Vade mecum (lat) "gå med mig" - en handbok eller manual - en användbar tingest som man alltid bör bära med sig (källa: Merriam-Webster Online) 2
Konstvetenskap vid Åbo Akademi läsåret 2015 2016 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter 4 Vanliga frågor (FAQ) 5 Studieschema för kandidatexamen 11 Studieschema för magisterexamen 12 Undervisningsprogram 14 Examensstruktur 19 Kursbeskrivningar (enligt MinPlan) 20 Kandidatexamen 20 Grundstudier 20 Ämnesstudier 25 Magisterexamen 34 Fördjupade studier 34 Visuella studier 39 3
Administrativa uppgifter Fabriksgatan 2 (Arken, II vån.), 20500 Åbo, tfn 215 4879, e-post: konstvet@abo.fi Professor Berggren, Lars, FD, professor i konstvetenskap, docent vid Lunds universitet. Telefon: 215 4583, e-post: lars.berggren@abo.fi Tjänstledig 1.8 31.12.2015 Forskningsledare Lundström, Marie-Sofie, FD, docent, forskningsledare 1.8 31.12.2015. Telefon: 215 4659, e-post: marlunds@abo.fi. Lektor Kotkavaara, Kari, FD, lektor i konstvetenskap, docent vid Jyväskylä och Helsingfors universitet. Tfn 215 4335, e-post: kari.kotkavaara@abo.fi. Universitetslärare Wolff-Helminen, Pia, FM, vik. universitetslärare 1.8-31.12.2015. E-post pwolff@abo.fi. Amanuens Pfäffli, Heidi, FL, amanuens. Rum M233. Telefon: 215 4879, e-post: heidi.pfaffli@abo.fi. Arkivsekreterare Österlund, Siv, KH. Telefon: 215 4660, e-post: siv.osterlund@abo.fi. Träffas må to 8.30 13. Timlärare Andersson, Fred Aittomaa, Sofia Hamrin, Minna Forskare (för närmare uppgifter se ämnets hemsidor) Aittomaa, Sofia, doktorand Andersson, Fred, universitetslärare, tfn 215 4402, e-post: fred.andersson@abo.fi Hamrin, Minna, doktorand Landen, Annette, doktorand, e-post: annette.landen@abo.fi Lehtomäki, Minna, doktorand, e-post minna.lehtomaki@abo.fi Mikkola Muhrmann, Maria, doktorand Wolff-Helminen, Pia, doktorand, e-post pia.wolff-helminen@abo.fi. Åkerfelt, Mia, FD, post-doc. Studenttutor Lindgren, Fredrika, e-post fredrika.lindgren@abo.fi 4
Vanliga frågor (FAQ) Allmänna förhållningsregler och anvisningar Hur får jag egen nyckel till ämnets utrymmen? Studerande köper sin nyckel för 25 via Åbo Akademis nätbutik, shop.abo.fi. Studerande får sedan e-post meddelande varifrån nyckeln kan avhämtas följande vardag mot uppvisande av ID. Nyckeln avhämtas från Tavastgatan 13, 1 vån, Teknisk service (Gripen). Öppethållningstider: Må Fre kl. 9 12, 13 15. Nyckeln aktiveras enligt vad studerande läser som huvudämne samt till ytterdörrarna för datorklasserna i Arken, Asa, Axelia och Handelshögskolan vid ÅA. I övriga fall bör tillstånd ges direkt från ämnet. Normalt öppnar nyckeln dörrarna alla dagar mellan klockan 6 och 24. Biämnesstuderande behöver ett intyg för att få sin nyckel programmerad för nämnda utrymmen, kontakta Siv Österlund för att få detta intyg. Nyckeln är personlig och får inte lånas ut. Meddela Teknisk service (tekserv@abo.fi) omedelbart om nyckeln tappas bort eller blir stulen. Var köper jag kopieringskort? Kopieringskort kan köpas vid Humanistiska bibliotekets lånedisk. Kopieringsmaskinen i biblioteket är tillgänglig för studenter. Skall jag närvaroanmäla mig till ämnet varje höst? Alla, även biämnes- och forskarstuderande, skall inom september månad närvaro- eller frånvaroanmäla sig till ämnet (registreringsblankett finns på ämnets hemsida http://www.abo.fi/student/konstvet). Den som avser att delta i kurserna på ämnesstudienivå eller fördjupad nivå skall i god tid anmäla sig skriftligt. Är det obligatoriskt att närvara vid föreläsningarna? Närvaro är obligatorisk vid kurserna. I undervisningen ges information, anvisningar och råd som inte finns i kurslitteraturen. Vad händer om jag kommer för sent till föreläsningen/tenten? Föreläsningarna/tenterna börjar med akademisk kvart, d.v.s. 15 minuter över jämna timmar (om inte annat klockslag angetts). Det är störande både för föreläsaren och för andra studenter om du kommer för sent. Om du är mer än 15 minuter försenad till tentamen (speciellt i fall någon redan har lämnat in skrivningen), kan du inte längre skriva tenten. Du kan lämna in skrivningen tidigast 15 minuter efter att tenten börjat. Får jag använda mobiltelefon under föreläsningarna? NEJ! Kom ihåg att stänga av din telefon när du kommer till föreläsningen! Även tyst läge kan vara störande. 5
Om jag missat det första tentamenstillfället, vad gör jag då? Tentamina ordnas antingen som kurstent eller som allmän tentamen (se nedan). Totalt arrangeras högst tre tentamenstillfällen för varje kurs (inte per student) och du måste delta i det första för att ha rätt att utnyttja de följande. Undantag kan beviljas om du har tvingande skäl (sjukdom, militärtjänst och liknande), som kan styrkas med intyg. I tveksamma fall vänder du dig till ämnesansvarig professor. Allmän tentamen? Tentamensanmälan till allmän tentamen anmälan till allmänna tentamina krävs alltid anmälan sker via MinPlan anmälan öppnas 30 dagar före och stängs 8 dagar (torsdag föregående vecka kl. 23.59) innan tentamensdagen försenade anmälningar tas, av utrymmes- och övervakningsskäl, inte emot Tentamensdagen tentamen börjar kl. 12.30, men frågorna delas ut redan från kl. 12.15. Kom i tid! frågorna delas ut i aulan, du ska alltså ha ditt tentpapper med dig innan du går in i salen frågorna är sorterade enligt ämne och tentator, du ska alltså veta vem du tenterar för (kursens lärare) tentamensutrymmet är ett TYST utrymme, d.v.s. inget prat med andra tentander efter att du kommit in i auditoriet alla mobiltelefoner, datorer eller andra apparater med internetuppkoppling ska vara avstängda och läggas i väskan alla väskor och ytterkläder lämnas längs med auditoriets kanter, inget extra tas med till den egna platsen tenten får lämnas upp först efter att tenten pågått i 30 minuter alla papper lämnas in, också tentfrågorna och ev. klottpapper du ska identifiera dig när du lämnar upp din tent, ha alltså identitetsbevis med dig och förbered dig på att visa det tenten avslutas kl. 16.30 eller senast fyra timmar efter att övervakaren gett tillstånd för tenten att börja Tentamensrätt Kurser ska tenteras inom samma läsår eller senast inom september månad följande läsår. Delprestationer godkänns inte längre följande läsår. Hur anmäler jag mig till allmän tentamen? Anmälan till allmän tentamen görs i MinPlan senast åtta dagar före tentamensdagen. När du vill anmäla dig till en tent i MinPlan gör du så här: Logga in till MinPlan (http://www.abo.fi/minplan) Öppna din studieplan. Öppen tentanmälan visas med ett 'T' framför kursens namn i studieplanen om du har tidsbestämt kursen 6
Klicka på Tentamina i balken till vänster Kontrollera att kolumnen Tentamensdatum längst till vänster visar det datum då du vill tentera kursen. Klicka på [Anmäl] för kursen på rätt datum följande text dyker upp uppe till höger: [meddelande] : Tentamensanmälan utfördes Ifall att inget 'T' syns i studieplanen men du vet att tentanmälan är öppen ska du i första hand tidsbestämma kursen i din studieplan,varefter du kan anmäla dig via Tentamina (ovan) Om detta (ovan) inte lyckas kan du också: klicka på fliken Mina anmälningar och underfliken Tentamensanmälningar klicka på Hämta nya tentamina i menyn till vänster sök reda på den kurs du vill anmäla dig till (sök t.ex. på kursnamn eller kurskod) klicka i rutan Välj och klicka sedan på knappen Lägg till Kontrollera att kolumnen Tentamensdatum längst till vänster visar det datum då du vill tentera kursen. Klicka på [Anmäl] för kursen på rätt datum Följande text dyker upp uppe till höger: [meddelande] : Tentamensanmälan utfördes Måste jag hålla deadlines? Inlämningsuppgifter skall inlämnas inom utsatt tid. Vid laga förfall kan tilläggstid fås med examinators godkännande. Ämnets bibliotek Får jag hemlån från referensbiblioteket i seminarierummet? Den största delen av det konstvetenskapliga biblioteket är integrerat i humanistiska biblioteket, som finns i Arken. Böckerna (kursböcker, lexikon o.s.v.) i seminarierummet Pantheon hör till vårt handbibliotek, som används dagligen av oss alla, såväl studerande som lärare. Hemlån beviljas bara i undantagsfall antingen som natt- eller veckoslutslån, förutsatt att boken/böckerna inte just då används/behövs av andra. Böcker får inte bortföras utan tillstånd av personalen, i första hand amanuensen eller arkivbiträdet. Du kan dock låna böcker för kortare stunder till Visuella laboratoriet, men kom ihåg att genast efter användningen sätta dem tillbaka på sin plats i seminarierummet! Böcker får inte heller bortföras till något annat ställe utan tillstånd, t.ex. Arken-biblioteket. Var solidarisk tyvärr har en del böcker försvunnit spårlöst från handbiblioteket! Var kan jag förvara litteratur och annat material under arbetet med min kandidat- eller pro gradu-avhandling? I Visuella laboratoriet (hyllan t.v. om ingången) eller på din läsplats i Gula huset. Förse dina böcker i Visuella laboratoriet med en namnlapp, bokhögar utan ägare förs tillbaka till Arken-biblioteket. 7
Studierelaterade ärenden Vad krävs av mig för att bli godkänd i tentamen? Normalt gäller för vitsordet 1 (=godkänt) ungefär hälften rätt, t.ex. av 100 möjliga poäng är 50 1, 60 2, 70 3, 80 4, 90 5, med behövliga justeringar beroende på tentens svårighetsgrad. När kan jag inleda studierna på nästa nivå? Vitsordströsklar har varit i kraft sedan införandet av Bologna-systemet. Vitsordströskel innebär i praktiken att vitsordet eller det genomsnittliga vitsordet i kurserna (viktade i förhållande till antalet studiepoäng), skall ha uppnåtts innan studenten kan ta följande kurs eller flytta upp till nästa nivå. Vitsordet kan vid behov tentas upp i samråd med tentator/examinator. Grundstudier (endast biämnesstuderande): vitsordet 2/5 krävs av biämnesstuderande i Från grottorna till Rom (113012) för att få tentera Grundkursens efterföljande delkurser (113013, 113014, 113015, 113016). Tröskeln motiveras av att den ersätter inträdesförhöret. Grundstudier Ämnesstudier (alla studerande): för att inleda ämnesstudier skall alla Grundkursens delkurser vara avklarade med det genomsnittliga vitsordet 2,5/5. Ämnesstudier Magisterstudier (alla studerande): för att inleda magisterstudier skall kurserna inom ämnesstudierna vara avklarade med det genomsnittliga vitsordet 3/5. Specialkurser (alla studerande): för deltagande i valbara specialkurser krävs ett genomsnittligt vitsord på 2,5/5 i Grundstudierna. Gäller inte kurser som ges i samarbete med ÖPU/FC. Hur kan jag höja dåliga vitsord för att komma över den krävda vitsordströskeln? Du kan höja vitsordet i enskilda kurser genom att delta i en av kursens omtenter (endast efter överenskommelse med tentator). Du kan också, då det gäller bedömningen av större helheter (ss. Ämnesstudier), komma överens med ämnets professor om kompletteringsuppgifter som anpassas efter behov. Kan jag tenta föregående års kurser nästa läsår utan att ta kursen på nytt? Normalt godkänns delprestationer inom kurser inte följande läsår. Om du inte klarat av tenten/lämnat in inlämningsuppgifter inom utsatt tid under läsåret måste du gå om hela kursen. Omtentamen för kurser från föregående läsår ordnas endast undantagsvis och enligt överenskommelse med ämnets examinator/tentator i september på allmän tentamen, och innebär en absolut sista möjlighet att avlägga en kurs från föregående läsår (underkänt i tenten innebär att kursen måste gås om). Undantag är deltagande i Högre seminarium, som pågår hela den tid du arbetar med din pro gradu-avhandling. Vem skall jag vända mig till i studierådgivningsärenden? I frågor som gäller studier i konstvetenskap vänder du dig i första hand till din egenlärare (Marie-Sofie Lundström). I början av höstterminen ges obligatorisk individuell studierådgivning gällande uttryckligen kurserna i konstvetenskap för huvudämnesstuderande på alla nivåer. Se ämnets hemsida och anslagstavla för information! För övriga studieärenden hänvisas till HF:s studiekansli (Arken, M- husets andra våning) eller berörda ämne. Hur förbereder jag mig för studierådgivningen? Ta alltid med STURE-utdrag och/eller utskrift av din aktiva studieplan i MinPlan! Du 8
förväntas kunna berätta för egenläraren/annan studierådgivare om dina egna önskemål och planer, och hur de planerade kurserna passar in i just din studiehelhet. Vad krävs av mig vid uppgörandet av MinPlan (den individuella studieplanen) och i uppföljningen av min studieframgång? MinPlan är skapad för att underlätta studieplaneringen, och för att du lättare skall kunna se dina studier som en helhet, inte som ett kompilat av enskilda kurser som skall avklaras i en viss ordning. Den officiella studieplanen är i bästa fall inte bara ett måste utan ett hjälpmedel/verktyg. Det är dock alltid du som i första hand bär ansvaret för dina studier och deras framåtskridande, inte egenläraren. Du måste alltså göra dina val själv utgående från din egen situation, lita på din erfarenhet och ställa realistiska krav på din studieförmåga. Enbart motivation är kanske inte tillräcklig för att genomföra ibland vidlyftiga planer du har ett liv också utanför Akademin, men observera att du studerar på heltid. Det är därför viktigt att du tidsbestämmer kurserna. Du förväntas ha självdisciplin i genomförandet av din studieplan inom rimlig tid. Detsamma gäller speciellt genomförandet av större lärdomsprov ss. kandidat- och pro gradu-avhandling. Vad ska jag göra för att få tillgodoräkna mig praktikpoäng? A) Läsa igenom vad som står om kursen Arbetspraktik i MinPlan. B) På högst 2 A4-sidor sammanfatta 1) var och under vilken eller vilka tidsperioder arbetet/praktiken utförts, 2) hur stor del av 100 % tjänstgöring det handlat om, 3) vilka arbetsuppgifter som ingått i tjänstgöringen och hur de tidsmässigt fördelas, 4) redogöra för varför den gjorda tjänstgöringen är relevant för din utbildning i konstvetenskap. Du bör också ange på vilken nivå du vill tillgodoräkna dig kursen (antingen Ä eller F). C) Skaffa ett intyg från arbetsplatsen som styrker vad som uppges i din sammanfattning. D) Lämna in sammanfattning och intyg till tjänstgörande lektor/professor. Pro gradu praktiska frågor Måste jag själv betala mina fjärrlån under arbetet med pro gradun? Pro gradu-skribenter får fjärrlån i form av böcker, kopior eller mikroficher avgiftsfritt. Den enda förutsättningen är att du inlämnar ett intyg av din handledare om att du inlett skrivandet av din pro gradu. Blanketter finns i Arken-bibliotekets och ÅAB:s låneexpeditioner. Handledning Hur får jag en handledare? Som handledare för studerande på magisternivå fungerar ämnesansvarig professor till dess denne utsett annan handledare. Som handledare kan i princip alla med magisterexamen fungera, exempelvis doktorander. Om en odisputerad person utses till handledare måste dock arbetet ske i samråd med en professor. Vad förväntas av mig när jag kommer till handledning första gången? Innan du kommer till träffen skall du alltid förbereda dig (t.ex. genom att uppgöra/revidera din arbetsplan för pro gradu). Fundera på vad du själv vill och hur du tänker genomföra det. Också här gäller det att ha realistiska förväntningar på din egen förmåga, både med tanke på tidsanvändning och på innehåll. 9
Vilka är handledarens uppgifter? Du skall utföra arbetet med uppsatsen/avhandlingen självständigt, dvs. själv söka upp och läsa relevant litteratur, begrunda vad som är av intresse när det gäller lösandet av den egna uppgiften och författa avhandlingen. Handledarens uppgifter är följande: 1) att förse handledningsadepten med ett genomförbart ämne för uppsats/avhandling. Detta kan ske antingen genom att bedöma genomförbarheten av dina egna förslag till uppsats/avhandlingsämne och frågeställning, eller genom att förelägga dig en uppgift; 2) att under arbetets gång ge synpunkter, råd och tips samt peka ut såväl möjligheter som svårigheter; 3) att se till att den vetenskapliga nivån garanteras och att de mål som uppställts uppnås; 4) att avgöra när en uppsats/avhandling är i sådant skick att den kan granskas och bedömas. Handledningen sker alltid med sikte på ett normalt vitsord. Hur mycket handledning har jag rätt till? Handledningsadepter på olika nivåer har rätt till ett fastställt antal timmar handledning. För proseminivån gäller maximalt tre timmar personlig handledning och för gradunivån tio. För en timmes personlig handledning, till exempel för genomgång av ett avhandlingskapitel, kan krävas flera timmars läsning och kontroller. I den totala handledningstiden ingår dessa uppgifter liksom e-postkontakter m.m. 10
Studieschema för kandidatexamen (år 1 3) År 1 År 2 År 3 Konstvetenskap, grundstudier 25 sp Från grottorna till Rom: ca 3000 f.kr. 300 e.kr., 5 sp Bildens makt och kyrkans prakt: ca 300 1500, 5 sp Bilden som vetenskap och propaganda: ca 1450 1750, 5 sp Romantik och revolt: ca 1750 1945, 5 sp Från avantgarde till global konst: ca 1914 nutid, 5 sp Allmänna studier: Akademiska studiefärdigheter, främmande språk, finska/svenska I urval: utbildningslinjens gemensamma kurser (se nedan), konstvetenskapens valbara specialkurser (se s. 12) eller 15 sp biämnesstudier 20 sp Sammanlagt 60 sp Konstvetenskap, ämnnesstudier 25 sp Konsten i Finland och närområden, 10 sp Arkitekturhistoria, 5 sp Practicum, 5 sp Valbar specialkurs, 5 sp Utbildningslinjens gemensamma studier: Metod och teori 1&2 10 sp Biämnesstudier 25 sp Sammanlagt 60 sp Konstvetenskap, Proseminarium och Kandidatavhandling 10 sp Allmänna studier: Akademisk framställning 5 sp Utbildningslinjens gemensamma studier: Vetenskapsfilosofi 5 sp I urval: biämnesstudier, utbildningslinjens gemensamma kurser, konstvetenskapens valbara specialkurser 40 sp Sammanlagt 60 sp Utbildningslinjens gemensamma kurser 2015-2016 Svenskt i Finland, 5 sp Historiebruk och minneskultur, 5 sp Genus, kultur och samhälle, 5 sp Visuell analys, 5 sp Arbetslivserfarenhet och praktik, 5 sp 11
Magisterexamen (År 4 5) OBLIGATORISKA KURSER Konstbegreppet och estetikens historia, Konstvetenskapens metoder och historiografi Konstvetenskaplig forskning och historiografi i Finland Högre seminarium, Avhandling pro gradu Konstvetenskapens valbara specialkurser 5 sp 10 sp 5 sp 10 sp 40 sp 10 sp Sammanlagt 80 sp Biämne Valbara studier 0 25 sp 15 40 sp Sammanlagt 40 sp KONSTVETENSKAPENS VALBARA KURSER 2015 2106 Föreläsningskurser Specialkurs i mode, inredning och design, 5 sp (ÖPU) Offentlig monumentkonst, 5 sp Arkivkunskap och läsning av gamla handstilar, 5 sp Läskurser Det antikvariska tänkandet och museernas historia, 5 sp Konstvetenskapens klassiker, 5 sp Övriga kurser: Arbetspraktik, 5 sp Konstvetenskaplig ämnespraktik, 3 sp Exkursion, 3 sp (då sådan arrangeras vid ämnet) Specialkurs, 1 5 sp (vid behov) 12
Kurser inom biämnet Visuella studier GRUNDSTUDIER Bilderbokens estetik (5 sp) Bildperception och kognition (5 sp) Semiotik, ikonografi och symboler (5 sp) Visuality and Visualization of Information (5 sp) Visuell analys (5 sp) ÄMNESSTUDIER Applied Cultural Imagology (5 sp) Content analysis in visual studies (5 sp) Cultural Imagology: An Introduction (5 sp) Eye Tracking Methodology in Visual Studies (5 sp) Fotografi och rörlig bild (5 sp) Visuell retorik, propaganda och marknadsföring (5 sp) Visuell sociologi och antropologi (5 sp) 13
Undervisningsprogram Detaljerad information om de enskilda kursernas undervisningsscheman, aktuella ändringar och annan viktig information ges på ämnets anslagstavla eller hemsidan http://www.abo.fi/fakultet/konstvet Allmän tentamen äger rum kl. 12.30 16.30 i auditorium Armfelt, Arken. Anmälan till allmän tentamen görs via MinPlan (se s. 5 6). Datum för HF:s allmänna tentamenstillfällen läsåret 2015 2016 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 25.9.2015 6.11.2015 22.1.2016 1.4.2016 16.10.2015 27.11.2015 12.2.2016 22.4.2016 18.12.2015 4.3.2016 13.5.2016 27.5.2016 14
Period 1 (v. 36 43, 31.8 23.10.2015) Kursnamn Omf Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Från grottorna till Rom: Ca 3000 f.kr. 300 e.kr 5 sp 113012 Kotkavaara 36 38 39 Ti, to, fre 10 12 Ti 10 12 Camera Obscura - Kurstentamen 39 Fre 9 12 Bildens makt och kyrkans prakt: ca 300 1450 5 sp 113013 Kotkavaara 41 43 44 Ti, to, fre 10 12 Ti 10 12 Camera Obscura - Kurstentamen 44 Fre 9 12 Ämnesstudier Metod och teori, del 1 5 sp 100910 Weiss m.fl. 37 43 On 13 15 Armfelt Metod och teori, del 2: Konstvetenskap 5 sp 113100 Wolff- Helminen 39 43 Må 13 15 Pantheon Proseminarium i konstvetenskap 5sp 113993 Wolff- Helminen 37, 39, 41, 43 On 10 12 Pantheon Fördjupade studier Högre seminarium 10 sp 113502 Lundström 38 43 On 15 18 Pantheon Konstvetenskapens metoder och historiografi 10 sp 113503 Wolff- Helminen 38 40 To 13 15 Pantheon 15
Period 2 (v. 44 51, 26.10 18.12.2015) Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Bilden som vetenskap och propaganda: ca 1450 1750 5 sp 113014 Hamrin 46 48 49 Ti, to, fre 10 12 Ti 10 12 Camera Obscura -Kurstentamen 50 Ti 9 12 Ämnesstudier Metod och teori, del 1 5 sp 100910 Weiss m.fl. 44 49 On 13 15 Armfelt Metod och teori del 2: Konstvetenskap 5 sp 113100 Wolff- Helminen 45 49 Må 13 15 Pantheon Offentlig monumentkonst 5 sp 113251.1 Aittomaa 44 47 Må, to 15 17 Camera Obscura Proseminarium i konstvetenskap 5 sp 113993 Wolff- Helminen 45, 47, 49, 51 On 10 12 Pantheon Fördjupade studier Konstvetenskapens metoder och historiografi 10 sp 113503 Wolff- Helminen 44 50 To 13 16 Pantheon Offentlig monumentkonst 5 sp 113251.1 Aittomaa 44 47 Må, to 15 17 Camera Obscura Högre seminarium 10 sp 113502 Lundström 44 50 On 15 18 Pantheon 16
Period 3 (v. 1 10, 7.1 11.3.2016) Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Romantik och revolt: ca 1750 1945 5 sp 113015 Kotkavaara 2 4 5 Ti, to, fre 10 12 Ti 10 12 Camera Obscura - Kurstentamen 6 Ti 9 12 Ämnesstudier Arkitekturhistoria - Kurstentamen 6 sp 113201.1 Berggren 2 6 7 Må, to 13 15 To 13 16 Camera Obscura Proseminarium i konstvetenskap 5 sp 113993 Lundström 2, 4, 6, 8, 10 On 10 12 Pantheon Fördjupade studier Konstbegreppet och estetikens historia 5 sp 113504 Berggren 3 Ti 13 15 Pantheon Högre seminarium 10 sp 113502 Berggren, Lundström 2 10 On 15 18 Pantheon 17
Period 4 (v. 11 21, 14.3 27.5.2016) Kursnamn Omf. Kod Lärare Vecka Tid Auditorium Grundstudier Från avantgarde till global konst: ca 1914 nutid 5 sp 113016 Andersson 13 15 16 Ti, to, fre 10 12 Ti 10 12 Camera Obscura -Kurstentamen 16 Fre 9 12 Ämnesstudier Practicum 5 sp 113206 Lundström m.fl. 11 20 Må 13 15 Camera Obscura Proseminarium i konstvetenskap 5 sp 113993 Lundström 12, 14, 16, 18, 20 On 10 12 Pantheon Konstvetenskaplig forskning och historiografi i Finland 5 sp 113505 Kotkavaara 14 16 17 Ti, To 13 15 Ti 13 15 Camera Obscura Fördjupade studier Högre seminarium 10 sp 113502 Berggren, Lundström 11 21 On 15 18 Pantheon Konstvetenskaplig forskning och historiografi i Finland 5 sp 113505 Kotkavaara 14 16 17 Ti, To 13 15 Ti 13 15 Camera Obscura 18
19
Kursbeskrivningar (enligt MinPlan) Kandidatexamen (år 1 3) År 1 GRUNDSTUDIER Biämnesstuderande måste ha lägst vitsord 2/5 på den första delkursen för att ha rätt att fortsätta/tentera följande kurser. År 1 OBLIGATORISKA KURSER, 25 sp 113012 Från grottorna till Rom: ca 3000 f.kr. 300 e.kr, 5 sp Tidpunkt: V. 36 38, ti, to, fre 10 12, v. 39 ti 10 12 Plats: Camera Obscura Lärare: Kari Kotkavaara Målsättningar och innehåll: Kursen är den första av fem som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konstvetenskapens arbetsfält (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Byggnadens och bildens historia studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Träning ges i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Kursen ger en introduktion till konstvetenskapens område, metoder och historiska utveckling, och en översikt av konsten i de antika kulturerna fram till medeltidens början. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas den studerande: - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i det forntida Främre orienten och i den grekiska och romerska världen fram till medeltidens början; - kunna redogöra för de olika periodernas typiska material, tekniker och upphovsmän, samt för tid och stilepok för byggnader, monument och konstverk; - kunna placera in konstverk i deras kulturella och samhälleliga kontext; - behärska den grundläggande terminologin inom arkitektur och bildkonst; - kunna redogöra för den historiska konstvetenskapens grundläggande metoder. Allmänfärdigheter: - förmåga att beskriva bilder i tal och i skrift - grunderna för bildattribution - ett källkritiskt förhållningssätt Undervisningsformer: Gruppundervisning med obligatorisk närvaro. Vid denna behandlas översiktligt olika perioder, problemkomplex och deras samband. Den anvisade litteraturen förutsätts inläst till varje undervisningstillfälle. I kursen ingår skriftliga inlämningsuppgifter. 20
Litteratur: Penelope J. E. Davies... [et. al], Janson's History of Art: the Western tradition, Prentice Hall: 2011(rev. 8 th edition). Wikander, Charlotte & Örjan, Antikens historia: Europa i vardande, Stockholm: Liber, 2003. Läses kursivt enligt lärarens anvisningar. Connolly, P. & Hazel Dodge, Den antika staden. Livet i det klassiska Aten och Rom, Könemann: 2000. Även den engelska utgåvan (Oxford 1998) kan användas. Läses enligt lärarens anvisningar. Queckfeldt, Eva, Medelhavsvärlden - 3000 år av histori. Studentlitteratur, 2011. Annat kursmaterial: Berggren, Lars m.fl.: Veta om Konst, Åbo 2015 - kommer att finnas tillgänglig på Moodle. Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 eller 1978. Berggren, Lars: Arkitekturtermer- kommer att finnas tillgänglig på Moodle. Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum. 113013 Bildens makt och kyrkans prakt: ca 300 1450, 5 sp Tidpunkt: V. 41 43, ti, to, fre 10 12, v. 44 ti 10 12 Plats: Camera Obscura Lärare: Kari Kotkavaara Målsättningar och innehåll: Kursen ger en översikt av den medeltida konsten i Västeuropa och i Bysans, med utblickar mot islam och judendom, fram till ungrenässansen. Kursen är den andra av fem som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Byggnadens och bildens historia studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas den studerande: - kunna översiktligt redogöra för utvecklingen inom den västerländska konsthistorien under medeltiden och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna identifiera material, teknik, upphovsman, proveniens, tids- och stilepok för byggnader, monument och bildkonstverk; - utgående från planritning eller fotografi kunna genomföra bild- och arkitekturanalys samt placera in analysobjektet både tids- och funktionsmässigt i dess kulturella och samhälleliga kontext. Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas färdigheter i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Undervisningsformer: Gruppundervisning med obligatorisk närvaro. Vid denna behandlas översiktligt olika perioder, problemkomplex och deras samband. Den anvisade litteraturen förutsätts inläst till varje undervisningstillfälle. I kursen ingår skriftliga inlämningsuppgifter. Litteratur: Penelope J. E. Davies... [et. al], Janson's History of Art: the Western tradition, Prentice Hall: 2011(rev. 8edition). 21
Holmes, George, The Oxford illustrated history of medieval Europe, Oxford; London, Oxford University Press: 2001. Annat kursmaterial: Bildrepetitionskompendium Litteraturkompendium Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 eller senare Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum. 113014 Bilden som vetenskap och propaganda: ca 1450 1750, 5 sp Tidpunkt: V. 46 48, ti, to, fre 10 12, v. 49 ti 10 12 Plats: Camera Obscura Lärare: Minna Hamrin Målsättningar och innehåll: Kursen ger en översikt av konsten i Europa från renässansen till och med rokokon (1400-1700-tal). Kursen är den tredje av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Bild- och byggnadskonsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Träning ges i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Lärandemål: Efter avslutad kurs förväntas studerandena: - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i Europa under tidsperioden 1400- ca 1770 och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna identifiera för tidsperioden betydelsefulla konstverk, konstnärer och mecenater; - kunna placera in dem i deras stilistiska, geografiska, historiska och sociala sammanhang; - kunna använda relevant terminologi muntligt och skriftligt. Allmänfärdigheter: Under kursen uppövas färdigheter i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. UndervisningsformerGruppundervisning med obligatorisk närvaro. Vid denna behandlas översiktligt olika perioder, problemkomplex och deras samband. Den anvisade litteraturen förutsätts inläst till varje undervisningstillfälle. I kursen ingår skriftliga inlämningsuppgifter. Litteratur: Penelope J. E. Davies... [et. al], Janson's History of Art: the Western tradition, Prentice Hall: 2011(rev. 8 th edition). Rystad, Göran, Europa i världen ca 1500 1700: expansion och integration, Liber: 2004. Läses efter lärarens anvisningar. Annat kursmaterial: Litteraturkompendium Kompendium: Bildframställningstekniker; Perspektivet Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten: Arkitekturtermer, Lund 1969 eller senare. Övriga anmärkningar: Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum. 22