Ekonomi och företagande i ett historiskt perspektiv HFÖA 86 Ekonomprogrammet Linköpings universitet Föreläsning 3. Perioden 1890-1940 Industrisamhället mognar Epoken 1890-1930 Förändringar i handel och internationella relationer ökande protektionism och rivalitet mellan länder som Fra, Ty, Eng Afrika som exempel Rhodes, White mans burden, Fransk-tyska kriget 1870/71 Konjunkturcyklernas dramatiska omkastningar av relativpriser och återkommande finansiella kriser En framväxande industrination Tyskland Upprustning och tysk militarism, Preussen Tullskydd genom Bismarck, v ästra industriella och östra agrara eliterna ville samma sak 1879 (en ny tullagstiftning som införde protektionism för både industri och jordbruk Långsiktig satsning på industri, på ingenjörsutbildning etc. Effekter av tullskyddet inte bara negativt En framväxande industrination USA Samma principiella inställning till frihandel som Tyskland Dessutom en större hemmamarknad som väl räckte Englands relativa tillbakagång
Första världskrigets ekonomiska konsekvenser Koncentrerad destruktion 10 miljoner döda (20 ytterligare i krisrelaterad hungersnöd och sjukdom) Skadorna uppgick till 150 miljarder dollar (1914 års köpkraft) och militära kostnaderna till ungefär 200 miljarder Europa drogs med följderna den minskade förtroendet i många år Staten som aktör fick en given plats i många länder kontroll Det internationella handelssystemet och förlust av utlandsmarknader (särskilt allvarligt för perifera och små länder Förlust av inkomsterna från internationella investerare svårt att få tillgång till krediter Fredens ekonomiska konsekvenser John Maynard Keynes (1921) handel industrivaror 1913 (1292 miljoner Pund), 1929 (2342 m P), 1937 (1723 m P) Industriella tendenser 1890-1930 Teknologisk förnyelse och nya utvecklingsblock, elmotor, elektricitet, kraftöverföring, kemiskteknisk Storföretagen med sin internationella prägel, sina omfattande geografiska täckning, sina vertikala strukturer och horisontella ambitioner De framgångsrika industrinationerna i den andra industriella vågen USA och Tyskland (Sverige) Tyskland och USA Protektionistiskt orienterade Nationellt orienterade i sina investeringar Karteller och samverkan nationellt Sammanslagningar vertikalt och horisontellt En ny logik med fokus på att internalisera marknaden att skapa översikt och möjlighet att styra sin omgivning och minska osäkerhet
Läsanvisningar Kapitel 3-5 Järnvägsbyggandet och den vidgade industrialiseringen kap. 3 (ss. 123-148, 201-206), Industrisamhällets genombrott 1890-1930 kap. 4, (ss. 220-246, 259-263, 287-296, 304-310) Industrisamhällets höjdpunkt 1930-1975 kap 5 ( Ohlsson l äses som huvudtext fram till 1890 och Schön läses som huvudtext från 1890. Industrisamhällets genombrott i Sverige 1890- Sverige en stark exportnation som delvis vänt sig från frihandel Inhemska satsningar järnvägar och ett finansiell marknad En ny riktning inom industrin nya företag inom verkstad, kraftindustri, massa- och pappersindustri, konfektionsindustrin Delvis skyddade och med en fungerande kreditmarknad kunde ingenjörer och företagare bygga nya snilleföretag En ny riskkapitalmarknad skapades fondbörsen Affärsbankerna spelade rollen som spindlar vid emission och långivning Städernas tillväxt flera städer och snabb inflyttning Hur ska vi se på tillväxtsprånget? Inte fråga om någon hemmamarknadsdriven industrialisering Vi kan dock se en kraftigt ökande reallöneförbättring hos svensken vilken var betydligt bättre än omvärlden `Den tekniska utvecklingen i centrum hos Schön Viktiga teknologiska innovationer inom kraft, medicin, transport, kommunikation Här finner Sverige sina nya företag snilleföretag med legender som Dahlén etc. Huvudskälet till språnget hävdas vara ökningen i tillväxttakt och förskjutningen från äldre, tidigare tillväxtindustrier Till nya inom verkstadsindustri, inom massa- och papper
Branscherna som utvecklingsblock Skapar spridningseffekter och lärandeeffekter Utvecklingsblocket lockar kapital, entreprenörer Utvecklingsblock kreativ förstörelse ekonomi som dynamisk darwinistisk biologisk. Gammalt byts ut med nya tankar, produkter, metoder, värderingar, knowhow. Epokgörande innovationer Då och då uppkommer sådana innovationer som i grunden förändrar beteenden, marknader och aktörer och därmed institutioner. Epokgörande innovationer eller Utvecklingsblock kring viktigare teknologiska innovationer, särskilt inom kraftförsörjning, kraftledning, samt kommunikation. Skapar spridningseffekter och lärandeeffekter förgreningar i andra led och till andra områden. Konjunkturer och strukturella förändringar Tillväxtexpansionen under 1890-talet medförde nya företag och en livligare allmän ekonomisk aktivitet Detta drog med hushållen som efterfrågade mer varor och tjänster Stadskulturen blomstrade nya nöjen och butiker Bankerna blev naturliga inslag i gatubilden och där man lämnade in sina pengar och lånade till kapitalvaror och boende För företagen blev bankerna (affärsbankerna) ett naturligt stöd Bankerna byggde nätverk och kom tillsammans med industrin att stå för ett stark utvecklingsblock
Strukturell förändring Tabell 4.3 Årlig tillväxt för BNP, sektorsprodukter och export i fasta priser samt för befolkningen 1890-1930 Sektor 1890-1910 1910-1930 1890-1930 Jordbruk och binäringar 1,1 0,9 1 Industri och hantverk 5,5 3,8 4,7 Byggnadsverksamhet 2,5 2,1 2,3 Transporter och kommunikationer 4,7 3 3,8 Privata tjänster 3,3 3,1 3,3 Offentliga tjänster 1,2 2,7 1,9 BNP 3,2 2,8 3 Export 3,7 2,9 3,4 Befolkning 0,7 0,5 0,7 Snabbväxare och stagnerande branscher Tabell 4.5. Årliga tillväxttal inom delar av industrin och tjänstesektorn Industri Kraftindustri 13,2 Tjänster Telekommunikation 7,9 Massa- och papper Grafisk industri Verkstad 12,3 Bank och försäkring 11,7 Post 10,6 Järnväg 7,1 6,6 6,3 Stål och metall Träindustri Utrikes sjöfart 2,9 Oavlönat husarbete 0,8 Hästtransp. 5,3 0,8 0,4 Industri och jordbruk Tabell 4.9. Investeringar 1890-1930. Årlig procentuell förändring i fasta priser samt sektorernas andelar av investeringar i l öpande priser. Sektor Årlig förändring 1890-1930 Andel av investeringar 1890-1930 Industri 4,7 27 Tjänster 6,6 15 Transport-Kommunikation 3,5 21 Bostäder 3,7 25 Jordbruk 3 11 Totalt 4,1 100
Schön cykler om 50 år, varje sådan cykel kring ett nav av epokgörande innovationer Mönster i samhällets långsiktiga utveckling Författaren identifierar förloppet kris-omvandling-rationaliseringkris Motsvarar en cykel om 50 år. Kondratieff Under omvandlingsfasen (20 år) har förnyelsen varit omfattande. Nya produkter och produktionsmetoder. Ny ekonomisk politik. Rationaliseringsfaserna (20) år betydligt mer av stabilitet, i förhållanden på arbetet och i samhällets institutioner. Kris som process av förstörelse, kreativ destruktion och start på ny omvandlingsperiod. Finanskapitalet och den industriella omvandlingen Stora företag kräver stor finansiering Tidigare självfinansiering nu betydande behov av riskkapital och lånefinansiering Framväxt av bank-industri-kontakter på flera nivåer. Banken som finansiär, ägare och övervakare. Företaget som låntagare, bankägare och rådgivare Banken blev spindeln och fick se genombrott för finanskapital, inte bara industrin Finansfrågor Företagandet i b örjan av 1900 -talet drar till sig nya investerare. En aktiemarknad växer fram i Sverige. Snabb tillväxt, enorm spekulationsvåg under krigs åren. Kapitalmarknader växer ett bankorienterat finansiellt system med snabbt tillväxande marknadsorienterat system. Snabb värdetillväxt och pris ökningar ger inflation och en tvärt omsvä ngning under åren 1920-21. Fallande priser. Banker fö rlorar massor av pengar. En kris för svenskt nä ringsliv och det finansiella systemet. En period nä r Europa också har kris när protektionism och Bankorienterade systemet vinner.
Kollektivets logik Den egendomslösa arbetarklassen mobiliseras Reaktioner mot olikheter, ojämlikheter, mot farliga arbetsmiljöer och låga löner. Partier och föreningar, nykterhetsrörelse Konflikter på arbetsmarknaden 1907 (finansiell kris). 1909 Flykten från den fria marknaden Företagens logik - storföretagen Samarbeta minska osäkerheten - transaktionskostnader Ett sätt är frivilliga arrangemang utan kontrakt. Andra är långtgående samarbeten, karteller, styra pris, marknad och volym. Ett tredje är sammanslagning då ju osäkerheten helt försvinner. Mergers. Fusioner. Flykten från den fria marknaden Marknad och hierarki (osynlig hand blir synlig hand) Rationaliseringen under 1920-talet Deflationsspiral 1920. Priser sjönk 1/3. Kris i företag och banker. Utslagning och rationalisering. System av underleverantörer starkare specialisering Banker får intressesfärer. Ökad standardisering och utbytbara delar Löpande band och nya organisatoriska försök Interna styrprocesser Taylor och specialisering och arbetsdelning Tjänstesektorns expansion mer än 800`tusen tjänstemanna och tjänstekvinna sektorn
Börskrasch och bankkriser under 1930-talet. 1930-talet börjar med allvarlig kris Misslyckanden från 1920-talet Hård penningpolitisk norm stålbad nödvändiga. Guldmyntfot överges Kapitalismens kris Keynes och överbryggande aktiv finanspolitik. Från Dahméns perspektiv Omvandlingkanske i starka konjunkturer och i branscher med stark tillväxt. Det kallar vi ett positivt omvandlingstryck. Avancerande branscher, kontrakterande branscher Negativt omvandlingstryck är sådant tryck som drivs av prispress dvs. marknadspriset sjunker vilket leder till rationaliseringar och sammanslagningar. Detta kan i sin tur leda till att företagen eller jordbruket förändrar sin produktion. Båda dessa krafter pågår samtidigt i olika branscher. Schön talar om omvandlingsperioder (huvudsakligen kännetecknade av expansion) och rationaliseringsperioder (huvudsakligen rationaliseringar inom ekonomin) Sverige på 1930-talet Varför klarade Sverige krisen så bra? (s. 348f) Guldmyntfoten övergavs Bankstöd och Riksbank Kronan deprecieras Stark export Stark hemmamarknad
Sverige på 1930-talet. Socialdemokrater och den nya ekonomiska politiken (s. 345 f) Inspirerad av Stockholmsskolan och J. M. Keynes Konjunkturkriser och balanseringspolitik Investeringar och konsumtion En aktiv konjunkturpolitik staten Aktivare arbetsmarknadspolitik Folkhemmet