LEADER SYDÖSTRA SKÅNE HORISONTELLA MÅL Samtliga projekt i LEADER Sydöstra Skåne ska genomsyras av tre horisontella mål och bidra till att de uppnås. Dessa mål följer Sveriges jämställdhetsmål, Skånes miljömål och principen om icke-diskriminering, det vill säga den svenska diskrimineringslagen. De horisontella målen utgör drivkrafter för hållbar tillväxt och ska beaktas under hela projekttiden, från att idén föds till det att projektet slutredovisas. Huvudområden för dessa tre horisontella mål är: Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling och icke-diskriminering Hållbar utveckling LEADER SYDÖSTRA SKÅNES HORISONTELLA MÅL Horisontellt mål 1: Främja ekonomisk jämställdhet genom att stärka både kvinnor och mäns företagande och möjlighet till anställning En ökning av kvinnors företagande och sysselsättningsgrad är avgörande för sydöstra Skånes utveckling och framtid. Ökad lönsamhet i småföretagen på landsbygden är avgörande både för att öka jämställdheten och för att möjliggöra att nya jobb skapas i området. Horisontellt mål 2: Främja lokalt engagemang bland kvinnor och män, unga och gamla oavsett bakgrund och därmed främja en jämn fördelning av makt och inflytande samt öka tryggheten för alla För att öka framtidstron och det lokala engagemanget i leaderområdet är det av stor vikt att skapa ett område som är inkluderande, tillgängligt och attraktivt för alla. Där människor trivs, känner sig trygga och känner att de har inflytande ökar engagemanget. Upplevelsen av inflytande och delaktighet har också en direkt inverkan på folkhälsan. Genom att öka engagemanget bland unga och människor med utländsk bakgrund kan området komma att blir mer attraktivt för dessa grupper att bo i. Horisontellt mål 3: Främja hållbar utveckling för områdets natur och miljö genom ökade insatser kring dessa frågor Naturen är en av våra viktigaste resurser, därför är det av stor vikt att ha med ett miljötänk i stort sett all verksamhet och alla projekt. Även projekt som har som huvudsyfte att arbeta med företagsamhet, kompetensutveckling eller sysselsättning kan med fördel ha ett tydligt miljöperspektiv. För att säkerställa och visa på att ni i projektgruppen tar hänsyn till de horisontella målen är det lämpligt att gå igenom följande checklistor redan i idéstadiet för att få med dessa frågeställningar i både projektplan och ansökan. Fundera på hur ert projekt kan arbeta med de horisontella målen för att göra projektet bättre och nytänkande.
JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet Jämställhet handlar om att kvinnor och män (jfr. jämlikhet) ska ha samma möjligheter och rättigheter. Jämställdhet mellan kvinnor och män förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. Könsmönster Förstärks då flickor och pojkar eller kvinnor och män behandlas på olika sätt till följd av föreställningar om att de är olika. Ett traditionellt könsmönster kan vara att flickor och kvinnor förväntas vara mer omhändertagande medan pojkar och män förväntas vara mer fysiskt aktiva. 5. Vilken målgrupp har projektet? Kan ni bredda målgruppen och nå ut till fler personer med olika kön? Vilka risker medför det om ni väljer bort vissa perspektiv eller grupper? Kan ni anpassa ert språk och era kommunikationskanaler till nya grupper? 6. Kommer projektets resultat till nytta för båda könen? Bidrar det till att bryta traditionella könsmönster? 7. Har projektet tydliga mål relaterade till jämställdhet? Hur följer ni upp det? 8. Vilka aktörer i er närhet arbetar med jämställdhet? Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring? 9. Följer ni upp hur insatserna eller metoderna påverkar projektet? Ser ni till att effekterna av ert arbete går att mäta? Exempel på frågor om uppföljning kan vara: - Vilka nya målgrupper har ni nått? - Hur ser könsfördelningen ut? - Hur har attityder förändrats? 10. Ställer ni krav på kompetens inom jämställdhet i alla upphandlingar? Ta hjälp av frågorna nedan för att beskriva hur arbetet för jämställdhet är relevant i ert projekt. Låt beskrivningen utgå från hur det ser ut i leaderområdet i dag och redogör för hur projektet kan integrera och följa upp arbetet med jämställdhet. 1. Vilken kompetens kring jämställdhet finns i projektgruppen? Förutfattade meningar och attityder kan skada arbetet i projektet, t.ex. om förväntningar och bemötande ser olika ut. Insatser som handlar om att arbeta med värderingar i en organisation kan främja jämställdhet. 2. Vilka personer eller grupper berörs av projektet, hur ska projektet få in deltagare av båda könen? 3. Vilka branscher i berörs av projektet? Vilka grupper av personer arbetar i dessa branscher utifrån kön? Vilka grupper arbetar inte i dessa branscher? Och varför ser det ut så? 4. Vilka företag deltar i projektet? Vilka driver dessa företag?
TILLGÄNGLIGHET Tillgänglighet Begreppet tillgänglighet är ett samlat begrepp för tillgänglighet och användbarhet. Det handlar om miljön, men även om utformning av inredning, produkter och tjänster samt information i ett helhetsperspektiv. Användbarhet Det att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att i sin livssituation; vara delaktiga i samhällets utbud och aktiviteter, använda tjänster, besöka lokaler, ta del av samhällsinformation och leva så självständigt som möjligt. Funktionsnedsättning En nedsättning av en fysisk, psykisk eller intellektuell förmåga. En funktionsnedsättning kan både vara synlig eller dold. Funktionshinder Det som uppstår när en person med funktionsnedsättning möter hinder i vardagsmiljön. Det kan till exempel handla om brister i den fysiska miljön, i bemötande, allmänna kommunikationsmedel och information. Termerna funktionsnedsättning och funktionshinder används i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer. 3. Vilken målgrupp har projektet? Kan ni bredda målgruppen och nå ut till fler personer med eller utan funktionsnedsättningar? Vilka risker medför det om ni väljer bort vissa perspektiv eller grupper? Kan ni anpassa ert språk och era kommunikationskanaler till nya grupper? 4. Hur ska projektets resultat bidra till ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar? 5. Har projektet tydliga mål relaterade till tillgänglighet? Hur följer ni upp det? 6. Vilka aktörer i er närhet arbetar med tillgänglighet? Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring? 7. Följer ni upp hur insatserna eller metoderna påverkar projektet? Ser ni till att effekterna av ert arbete går att mäta? Exempel på frågor om uppföljning kan vara: - Vilka nya målgrupper har ni nått? - Hur har attityder förändrats? - Har tillgängligheten ökat eller uppfyllts? 8. Ställer ni krav på kompetens inom tillgänglighet och användbarhet för personer med olika funktionsnedsättningar i alla upphandlingar? Ta hjälp av frågorna nedan för att beskriva hur arbetet för ökad tillgänglighet är relevant i ert projekt. Låt beskrivningen utgå från hur det ser ut i leaderområdet i dag och redogör för hur projektet kan integrera och följa upp arbetet med tillgänglighet. 1. Vilken kompetens kring tillgänglighet finns i projektgruppen? 2. Vilka personer eller grupper ingår i projektet, hur ska projektet få in deltagare med eller utan funktionsnedsättningar som kan bidra med nya infallsvinklar och en bättre analys av möjligheter? Okunskap, negativa attityder och fördomar kan leda till att nödvändiga förbättringar av tillgängligheten inte blir genomförda och till brister i bemötande. Brister i rutiner kan skapa strukturella hinder. Se förutsättningar, möjligheter och resurser när ni planerar för att öka tillgängligheten och delaktigheten. Det gäller att tänka efter före, planera, genomföra åtgärder och sedan följa upp samt utvärdera. Säkerställ att alla projektets aktiviteter, evenemang, lokaler, inklusive inredning och utrustning, samt kommunikation och information, kommer att beaktas ur ett tillgänglighetsperspektiv.
LIKABEHANDLING OCH ICKE-DISKRIMINERING Likabehandling och icke-diskriminering Det att alla människor ska ha samma möjligheter till utbildning, jobb och service oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering Det att någon missgynnas eller behandlas sämre än andra av osakliga grunder. 6. Kan en bransch, eller arbetsgivare, missa att attrahera bra arbetskraft för att de har ett rykte om sig att ha en stereotyp jargong som inte alla känner sig bekväma i? Kan projektet ha insatser kring att bemöta det, och ta upp vikten av att arbeta med värderingar och arbetsmiljön? 7. Hur kan projektet arbeta med deltagande företag och föreningar för att attrahera nya grupper av kunder, medlemmar eller samarbetspartners? 8. Vilka aktörer i er närhet arbetar med likabehandling och icke-diskriminering? Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring? 9. Följer ni upp hur insatserna eller metoderna påverkar projektet? Ser ni till att effekterna av ert arbete går att mäta? Exempel på frågor om uppföljning kan vara: - Vilka nya målgrupper har ni nått? - Hur har attityder förändrats? 10. Ställer ni krav på kompetens inom likabehandling och icke-diskriminering i alla upphandlingar? Ta hjälp av frågorna nedan för att beskriva hur arbetet för likabehandling och icke-diskriminering är relevant i ert projekt. Låt beskrivningen utgå från hur det ser ut i leaderområdet i dag och redogör för hur projektet kan integrera och följa upp arbetet med likabehandling och icke-diskriminering. 1. Vilken kompetens kring likabehandling och icke-diskriminering finns i projektgruppen? 2. Vilka kompetenser och erfarenheter behövs i ert projekt? Vilka personer eller grupper ingår i projektet, hur ska projektet få in deltagare med olika bakgrunder som kan bidra med nya infallsvinklar och en bättre analys av möjligheter? 3. Vilken målgrupp har projektet? Kan ni bredda målgruppen och nå ut till fler personer med olika kön och bakgrunder. Vilka risker medför det om ni väljer bort vissa perspektiv eller grupper? Kan ni anpassa ert språk och era kommunikationskanaler till nya grupper? Kan nya målgrupper besöka projektets lokaler? En människa kan riskera att utsättas för diskriminering av mer än ett skäl. Exempelvis visar statistik att utrikes födda kvinnor har svårare att få jobb än både svensk födda kvinnor och utrikes födda män. Förutfattade meningar och attityder kan skada arbetet i projektet. Kommunikationen är viktig, använd genomtänkt och inkluderande kommunikation istället för svårbegriplig text och stereotypa bilder. 4. Kommer projektets resultat till nytta för flera olika grupper? Hur då? 5. Har projektet tydliga mål relaterade till likabehandling, lika möjligheter och icke-diskriminering? Hur följer ni upp det?
HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling En utveckling som innebär att vi ska leva på ett sätt så att vi tillgodoser våra behov utan att äventyra kommande generationers behov. För att uppnå en hållbar utveckling behöver alla tre dimensionerna av hållbarhet finnas med: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Livscykelperspektiv Är att tänka i ett helhetsperspektiv från vagga till grav. Hur kan man minska den totala miljöpåverkan under t.ex. en produkts livscykel; från behov till råvara via tillverkning och användning till avfall, inklusive transporter och energiåtgång. Ekosystemtjänster Är funktioner i ett ekosystem som är till nytta för människor. Dessa tjänster produceras av ekosystemen och är gratis. Exempel på ekosystemtjänster är: biologisk mångfald, pollinering, fotosyntes, luft- och vattenrening, skadedjursreglering, skydd mot naturkatastrofer som översvämningar och jordskred, grönytor för rekreation, reducering av partikelhalter och växthusgaser samt bildandet av bördig jord. - Sparar energi? - Minskar utsläppen? - Använder mer miljöanpassade transporter? 3. Tar projektet fram nya innovativa produkter, tjänster och lösningar som minskar påfrestningen på miljön? Om ja, hur? Använd gärna ett livscykelperspektiv. För vilka/vilken målgrupp är dessa produkter, tjänster och lösningar till för? 4. Hur planerar ni att följa upp vilka konsekvenser projektet har för miljön, på kort och lång sikt? På vilket sätt kommer effekterna av projektet att mätas? Vad ska följas upp? T.ex. användningen av resurser, energi, energislag, markanvändningen och biologisk mångfald. 5. Vilka aktörer i er närhet arbetar med miljö- och hållbarhetsfrågor? Finns det möjlighet till erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring? 6. Arbetar ni med miljö- och sociala krav vid upphandlingar? Vilka krav ställs? Hur följs detta upp? 7. Har projektet någon positiv eller negativ inverkan på ekosystemtjänster i regionen? 8. Har nya innovativa produkter, tjänster och lösningar baserade på ekosystemtjänster, och/eller stärkandet av ekosystemtjänster, tagits fram? Ta hjälp av frågorna nedan för att beskriva hur arbetet för bättre miljö och hållbar utveckling är relevant i ert projekt. Låt beskrivningen utgå från hur det ser ut i leaderområdet i dag och redogör för hur projektet kan integrera och följa upp arbetet med miljö och hållbarhet. 1. Vilka naturresurser är projektet beroende av? Exempelvis: skog, mineraler, vind, vatten, fossila bränslen. Vad händer om tillgången till dessa ändras? Hur kan projektet bidra till mer hållbar användning av naturresurserna? 2. Hur kan projektet bidra till resurseffektivitet hos målgruppen? Kan projektet utveckla leaderområdets aktörer så att de exempelvis: - Använder mindre material? - Använder och återanvänder material på ett effektivare sätt? Att minska eller att helt undvika konsumtion är den främsta åtgärden för att minska miljöpåverkan. Vid konsumtion kan ett livscykelperspektiv underlätta för att se en produkts eller en tjänsts hela miljöpåverkan. Miljöproblem ska i första hand förebyggas och miljövänligt beteende främjas. I andra hand är det viktigt att miljöanpassa olika verksamheter. Först i tredje hand är det viktigt att kompensera för de miljöskador som orsakas. Tänk på hur ni reser i projektet, underlätta att resa kollektivt eller att samåka till projektaktiviteter. Gör studiebesök eller bjud in någon från en tidigare lyckad insats.
LÄSTIPS ESI-support Stöd i arbetet med att integrera jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering och ekologisk hållbarhet http://www.esisupport.se/ På tal om kvinnor och män Lathund om jämställdhet 2016 (Statistiska Centralbyrån) http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/publiceringskalender/visa-detaljerad-information/?publobjid=27674 Kvinnor & män i Skåne 2015 (Länsstyrelsen Skåne) http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/manniska-och-samhalle/jamstalldhet/fickbok-skane-2015_ WEBB.pdf Jämställ.nu Fakta och nyheter om jämställdhet, praktiska exempel och konkreta verktyg för jämställdhetsarbete http://www.jamstall.nu/ Gör! Samlade metoder för jämställdhetsintegrering från ESF-jämt (Länsstyrelsen i Örebro län i samarbete med övriga Länsstyrelser) http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/sv/publikationer/2013/pages/gor-jamstalldhetsintegrering.aspx Jämställdhetsstrategi för Skåne 2014-2016 (Länsstyrelsen Skåne) http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/publikationer/2014/pages/jamstalldhetsstrategi-for-skane.aspx Alla ska med En guide till inkluderande kommunikation (Länsstyrelsen Skåne) http://www.lansstyrelsen.se/skane/sv/publikationer/2016/pages/alla-ska-med.aspx Frågor och svar om funktionsnedsättning och funktionshinder (Socialstyrelsen) http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio Riktlinjer för tillgänglighet (Myndigheten för delaktighet) http://www.mfd.se/publikationer/rapporter/riktlinjer-for-tillganglighet-riv-hindren/ Klarspråk lönar sig handbok för ett effektivt klarspråksarbete (Anneli Hedlund, Norstedts juridik, 2013) http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/klarsprak/att-skriva-klarsprak/handbocker-och-lastips/klarsprak-lonar-sig.html Att skriva bättre en webbutbildning (Institutet för språk och folkminnen) http://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/klarsprak/att-skriva-klarsprak/webbutbildningen-att-skriva-battre.html Klarspråk (Institutet för språk och folkminnen) www.sprakochfolkminnen.se/sprak/klarsprak Vad är diskriminering? (Diskrimineringsombudsmannen) http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/ FN:s Globala mål för hållbar utveckling 2030 http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ Skånska åtgärder för miljömålen 2016-2020 (Länsstyrelsen Skåne) http://www.lansstyrelsen.se/skane/sitecollectiondocuments/sv/publikationer/2016/skanska_atgarder_for_miljomalen_2016-2020.pdf Att ta miljöhänsyn och social hänsyn i upphandling (Upphandlingsmyndigheten) http://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/ LEADER Sydöstra Skåne info@leadersydostraskane.se www.leadersydostraskane.se www.facebook.com/leadersydostraskane