Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över promemorian Vissa timplanefrågor Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Promemorian innehåller förslag på en utökning av undervisningstiden i matematik med 105 timmar i de obligatoriska skolformerna inom skolväsendet. Detta motsvarar en timma per vecka i tre årskurser i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Förslaget innebär även en utökning av undervisningstiden i matematik med 105 timmar för elever som läser ämnen i grundsärskolan. Enligt gällande rätt ska den totala undervisningstiden för varje elev i grundskolan vara minst 6 785 timmar. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget Bakgrunden till förslaget är att studier och mätningar visat att svenska elevers kunskaper i matematik försämrats under 2000-talet. Mätningar gjorda av TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) 2007 visar att svenska elever får relativt få undervisningstimmar i matematik i jämförelse med andra länder och att skillnaden är större i årskurs fyra än i årskurs åtta. Vidare framgår att förstärkande av matematikundervisningen genom utökad undervisningstid kan ge positiva effekter och bidra till förbättrad måluppfyllelse i hela utbildningssystemet. Regelrådet finner beskrivningen av syftet med förslaget Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av utredningen framgår att nuvarande reglering i skollagen när det gäller undervisningstid är ett resultat av att undervisningstiden i matematik utökades med 120 timmar genom ändringar i skollagen och på förordningsnivå som trädde i kraft den 1 juli 2013 (prop. 2012/13:64, bet. 2012/13: UbU16, rskr. 2012/13:199). Regeringen har dock i budgetpropositionen för 2014 framfört att undervisningstiden i ämnet även efter denna utökning är låg i ett internationellt perspektiv. Enligt regeringen bör de tidigare satsningarna således kompletteras med ytterligare utökning av undervisningstiden i grundskolan och motsvarande skolformer med motsvarande en timma per vecka för årskurs 4-6 (prop. 2013/14:1 s.64). Postadress Webbplats E-post 1/5
I konsekvensutredningen saknas det en redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd. Regelrådet hade gärna sett en beskrivning av andra åtgärder som kunnat övervägas för att öka svenska elevers kunskaper i matematik. Regelrådet finner att redovisningen av alternativa lösningar och effekterna av om ingen reglering kommer till stånd är Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Vad gäller förslagets överensstämmelse med EU-rätten beskrivs det mycket kortfattat i konsekvensutredningen. Det anges att förslagen inte berör frågor som är reglerade i EU-rätten. Regelrådet har inte kunnat identifiera några delar av förslaget som står i strid med EU-rätten. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I konsekvensutredningen anges att ändringarna i skollagen och skolförordningen som innebär en utökning av undervisningstiden i ämnet matematik i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. Det anges även att ovanstående datum bedöms vara en rimlig tidpunkt för ikraftträdandet. I övrigt finns inga andra redogörelser till tidpunkt för ikraftträdande. Enligt Regelrådet är det inte tydligt redogjort för hur tidpunkten för ikraftträdande kan påverka skolhuvudmännen i rekryteringsprocessen. Valet av ikraftträdandedatum kan bland annat medföra en stor tidspress att rekrytera behöriga lärare i matematik för de berörda företagen. Regelrådet anser att förslagsställaren inte visat på vilket sätt detta tagits i beaktande i valet av ikraftträdandedatum. Det saknas även helt en beskrivning gällande eventuellt behov av speciella informationsinatser. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskilda hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och redovisningen beträffande behovet informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Det framgår ganska tydligt av konsekvensutredningen att de företag som bedriver fristående skolor är de som berörs främst av förslaget. Det anges att det enligt statistik från Statens skolverk under läsåret 2014/15 fanns 800 fristående skolenheter med totalt närmare 134 000 elever. Av dessa skoleneheter var 315 organiserade för årskurs 1-9 och 57,7 procent av totala antalet elever gick i dessa skolor. Utifrån den information som ges i konsekvensutredningen kan Regelrådet inte förstå antalet företag det rör sig om samt hur många skolenheter dessa företag bedriver. Enligt Regelrådet är redovisningen av berörda företags branscher Regelrådet finner att redovisningen av berörda företag utifrån antal och storlek är bristfällig. Postadress Webbplats E-post 2/5
Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I konsekvensutredningen anges att de administrativa kostnaderna för de fristående skolorna inte bedöms öka till följd av förslaget. Enligt Regelrådet framgår det tydligt att de administrativa kostnaderna inte påverkas av förslaget. Regelrådet finner därmed beskrivningen av påverkan på berörda företags administrativa kostnader är Andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet I konsekvensutredningen anges att en ökning av den garanterade undervisningstiden i matematik från och med höstterminen 2016 innebär ett utökat åtagande för skolhuvudmännen. Den främsta kostnadsökningen anges främst att härröra från utgifter i form av lönekostnader för lärare som undervisar i matematik. Det framgår att utifrån lönestatistik från Statistiska centralbyrån beräknas den genomsnittliga årliga lönekostnaden, inklusive omkostnader, för en lärare i grundskolan år 2014 uppgå till cirka 506 000 kronor. Enligt en sammantagen beräkning uppskattas skolhuvudmännens utgifter, för att genomföra den ytterligare undervisningen, uppgå till cirka 355 miljoner kronor per år. Därutöver anges att vissa andra kostnader förknippade med läro- och timplanebundna aktiviteter förväntas öka, t.ex. vikariekostnader. Dessa övriga kostnader beräknas uppgå till cirka 20 procent av den genomsnittliga kostnaden för undervisning i grundskolan. Förutsatt att ovannämnda kostnader ökar proportionellt mot utökningen av undervisningstiden, 105 timmar av 6785, innebär det en utökad kostnad för skolhuvudmännen om 135 miljoner kronor per år. Den totala kostnadsökningen för skolhuvudmännen till följd av förslaget förväntas därmed uppgå till 490 miljoner kronor på årsbasis. Utbildningsdepartementet uppskattar att samtliga kostnader kommer att täckas av medel som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2014 (prop.2013/14:1, utg.omr.25). Dessa medel utgår till kommuner och uppgår till 245 miljoner kronor för 2016 och 490 miljoner kronor årligen från och med 2017. Det innebär att de ytterligare åtaganden som förslaget i promemorian innebär för fristående huvudmän kommer därigenom kompenseras genom ökat bidrag från elevernas hemkommuner. Regelrådet saknar information om eventuella merkostnader för anställningen av nya lärare för att möta kravet om ökad undervisningstid i matematik. I konsekvensutredningen framgår inte de kostnader eller påverkan på företagens verksamhet som är förenade med tillsättningen av nya lärare. Förslaget medför förutom utbetalning av fler löner även ett anställningsförfarande som innebär att företag måste avsätta tid för annonsering utav tjänster och intervjuprocesser. Regelrådet saknar en redogörelse av detta. Regelrådet anser att förslagsställaren på ett tydligt sätt redogjort för de kostnader som de nya heltidstjänsterna kommer att medföra avseende lönekostnader. De har även beskrivit hur dessa kostnader ska täckas. Däremot saknas en särredovisning av de ekonomiska effekterna för företag liksom en redovisning av kostnaderna till följd av rekrytering samt förslagets effekter på företagens verksamhet. Regelrådet finner sammantaget beskrivningen av påverkan på andra kostnader och företagens verksamhet är bristfällig. Postadress Webbplats E-post 3/5
Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att det inte finns skäl att anta att förslaget får följden att fler eller färre elever kommer att välja fristående skolor. Det anges att grundprincipen för skolväsendet är att regleringen i så stor utsträckning som möjligt ska vara gemensam för alla skol- och verksamhetsformer och alla huvudmän. Vid en sammantagen bedömning anser utredningen därför att konkurrensen mellan kommunala och fristående skolor eller mellan olika fristående skolor inte kommer att påverkas av förändringarna i förslaget. Regelrådet anser att redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Det framgår inte tydligt av promemorian att det finns någon annan påverkan än den som förslagsställaren redan har redogjort för. Regelrådet kan inte se någon övrig påverkan på företagen i andra avseenden. Därmed utgör avsaknaden av en sådan uttrycklig beskrivning ingen allvarlig brist. Regelrådet finner därmed redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden som Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Av konsekvensutredningen framgår att små företag inte förväntas drabbas av förslagets konsekvenser på ett sådant ingripande sätt att några undantag bör göras för dessa. Enligt Regelrådet har mindre företag generellt sett svårare att hantera regelförändringar jämfört med större företag. Detta borde inte minst gälla vid rekrytering av ny personal. Det hade varit önskvärt med en utförligare redovisning av sådana effekter för företag och skolenheter av skilda storlekar även om bedömningen är att några särskilda undantag inte föreslås för mindre företag eller skolenheter. Regelrådet finner därmed att redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är Sammantagen bedömning Förslagsställaren har på ett godtagbart sätt redovisat bland annat regleringens syfte. Det gäller också beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten och påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag. Däremot utgör redovisningen av berörda företag avseende storlek och antal en brist. Därutöver är förslagets påverkan på företagens andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet otillräckligt beskrivna vilket gör att det blir svårt att bedöma om regleringen medför eventuella merkostnader för företagen. Enligt Regelrådets sammantagna bedömning uppfyller Utbildningsdepartementets konsekvensutredning inte kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 3 februari 2016. I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Samuel Engblom, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Postadress Webbplats E-post 4/5
Ärendet föredrogs av Salina Elmi Pernilla Lundqvist Ordförande Salina Elmi Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5