Konstvetenskap - Innehållsförteckning. 1. Konstvetenskap Presentation Examensstruktur Kursbeskrivningar...

Transkript

1 Innehållsförteckning 1. Konstvetenskap Presentation Examensstruktur Kursbeskrivningar

2 1. Konstvetenskap 1.1. Presentation Inom konstvetenskapen studeras olika sidor av vårt visuella kulturarv: måleri, skulptur, arkitektur, konstindustri och design. Kunskap om konstverk från skilda tider, liksom träning av förmågan att se, beskriva och analysera bilder och byggnader utgör ämnets grund. Konstvetaren studerar även sådana bilder och miljöer där den estetiska verkan inte är huvudsaken, med andra ord formgivning i vidaste mening. Ämnet ger förutom teoretiska kunskaper också praktisk träning i att presentera, vårda och handha konstföremål. En rad möjligheter till specialiseringar finns, exempelvis via biämnena Visuella studier och Medeltidskunskap, som koordineras av konstvetenskap. Tillsammans med kurser inom ekonomi och juridik kan konstvetenskap ingå i olika profilerande utbildningslinjer. Åbo Akademis konstvetare är efterfrågade på arbetsmarknaden och placerar sig inom ett mycket brett fält exempelvis som redaktörer eller konstrecensenter i olika media, på olika poster inom museer och kulturförvaltning, inom design, konsthandel, gallerier och undervisning. Studierna kan också leda vidare till forskarutbildning och akademiska befattningar. Konstvetenskapen gränsar till en rad andra kulturhistoriska ämnen, med vilka det med fördel kan kombineras: historia, etnologi, museologi, religionsvetenskap, filosofi, arkeologi m.fl. Både inom utbildningen och forskningen samarbetar ämnet kontinuerligt med museer och andra kulturinstitutioner. Personalen anlitas ofta som gästföreläsare och för olika expertuppdrag. Det internationella kontaktnätet är rikt förgrenat genom samarbete med forskare i de nordiska länderna och bl.a. England, Tyskland, Österrike, Frankrike, Italien, Spanien, Portugal, Ryssland och USA. Läs mera om ämnet, dess historia, forskning, undervisning och personal på hemsidan! Studier i konstvetenskap förutsätter mottaglighet och intresse för visuell framställning i olika former men det är inte fråga om en konstnärlig utbildning. Kunskaper om de historiska sammanhangen är av central betydelse. De studerande måste därför från början känna till huvuddragen i europeisk och nordisk historia, exempelvis de antika kulturerna och Finlands och Sveriges gemensamma historia från medeltiden till Konstvetenskapen är till sin karaktär internationell och en stor del av kurslitteraturen är på engelska. Goda kunskaper i detta språk är redan på den grundläggande nivån en förutsättning för framgångsrika studier. Studierna är upplagda så att grundstudierna (25 sp) består av fyra kurser som läses i kronologisk följd för att ge en översikt av den västerländska konsthistorien från antiken till 1900-talet (se vidare kursbeskrivningarna i MinPlan). Inom ämnesstudierna ( sp) fördjupas kunskaperna på både arkitekturens och bildkonstens område. Samtidigt inleds metodstudierna och det vetenskapliga skrivandet i seminarieuppsatserna. Om inte annat överenskommes med examinator avläggs kurserna i den ordning som uppges i studieschemat. De fördjupade studierna ( sp) ägnas till stor del teori och metod men även ämnesmässig specialisering genom kurser, seminariearbete och författande av pro gradu-avhandling. I undervisningen ges information som inte finns i kurslitteraturen, därför är närvaro obligatorisk. Tentamina ordnas antingen som kurstent eller som allmän tentamen. Deltagande i det första tentamenstillfället är obligatoriskt. Inlämningsuppgifter ska inlämnas inom utsatt tid. Vid laga förfall kan tilläggstid fås med examinators godkännande. Delprestationer inom kurser godkänns inte följande läsår. 2

3 I början av höstterminen ges obligatorisk individuell studierådgivning för huvudämnesstuderande på alla nivåer (se ämnets hemsida och anslagstavla för information). Alla studerande, även biämnes- och forskarstuderande, ska inom september månad närvaro- eller frånvaroanmäla sig till ämnet (registreringsblankett finns på ämnets hemsida). Den som avser att delta i seminarierna på ämnesstudienivå eller fördjupad nivå ska i god tid före terminsstart anmäla sig på ämnets anslagstavla. Vitsordströskel innebär att vitsordet, eller det genomsnittliga vitsordet i kurserna (viktade i förhållande till antalet studiepoäng), ska ha uppnåtts innan studenten kan tentera följande kurs eller flytta upp till nästa nivå. Vitsorden kan vid behov tentas upp i samråd med tentator/examinator. Grundstudier (endast biämnesstuderande): vitsordet 2/5 krävs av biämnesstuderande i Introduktion till konstvetenskapen och antikens historia ( ) för att få tentera grundkursens efterföljande delkurser ( , , ). Tröskeln motiveras av att kursen och kurstentamen ersätter inträdesförhöret. Ämnesstudier (alla studerande): för att inleda ämnesstudier ska alla grundkursens delkurser vara avklarade med det genomsnittliga vitsordet 2,5/5. Magisterstudier (alla studerande): för att inleda magisterstudier ska kurserna inom ämnesstudierna vara avklarade med det genomsnittliga vitsordet 3/5. Specialkurser (alla studerande): för deltagande i valbara specialkurser krävs ett genomsnittligt vitsord på 2,5/5 i Grundstudierna. Gäller inte kurser som ges i samarbete med CLL Examensstruktur Kandidatexamen Allmän linje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp allmän linje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp grundstudier studier ämnesstudier 45 sp ämnesstudier 35 sp 0-25 sp 5-30 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering 3

4 Kulturledarskapslinje Kandidatexamen i humanistiska vetenskaper 180 sp kulturledarskapslinje Huvudämne Biämne 1 Biämne 2 Valbara grundstudier 25 sp grundstudier 25 sp kulturledning studier ämnesstudier 45 sp grundstudier 25 sp 40 sp Språkstudier 15 sp Vetenskapligt skrivande, kommunikationsprocesser, finska/svenska och främmande språk på nivå 4 Andra studier 5 sp Vetenskapsfilosofi och studieorientering Magisterexamen Allmän linje Filosofie magisterexamen 120 sp allmän linje Huvudämne Biämne Valbara fördjupade studier 40 sp grundstudier studier Pro gradu-avhandling 40 sp 0-25 sp sp Kulturledarskapslinje Filosofie magisterexamen 120 sp kulturledarskapslinjen Huvudämne Biämne 1 alt. Biämne 2 Valbara fördjupade studier 40 sp ämnesstudier grundstudier studier Pro gradu-avhandling 40 sp 0-35 sp 0-25/30 sp 5-15 sp 1.3. Kursbeskrivningar ( Medeltida bokilluminationer (5 sp) Medieval Book Illuminations Målsättningar och innehåll Medeltida bokilluminationer hör till de viktigaste och bäst bevarade kvarlevorna från medeltiden. Förutom att de är av utsökt kvalitet, fyller de en viktig lucka inom områden där annan konst från medeltiden gått förlorad, såsom t.ex. i Storbritannien. Kursen är en specialkurs som bygger på föreläsningar. Bokilluminationernas historiska utveckling och deras betydelse i Europas konsthistoria betonas. Efter avslutad kurs förväntas den studerande: 4

5 - kunna översiktligt redogöra för den medeltida illuminationskonstens utveckling och dess betydelse för vår tids uppfattning om medeltida konst och med den associerad terminologi, material, upphovsmän och tekniker; - kunna bestämma proveniensen samt placera in de olika objekten både tidsoch funktionsmässigt deras kulturella och samhälleliga kontext. Allmänfärdigheter Under kursen uppövas: - förmåga att beskriva bilder i tal och i skrift, och inplacera dem i ett större sammanhang. - ett källkritiskt förhållningssätt Undervisningsformer. Examinationsformer. Kursen är avsedd för längre hunna studerande med Medeltidskunskap som biämne: Konstvetenskap, Historia, Arkeologi, Kyrkohistoria, Engelska, Tyska, Religionsvetenskap, Teologi. Studerande på ämnesnivå kan med examinators godkännande tillgodoräkna sig kursen inom de valbara ämnesstudierna. Förkunskaper (kurser) Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp), Medeltidens konsthistoria (6 sp) Beskrivning av andra Studerande i konstvetenskap, se nedan. Övriga anmärkningar Ovan angivna referenslitteratur kommer att kompletteras med specialpublikationer över enskilda praktilluminationer. Bildmaterialet från dessa är rikligt presenterat i föreläsningarna. Studieprestationen godkänns efter avlagd kurstentamen. Litteratur de Hamel, Christopher. Scribes and Illuminators, Medieval Craftsmen. London British Museum Press. de Hamel, Christopher. A History of Illuminated Manuscripts. Hong Kong Brown, Michelle. Understanding Illuminated Manuscripts, a Guide to Technical Terms. Camille, Michael. Image on the Edge. The Margins of Medieval Art. London Wieck, Roger S.. Painted Prayers. The book of Hours in Medieval and Renaissance Art. New York The Pierpont Morgan Library. Abukhanfusa, Kerstin (red.), Jan Brunius, Solbritt Benneth. Helgerånet. Från Mässböcker till Munkepärmar. Borås Kursens hemsida Anordnande enhet KONSTVETENSKAP 5

6 Tidpunkt Period 1, Period 2 Kurstentamen (4.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (20.00h), Litteratur (engelska) (75.00h), Tentamensförberedelser (6.00h), Gruppundervisning (20.00h) Tentamensrätt upphör , Deltagandet i första tentamenstillfället är obligatoriskt. Därutöver arrangeras ytterligare högst två tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår ( Det antikvariska tänkandet och museernas historia (3 sp) History of Collecting, Antiquarian Thinking and Museums Målsättningar och innehåll Kursen ger en översikt av det västerländska museiväsendets tillkomst och förgreningar från senmedeltiden till nutid och inspirerar till kritisk reflektion särskilt när det gäller den roll som olika ideologier, politiska läror och sociala konventioner har spelat och spelar i våra beslut att tolka, bevara och förstöra kulturmiljöer. Kursen är gemensam för Åbo Akademi och Åbo Universitet. Den ges som läskurs. Litteraturen enligt lärarens anvisningar. Efter avslutad kurs skall studenten kunna - presentera de viktigaste utvecklingslinjerna och brytningarna i västerländskt antikvariskt samlande och västerländsk museiverksamhet och diskutera deras anknytning till historiska och samhälleliga faktorer. - uppvisa färdighet att knyta kunskaperna till egna iakttagelser och erfarenheter av samlingar i Finland eller i utlandet - kritiskt analysera sådana uttalade och outtalade budskap som alla museer genom texter, audiovisuellt material, olika sammanställningar av föremål osv. söker förmedla. Allmänfärdigheter Under kursens gång uppövas färdigheter i kritiskt studium och producering av vetenskaplig text. Undervisningsformer Kursen ges som läskurs. Examinationsformer Skriftlig tentamen. Avgörande för bedömningen blir studentens förmåga till kritisk och självständig reflektion. Kursen är obligatorisk för studerande med museologi som biämne (etnologi, folkloristik, historia, konstvetenskap och musikvetenskap). Valbar kurs inom ämnesstudierna i konstvetenskap (se ovan), förutsatt att studerande inte har museologi som biämne. Beskrivning av andra Övriga anmärkningar Avklarade grundstudier i etnologi, folkloristik, historia, konstvetenskap eller musikvetenskap. Kursen förutsätter kunskaper i finska. Konstvetare kan tillgodoräkna sig kursen som specialkurs inom ämnesstudierna, efter fullgjorda grundstudier i konstvetenskap med genomsnittligt vitsord lägst 2,5. Tenteras under Turun Yliopistos Humanistiska fakultets allmänna 6

7 tentamensdagar för Sirkku Pihlman/Turun Yliopisto. Ämnets hemsida: Annat kursmaterial Litteraturen enligt lärarens anvisningar. Kursens hemsida Anordnande enhet KONSTVETENSKAP Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Litteratur (finska) (15.00h), Litteratur (engelska) (10.00h), Boktentamen/Litteraturtentamen (50.00h) Tentamensrätt upphör , Utöver det första tentamensförsöket ges ytterligare högst två tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår ( Vård av samlingar och byggnadskonservering (4 sp) Maintaining Holdings and Built Environment Målsättningar och innehåll Kursen ger grundläggande insikter i byggnadskonservering, museisamlingarnas riskfaktorer, förebyggande vård, lagring, säkerhet, skötsel av olika material. Kursen är gemensam för Åbo Akademi och Åbo Universitet. Kursansvarig är Sirkku Pihlman, ÅU. Efter avslutad kurs förväntas studeranden kunna - identifiera de centrala faktorer som inverkar på förvaringen av museiföremål och veta hur förvaringsförhållandena kan förbättras. Hitta tilläggsinformation i ämnet i handböcker och på internet - särskilja traditionella byggnadsmaterial och känna materialens egenskaper - känna till huvudprinciperna för det bevarande underhållet av gamla byggnader och söka tilläggsinformation - förstå vad som menas med kulturlandskap respektive traditionslandskap - leta fram källmaterial att användas som grund för planering av landskapsvård Undervisningsformer I kursen ingår föreläsningar, demonstrationer och exkursioner. Examinationsformer Skriftlig tentamen på föreläsningarna och speciallitteratur i anslutning till kursen. Kursen är obligatorisk för studerande med museologi som biämne (etnologi, folkloristik, historia, konstvetenskap och musikvetenskap). Valbar kurs inom ämnesstudierna i konstvetenskap (se ovan), förutsatt att studerande inte har museologi som biämne. Beskrivning av andra Övriga anmärkningar Avklarade grundstudier i etnologi, folkloristik, historia, konst- eller musikvetenskap.konstvetare kan tillgodoräkna sig kursen som specialkurs inom ämnesstudierna, efter fullgjorda grundstudier i konstvetenskap med genomsnittligt vitsord lägst 2,5. Under läsåret kan det ske ändringar i kursinnehållet. Kontrollera aktuell information på hemsidorna: 7

8 Annat kursmaterial Byggnadskonservering. Finlands museiförbunds publikationer 33. Kaila, P., Talotohtori, Fjaestad, M., (red.), Tidens tand, Riksantikvarieämbetet, Övrig kurslitteratur meddelas vid kursstart. Kursens hemsida Anordnande enhet KONSTVETENSKAP Tidpunkt Period 1 Tentamensrätt uppnås För huvudämnesstuderande i konstvetenskap: fullgjorda grundstudier med genomsnittligt vitsord lägst 2,5. Tentamensrätt upphör , Deltagandet i första tentamenstillfället är obligatoriskt. Därutöver arrangeras ytterligare högst två tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår ( Metod och teori, del 1 (5 sp) Methods and theory, part 1 Målsättningar och innehåll Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok och tentamen (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter (5 sp). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen tentamenslitteratur och examinationsform). Efter godkänd kurs (del 1 och del 2) förväntas den studerande Kunskap och förståelse - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Allmänfärdigheter - vara förtrogen med de möjligheter som olika metoder och teoretiska infallsvinklar ger genom att ha prövat dem i form av olika övningsuppgifter 8

9 - ha elementära insikter i hur metod och teori kan tillämpas i skrivandet av en vetenskaplig avhandling - klara av sökningar i databaser och källsamlingar samt kunna redogöra för grunderna för informationssökning och -värdering Undervisningsformer Del 1: Föreläsningar Examinationsformer Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (historieämnet = Tosh). Del 1: Inlärningsdagbok och litteratur (folkloristik litteratur som anges vid kursstarten) Del 1: Kursdagbok (religionsvetenskap litteratur som anges vid kursstarten) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (etnologi) Del 1: Kursdagbok (litteraturvetenskap) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (Rose, konstvetenskap) Del 1: Kursdagbok och litteraturtentamen (svenska språket) Obligatorisk för studenter i etnologi, folkloristik, konstvetenskap, litteraturvetenskap, historia, religionsvetenskap. Beskrivning av andra Godkända grundstudier i huvudämnet. Hur ser utvärdering ut nu Kursen utvärderas av ämnena historia och litteraturvetenskap under läsåret Övriga anmärkningar Föreläsningarna är gemensamma för alla deltagare men kursdeltagarna tenterar sin ämnesspecifika tentamenslitteratur! Biämnesstuderande vid HF, som avklarat kursen inom sitt huvudämne, ersätter kursen medelst en 5 sp specialkurs. Litteratur Tosh, John. Historisk teori och metod Studentlitteratur. Anne Eriksen, Jan Garnert, Torunn Selberg (eds.). Historien in på livet Nordic Academic Pess. s Johansson, Anna. Narrativ teori och metod Studentlitteratur. kap. 5, 6, 7, 8 Owe Ronström, Georg Drakos, Jonas Engman (red.). Folkloristikens aktuella utmaningar Gotland University Press. S Rose, Gillian. Visual Methodologies: An Introduction to the Interpretation of Visual Materials SAGE. ebrary Annat kursmaterial Etnologi: 1. Kulturanalys och kulturhistoriska metoder Löfgren, Orvar Ehn, Billy, Kulturanalytiska verktyg. Malmö: Gleerups 2012 Goodall, H.R. Writing the new Ethnography. Oxford: Altamira Press Materialets behandling Ehn, Billy & Klein, Barbro, Från erfarenhet till text (1994), s ,

10 Anna-Maria Åström, Den etnologiska forskningsprocessen. Korkiakangas, P., Olsson, P. & Ruotsala, H. (red.), Polkuja etnologian menetelmiin (2005), s ( Svenska språket: Kjørup, Søren: Människovetenskaperna. Problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur (eller senare upplagor) Anordnande enhet HF GEMENSAMMA STUDIER Tidpunkt Period 1, Period 2 Delprestationer Kurshelheten består av del 1, gemensamma föreläsningar (5sp), och del 2, ämnesspecifika övningar/tutorials (5sp). Studerande i svenska språket avlägger endast Metod och teori, del 1. Föreläsningar (44.00h), Kurstentamen (3.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (50.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (20.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas inte in) (50.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (100.00h), Föredragstillfällen (3.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (20.00h), Rapport/Slutrapport (3.00h) Tentamensrätt upphör ( Att skriva kulturkritik (5 sp) Writing Criticism in the Humanities Målsättningar och innehåll Kursen syftar till att förmedla teoretiska kunskaper om kulturkritiskt skrivande i genrer som kritik och essäistik samt praktiska övningar i eget skrivande. Den teoretiska delen av kursen är gemensam för ett flertal kulturämnen medan de praktiska skrivövningarna är ämnesinriktade. Efter godkänd kurs förväntas deltagarna kunna: -öra för kulturkritikens viktigare genrer och texttyper, hur de förhåller sig till varandra stilistiskt och innehållsmässigt samt vilken roll de kan spela i relation till det egna huvudämnet -vilka funktioner kulturkritiken har i samhället -över hur det egna skrivandet måste anpassas i förhållande till olika genrer inom kulturkritiken, men också till olika format, medier och publikationsställen -en artikel som skulle kunna publiceras i en kulturtidskrift Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Teoretiskt kunnande, analysförmåga, förmåga att diskutera i grupp, skrivfärdighter. Föreläsningar och seminariediskussioner (20h) samt litteraturstudier. Skriftlig reflektion över föreläsningar och kurslitteratur samt skrivande av en publiceringsbar kulturkritisk artikel. 10

11 Studerande på ämnes- och fördjupad nivå (deltagarantal max 8 studerande per deltagande ämne). Minst goda insikter (3/5) i grundstudierna. Beskrivning av andra Övriga anmärkningar Annat kursmaterial Anordnande enhet Tidpunkt Period 3, Period 4 Tentamensrätt upphör Begränsat deltagarantal: max 8 studerande per respektive ämne. Kurslitteratur meddelas senare. LITTERATURVETENSKAP ( Historiens hjälpmedel I, läsning av gamla handstilar (3 sp) Means of the study of history Målsättningar och innehåll Kursens målsättning är att ge de studerande grundfärdigheter för att kunna tyda handskrivna dokument från talen. Under kursen gör deltagarna ett antal övningsuppgifter, i vilka målsättningen är att tyda skriften i olika typer av historiska dokument. Under närstudietillfällena lär sig de studerande att placera in olika typer av handskrivna dokument i sin rätta historiska kontext. De bekantar sig också med den tidigmoderna epokens kommunikation och det formaliserade språkbruk som används i de olika dokumenten (t. ex. domstolsutslag, brev riktade till kungen och i all hast nedtecknade personliga brev). Genom övningar fördjupar sig deltagarna i den rika variation som den gotiska skrivstilen utvecklade från 1500-talet till 1800-talets mitt. Kursen medvetandegör vårt språks förändringar och ger deltagarna inblickar i tidigare epokers rättsuppfattningar, administrativa rutiner och folkliga föreställningsvärldar. Kursen är ett färdighetsämne, vilket innebär att övning ger färdighet. Den kräver tid, noggrannhet och tålamod. Den bygger på samarbete kursdeltagarna emellan. För att spara tid och utveckla din förmåga förutsätts det att du regelbundet arbetar i grupp. Kursen bygger på aktivt och kontinuerligt deltagande med löpande examination. Efter avslutad kurs förväntas studeranden kunna: a) tillämpa sin kännedom av den gotiska skrivstilen för att tyda historiska dokument från 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet Allmänfärdigheter a) Kunskap i informationssökning b) förmåga att självständigt bedöma tillgång till källor Undervisningsformer Föreläsningar och övningsuppgifter. Examinationsformer. Obligatorisk för studenter i nordisk och allmän historia samt för studenter i 11

12 Beskrivning av andra Litteratur konstvetenskap. Grundstudier i historia eller konstvetenskap Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth. Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil Västerås. ICA Bokförlag. Petri Karonen et al. Vanhojen käsialojen lukukirja Jyväskylä. Kampus Kustannus. Tilläggsmaterial Annat kursmaterial Övningsmaterial Anordnande enhet HISTORIA Tidpunkt Period 4 Hemuppgifter (inlämnas) (80.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (40.00h), Aktivt deltagande, Tentamen (2.00h) Tentamensrätt uppnås Deltagande i kurs. Tentamensrätt upphör ( Historiens hjälpmedel I, Läsning av gamla handstilar (3 sp) Means of the study of history Målsättningar och innehåll Kursens målsättning är att ge de studerande grundfärdigheter för att kunna tyda handskrivna dokument från talen. Under kursen gör deltagarna ett antal övningsuppgifter, i vilka målsättningen är att tyda skriften i olika typer av historiska dokument. Under närstudietillfällena lär sig de studerande att placera in olika typer av handskrivna dokument i sin rätta historiska kontext. De bekantar sig också med den tidigmoderna epokens kommunikation och det formaliserade språkbruk som används i de olika dokumenten (t. ex. domstolsutslag, brev riktade till kungen och i all hast nedtecknade personliga brev). Genom initiala övningar i att forma bokstäver enligt den gotiska skrivstilen fördjupar sig deltagarna i den rika variation som stilen utvecklade från 1500-talet till talets mitt. Kursen medvetandegör vårt språks förändringar och ger deltagarna inblickar i tidigare epokers rättsuppfattningar, administrativa rutiner och folkliga föreställningsvärldar. Kursen är ett färdighetsämne, vilket innebär att övning ger färdighet. Den kräver tid, noggrannhet och tålamod. Den bygger på samarbete kursdeltagarna emellan. För att spara tid och utveckla din förmåga förutsätts det att du regelbundet arbetar i grupp. Kursen bygger på aktivt och kontinuerligt deltagande med löpande examination. Efter avslutad kurs förväntas studeranden kunna: 12

13 a) tillämpa sin kännedom av den gotiska skrivstilen för att tyda historiska dokument från 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet Allmänfärdigheter a) kunskap i informationssökning b) förmåga att självständingt bedöma tillgångenpå källor Undervisningsformer Föreläsningar och övningsuppgifter. Examinationsformer. Obligatorisk för studenter i nordisk och allmän historia, samt för studenter i konstvetenskap. Beskrivning av andra Grundstudier i historia eller konstvetenskap Litteratur Anderö, Henrik & Thorsell, Elisabeth. Läsebok för släktforskare: lär dig tyda och läsa gammal handstil Västerås. ICA Bokförlag. Petri Karonen et al. Vanhojen käsialojen lukukirja Annat kursmaterial Övningsmaterial finns på portalen Från Runeberg till runor Anordnande enhet HISTORIA Tidpunkt Period 4 Hemuppgifter (inlämnas) (10.00h), Hemuppgifter (demonstreras av deltagare) (10.00h), Aktivt deltagande (20.00h), Gruppundervisning (10.00h), Tentamen (2.00h) Tentamensrätt uppnås Deltagande i kurs. Tentamensrätt upphör ( Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp) Introduction to Art history and the art history of Antiquity Målsättningar och innehåll Kursen är den första av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konstvetenskapens arbetsfält (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Konsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Träning ges i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Kursen ger dels en introduktion till konstvetenskapens område, metoder och historiska utveckling, dels en översikt av konsten i det forntida Främre orienten och i den grekiska och romerska världen fram till medeltidens början. Efter avslutad kurs förväntas den studerande: 13

14 - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i det forntida Främre orienten och i den grekiska och romerska världen fram till medeltidens början; - kunna redogöra för de olika periodernas typiska material, tekniker och upphovsmän, samt för tid och stilepok för byggnader, monument och konstverk; - kunna placera in konstverk i deras kulturella och samhälleliga kontext; - behärska den grundläggande terminologin inom arkitektur och bildkonst; - kunna redogöra för den historiska konstvetenskapens grundläggande metoder. Allmänfärdigheter Under kursen uppövas - förmåga att beskriva bilder i tal och i skrift - grunderna för bildattribution - ett källkritiskt förhållningssätt Undervisningsformer Gruppundervisning med obligatorisk närvaro. Vid denna behandlas översiktligt olika perioder, problemkomplex och deras samband. Mentorundervisning där specifika moment behandlas och övas i grupp. Den anvisade litteraturen förutsätts inläst till varje undervisningstillfälle. I kursen ingår två skriftliga inlämningsuppgifter. Examinationsformer Kurstentamen bestående av fyra delar: faktafrågor, bildattribution, bildanalys, essäfråga. Första årets studerande i ämnet konstvetenskap. De som inleder biämnesstudier i konstvetenskap måste för att erhålla tentamensrätt i grundstudiernas följande kurser avklara kursen med lägst vitsordet 2/5. För att inleda ämnesstudier i konstvetenskap ska alla grundkursens delkurser vara avklarade med det genomsnittliga minimivitsordet 2,5/5. Detta gäller både huvudämnes- och biämnesstudier. Hur ser utvärdering ut nu Kursen utvärderas läsåret Övriga anmärkningar Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum. Litteratur Penelope J. E. Davies... [et. al]. Janson?s history of art : the western tradition. 8. ed. Upper Saddle River, NJ : Prentice Hall, cop Wikander, Charlotte & Örjan. Antikens historia: Europa i vardande Liber, Stockholm. Läses kursivt enligt lärarens anvisningar Connolly, P. & Hazel Dodge. Den antika staden. livet i det klassiska Aten och Rom Könemann. Även den engelska utgåvan (Oxford 1998) kan användas. Läses enligt lärarens anvisningar. Annat kursmaterial Artiklar: Berggren, Lars: 'Konst och konstbegrepp' 14

15 Ringbom, Sixten: 'Konstvetenskapens arbetsfält, metod bringar ordning' Artiklarna finns tillgängliga på ämnets hemsida, Bildrepetitionskompendium Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 eller Möjlig övrig litteratur meddelas vid kursstart. Anordnande enhet KONSTVETENSKAP Tidpunkt Period 1 Kurstentamen (3.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (6.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (70.00h), Litteratur (engelska) (46.00h), Tentamensförberedelser (24.00h), Gruppundervisning (14.00h), Mentorgrupper (4.00h) Tentamensrätt upphör , Delprestationer godkänns inte följande läsår ( Medeltidens konsthistoria (6 sp) Art history of the Middle Ages Målsättningar och innehåll Kursen är den andra av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Bild- och byggnadskonsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Kursen ger en översikt av den medeltida konsten i Västeuropa och i Bysans, med utblickar mot islam, fram till ungrenässansen. Efter avslutad kurs förväntas den studerande: - kunna översiktligt redogöra för utvecklingen inom den västerländska konsthistorien under medeltiden och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna identifiera material, teknik, upphovsman, proveniens, tids- och stilepok för byggnader, monument och bildkonstverk; - utgående från planritning eller fotografi kunna genomföra bild- och arkitekturanalys samt placera in analysobjektet både tids- och funktionsmässigt i dess kulturella och samhälleliga kontext. 15

16 Allmänfärdigheter Under kursen uppövas färdigheter i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Undervisningsformer Gruppundervisning (12 h) Mentorgrupper (8 h) Examinationsformer Examination sker i form av essä och tentamen som bedöms med betygsskala 1-5. Första årets studerande i ämnet konstvetenskap, som redan avlagt Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp). För att inleda ämnesstudier i konstvetenskap ska alla grundkursens delkurser vara avklarade med det genomsnittliga minimivitsordet 2,5/5. Detta gäller både huvudämnes- och biämnesstudier. Förkunskaper (kurser) Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp) Beskrivning av andra Övriga anmärkningar För biämnesstuderande i konstvetenskap: Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp) med lägst vitsord 2/5 för att få tentera de efterföljande 3 grundkurserna. Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som ref-ex i ämnets seminarierum. Litteratur Holmes, George. The Oxford illustrated history of medieval Europe Oxford ; London : Oxford University Press, Guild Publishing, Penelope J. E. Davies... [et. al].. Janson?s history of art : the western tradition. 8. ed., Upper Saddle River, NJ : Prentice Hall, cop Annat kursmaterial Bildrepetitionskompendium Litteraturkompendium Handouts Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 eller senare. Anordnande enhet KONSTVETENSKAP Tidpunkt Period 1 Kurstentamen (3.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (10.00h), Litteratur (engelska) (85.00h), Tentamensförberedelser (24.00h), Kursdagbok/Inlärningsdagbok (3.00h), Uppsats/Essä (31.00h), Gruppundervisning (12.00h), Mentorgrupper (4.00h) Tentamensrätt uppnås Biämnesstuderande måste ha godkänt med lägsta vitsord 2 på den första delkursen ( Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria) för att ha rätt att fortsätta/tentera följande delkurser. Tentamensrätt upphör , Delprestationer godkänns inte följande läsår ( Renässansens konsthistoria (6 sp) 16

17 Art history of the Renaissance Målsättningar och innehåll Kursen ger en översikt av konsten i Europa från renässansen till och med rokokon ( tal). Kursen är den tredje av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Bildoch byggnadskonsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kulturoch samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Efter avslutad kurs förväntas studerandena: - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i Mellan- och Sydeuropa under tidsperioden 1400-ca 1770 och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna identifiera för tidsperioden betydelsefulla konstverk, konstnärer och mecenater; - kunna placera in dem i deras stilistiska, geografiska, historiska och sociala sammanhang; - kunna använda relevant terminologi muntligt och skriftligt. Allmänfärdigheter Under kursen uppövas färdigheter i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av gruppundervisning med en dubbellektion en el. två gånger i veckan. Under gruppundervisningen förklarar och problematiserar läraren ett för tillfället bestämt tema och exemplifierar med hjälp av bilder. Som ett komplement till gruppundervisningen ordnar läraren/studerandementorn ett antal mentorhandledningstillfällen under vilka man repeterar och diskuterar de olika temata. De studerande arbetar och övar i grupp att urskilja stiliska skillnader i konstföremål och i konstutvecklingen under en längre period. Examinationsformer Examinationen består av en tentamen i fyra delar: 1. Faktafrågor 10 st. 2. Bildattributioner 10 st. 3. Bildbeskrivning med analys 2 st. 4. Essäuppgift med givna rubrikalternativ. Tentamen bedöms enligt vitsordsskalan 1-5. Första årets studerande i ämnet konstvetenskap, som redan avlagt kurserna "Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria" och "Medeltidens konsthistoria" ( ) För att inleda ämnesstudier i konstvetenskap ska alla grundkursens delkurser vara avklarade med det genomsnittliga minimivitsordet 2,5/5. Detta gäller både huvudämnes- och biämnesstudier. Förkunskaper (kurser) Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp), 17

18 Medeltidens konsthistoria (6 sp) Beskrivning av andra För biämnesstuderande i konstvetenskap: Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp) med lägst vitsord 2/5 för att få tentera de efterföljande 3 grundkurserna. Hur ser utvärdering ut nu Kursen utvärderas under läsåret Övriga anmärkningar Vid behov tillkommer ytterligare kurslitteratur. Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum. Litteratur Penelope J. E.Davies... [et. al]. Janson?s history of art : the western tradition. 8. ed., Upper Saddle River, NJ : Prentice Hall, cop Rystad Göran. Europa i världen ca : expansion och integration Liber. Läses efter lärarens anvisningar Annat kursmaterial Litteraturkompendium Kompendium: Bildframställningstekniker Kompendium: Perspektivet Referenslitteratur: Ahlstrand, Jan-Torsten: Arkitekturtermer, Lund 1969 Möjlig övrig litteratur meddelas vid kursstart. Anordnande enhet KONSTVETENSKAP Tidpunkt Period 2 Kurstentamen (3.00h), Övningar med handledning (uppgifter lämnas in) (7.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (39.00h), Litteratur (engelska) (75.00h), Tentamensförberedelser (20.00h), Gruppundervisning (16.00h), Mentorgrupper (10.00h) Tentamensrätt uppnås Biämnesstuderande måste ha lägst godkänt 2 på den första delkursen ( Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria) för att ha rätt att fortsätta/tentera följande kurser. Tentamensrätt upphör , Deltagandet i första tentamenstillfället är obligatoriskt. Därutöver arrangeras ytterligare högst två tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår ( Det moderna skedets konsthistoria (7 sp) Art history of the Modern World Målsättningar och innehåll Kursen behandlar bild- och byggnadskonst, konstteori och konstliv från ca 1790 och framåt. Kursen är den fjärde av fyra som tillsammans utgör grundstudierna i ämnet. Helheten (25 sp) är avsedd att ge den studerande grundläggande insikter om konsten (bildkonst, arkitektur, bebyggelse), dess historia, förutsättningar, funktioner, material, tekniker och terminologi. Bildoch byggnadskonsten studeras mot bakgrund av de olika periodernas kultur- 18

19 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Förkunskaper (kurser) Beskrivning av andra Övriga anmärkningar Litteratur och samhällsliv. Konstnärens roll visavi uppdragsgivare och konstens roll under olika epoker diskuteras, liksom bildbetydelser och tolkningsproblematik. Miljöaspekter betonas genom exempel på stadsbyggande, trädgårdskonst och inredning. Efter godkänd kurs förväntas den studerande: - kunna översiktligt redogöra för konstutvecklingen i västvärlden under perioden ca och med den associerad terminologi, material och tekniker; - kunna definiera begreppen modernitet och modernism inom konsthistorien; - kunna identifiera periodens viktigaste konstnärer, konstverk och stilar, samt analysera bilder och relatera dem till deras historiska och sociala sammanhang; - kunna uppvisa en historisk medvetenhet och vetenskaplig distans till det moderna konstbegreppet; - kunna definiera begreppet modernitet i samband med konstens historia från slutet av 1700-talet till i dag. - kunna ge exempel på konstnärer och konstverk inom de viktigaste stilarna under perioden, samt analysera bilderna och relatera dem till deras historiska och sociala sammanhang. Under kursen uppövas kunskaper i att bestämma, beskriva, analysera och handha konstföremål. Gruppundervisning och mentorhandledning. Tentamen omfattande korta faktafrågor, bildanalys, bildattribution och en essäuppgift. Första årets studerande i ämnet konstvetenskap. Normalt förutsätts grundkursens tre tidigare kurser avklarade. För att inleda ämnesstudier i konstvetenskap ska alla grundkursens delkurser vara avklarade med det genomsnittliga minimivitsordet 2,5/5. Detta gäller både huvudämnes- och biämnesstudier Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp), Medeltidens konsthistoria (6 sp), Renässansens konsthistoria (6 sp) För biämnesstuderande i konstvetenskap: Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp) med lägst vitsord 2/5 för att få tentera de efterföljande 3 grundkurserna. Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum. Övrigt material och litteratur meddelas vid kursstart. Penelope J. E. Davies... [et. al].. Janson?s history of art : the western tradition. 8.ed., Upper Saddle River, NJ : Prentice Hall, cop

20 Annat kursmaterial Handouts. Parallellt med kursboken läses ett urval av sidor i Foster, Hal [m. fl.], Art since 1900: modernism, antimodernism, postmodernism. Referenslitteratur: Lucie-Smith, Edward, Konsttermslexikon, 1995; Ahlstrand, Jan-Torsten, Arkitekturtermer, Lund 1969 Anordnande enhet KONSTVETENSKAP Tidpunkt Period 3 Kurstentamen (3.00h), Exkursion (6.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (6.00h), Litteratur (engelska) (85.00h), Tentamensförberedelser (30.00h), Uppsats/Essä (35.00h), Gruppundervisning (16.00h), Mentorgrupper (8.00h) Tentamensrätt uppnås Biämnesstuderande måste ha lägst godkänt 2 på den första kursen ( Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria) för att ha rätt att fortsätta/tentera följande delkurser. Tentamensrätt upphör , Deltagandet i första tentamenstillfället är obligatoriskt. Därutöver arrangeras ytterligare högst två tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår ( Museipass (3 sp) Museum log Målsättningar och innehåll Kursen syftar till att göra i första hand nya studerande i konstvetenskap förtrogna med för ämnet relevanta muséer, gallerier m.m. i Åbo och i Helsingfors. Efter avslutad kurs förväntas studeranden: - känna till de viktigaste museisamlingarna i Åbo och Helsingfors - kunna skriftligen redogöra för sina museibesök på ett analytiskt och kritiskt sätt - kunna leta fram information om museer i guideböcker, referenslitteratur och på internet Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Under kursens gång uppövas färdigheter i självständig sökning av information i olika media, analytiskt och kritiskt tänkade och formulerande av dylik text. Kursen omfattar ett tiotal studiebesök på i första hand lokala och regionala muséer, konsthallar, gallerier m.m. som väljes utifrån en på förhand uppgjord lista. För vissa museer kan studiebesök för större grupper ev. anordnas. Kursen inleds med en introduktionsgång i oktober. För övrigt sker arbetet på Moodle. Examination sker genom skriftlig redovisning av studiebesök. Studerande på grund- och ämnesnivå i ämnet konstvetenskap. Förhandsanmälan krävs. 20

21 Annat kursmaterial Museernas hemsidor. Guideböcker, referenslitteratur m.m. finns i ämnets seminarierum. Anordnande enhet KONSTVETENSKAP Tidpunkt Period 1, Period 2, Period 3, Period 4 Kursdagbok/Inlärningsdagbok (25.00h), Förberedelser (10.00h), Studiebesök (40.00h) Tentamensrätt upphör , Delprestationer godkänns inte följande läsår ( Finland och regionen I (8 sp) Finland and the neighbouring regions I. Målsättningar och innehåll Målsättningen är att ge översiktliga kunskaper om konst och arkitektur som har bevarats och som skapas i Finland. Under kursen presenteras utvecklingen inom konst och arkitektur från medeltiden till nutid. Kursen behandlar också den konsthistoriska traditionen i Finland och kontakterna med andra länder och kulturer i regionen. Efter avslutad kurs förväntas studerandena kunna: - förklara konstutvecklingen i Finland från medeltid till modern tid och relatera den till den samtida konstutvecklingen i övriga Europa - identifiera ett femtiotal betydelsefulla inhemska konstnärer och ett hundratal konstverk Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Förkunskaper (kurser) Beskrivning av andra Under kursens gång uppövas färdigheter i att identifiera stilistiska skillnader i den Finländska konsten, och att tillämpa ernådda teoretiska och faktiska kunskaper på riktiga konstföremål och arkitektur som besökes i samband med kursen. Gruppundervisning med obligatorisk närvaro och studiebesök till närliggande för kursen relevanta platser. Kursen förutsätter läsning av utvalda stycken i kurslitturen för varje gruppundervisningsgång. Till kursen hör en obligatorisk exkursion. Examinationen sker under kursens gång och genom skriftliga inlämningarbeten. Läraren kan vi behov välja att examinera genom tentamen istället för genom skriftliga inlämningsarbeten. Andra årets studerande som avlagt konstvetenskaplig grundkurs. Kursen ingår även i Den finlandssvenska och nordiska profileringen (obligatorisk) Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp), Medeltidens konsthistoria (6 sp), Renässansens konsthistoria (6 sp), Det moderna skedets konsthistoria (7 sp) Fullgjorda grundstudier i konstvetenskap med genomsnittligt vitsord lägst 2,5. 21

22 Övriga anmärkningar Litteratur Annat kursmaterial Ett begränsat antal kursböcker och annat kursmaterial finns som referensexemplar i ämnets seminarierum resp. utlånas via kansliet. Aimo Reitalas artikel föreligger även i svensk grovöversättning - kontakta kansliet. Möjlig övrig litteratur meddelas vid kursstart. Bengt von Bonsdorff... [et al.]. Konsten i Finland : från medeltid till nutid Schildt. Referenslitteratur: Reitala, Aimo, "Suomalaisen taidehistorian juuret", Suomen tieteen historia, Päiviö Tommila (red.), 2, Porvoo 2000, ISBN , s ; Uppslagsverket Finland, 1-4, red. Henrik Ekberg, Vivi-Ann Rehnström, 1982; Kaipia, Jouni, Suomen arkkitehtuuriopas, 1997; Yta och djup, den tidiga modernismen i Finland , red. Riitta Ojanperä, svensk red. Timo Huusko, Anordnande enhet KONSTVETENSKAP Tidpunkt Period 4 Kurstentamen (4.00h), Exkursion (8.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (55.00h), Litteratur (finska) (5.00h), Litteratur (engelska) (16.00h), Förberedelser (45.00h), Gruppundervisning (32.00h), Bildstudium (35.00h) Tentamensrätt uppnås Avlagda grundstudier i konstvetenskap med genomsnittligt vitsord lägst 2,5. Tentamensrätt upphör , Studerande skall delta i första tentamenstillfället. Därutöver arrangeras ytterligare högst två tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår ( Arkitekturhistoria (6 sp) Architectural History Målsättningar och innehåll Kursen fördjupar kunskaperna om den västerländska arkitekturens utveckling från antiken till postmodernismen, med tonvikt på arkitekturteori och funktion, byggnadsmaterial och byggnadstekniska innovationer. Efter avslutad kurs ska studenten - kunna överblicka arkitekturens kronologiska utveckling och dess lokala varianter - självständigt kunna identifiera olika stilar inom arkitekturen och placera dem i tid och rum - sammanfatta de viktigaste arkitekternas livsverk, ge exempel på enskilda monument - kunna redogöra för arkitekturteorins betydelse för västerlandets 22

23 Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Förkunskaper (kurser) arkitekturhistoria Under kursens gång uppövas färdigheter i - grundläggande analys av arkitektur - att koppla byggnaders utformning till teoretiska inriktningar Gruppundervisning. Skriftlig tentamen. Samtliga studerande inom ämnet konstvetenskap (huvud- och biämnesstudenter) Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp), Medeltidens konsthistoria (6 sp), Renässansens konsthistoria (6 sp), Det moderna skedets konsthistoria (7 sp) Fullgjorda grundstudier i konstvetenskap med genomsnittligt vitsord lägst 2,5. Beskrivning av andra Hur ser utvärdering ut nu Kursen utvärderas läsåret Litteratur Elias, Cornell. Byggnadstekniken: metoder och idéer genom tiderna s. Trachtenberg, Marvin. Architecture from prehistory to postmodernity. 1985, el s. Mallgrave, Harry Francis. Architectural theory. Vol. 1 : An anthology from Vitruvius to s. Ghirado, Daine. Architecture after modernism s. Annat kursmaterial Referenslitteratur: Ahlstrand, Torsten, Arkitekturtermer, Lund ISBN , 242 s. Alberti, Leon Battista, On the Art of Building in Ten Books, London, ISBN s. (Translated by Joseph Rykwert, Neil Leach, Robert Tavernor). Palladio, Andrea, Fyra böcker om arkitekturen, 1965 el.senare. Vitruvius Pollio, Om arkitektur, Tio böcker, (översättning av Birgitta Dalgren), Stockholm, ISBN x, 283 s. Möjlig övrig litteratur meddelas vid kursstart. Anordnande enhet KONSTVETENSKAP Tidpunkt Period 2 Kurstentamen (3.00h), Litteratur (svenska, nord. språk) (15.00h), Litteratur (engelska) (100.00h), Tentamensförberedelser (16.00h), Gruppundervisning (16.00h) Tentamensrätt uppnås Avlagda grundstudier i konstvetenskap med genomsnittligt vitsord lägst 2,5 Tentamensrätt upphör , Studerande skall delta i första tentamenstillfället. Därutöver 23

24 arrangeras ytterligare högst två tentamenstillfällen under läsåret. Delprestationer godkänns inte följande läsår ( Dokumentationsuppgift (3 sp) Documentation of buildnings Målsättningar och innehåll Arkivkunskap med relevans för arkitekturdokumentation behövs för att studeranden på ett tidigt stadium ska förmå handskas med originalkällor, dokument och ritningar. Kursen ar ett nödvändigt och nyttigt propedeutiskt redskap för arkitekturforskning, som utgör en väsentlig del av konstvetenskapen. För att tillgodogöra sig kursen krävs goda insikter i västerlandets konsthistoria och historia. Allmänfärdigheter Undervisningsformer Examinationsformer Förkunskaper (kurser) Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - effektivt utnyttja arkiv och originalkällor (protokoll rörande byggnadsverksamhet på orten, brandförsäkringsinstrument, byggnadsritningar, bildarkiv) - klarlägga enskilda byggnaders utveckling, i relation till omgivande bebyggelse - placera byggnaden in i respektive arkitekts produktion - beskriva och analysera arkitekturritningar, med tillhörande bildmaterial, med korrekt terminologi. Under kursen uppövas färdigheter i - källkritisk hantering av primärmaterial - självständigt forskningsarbete - framställande av dokumentationsrapport Undervisningen sker dels i form av förberedande föreläsningar, med demonstrationer och praktiska övningar i arkitekturanalys, dels i grupp under handledning av mentor. Skriftliga uppgifter i form av fullständiga arkitekturhistoriska dokumentationer, i ord och bild, inlämnas av gruppen i slutet av vårterminen. Dokumentationerna arkiveras på Konstvetenskap, där den bildar en databank för kommande forskning. Samtliga studerande inom ämnet konstvetenskap (huvud- och biämnesstudenter) Introduktion till konstvetenskapen och antikens konsthistoria (6 sp), Medeltidens konsthistoria (6 sp), Renässansens 24