riktlinjer, köregler och avgifter anges visserligen att förskolan är stängd fyra heldagar per år för personalens studiedagar samt att alternativ barnomsorg erbjuds vid behov. Skolinspektionens utredning visar att föräldrar inte nås av denna information. Meddelande till föräldrar om att verksamheten är stängd för studiedag sker bland annat genom ett brev från respektive förskolechef, alternativt förskola. Där anges inte att alternativ verksamhet kan erbjudas. Frånvaron av information innebär att föräldrar i praktiken inte erbjuds utbildning i den omfattning som skollagen anger. Kommunen måste säkerställa att alternativ till utbildning i ordinarie förskola erbjuds vid personalens studiedagar. Eftersom kommunens intention är att erbjuda alternativ utbildning vid personalens studiedagar bedömer Skolinspektionen bristen som mindre allvarlig och stannar därför vid en anmärkning. Författning 8 kap 5 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit avdelningsjuristen Carin Holtz, enhetschefen Allan Westerdahl, utredarna Boel Jonsson och Sofia Lindstrand samt undervisningsrådet Eleonor Duvander. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Johan Nilsson Föredragande/undervisningsråd Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2012-09-25 9 (9) Dnr 43-2011:1859 Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet, verksamheten vid fritidshemmen samt kommunens vuxenutbildning redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).