AP-fondernas etiska ansvar och arbete En idéanalys av pensionsfondernas etikutredning

LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap 3 Kandidatuppsats 15p HT 2012 AP-fondernas etiska ansvar och arbete En idéanalys av pensionsfondernas etikutredning The ethical resposibility and work of the swedish pension funds An analysis of the ideas in a public inquiry Författare: Stina Bosk Seminariedatum: 2012-01.xx Antal ord: 8827

Abstract 2

Innehållsförteckning Abstract... 2 1. Inledning... 5 1.1 Introduktion till ämnesval... 5 1.2 Bakgrund... 5 Swedwatchrapporten... 6 Hållbarheten som idé inom företagande... 6 Corporate social responsibility... 7 SRI förvaltarnas sida av myntet... 9 1.3 Etiska utgångspunkter... 9 Utilitarismen och Konsekvensetik... 10 Pliktetiken... 11 Rättighetsetiken... 13 Rättviseteorier... 13 Dygdetisk ansats... 14 1.4 Syfte... 14 1.5 Frågeställningar... 14 1.6 Material och källdiskussion... 15 1.7 Metod och tillvägagångssätt... 16 1.8 avgränsning... 17 1.9 Disposition... 18 2. Hur kan utredningens grundproblematik beskrivas?... 19 2.1 Maktproblematik och målkonflikter... 19 2.2 Vikten av förtroende... 20 2.3 Etiska fonder och aktivt ägarskap... 21 3. Vad säger utredningen om hållbarhetsidéer som CSR och SRI?... 22 4. Vilka moralfilosofiska resonemang kan man urskilja i utredningen?... 25 4.1 Konsekvensetisk och nyttomaximerande ansats... 25 4.2 Pliktetisk ansats... 26 4.3Rättighetsetisk dimension... 27 4.4 Dygdetisk ansats... 28 5. Slutsatser och slutdiskussion... 29 3

6. Referenser... 31 6.1 Tryckt litteratur... 31 6.2 Nätlitteratur... 31 4

1. Inledning 1.1 Introduktion till ämnesval AP-fonderna som statlig myndighet ska enligt lagen förvalta svenskarnas pensionsmedel, till låg risk och långsiktigt hög avkastning. Fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel ska även uppbära allmänhetens förtroende, enligt existerande lagtext. Rapporter från Swedwatch och Latinamerikagrupperna har dock visat att AP-fonderna investerar i bolag vars verksamhet bryter mot mänskliga rättigheter och skapar miljöförstöring. Rapporterna belyser ett antal fall som framförallt handlar om investeringar i tre bolag, som äger guldgruvor i flera länder i Latinamerika. Det gemensamma för fallen är att deras etablering lett till vattenbrist, utarmning av biologisk mångfald och kränkningar av de Mänskliga Rättigheterna. Lokalbefolkningen har inte längre drickbart vatten på grund av utsläpp av kemikalier och de utsätts för mord, hot och misshandel då skiljaktigheter uppstått kring vem som äger marken. 1 Kontentan av detta fenomen kan ses som att våra pensionspengar indirekt bidrar till miljöförstöring och kränkningar av mänskliga rättigheter, problem som vi inom Sverige jobbar hårt för att eliminera genom att följa FN-konventioner och andra internationella miljömål. Det kan således ses som paradoxalt när den här typen av problem tillkännages, likt vapenexport eller andra oetiska affärer som vår demokrati Sverige haft kopplingar till, trots att vi som nation många gånger anses ha stor respekt för mänskliga rättigheter och miljöhänsynstagande. Jag ska genom en idéanalys belysa denna problematik genom att titta på olika dimensioner av hur diskussionen såg ut år 2008, då en offentlig utredning skrevs för att utreda fondernas etiska arbete. 1.2 Bakgrund För att förklara problembilden som existerat aktörer emellan väljer jag att genom korta utdrag ur Swedwatch:s rapport och en presentation av affärsetiska dimensioner påvisa ett samhälleligt dilemma som kan konstrueras för läsaren då agendor aktörer emellan sätter våra värderingar på spel. 1 Rena guldgruven? AP-fondernas investeringar har en smutsig baksida, König och Wåhlin, 2011, Swedwatch 5

Swedwatchrapporten Här följer de två första styckena ur diskussionsdelen i den swedwatchrapport som belyste aktuella problem inom AP-fondernas investeringar: AP-fonderna var bland de första i sitt slag med att införa etik- och miljökriterier i sin förvaltning och har under åren fått internationell uppmärksamhet för olika initiativ. Krav har dock framförts från flera håll att AP-fonderna bör höja ribban för sitt etik- och miljöarbete, både för att agera mer i linje med allmänhetens förväntningar men också för att ta det utökade ansvar som statliga verksamheter har enligt FN:s principer. Ovanstående stycke är hämtat från deras rapport som producerades år 2011 vilken visade på att sammanlagt 1,376 miljarder kronor av AP-fondernas medel då fanns investerade i gruvbolagen Newmont, Barrick Gold och Goldcorp, samtliga med kopplingar till kränkningar av FN-konventioner och miljönormer och andra ramverk såsom Global Compact och Riodeklarationen. Detta fall får illustrera de risker som affärsvärlden idag tampas med, när marknaden blir alltmer global. Hållbarheten som idé inom företagande För att läsaren ska kunna sätta problematiken i ett sammanhang vill jag redogöra för följande idébildning då den kretsar kring dessa idéer om vad ansvar för sin verksamhet kan anses vara utifrån olika aktörers perspektiv. Idén om att företag skulle ha ett större samhällsansvar än att gå med ekonomisk vinst och betala löner och skatter har främst förekommit i europeiska stater som haft en historiskt väl utbyggd offentlig sektor med starka sociala skyddsnät. Under 1960- och 1970-talet var de offentliga sektorerna i europeiska välfärdsstater stora och fördelade rättvisan i landet med en stor tjänstemannakår. Liberala vindar i kombination med internationella samarbeten har bidragit till en förändrad syn på den offentliga sektorns roll, vilket gör det intressant att diskutera vilka aktörer vi tycker har störst anledning att ta ansvar för samhället. 2 Debatten har förändrats väldigt mycket över tid, med anledning av välfärdsstatens ingång och den offentliga sektorns ansvar. Milton Friedman är ett återkommande exempel i litteraturen av den gamla skolans syn på företags ansvar med sitt uttalande the social 2 Per Grankvist, CSR i praktiken: hur företaget kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar, s.33 6

responsibility of business is to increase its profits. Han var nobelpristagare och nationalekonom på 1970-talet och ansåg då att företags sociala ansvar bara var ett spel för gallerierna och endast var förskingring av företagets medel om det resulterade i lägre vinster. Han själv uttryckte det the business of business is business. När alltfler får en bredare syn på vad företagsansvar innebär är det fler som väljer att anamma det på olika sätt. Det innebär att företagen inom sin verksamhet ska analysera möjligheterna att ta ansvar för den miljö och människor som den egna organisationen omfattar. Man menar idag, tvärt emot vad Friedman ansåg, att det inte bör vara en begränsning att bry sig om miljö och etik, utan det bör snarare vara en källa till att spara resurser, skapa innovation och konkurrensfördelar. 3 Begreppet hållbar utveckling föddes i slutet av 1980-talet då FN gav världskommisionen i uppdrag att redogöra för sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring och för att ena världens miljörörelser runt en definition av den problematik kring världens ändliga resurser som synliggjordes alltmer. Begreppet om hållbar utveckling föddes och definierades därefter såhär: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov 4 Etikforskaren Bengt Brülde menar att det globaliserade samhället fört med sig att företag i takt med att deras verksamheter globaliserats, också utkrävs ett globalt ansvar i väsentligt större skala än tidigare. 5, Under följande rubriker kommer kortare utläggningar om CSR och SRI att framföras, vilka är förkortningar på begrepp som betonar företagens samt ägarstyrningen och aktieägarnas samhällsansvar. Corporate social responsibility Corporate social responsibility är idén bygger på resonemang om att företag med stora resurser likt medborgare anses ha ett ansvar för sin påverkan på sin omvärld. I denna idébildning finns därmed etiska aspekter av olika slag som konsekvensetiska och pliktetiska. Begreppet har teoretiserats av många experter, en av dem John Elkington som uttryckte det som de tre sista raderna. Med dessa tre rader menade han att företag i sin årsredovisning inte bara på sista raden ska redovisa den ekonomiska effekten, utan att det är lika viktigt att som företag lyfta fram fler aspekter av företagets verkan, att prata om vad man åstadkommit 3 Granskvist, s. 29 4 Grankvist, s. 18 5 Brülde och Strannegård, Affärsetik, s. 175 7

på de tre sista raderna, people, planet, profit. På detta sätt har man valt att formulera Corporate Social Responsibility kring tre, och ibland fyra, dimensioner av ansvarstagande hos företag. Ekonomiskt ansvarstagande är det ekonomiska resultatet av verksamheten och utgör den första raden av företagets ansvar. Man ska driva verksamheten så att man tjänar så mycket pengar som möjligt. Då tar man ansvar inför sina aktieägare, säkerställer företagets ställning och fortlevnad samt ger avkastning på det investerade kapitalet. 6 Det miljömässiga ansvarstagandet handlar om att företagets verksamhet inte bör drivas på ett sätt som påverkar miljön negativt på lång sikt. 7 Ett tydligt argument för att åter påvisa att alla delar av CSR hör ihop och är beroende av varandra kan exemplifieras av den enkla logiken i att om ett jordbruksföretag minskar traktorernas dieselförbrukning så är detta bra både för företagskassan och för klimatet på jorden. På detta sätt är miljömässigt ansvar helt kompatibelt med ekonomisk effektivitet och resurser. 8 Det sociala ansvarstagandet utgörs av de effekter som verksamheten har på de involverade människorna. Både negativa effekter, såsom sjukdomar och olycksfall och positiva effekter, såsom kompetensutveckling och minskad arbetslöshet. Ett socialt ansvarstagande handlar om att man driver verksamhet med samma känsla av ansvar som en god samhällsmedborgare, dock med mer makt och inflytande om företaget är stort. Företag bör alltså styras med hänsyn till andra medborgares hälsa och välbefinnande, oavsett om de är anställda, jobbar hos underleverantörer, är affärsmän eller konsumenter. 9 Vissa anser att dimensionen om ekonomiskt ansvarstagande är överordnat, men Jeffrey Hollender framförde ett argument för att försvara att det ekonomiska ansvaret är lika viktigt som övriga områden inom CSR. Om vi inte tjänar pengar på ett etiskt och ansvarsfullt sätt så kommer vi inte att existera och om vi inte existerar förlorar vi vår möjlighet att påverka. 10 De tre områdena ekonomiska, miljömässiga och sociala ansvarstagande omfamnas av en etisk dimension som är det som i grund och botten styr hur vi gör saker. 11 Det är skillnad mellan att kategorisera att saker ska göras och hur de ska göras. Hur ska man investera sitt kapital för att ta samhälleligt ansvar? 6 Grankvist s. 17 7 Grankvist s. 17 8 Grankvist s. 41 9 Grankvist s. 17 10 Grankvist s. 30 11 Grankvist s. 149 8

SRI förvaltarnas sida av myntet SRI- Socially Responsible Investment berör principal-agent problematiken, vilket betyder att principalernas och agenternas intressen kan skilja sig åt och därav behöver olika parters intressen samordnas så att bolaget styrs i investerarnas intresse. Det betyder att de som investerar och förvaltar medel i olika företag även de bör vara medvetna om hur deras pengar förvaltas i olika företag och hur de själva bör påverka olika företag att arbeta etiskt. 12 Rent historiskt så har det länge funnits etiska aspekter som anammats inom affärsverksamhet, inom vissa religiösa grupper har etiska förhållanden influerat investeringar i flera hundra år och på 60 och 70-talet sågs denna medvetenhet i västvärlden i form av bojkotter för till exempel apartheidregimen i Sydafrika och Vietnamkriget. Idag är det ett ökat intresse för etisk investering hos privatpersoner synligt. Detta därför att allt fler privatpersoner är idag inblandade i investeringsprocesser, bland annat på grund av det generellt ökande välståndet men även på grund av upprörande avslöjanden kring omoraliska förhållningssätt inom affärsvärlden. Allt fler val ska idag göras av individen, som val av pensionsfonder vad gäller tjänstepensionen, vilket får människor att intressera sig för att investera i etiska fonder. Fler och fler individer blir på detta sätt idag direkt eller indirekt aktieägare i minst ett par företag på världens aktiemarknad. 94 % av Sveriges befolkning är investerare i någon form. Frågan blir givetvis intressant om hur vi bör investera och hur vi ska se på det ansvar som till exempel allmänna pensionsförvaltare har. 1.3 Etiska utgångspunkter Olika åsikter finns om huruvida en bredare moralisk aspekt finns inom affärsverksamhet än dess grundläggande vinstmaximering. En känd teoretisk syn på affärsverksamhet som något som i sig självt suspekt, har klassiska tänkare som Aristoteles och Marx betonat i sina skrifter. Den synen innebär att eftersom företagande drivs och av vinstmaximering så finns det inga inneboende mekanismer som sätter stopp för exploatering och utsugning av människor och jordens resurser. 13 Företagandet ses då som något som drivs av egen- och profitintresset och därför ses det som något som behöver tämjas för att vara nyttigt för fler än den som driver företaget. 12 Brülde, s. 16 13 Brülde s. 18 9

Ett annat synsätt på företagande är den neoklassiska ekonomiska teorin där företagen tar sitt ansvar genom att vinstmaximera inom lagen och den minimala moralens råmärken. Man vill inte gå ifrån en vinstmaximering då man menar att man då inte sköter sina förpliktelser gentemot sina ägare. Ett tredje synsätt är karaktäriserat av en medelväg där man inte ser företag som något moraliskt suspekt utan att genom att ta ansvar för samhället kan man effektivisera sin verksamhet. Att agera etiskt beskrivs vidare som något man strävar efter för att göra rätt. Beroende på syfte kan man använda sig av olika typer av etik i fråga om moralfilosofi. Det överordnade studiet av de etiska systemens natur och funktion kallas för metaetik. Metaetiken ägnar sig åt frågor om det moraliska språkets funktion och om man verkligen kan föra rationella argumentationer i moralfrågor. Det är viktigt för företag att ha kompetens att kunna förstå den egna etiken och andra företags etik för att kunna uttrycka uppfattningar om vad god etik är för det egna bolagets anställda. 14 Affärsetik är en typ av tillämpad etik vilket innebär att man försöker applicera teoretisk etik till praktiska moraliska problem, i detta fall problem som kan aktualiseras inom affärsverksamhet. 15 De specifika problem som uppkommer i olika sammanhang ger upphov till olika typer av etiska frågeställningar. Deskriptiv etik blir ett sätt att se på etiska problem och beskriva hur aktörer resonerar kring den etik som tillämpas och förstå dess betydelse. Å andra sidan finns den Normativa etiken som vill granska och värdera aktörers resonemang för att kunna förorda ett visst agerande framför ett annat. 16 I min uppsats analys antar jag en deskriptiv ingång där jag synliggör den moralfilosofi som används och först i slutsatsen kan det bli relevant att närma sig det normativa angreppssättet. Den teorigenomgång som nu följer innehåller därmed olika moralfilosofiska teorier som genom att appliceras på mitt fall blir en tillämpad etik, alltså affärsetik. Utilitarismen och Konsekvensetik Konsekvensetikens grundtanke är att vi bör handla så att konsekvenserna blir så lyckade som möjligt. Den moraliska princip som säger att man ska försöka maximera nyttan i världen är 14 Tommy Borglund, Värdeskapande CSR : hur företag tar socialt ansvar s. 87 15 Brülde, s. 25 16 NE.se, Deskriptiv etik, http://www.ne.se.lt.ltag.bibl.liu.se/deskriptiv-etik, hämtat den 19 november 10

nyttoprincipen, vilket både utilitarismen och konsekvensetiken är varianter av. Dessa principer innebär att man reflekterar över hur olika alternativ på handlingar i olika sammanhang kan förväntas påverka de olika berörda parternas livskvalitet. Det alternativ som har den bästa totaleffekten på människors livskvalitetsnivåer är enligt utilitarismen det alternativ som ska väljas. Att leva ett så moraliskt liv som möjligt betyder enligt konsekvensetiken att man i så hög grad man kan bidrar till att göra världen bättre. 17 För att precisera värdefrågan om hur man bör avgöra vad en bra eller dålig konsekvens är har filosofer använt sig av instrumentella värden och finala värden, vilka avgör vad som är bra som medel för något annat och vad som är bra som mål i sig snarare än som ett medel. Enligt utilitarismen så finns inga opersonliga värden vilket betyder att det enda som har finalt värde är att människor och djur har det bra. Att handla moraliskt går därmed ut på att bidra till att öka människors och djurs livskvalité så mycket som möjligt. 18 Vad innebär det då att ha det bra? Vad är bra för en individ och vem vet det? Det handlar om vad det är som gör ett liv bra för den som lever det, då låg livskvalité betyder att livet är dåligt för personen. 19 I Brülde och Strannegårds bok affärsetik nämns tre stycken huvudteorier inom nyttoprincipen. Hedonismen är den första där livskvalitén beror på hur individen mår. Mår man bra har man det bra. Det kan alltså inte mätas utifrån en yttre mening, alltså genom en viss mall på vad god livskvalité är. Största möjliga lycka till största möjliga antal. Att ha ett bra liv är detsamma som att må bra. Önskeuppfyllelseteorin är den andra huvudteorin där livskvaliteten är beroende av hur nöjd personen i fråga är med sitt liv. Lever de det liv de vill leva har de god livskvalité. Objektivistisk pluralism är den tredje av huvudteorierna och enligt denna teori finns ett flertal saker som är finalt bra eller dåliga för oss. Det kan handla om nära relationer, meningsfull verksamhet, personlig utveckling och kunskap och verklighetskontakt. 20 Pliktetiken Pliktetiken är en inriktning av två huvudinriktningar inom etiska handlingsprinciper eller normteorier som betyder att man ska handla i enighet med vissa normer som man moraliskt 17 Brülde, s. 38 18 Brülde s. 38 19 Brülde, s. 39 20 Brülde, s. 39 11

bestämt sig för eller på ett juridiskt plan är förpliktigad att följa oavsett hur situationen är och vilka konsekvenser det får. Pliktetiken utgår ifrån att vissa handlingar bör förbjudas för att de är omoraliska i sig själva. De har inte en direkt koppling till konsekvenserna. Plikter kan härledas ur föreställningar om rättigheter, till exempel de mänskliga rättigheterna. Det kan handla om att det är moraliskt oacceptabelt att döda eller tortera människor, att döma oskyldiga människor eller att bryta löften. Handlingarna är oacceptabla i sig själva, även om de nyttomässigt skulle gynna vårt företag till exempel. 21 Kants kategoriska imperativ: Upphöja varje handling till en allmän lag, Behandla andra och dig själv som ett mål och inte bara som ett medel. Det handlar om ett förhållningssätt mot andra aktörer och människor och att man bör handla enligt en maxim som är sådan att man samtidigt kan vilja att den vore allmän lag. Sedan bör man alltid handla så att man behandlar mänskligheten som ett ändamål och aldrig uteslutande som ett medel. Kant menar att vi med denna utgångspunkt hamnar vi inom ett fält där vi kan skapa rimliga handlingsregler. Man ska inte exploatera dem för egna syften, alla bör behandlas utifrån sitt mänskliga värde. Man bör heller inte behandla en människa på ett sätt som hon inte fritt samtycker till eller som hon inte skulle samtycka till om hon vore informerad. Detta kallas att handla efter ett informerat samtycke. 22 Pliktetiken diskuterar man även huruvida det är rätt att exploatera andra människor, alltså utnyttja deras svaga utgångsläge eller okunskap för egna syften. I vissa fall är det enligt moralfilosofer rätt att manipulerar eller exploatera, genom att hålla sina planer hemliga för konkurrenter eller utnyttja att de inte har tillgång till viss relevant information. Man kan även se att pliktetiken grundar sig i en rättighetsetik där alla människor anses ha vissa rättigheter som inte får kränkas. Som rätt till liv, rätt till autonomi osv. Brülde beskriver det som relativt enkelt att använda ett pliktetiskt synsätt i en konkret beslutssituation. Man behöver bara bilda sig en uppfattning om vilka plikterna är, för att sedan undersöka om några av dessa plikter är relevanta eller tillämpbara i den problemsituation man befinner sig i. 21 Brülde s. 46 22 brülde s. 46 12

Rättighetsetiken Det finns olika sätt att se på vad en moralisk rättighet är och vilka slags skyldigheter som vissa rättigheter medför. När man talar om rättighetsetik blir det oftast utifrån liberala termer. Med detta tankesätt är rättigheterna förknippade med negativa plikter, då vi av rättighetsskäl inte får göra vissa saker om det kränker någon annans rättigheter. Här kan rättighetsetik ses som pliktetik då man anammar detta sätt att se på rättigheter. Liberal rättighetsetik hävdar att alla har vissa moraliska rättigheter, där två av dem har central betydelse inom affärsetik. Den ena är rätten till autonomi, alltså självbestämmande, vilket innebär att man har rätt att leva sitt liv som man vill så länge man inte kränker någon annans rättigheter. Den andra är Äganderätten som består av föfoganderätt och omsättningsrätt, som innebär att man bör få göra vad man vill med sina ägodelar, som att sälja och göra avkastning på detta. 23 En fråga inom affärsetiken är om vi har äganderätt till oss själva. Vi har rätt att sälja vår arbetskraft som någon annan kan förfoga över men vi har inte rätt att sälja oss som slavar. Den liberala rättighetsetiken grundar sig i tankar från Nozic och Locke. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter innehåller positiva rättigheter, alltså att plikten att se till att människors grundläggande behov är uppfyllda. I ett affärsetiskt sammanhang syns rättighetsetiken bland annat när man talar om rätten till en säker arbetsmiljö eller att man som konsument har rätt till säkra produkter. Dessa rättigheter ställer krav på företagen snarare än staterna. 24 Dock diskuteras huruvida man kan tala om rättigheter i dessa fall då de inte är universella utan knutna till vissa roller som rollen som anställd eller rollen som konsument. 25 Rättviseteorier Rättvisan kan kräva av oss att vi avstår från att utföra en viss handling på grund av rättviseaspekter. Inom affärsverksamhet kan detta därför te sig som något oförenligt med affärsverksamhet eftersom dess existens bygger på vinstmaximering, eller i alla fall någon typ av vinst. Det gemensamma innehållet i rättviseteorier är att vissa saker bör fördelas rättvist även om detta skulle leda till mindre vinst. Det sätter alltså andra värden i första rummet. Jag ska snabbt gå igenom fyra föreställningar om rättvis fördelning för att i analysen kunna se hur dessa avspeglas i utredningen. 23 Brülde, s. 49 24 Brülde, s. 51 25 Brülde, s. 52 13

Jämlikhetsprincipen utgår från att alla ska få lika mycket av en resurs. Man anser här att alla har samma fri- och rättigheter och därför bör ha samma möjligheter när vi föds. Behovsprincipen innebär att fördelningen är rättvis om de som har störst behov av en viss resurs får mest Förtjänstprincipen går i sin tur ut på att den som förtjänar mest får mest. Det kan till exempel handla om att den som har det största ansvaret på en arbetsplats bör ha högre lön än de andra. Procedurell teori kring rättvisa handlar om att en fördelning är rättvis om proceduren är rättvis. Här talas det ofta kring procedurer som fria utbyten och andra marknadsmekanismer. Man kan enkelt sammanfatta det som att om alla deltagit frivilligt i lotteriet så är utfallet procedurellt rättvist. 26 Dygdetisk ansats Dygder är karaktärsegenskaper som kan göra det enklare att passa in i en social omgivning. Teorier om dygder handlar i första hand om hur en god människa är beskaffad 27 organisation kan det innebära ärlighet och lojalitet. Man besvarar frågan om vad som är en dygdig människa genom att lista de önskvärda karaktärsdrag som gör en människa god inom ett visst sammanhang. Dygdetikens drag är därför beskaffade på ett sätt som inte endast finns för egen vinnings skull. Det finns olika dygder knutna till olika positioner vilket innebär att dygderna för att vara en god människa inte är desamma som för att vara en god sjuksköterska eller en god företagsledare. 1.4 Syfte Mitt huvudsyfte med uppsatsen är att beskriva den offentliga utredningens diskussion om de allmänna pensionsfondernas etiska ansvar och arbete. 1.5 Frågeställningar Uppsatsens huvudfråga lyder: I en Hur kan den offentliga utredningens diskussion om de allmänna pensionsfondernas etiska ansvar och etiska arbete beskrivas och tolkas? 26 Brülde s. 54 27 Brülde s. 64 14

Denna grundfrågeställning anser jag bäst kunna besvara genom följande delfrågor: Hur kan utredningens grundproblematik beskrivas? Vad säger utredningen om hållbarhetsidéer som CSR och SRI? Vilka moralfilosofiska resonemang kan man urskilja i utredningen? 1.6 Material och källdiskussion Jag har valt att analysera valda delar av en offentlig utredning, SOU 2008:107, ur ett perspektiv som ska belysa de affärsetiska överväganden som utredningen bär på. En SOU, som står för Statens offentliga utredningar, är en rapport eller ett betänkande som tas fram då regeringen arbetar med en fråga som är svår att lösa. När regeringen anser att en viss fråga kräver en extra grundlig genomgång för att eventuellt ta fram en proposition för nytt riksdagsbeslut så kan de väja att tillsätta en enskild utredare eller en kommitté för att utreda frågan. Regeringen lämnar ett direktiv till kommittén där de anger de riktlinjer som frågan ska utredas efter. De som ingår i utredningarna är experter inom det ämne som utreds och det kan även vara politiker. När utredningen är klar överlämnas den till den ansvariga ministern och skickas ut på remiss till berörda myndigheter, intresseorganisationer och myndigheter och allmänheten. Man har då möjlighet att yttra sig över slutsatserna i utredningen innan regeringen skriver själva propositionen som består av de slutsatser som utredningen föreslår att förändra. På så sätt är SOU:n ett material som syftar till att samla instanser till nya beslut om riktlinjer av politiken. SOU:n utgöt därmed mitt empiriska material som skrevs för att klargöra hur etikarbetet inom ap-fonderna fungerat sedan man skapat ett nytt pensionssystem som trädde i kraft år 1999 efter den stora pensionsutredningen som startade år 1994. Fondernas etikarbete konkretiserades först år 2007 i form av uppstartandet av ett etikråd då man fann etikarbetet vid investeringar som undermåligt. Kritik från NGO:s som Latinamerikagrupperna och Swedwatch har riktats mot hur man investerat kapital och med anledning av upplysningar om de dåliga förhållanden man sett på flera håll ibland annat guldgruveindustrin i Latinamerika. Ett flertal svenska solidaritetsorganisationer har därför gått samman med en kampanj för att förändra APfondernas sätt att investera. 28 28 König och Wåhlin, 2011 15

En annan källa jag utgått från är Latinamerikagrupperna och Swedwatch s gemensamma rapport om den problematik som uppstått när våra pensionspengar utan vår vetskap funnits i bland annat gruvbolag på flera platser i Latinamerika som förorenat naturen samt inkräktat på bonde- och ursprungsbefolkningars rättigheter. 1.7 Metod och tillvägagångssätt Jag kommer att göra en idéanalys och systematiskt sortera in den lästa texten under mina frågeställningar som utgör ett raster för att urskilja och synliggöra de underliggande idéerna om etik i texterna. Min slutsats kommer att bidra till en breddad kunskap hos mig själv och informationen skulle kunna ligga till grund för vidare undersökningar inom ämnet, speciellt eftersom frågan nyligen lyfts och diskuteras igen och eftersom det nu är några år sedan utredningen publicerades. Texter säger alltid något om vår samtid och politiska texter syftar ofta till att försvara, föreslå eller förhindra politisk förändring enligt Beckman. 29 Därför är det intressant att strukturera upp argumentationer för att pröva hållbarheten i budskapen. I mitt fall att se hur staten resonerar kring fondernas prioriteringar vid placering av offentliga medel. En idéanalys kan göras för fler syften, ett av dem kan vara att beskriva och ett annat för att förklara en viss företeelse. Ludvig Beckman menar att en beskrivning av ett material inte är att referera utan att inferera, vilket leder till nya slutsatser av ett visst material. Idéanalysens uppgift kan vara att genom analys med teoretiska verktyg kunna säga något nytt om textens budskap som inte säger sig självt. 30 Dessutom kan uppgiften med en beskrivande idéanalys vara att argumentera för eller mot andra aspekter som andra tolkningar av texten gett upphov till. Förståelsen av texten kan ändras när man kan ge begrepp annan innebörd än vad de haft från början. 31 Jag ska genom mina analytiska verktyg beskriva textens innehåll. Det har ibland ansetts ovetenskapligt att försöka pröva och bedöma politiska idéer med anledning av uppfattningen att det verkar vara omöjligt att utsätta värderingar för prövning med vetenskapliga redskap. Den svenska idékritikens fader Herbert Tingsten gav dock svar på problematiken genom att ge förklaringen om att idékritikens kriterier är desamma som de krav som ställs på den redbarhet i argumentationen som krävs vid uppsats- och forskningsseminarier inom andra ämnen. Så länge som frågeställningar och argumentationer 29 Ludvig Beckman, (2005), Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och idéer, Stockholm: Santérus förlag, s. 55 30 Beckman, s. 49 31 Beckman, s.49 16

är logiskt giltiga, empiriskt hållbara och normativt rimliga så är de tillräckliga för att utgöra en vetenskaplig prövning av värderingar och politiska texter. 32 När man gör en idéanalytisk beskrivning är syftet att försöka läsa och tolka en text på ett nytt sätt för att leta nya underliggande budskap. För att kunna läsa och tolka en text på ett vetenskapligt sätt så behöver forskaren utgå från tydliga teoretiska utgångspunkter för att sålla materialet genom detta perspektiv. Man kan kalla detta för ett renodlingssystem för politiska idéer och mitt renodlingssystem består av att kategorisera in uttryck ur texterna under de kriterier av affärsetiska resonemang som jag redogjort för i mitt teoriavsnitt. I min analys ska man alltså kunna se hur resonemangen kring dessa aspekter av affärsverksamheten har sett ut Ordet ideologi betyder läran om idéer och beskrivs som en målinriktad och systematisk sammanställning av politiska ståndpunkter eller utopier. 33 Ideologi består enligt statsvetaren Herbert Tingsten av tre element. Dessa är grundläggande värdepremisser, som innebär att man har en viss syn på den mänskliga naturen. Det andra elementet är verklighetsomdömen som ingår i ideologin för att förklara påståenden om olika företeelser och förhållanden i samhället. Den tredje delen är de konkreta rekommendationer som ideologin för med sig, förslag på hur man ska handla. Dessa tre delar bildar tillsammans ett system av samhällsåskådning. 34 För att renodla de uttryck för idéer som är syftet med min uppsats konstruerar jag idealtyper. Max Weber beskrev idealtypen som: den ska inte ses som en modell som beskriver verkligheten och den kan inte heller avläsas i verkligheten. En idealtyp fungerar som ett analytiskt instrument för att renodla vissa drag och för att sedan formulera hypoteser 35 Idealtyperna används dock mer för att lägga raster över texter än för att formulera hypoteser. Jag ska referera till en idealtypisk föreställning om investeringsetik utifrån Corporate Social Responsibility och de moralfilosofiska teorier som kan tillämpas på fallet. Att analysera med metaetiska teorier kan ge texten ytterligare dimensioner. 1.8 avgränsning Min avgränsning sträcker sig till att behandla den text som ingår i utredningen. Jag skulle kunna välja en bredare jämförande analys genom att jämföra lagtexter med andra 32 Beckman, s. 57 33 Bergström, Göran & Kristina Boréus (2005), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Lund: Studentlitteratur, s. 150 34 Bergström och Boréus, s. 151 35 Bergström och Boréus, s. 159 17

regeringspropositioner för att få ett mer övergripande perspektiv över situationen. Denna ambition skulle dock behöva mer utrymme och tid än vad en c-uppsats ger. Därför väljer jag att i denna uppsats strukturera upp idéerna som finns, vilket i sig skulle kunna utgöra grunden för en bredare studie i framtiden. 1.9 Disposition Efter redan genomgångna bakgrund, metod och teoriavsnitt följer nedan de delfrågor vars svar kommer ge mig medel för att kunna redovisa ett resultat som besvarar grundfrågan. Jag valde att disponera uppsatsens metodavsnitt och teoribakgrund så att man först får en inblick i sakfråga och teoretiskt sammanhang innan man får delfrågorna presenterade. Detta för att jag såg den disponeringen som mest pedagogisk för att en läsare med liten kunskap om ämnet ska kunna fångas upp och inte skrämmas iväg av högtravande teorier utan förklarande grund. Min ambition är att få läsaren att få upp ögonen för uppsatsens ämne utan att känna att det krävdes att vara insatt och påläst innan man läste. 18

2. Hur kan utredningens grundproblematik beskrivas? När jag studerat utredningen finns återkommande drag som speglar den etiska komplexitet som fonderna får brottas med i sitt arbete. För att besvara denna delfråga har jag därför konstruerat tre kategorier för att på bästa sätt kunna redogöra för delfrågan och uppfylla syftet. 2.1 Maktproblematik och målkonflikter Kommittén uttrycker att huvudsyftet för fondernas arbete är att garantera en hög avkastning för pensionärerna och att fonderna därmed inte har mandat att investera för att förbättra miljön, för att detta skulle undergräva det grundläggande etiska målet. om man i valet mellan två investeringsalternativ, som uppfyller grundläggande etiska och miljömässiga krav, väljer bort det med hög förväntad avkastning för att istället välja en investering med lägre förväntad avkastning, men med mer förväntat positiva effekter på exempelvis miljön, har man således svikit detta grundläggande mål. Därför finns inte ur vare sig etisk eller någon annan synpunkt skäl att frångå en hög avkastning som överordnat mål för fondernas arbete 36 I utredningen beskrivs AP-fondernas struktur och uppdrag. I utredningens fjärde kapitel behandlas frågor om AP-fondernas hållbarhet. Man går igenom att fonderna består av allmän pension samt premiepension. Den allmänna pensionens placering kan man inte bestämma över själv men premiepensionen placerar man själv i fonder. Utöver detta får en svensk arbetstagare ofta även en tjänstepension från sitt arbete. Styrningen av Ap-fonderna redogörs för och AP1-4 leds av styrelser på vardera nio ledamöter som utses av regeringen. Utöver att utse styrelseledamöter och revisorer menar man att regeringen saknar formell möjlighet att påverka fondernas löpande verksamhet, vilket bland annat beror på att fonderna anses för viktiga för att vara medel för politiska mål. Denna dimension utlägger man noga för i utredningen. Det är utomordentligt viktigt att inte använda ap-fonderna som ett redskap för andra politiska mål. 37 Aspekten under denna rubrik kan konstrueras i ett dilemma där fonderna å ena sidan bör följa en etisk linje men å andra sidan inte får följa en alltför detaljerad linje då detta kan ge upphov till att fonderna uppfattas som politiska. Denna diskussion mynnar ut i det förtroende 36 Finansdepartementet, SOU 2008:107 Etiken, miljön och pensionärerna, S. 115 37 SOU 2008:107, s. 115 19

som är en annan grundläggande faktor för att fonderna ska kunna utföra sin uppgift på ett bra sätt. 2.2 Vikten av förtroende Temat förtroende och hur man skapar trovärdighet är genomgående för hela utredningen. Detta leder till att hänsyn till etik och miljö blir en fråga om förtroende då den globala marknaden idag alltmer eftersträvar ett hållbart sätt att arbeta, eftersom att orosmolnen som idag förmedlas genom media är miljöproblem samt hur människor kan utnyttjas av den globala marknaden vilket man visar sin medvetenhet kring i utredningen. Detta motiverar den breda diskussion som förs om huruvida fonderna bör utveckla sitt arbete med etik och miljö vid investeringar. Att fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende är ett av de större teman som är genomgående för hela utredningen. Man menar att förtroende hos ägare är en avgörande faktor inom all finansiell verksamhet. Det är i praktiken omöjligt för en privatperson att följa och bedöma förvaltarnas arbete och därför måste ett förtroende finnas. Detta poängteras som extra viktigt då det handlar om förvaltare man inte själv valt. 38 Kommittén uttrycker att AP-fonderna hanterat sin uppgift bra, men att det är önskvärt att precisera uppdragets innebörd och utveckla arbetssätt för etik och miljöarbete. Fonderna bör i framtiden därför arbeta mer proaktivt, med mer integrering av hållbarhetsaspekter inom förvaltningen och stärka sitt förtroende genom att skapa en tydlig värdegrund. 39 Utredningen beskriver en förtroendeteori av forskarna Mayer, David och Schoorman som lade fram en teori om att det finns fyra dimensioner för stärkt trovärdighet: kompetens, öppenhet, integritet och välvilja (benevolence). Utredningens egna förslag för att öka APfondernas förtroende är att inom området för kompetens förbättra kompetensen kring hållbarhetsaspekter. För att öka öppenheten bör styrelserna på ett begripligt sätt kunna redovisa hur man tänker och hur man arbetar bland annat genom hållbarhetsfrågor men även genom utvärderingsmetodik. Vad gäller integritet handlar det dels om personliga kvalitéer hos dem som arbetar med fonderna, hur man förhåller sig till yttre påtryckningar samt att undvika olika problem i företagsdialoger. Den sista dimensionen, välvilja, kan uppnås genom att arbete tydligt med hållbarhet med demokratiskt förankrade värderingar vilket är viktigt eftersom att AP 1-4 inte har kunder att ta hänsyn till, vilket vanliga fonder har. 40 38 SOU 2008:107 s. 87 39 SOU 2008:107, s. 9 40 SOU 2008:107, s. 89 20