TENTAMEN Material. Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5. Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad!

Relevanta dokument
Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material föreläsning 9. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material repetitionsföreläsning 10. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Material föreläsning 6. VT1 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material - Repetition. VT1 1,5 p Janne Färm

Material föreläsning 6. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

50 poäng. Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Material föreläsning 8. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Dragprov, en demonstration

Material föreläsning 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

7,5 högskolepoäng. Metalliska Konstruktionsmaterial. Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Materiallaboration. Materialprovning

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Allmänna anvisningar: <Hjälptext: Frivilligt fält. Skriv här ytterligare information som studenterna behöver>

Material. VT1 1,5 p Janne Färm

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Ämnen runt omkring oss åk 6

Hållfasthetslära. HT1 7,5 hp halvfart Janne Carlsson

Härdningsmekanismer OBS: Läs igenom handledningen för laborationen.

Materia Sammanfattning. Materia

Gjutjärn som konstruktionsmaterial


Lätta konstruktioner. HT2 7,5 p halvfart Lars Bark och Janne Färm

Hållfasthetslära Lektion 2. Hookes lag Materialdata - Dragprov

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

Framställning av järn

ɛ r m n/m e 0,43 0,60 0,065 m p/m e 0,54 0,28 0,5 µ n (m 2 /Vs) 0,13 0,38 0,85 µ p (m 2 /Vs) 0,05 0,18 0,04

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

Material föreläsning 7. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

ALLOY 600 UNS N06600, , NiCr15Fe

Tentamen i Hållfasthetslära AK

97/23/EG PED KEEPING THINGS TOGETHER

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Kursinformation. Materiallära för Maskinteknik, 4H1063, 4p. Repetion: Kärnbildning och tillväxt. Repetion: Eutektoida fasdiagrammet för stål

Termisk åldring av rostfritt gjutstål

Mekaniska Egenskaper och Brottanalys

Material lektion 4. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Att beakta vid konstruktion i aluminium. Kap 19

4 Hållfasthet. 4 Hållfasthet. 4.1 Stålskruv Utdrag ur ISO 898-1:1999.

TENTAMEN I FASTA TILLSTÅNDETS FYSIK F3/KF3 FFY011

Material, form och kraft, F4

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Makes Industry Grow. Rostfritt Material. Korrosion

Byggmaterial med statistik Provmoment: Tentamen i byggmaterial Ladokkod:41B10B Tentamen ges för: IH byggnadsingenjörer årskurs 2

UTMATTNINGSDATA FÖR GJUTSTÅL. Pär Guth

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Material lektion 1. HT2 7,5 p halvfart Janne Carlsson

Inlämning etapp 7b IKOT Grupp B5. INNEHÅLL Inlämning av etapp 7b IKOT André Liljegren Martin Johansson Katrin Wahlström

Fatigue Properties in Additive manufactured Titanium & Inconell

SVENSK STANDARD SS

Del A TEORI (max 40 p) OBS! Del A inlämnas innan Del B uthämtas.

Att svetsa i höghållfast stål lätt men inte simpelt. Eva-Lena Bergquist ESAB AB

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland

Järnfynd från Fyllinge

P R O B L E M

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Föreläsning om metallers korrosion Prof. Christofer Leygraf, Materialvetenskap, KTH

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Textil mekanik och hållfasthetslära. 7,5 högskolepoäng. Ladokkod: 51MH01. TentamensKod: Tentamensdatum: 12 april 2012 Tid:

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

Material föreläsning 3. HT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Rostfritt stål SS-stål Stainless steel SS steel 23 77

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Evolution inom Dynamisk fräsning

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Ha kunskaper om na gra vanliga tillverkningsmaterial Ka nna till hur man kan sammanfoga olika sorters material

INL1.2 Skruvförband, Lösningsförslag

Tentamen i. Konstruktionsteknik. 26 maj 2009 kl

PPU408 HT15. Beräkningar stål. Lars Bark MdH/IDT

Tentamen MF1039 DoP Komponenter

Delrapport 16 Materialrapport

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Douglas Hellström AB T F E

Tillåtna hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Formelblad m.m. sitter sist i tentan SVAR SKALL ALLTID ÅTFÖLJAS AV MOTIVERING.

NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E VÅREN Tidsbunden del

Material, form och kraft, F9

Konstruktionsteknik 25 maj 2012 kl Gasquesalen

Douglas Hellström AB T F E Övrig hålbearbetning

ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////

/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping

Repetition av hur en atom blir en jon.

Spänning och töjning (kap 4) Stång

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Miniräknare + Formelblad (vidhäftat i tesen) 50 p

Materialfysik vt Fasta ämnens termodynamik 4.2 Utveckling av mikrostruktur. [Callister ch. 9, lite Mitchell & Porter-Easterling]

Transkript:

TENTAMEN Material Kurskod: PPU105 Moment: Tentamen (TEN1), 3,5 högskolepoäng, betyg 3, 4 eller 5 Datum: 2015-01-14 14:10-18:30 Hjälpmedel: Skriv och ritmateriel, räknedosa. Läs detta innan du börjar med tentan! Gör så här: Skriv din kod, kurskoden och kursnamn på varje inlämnat blad! Besvara uppgifterna på utdelat anteckningspapper. Redovisa dina beräkningar och för resonemang, d.v.s. motivera de svar du ger. Tänk på att tydligt redovisade beräkningar och tankegångar ökar chansen till poäng. Motivera de antaganden du anser bör göras för att lösa uppgiften. Information Tentamen omfattar max 73 p. För betyg 3 krävs minst 29 p För betyg 4 krävs minst 44 p För betyg 5 krävs minst 58 p Uppgifterna är inte sorterade i stigande svårighetsgrad. Övrig information Vill du begära omprövning eller överklaga ett betyg eller ett beslut? Se länken: http://www.mdh.se/student/regler-rattigheter/regler-och-anvisningar-for-examination-1.3347 Lycka Till! Ansvarig lärare: Janne Färm 016-15 32 31 (15:00 16:00)

Uppgift 1 Beskriv de fyra processtegen i materialvalsstrategin. (4p) Det räcker med en rubrik per processteg. Översättning, Sållning, Rangordning och Dokumentering. Uppgift 2 Vad menas med designkritiska egenskaper? (4p) Materialegenskaper som begränsar en produkts prestanda. Uppgift 3 Beskriv skillnaden mellan begränsning och målsättning. (2p) Ange även i vilket processteg begränsning resp. målsättning används. (2p) Begränsning Väsentligt krav som måste uppfyllas. Målsättning Egenskap där vi söker ett extremvärde. Begränsning används vis sållning. Målsättning används vid rangordning. Uppgift 4 Vad menas med ett materials styvhet? (2p) Styvhet är motståndet mot elastisk formändring. Vilken materialegenskap anger ett materials styvhet? (2p) Ett materials styvhet anges med Elasticitetsmodulen. Uppgift 5 Ange två materialegenskaper som beskriver ett materials styrka. (2p) Sträckgräns och Brottgräns (Hårdhet är också korrekt). (Varje felaktigt svar ger 1 poängs avdrag, t.ex. så ger svaret Sträckgräns och E-modul 0p). Uppgift 6 Ange de tre vanligaste kristallstrukturerna för metaller. (3p) CPH 30 metaller, BCC 21 metaller och FCC 17 metaller. Ange en metall för varje kristallstruktur. (3p) CPH: t.ex. Zink, Magnesium, Titan, Kobolt eller Beryllium. BCC: t.ex. Järn, Kolstål, Wolfram eller Krom. FCC: t.ex. Aluminium, Nickel, Koppar, Bly, Austenitiskt rostfritt stål, silver, guld eller platina. (Varje felaktigt svar ger 1 poängs avdrag).

spänning MPa Uppgift 7 Vid ett dragprov erhölls dragprovkurvan i figuren nedan: Ange det provade materialets sträckgräns, brottgräns och brottförlängning. (6p) Re = 350 MPa, Rm = 500 MPa, A5 = 15 %. 600 500 400 300 200 100 Dragprovkurva 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 töjning % Uppgift 8 När man härdar en metall så ökar vissa materialegenskaper. Ange två materialegenskaper som ökar vid härdning. (2p) Sträckgränsen ökar och hårdheten ökar. Uppgift 9 Vad menas med omslagstemperaturen? (2p) Omslagstemperatur är den temperatur där ett material övergår från att få ett segt brott till att få ett sprött brott. Uppgift 10 Ge ett exempel på ett segt material och ett sprött material. (2p) Gummi är segt och glas är sprött. Uppgift 11 Vad menas med ett materials utmattningsgräns? (2p) Utmattningsgränsen är den spänningsnivå som inte ger utmattning eller utmattning efter mycket många cykler (>10 7 ). Vad sker vid lågcykelutmattning? (2p) Vid lågcykelutmattning är spänningsnivån så hög att lokal plasticering sker under varje lastcykel. Uppgift 12 En kloss av ett material med tyngden 100 N ligger på ett horisontellt plan av ett annat material. För att klossen ska börja glida krävs en dragkraft på 30 N. Beräkna friktionskoefficienten mellan de två materialen. (3p) Friktionskoefficienten, μ = F = 30 = 0,3. F N 100

Uppgift 13 Varför utvidgas material då de uppvärms? (4p) En solid utvidgar sig när den värms upp då medelavståndet mellan atomerna ökar. Uppgift 14 Ge ett exempel på material med både hög värmeledningsförmåga och hög elektrisk ledningsförmåga. (2p) Koppar Ge ett exempel på material med både hög värmeledningsförmåga och hög elektrisk resistivitet. (2p) Aluminiumnitrid (Thermal conductivity värmeledningsförmåga, Electrical resistivity elektrisk resistivitet) Figure 14.7 Uppgift 15 Mjukmagnetiska material tappar sin magnetisering när fältet tas bort, vad kallas dessa med ett annat namn? (2p) Elektromagneter Hårdmagnetiska material behåller sin magnetisering även när det yttre fältet tas bort, vad kallas dessa med ett annat namn? (2p) Permanentmagneter Uppgift 16 Vilket ämne måste alltid finnas tillgängligt vid korrosion? (2p) Syre Hur fungerar katodiskt skydd? (2p) En offeranod korroderar istället för det skyddade materialet. Varför rostar inte rostfritt stål? (2p) Ett självgenererande skyddande oxidskikt bildas.

Uppgift 17 Beskriv vad som händer om vi har ett stål med 1 vikt % kol som svalnar långsamt från 1000 C till rumstemperatur. (6p) Austeniten svalnar långsamt ner till cirka 800 C då cementit utskiljs. Kolhalten i den kvarvarande austeniten sjunker och når vid 723 C 0.8 %. Vid den eutektoida punkten ombildas austeniten till perlit och detta sker vid konstant temperatur. Gör en skiss över hur kornstrukturen ser ut då materialet svalnat. (2p) Vad kallas den tvåfas-struktur som bildas då austenit omvandlas i den eutektoida punkten? (2p) Perlit som består av lameller med ferrit och cementit. Figure GL2.13 Uppgift 18 Ge ett exempel på hur materialbrist kan bli ett stort problem i framtiden. (2p) Olika sällsynta jordartsmetaller riskerar att ta slut och kan bland annat försvåra en övergång till eldrivna bilar.