SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER

Svensk NATO-opinion efter den 11 september SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER ULF BJERELD N eutraliteten fortsätter att väcka starka känslor. I överläggningarna mellan regering och opposition om den svenska säkerhetspolitiska doktrinen var just ordet neutralitets vara eller inte vara det främsta hindret för en partiöverskridande överenskommelse. Neutralitetens kontroversialitet ligger inte endast i huruvida den anses vara en användbar säkerhetspolitisk strategi för att hålla Sverige utanför krig. Bland neutralitetens anhängare är ordet också ett uttryck för en svensk självständighet och för Sveriges oberoende av stormaktskonstellationer. Bland neutralitetens kritiker är ordet ett uttryck för svenskt utanförskap och isolationism. Ordet neutralitet finns kvar i den nya säkerhetspolitiska doktrinen, om än på ett mer nedtonat sätt än tidigare. Ett av skälen till att neutralitetsdörren fortfarande hålls öppen är neutralitetens och den svenska alliansfrihetens starka ställning i svensk folkopinion. Trots det svenska EU-medlemskapet och kalla krigets slut har svenska folket hittills envist vägrat lyssna till lockropen från dem som vill avskaffa alliansfriheten och föra Sverige in i Nato. Terrordåden den 11 september och det efterföljande kriget i Afghanistan har aktualiserat frågan om folkopinionens syn på den svenska säkerhetspolitiken. Har händelserna hösten 2001 på något avgörande sätt förändrat svenska folkets åsikter om alliansfrihet och Nato-medlemskap? Svaret på den frågan är entydigt nej. Andelen personer som motsätter sig ett svenskt Nato-medlemskap har i stället t o m ökat något. Av 2001 års SOM-undersökning framgår att Nato-motståndarna är drygt dubbelt så många som Nato-anhängarna. Motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap är oförändrat starkt. Av de tillfrågade anser 22 procent att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato, mot 24 procent 2000 och 19 procent 1999. Andelen som tycker att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato uppgår hösten 2001 till 49 procent, mot 45 respektive 47 procent i föregående års undersökningar. Resultaten stämmer väl överens med den undersökning som Styrelsen för Psykologiskt Försvar (SPF) genomfört. SPF använder frågan Om du fick bestämma tycker du att Sverige skall söka fullt medlemskap i Nato eller skall vi hålla fast vid alliansfriheten? I 2001 års SPF-studie ansåg 26 procent att Sverige skulle söka medlemskap i Nato medan 62 procent ansåg att Sverige skulle hålla fast vid alliansfriheten. En Sifo-mätning från hösten 2001 med frågan Tycker du att 417

Ulf Bjereld Sverige ska ansluta sig till försvarsalliansen Nato visade att 27 procent svarade ja och 48 procent svarade nej. Tabell 1 Svenska folkets inställning till NATO-medlemskap 1994-2001 (procent) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato Bra Varken Dåligt Summa Opinions- År förslag eller förslag procent balans 1994 15 37 48 100-33 1995 17 37 46 100-29 1996 21 34 45 100-24 1997 24 38 38 100-14 1998 22 35 43 100-21 1999 19 34 47 100-28 2000 24 31 45 100-21 2001 22 29 49 100-27 Kommentar: Opinionsbalansen visar andelen som tycker att det är ett bra förslag minus andelen som tycker att det är ett dåligt förslag. Värdena kan därmed variera mellan +100 (alla tycker att det är ett bra förslag) och -100 (alla tycker att det är ett dåligt förslag). Positiva värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett bra förslag, medan negativa värden anger en övervikt för andelen som anser att det är ett dåligt förslag. Personer som ej besvarat frågan ingår inte i procentbasen. Vi skall nu se vilka åsiktsskillnader som återfinns i olika befolkningsgrupper. Tabell 2 visar åsikt i Nato-frågan 1994-2001 efter kön, ålder och partisympati. Kvinnor har en mer negativ inställning än män till ett svenskt Nato-medlemskap. Så har det varit vid varje enskilt mättillfälle, men denna gång är åsiktsskillnaden större än tidigare. Åldersskillnaderna har varierat över tid. Vid flera mättillfällen har de äldsta varit minst negativa till ett svenskt Nato-medlemskap. Så är det även i 2001 års mätning. Gruppen mellan 61-75 år är minst negativ, medan Nato-motståndet är störst i åldersgruppen 31-60 år. Bland olika partisympatisörer är Nato-motståndet störst bland vänsterpartister, miljöpartister, socialdemokrater och centerpartister. Moderaterna är det enda parti som uppvisar en övervikt för dem som förespråkar ett svenskt Nato-medlemskap. Inom kristdemokraterna där det förra året vägde i princip jämt är Nato-motståndarna nu betydligt fl er än Nato-anhängarna. Folkpartiet är det enda parti som driver ståndpunkten att Sverige skall söka medlemskap i Nato nu. Men den linjen möter fortfarande motstånd bland folkpartiets egna anhängare, där Natomotståndarna är klart fler än Nato-anhängarna. 418

Svensk NATO-opinion efter den 11 september Tabell 2 Svenska folkets inställning till Nato-medlemskap, efter kön, ålder och partisympati 1994-2001 (opinionsbalans) Förslag: Sverige bör söka medlemskap i Nato 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Samtliga -33-29 -24-14 -21-28 -21-27 Kön Man -30-22 -20-13 -18-25 -18-18 Kvinna -35-33 -28-16 -24-36 -24-35 Ålder 15-30 -45-29 -30-16 -12-26 -28-24 31-60 -32-32 -26-15 -27-30 -26-35 61-75 -20-17 -16-14 -12-28 -7-11 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Partisympati Vänsterpartiet -58-53 -46-57 -39-55 -51-61 Socialdemokraterna -36-39 -38-30 -33-40 -41-36 Centerpartiet -35-26 -28-32 -29-40 -23-37 Folkpartiet -27-4 -24 +11-7 -31-27 -21 Moderaterna -17 +2 +7 +21 +9 +4 +16 +8 Kristdemokraterna -32-9 -24 +2-12 -14 +1-17 Miljöpartiet -61-42 -50-43 -52-50 -36-52 Kommentar: Se tabell 1. Ju mer negativ opinionsbalans, desto svagare stöd för att Sverige bör söka medlemskap i Nato. Inställningen till ett svenskt Nato-medlemskap förändrades inte heller under den tid som följde efter 11 september och det påföljande kriget i Afghanistan. I de svar som inkom från slutet av september 2001 till att de amerikanska bombningarna av Afghanistan inleddes i början av oktober uppgick andelen Nato-anhängare till 24 procent. Under den tid som bombningarna pågick, men utgången av kriget fortfarande var oviss, sjönk andelen Nato-anhängare något till 22 procent. Från mitten av november, när taliban-regimen började falla samman och fram till början av 2002 uppgick andelen Nato-anhängare till 21 procent. Under samma perioder sjönk även andelen Nato-motståndare något, medan andelen osäkra ökade. Men sammantaget hade bombningarna och krigsutvecklingen ingen inverkan på den svenska Nato-opinionen. Frågan är i vilken utsträckning motståndet mot ett svenskt Nato-medlemskap motsvaras av ett stöd för den svenska alliansfriheten? Tabell 3 visar svenska folkets inställning till bibehållen alliansfrihet 1994-2001. 419

Ulf Bjereld Tabell 3 Svenska folkets inställning till bibehållen alliansfrihet, 1994-2001 (procent) Förslag: Sverige bör i fredstid föra en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig Bra Varken Dåligt Summa Opinions- År förslag eller förslag procent balans 1994 70 23 7 100 +63 1995 69 21 10 100 +59 1996 69 21 10 100 +59 1997 67 21 11 99 +56 1998 62 25 13 100 +49 1999 69 23 8 100 +61 2000 66 21 13 100 +53 2001 66 24 10 100 +56 Kommentar: Se tabell 1. Ju högre positiv opinionsbalans, desto starkare stöd för att Sverige skall bibehålla alliansfriheten. På frågan om Sverige i fredstid bör föra en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig svarade 66 procent av de tillfrågade att det var ett bra förslag, medan andelen som svarade att det var ett dåligt förslag uppgick till 10 procent. I föregående års undersökning uppgick motsvarande andelar till 66 respektive 13 procent. Tabell 4 visar svenska folkets inställning till bibehållen alliansfrihet 1994-2001 efter kön, ålder och partisympati. De åsiktsmönster som återfi nns i olika befolkningsgrupper överensstämmer i huvudsak med de åsiktsmönster som återfinns i synen på svenskt Nato-medlemskap. Alliansfriheten har starkare stöd bland kvinnor än bland män. Yngre är något mindre positivt inställda till alliansfriheten, men åsiktsskillnaderna är små mellan olika åldersgrupper. Stödet för alliansfriheten är starkast bland vänsterpartister, miljöpartister, socialdemokrater och centerpartister, medan det är svagast bland moderater. För första gången i SOM-undersökningen ingick också frågor om vilka skäl som svarspersonerna uppger som stöd för sin åsikt i Nato-frågan. Svarsalternativen är utvalda bland de argument som förekommer i den svenska Nato-debatten och de kretsar kring Sveriges säkerhet, Europas säkerhet, ideologi och värdegemenskap, samt möjlighet till inflytande och påverkan. Bland anhängare till ett svenskt Nato-medlemskap uppvisar svaren mycket liten spridning. Av de tillfrågade Nato-anhängarna anför 66 procent som viktigt skäl att ett svenskt Nato-medlemskap skulle öka säkerheten i Europa som helhet samt att ett Nato-medlemskap skulle öka Sveriges inflytande i europeiska säkerhetsfrågor. Av Nato-anhängarna anför vidare 64 procent som viktigt skäl att Sverige bör gå med i Nato eftersom Sverige är en västlig demokrati och Nato är de västliga demokratiernas 420

Svensk NATO-opinion efter den 11 september säkerhetsorganisation samt 60 procent att ett Nato-medlemskap skulle minska risken för att Sverige mot sin vilja blev indraget i militära krigshandlingar. Samtliga fyra skäl anses således som viktiga av mellan 60 och 66 procent av Nato-anhängarna. Resultaten kan tolkas som att Nato-anhängarna antingen inte vill välja mellan de olika argumenten, eller att de faktiskt tycker att samtliga argument är ungefär lika viktiga. Tabell 4 Svenska folkets inställning till bibehållen alliansfrihet, efter kön, ålder och partisympati, 1994-2001 (opinionsbalans) Förslag: Sverige bör i fredstid föra en alliansfri politik, syftande till neutralitet i krig 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Samtliga +63 +59 +59 +56 +49 +61 +53 +56 Kön Man +61 +53 +50 +52 +44 +55 +49 +48 Kvinna +65 +66 +67 +59 +56 +68 +58 +62 Ålder 15-30 +62 +50 +54 +52 +39 +56 +48 +45 31-60 +61 +61 +59 +56 +42 +62 +56 +59 61-75 +69 +63 +64 +58 +59 +61 +50 +53 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Partisympati Vänsterpartiet +83 +72 +76 +81 +66 +74 +69 +75 Socialdemokraterna +69 +67 +64 +72 +57 +70 +65 +64 Centerpartiet +65 +66 +61 +74 +66 +67 +74 +63 Folkpartiet +45 +49 +62 +33 +33 +48 +51 +58 Moderaterna +49 +42 +37 +29 +24 +46 +30 +36 Kristdemokraterna +70 +52 +52 +61 +49 +55 +50 +50 Miljöpartiet +81 +71 +80 +65 +63 +79 +48 +69 Kommentar: Se tabell 1. Ju högre positiv opinionsbalans, desto starkare stöd för att Sverige skall bibehålla alliansfriheten. Bland Nato-motståndare är spridningen betydligt större. I denna grupp anför hela 90 procent som viktigt skäl att ett Nato-medlemskap skulle öka risken för att Sverige mot sin vilja blev indraget i militära krigshandlingar. Bland Nato-motståndare anför vidare 76 procent som viktigt skäl att Sverige inte bör gå med i Nato eftersom ett Nato-medlemskap skulle öka Sveriges säkerhetspolitiska beroende av andra 421

Ulf Bjereld stater samt 70 procent att ett Nato-medlemskap skulle minska Sveriges möjligheter att agera medlare i internationella konflikter. Endast 37 procent anför som viktigt skäl att ett svenskt Nato-medlemskap skulle minska säkerheten i Europa som helhet. Resultaten med den starka betoningen på Sveriges säkerhet kan tolkas som att Nato-motståndet väl illustrerar Per Albin Hanssons yttrande om svenskarna som ett fredsegoistiskt folk. Tabell 5 Nato-anhängarnas respektive Nato-motståndarnas argument. Andel som uppger respektive argument som mycket eller ganska viktigt Nato-anhängare Viktigt skäl Ett svenskt Nato-medlemskap skulle öka säkerheten i Europa som helhet 66 Ett Nato-medlemskap skulle öka Sveriges infl ytande i europeiska säkerhetsfrågor 66 Sverige är en västlig demokrati och Nato är de västliga demokratiernas säkerhetsorganisation 64 Ett Nato-medlemskap skulle minska risken för att Sverige mot sin vilja blev indraget i militära krigshandlingar 60 Nato-motståndare Viktigt skäl Ett Nato-medlemskap skulle öka risken för att Sverige mot sin vilja blev indraget i militära krigshandlingar 90 Ett Nato-medlemskap skulle öka Sveriges säkerhetspolitiska beroende av andra stater 76 Ett Nato-medlemskap skulle minska Sveriges möjligheter att agera medlare i internationella konflikter 70 Ett svenskt Nato-medlemskap skulle minska säkerheten i Europa som helhet 37 Kommentar: Svarsalternativen var mycket viktigt skäl, ganska viktigt skäl, inte särskilt viktigt skäl samt inte alls viktigt skäl. I tabellen redovisas andelen som svarat mycket viktigt skäl eller ganska viktigt skäl. Personer som ej besvarat frågan ingår inte i procentbasen. Men tolkningen är inte självklar. Liksom vid tidigare mätningar visar det sig att Nato-motståndare inte är mer isolationistiska eller likgiltiga för händelser i om världen än vad Nato-vännerna är. Snarare tvärtom. Om vi t ex undersöker bistånds vilja och vilja att ta emot fl er fl yktingar i Sverige hos Nato-vänner och 422

Svensk NATO-opinion efter den 11 september Nato-motståndare, finner vi att Nato-motståndare är mer positiva till att ge bistånd och till att ta emot fler flyktingar än Nato-anhängare. Sambandet återfinns även efter kontroll för partisympati. En Nato-kritisk socialdemokrat, moderat eller folkpartist tenderar att vara mer positivt inställd till flyktingmottagning och bistånd än en Nato-vänlig socialdemokrat, moderat eller folkpartist. I debatten har socialdemokratiska partiet lättare att peka på Nato-medlemskapets avigsidor än att konkretisera alliansfrihetens fördelar. Svårigheterna kan hänga samman med frånvaron av en socialdemokratisk vision för utrikespolitiken överhuvudtaget. Som EU-medlem skall Sverige samordna sin utrikespolitik med andra EU-staters, av vilka flera styrs av borgerliga regeringar. Vilket utrymme finns det då att låta en socialdemokratisk ideologi genomsyra utrikespolitiken? Är verkligen den utrikespolitiska värdegemenskapen mellan socialdemokratin och borgerligheten så stark att de ideologiska skillnaderna blir ointressanta? Bekymret för socialdemokratin är hur t ex jämlikheten och solidariteten två av den socialdemokratiska ideologins mest centrala element skall överföras till det internationella planet efter det kalla krigets slut. Först när socialdemokratin lyckas göra tydligt att alliansfriheten inte bara fungerar som motpol till Nato-medlemskap, utan också är det medel som bäst värnar de centrala värden som socialdemokratin sätter högt, kan man lita på att stödet från de egna sympatisörerna i fråga om alliansfriheten bibehålls. I årets utrikespolitiska deklaration som lästes upp i riks dagen av utrikesminister Anna Lindh den 13 februari var de ideologiska formuleringarna kring kravet på en rättvisare värld betydligt flera och mer långtgående jämfört med tidigare deklarationer. Årets utrikesdeklaration skall kanske ses som en början till att utveckla en sådan gränsöverskridande jämlikhetsvision. 423