2010-01-21 Sid 1(2) Till Landstingets pensionärsråd Ärenden till LPR:s sammanträde den 18 februari 2010 Följande ärenden önskar vi få behandlade vid rubr. sammanträde: 1. Benskörhet och lårbensbrott Bil. 1 2. Höfter spikas mot bättre vetande Bil. 2 3. Kultur för äldre Bil. 3 4. Dessutom en fördjupad diskussion om distriktsköterskemottagningarna, med utrymme för pensionärsorganisationernas (Ingen bilaga) synpunkter om konsekvenser osv. 5. Finns redan nu erfarenheter av Vårdcentralernas omställning som konsekvens av Fritt vårdval? (Ingen bilaga) För SPF-gruppen inom Landstingets pensionärsråd Barbro Andersson Sammankallande

Till Länspensionärsrådets möte 18 februari 2010 Om äldres möjligheter att tillgodogöra sig samhällets kulturutbud. Kultur&och Utbildning Sörmland har övergripande ansvar för kultur och utbildningsverksamheten i länet. Länsbiblioteket i Sörmland stöder och medverkar till utveckling av biblioteksverksamheten med syfte att ge alla innevånare tillgång till likvärdig biblioteksverksamhet. Att bli äldre innebär ofta svårigheter att kunna ta del av kulturutbudet samtidigt som behovet stimulans ökar på grund av ensamhet och isolering. Äldre saknar ofta egna transportmöjligheter, känner sig osäkra kvällstid och kan vara beroende av ledsagare. Äldre i olika former av gruppberoende, kan behöva stöd för att kunna fortsätta vara aktiva kulturkonsumenter. Finns övergripande kunskap om äldres situation i länet när det gäller kulturell stimulans? Finns statistik, som belyser hur äldre utnyttjar biblioteksverksamheten? Finns statistik,som belyser hur äldre i gruppboenden utnyttjar biblioteksverksamheten? Hur medverkar Kultur&Utbildning i Sörmland till att äldres behov av kulturell stimulans tillgodoses? För SPF-gruppen Gunnar Korsfeldt

LPR februari 2010 Svar från Ortopedkliniken Nyköpings lasarett på frågor ställda av SPF angående benskörhet respektive operation av patienter med lårbensbrott A. Benskörhet/osteoporos 1. På ortopedkliniken tillämpas rutinen att ett s.k. "osteoporosbrev" skickas till primärvården för kännedom när patient med benskörhetsfraktur handlagts. Primärvården bedömer därefter om utredning eller behandling skall påbörjas. 2. Målet är att alla patienter med benskörhetsfraktur remitteras. B. Operation av lårbensbrott Enligt vår egen mycket tillförlitliga statistik som vi hämtar ur operationsplaneringsystemet Orbit utförde vi sammanlagt 82 operationer på brustna lårbenshalsar under 2009. 41 st fick skruvar och 41 st ny ledkula, dvs 50 % ledkula. Vårt mål är ca 60 % där vi också var för några år sen men nu sjunkit tillbaks något, vilket kan vara statistisk variation. Beslutstöd för vilken operationsmetod som ska väljas finns på kliniken och följer de riktlinjer som finns i Cecilia Rogmarks avhandling på området, och dessa riktlinjer är likartade vid Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset Eskilstuna. Hoppas mina svar är klargörande och att länspensionärsrådet och patienter i Sörmland kan känna sig trygga med våra rutiner. Besvarar gärna följdfrågor. Med vänlig hälsning Håkan Wallén Överläkare verksamhetschef Ortopedkliniken Nyköpings lasarett 0155-245065 Svaren sammanställda av Jan Toftling 2010-02-08

2010-02-05 B2/10 Ortopedkliniken/gm Tfn 016-10 35 13 Hälso- och sjukvårdschef Ingrid Mårselius Landstinget Sörmland Sveriges Pensionärsförbund, Sörmlands distrikt Svar på frågor angående rutin i Sörmland för osteoporosdiagnostisering och behandling Ortopedkliniken MSE/KSK följer rutiner såsom Osteoporossällskapet och Svensk Ortopedisk Förening rekommenderar (bifogar osteoporosrutiner). Sammanfattningsvis: Vid varje brott som är så kallat lågenergiutlöst, dvs fall på samma plan så tar ortopeden som träffar patienten ställning till osteoporosens utredning. Vi har en så kallad rosa lathund som också bifogas. Ortopeden skriver en elektronisk remiss till Osteoporosmottagning och patienten kallas till bentäthetsmätning på Kullbergska sjukhuset. Kopia på alla remisser på bentäthetsmätning går till patientens husläkare, respektive vårdcentral för uppföljning och ställningstagande till behandling. De patienter som blir inneliggande så tar ortopeden själv ställning till bentäthetsmätning och skickar i dessa fall direkt remiss till denna mätning. Sammanfattningsvis har vi i Sverige vedertagna rutiner att fånga upp patienter med risk för osteoporos för att diagnostisera dessa. Att kopia och uppföljning går direkt till patientens läkare är en rutin som har tillämpats vid vår klinik senaste fem åren. Marjut Sohlman Verksamhetschef Bilaga: PM Osteoporosrutin Rosa kort Riktlinjer för handläggning osteoporos

2010-02-05 B1/10 Ortopedkliniken/gm Tfn 016-10 35 13 Hälso- och sjukvårdschef Ingrid Mårselius Landstinget Sörmland Sveriges Pensionärsförbund, Sörmlands distrikt Svar på frågor om Höftoperationer Vi på Ortopedkliniken vid Mälarsjukhuset/Kullbergska sjukhuset har gemensamma riktlinjer med Ortopedkliniken i Nyköping så att vi har samma planering för alla höftbrottspatienter i hela Sörmland. I början av 2000-talet kom en vetenskaplig undersökning från Södersjukhuset, mycket skickligt gjord och det var ett mycket stort patientantal som undersökts: När äldre människor får ett höftbrott så medför detta en cirkulationsförsämring i höftkulan och genom många decennier har man ändå opererat med att spika höften med två eller en större spik. Detta har resulterat i att höftkulan så småningom blir som död materia, eftersom cirkulationsrubbningen redan har skett vid skadan. Därför har man länge missänkt att det är mycket bättre att byta ut höftkulan direkt och inte försöka spika ihop den såsom man har gjort i hela Världen och i Sverige. I Sörmland har vi vårdprogram som inte skiljer sig från övriga Landet och inte från Höftprotesregistrets riktlinjer heller. När den åldrade människan kommer till Akutmottagningen så gör vi snabbt en bedömning av med vilken metod man bör operera höften. I de allra flesta fall med ett brott genom lårbenshalsen får direkt en protes. De fall som inte får protes har ofta sina medicinska orsaker! Nämligen att patienten i fråga är så allvarligt sjuk, till exempel med njursvikt, hjärtsvikt eller allvarliga rytmrubbningar i hjärtat att anestesiläkare bedömer att man inte kan utsätta patienten för en lång operation, utan man bör operera patienten på snabbaste och medicinskt smidigaste sätt. I dessa fall har vi valt att operera med spikning av höftkulan, eftersom denna operation endast tar under 30 minuter och är medicinskt mycket mindre riskabelt, eftersom man inte gör stora operationssår och detta innebär ingen belastning för kroppen jämfört med ett byte till protes då operationstiden blir lång och operationssår genom alla muskellager med mera blir stora och omfattande med en viss risk även för blödning. Sammanfattningsvis så de fall som är opererade i Sörmland med spikning har i alla dessa fall varit på grund av den medicinska risken att som efter specialistbedömning, inte äventyra patientens liv och hälsa. Att med statistik visa att vi skulle vara sämst med att sätta proteser kan man diskutera. Vi toppar i statistik angående höft- och knäproteser och vi har hög säkerhet att hantera höftbrott. I många delar av Landet kan man inte operera höftpatienter inom 24 timmar från skadan, men vi i Sörmland kan det! Således har vi en mycket högkvalitativ patientsäker vård, där varje individ bedöms utifrån sina förutsättningar för vilken metod vi väljer att reparera höftbrottet. Med vänliga hälsningar Marjut Sohlman Verksamhetschef för en högkvalitativ klinik

2010-01-27 Till LPR 2010-02-18 Maria Weisby Erik Ljunqgvist Svar 1 från landstingets kultur och utbildningsförvaltning på fråga från SPF rörande kultur för äldre Sörmlands Musik & Teater: Äldres stimulans av kultur Sörmlands Musik & Teater (nedan SMT) anser sig ha god kunskap om hur äldre personer får möta kultur. SMT erbjuder länets äldre innevånare ett väl tillgodosett utbud av kultur. Under 2009 gavs 105 konserter inom äldreomsorgen (=Musik i vården). Arrangörerna, dvs äldreboenden o liknande, väljer ur ett utbud som presenteras två gånger om året. Dessutom anordnas konserter i det egna huset i Eskilstuna After Work Music, varannan vecka under våren och hösten. I biljettpriset ingår enkel förtäring och den sociala samvaron innan konserterna är en viktig del. Starttid 17.15, vilket är tilltalande för många äldre, vilket också avspeglas i publiksammansättningen. Utbudet passar målgruppen väl och SMT möter här en återkommande publik. Publikutrymmena är handikappanpassade med ramp och handikapptoalett. 13 After Work Music konserter arrangerades 2009. I samma lokal arrangerar SMT även lunchkonserter i samarbete Sveriges Radio P4 Sörmland, alltså musik på dagtid.7 st. lunchkonserter 2009. Serien Musik på Sörmländska Slott och Herresäten firade 20 årsjubileum 2009. Efter sommaren bad SMT arrangörerna att göra en skattning av publiken i fyra ålderskategorier och här kunde noteras att vid flera konserter var 65+arna väl representerade. Serien sträcker sig från början av juni till slutet av augusti och konsertlokalerna i form av slott och gårdar är fördelade över hela länet. 2007 och 2009 har SMT turnerat med teaterföreställningar i bygdegårdar/föreningsgårdar, Detta innebär att teatern kommer till mindre orter och 2009 gavs 19 föreställningar på sådana platser. Äldre personer på dessa platser behöver således inte ta sig till någon större ort i Sörmland. Maria Weisby, SMT:s chef, har hösten 2009 informerat om verksamheten vid en föreläsning på senioruniversitetet i Eskilstuna.

Till LPR 2010-02-18 Svar 2 från landstingets kultur- och utbildningsförvaltning på fråga från SPF rörande Kultur för äldre Sörmlands museum har sedan 2008 minnesutställningar som är gjorda speciellt för äldreomsorgen efter önskemål från kulturombuden inom äldreomsorgen. Utställningarna lånas ut, transporteras och monteras gratis på äldreboenden i hela länet. De bekanta föremålen, ljuden och bilderna stimulerar alla sinnen. Man får hålla i sakerna! Berättelserna som följer med utställningarna kan inspirera besökarna att berätta egna minnen. Utställningsteman bestäms i samråd med äldreomsorgspersonal. Utställningarna är mycket efterfrågade och med tanke på det positiva gensvar de rönt och den starka efterfrågan kommer flera utställningar på nya teman att tillverkas under innevarande och kommande år. Just nu finns det utställningar på åtta olika teman som turnerar runt i länet. Läs mer på: http://www.sormlandsmuseum.se/startsida/utstallningar/minns-du2/ Under 2009 var utställningarna tillsammans ute vid 85 olika tillfällen på olika äldreboenden i Sörmland och sågs av minst 10 000 personer. (9641 boende och personal till detta kommer också alla besökare). Sörmlands museum har också en seniorblogg med sju seniorer som bloggar runt Sörmlands museums föremålssamlingar och arkiv, men nya inlägg varje dag. Bloggen startade under hösten 2009 och och har en växande skara läsare. En annan del i den verksamheten som nyttjas mycket av just äldre är Berättarcaféer som har arrangerats, och även kommer att ordnas, framöver på olika platser i Sörmland. Den verksamheten utvecklas nu vidare. Sörmlands museum är också med i ett projekt "Målgrupp Äldre", med pengar bl. a från Statens Kulturråd, tillsammans med fyra andra länsmuseer. Med start med planering och viss verksamhet under 2010 kommer museet också att satsa på ytterligare verksamhet med pensionärer som målgrupp. Det gäller bl.a. verksamhet under dagtid på Nyköpingshus, men kan också bli aktuell på andra platser i länet. Vi planerar också att erbjuda utbildningar för omsorgspersonalen kring bl a minnesutställningarna och deras teman så att dessa kan utnyttjas ännu bättre. Samtidigt kan museet genom dessa utbildningar få ökad kunskap om behov och önskemål. Utbildningarna blir således en utbildning för båda parter, och en utökad dialog.

Till Landstinget Sörmland. Frågor inför LPR mötet i febr. 2010 Fråga 1 Angående kommunernas kostnader för kvarliggande patienter 2009 Vid LPR mötet dec. 2009 lämnades viss information om att kommunernas kostnader för kvarliggande patienter har genomgått ganska stora förändringar. Kostnaderna har minskat. Det är positivt av flera skäl. Antalet tillgängliga vårdplatser bör av den anledningen bli flera. Kommunerna har ökat antalet platser för de patienter som är i behov av extra vård och omsorg. Vår fråga: Vilka är resp. kommuners kostnader för kvarliggande patienter under 2009 i jämförelse med 2008? Önskemål inför kommande information/diskussion angående jämförelser/ vården i landet Vi uppskattar ordf. förslag att redovisa jämförelserna inom vården i landet och hur Landstinget Sörmland ligger till. Särskilt intressant är då de områden som berör de äldres behov av tillgänglig vård. Några förslag på viktiga områden: Den psykiatriska vården, både öppen och slutenvård Tillgång till geriatrisk kompetens Väntetider enligt vårdgarantin Uppsökande tandvård Hälsocentraler för äldre? Läkemedelsgenomgångar Flen 12 jan. 2010 För PRO distriktets LPRgrupp Margaretha Berg, sammankallande

Till LPR 2010-02-18 Svar från hälso- och sjukvårdsförvaltningen på fråga från PRO rörande kostnader för kvarliggande patienter på sjukhusen 2008 och 2009 Antal betalningsdagar för resp kommun 2009 2008 Nyköping 97 822 94 978 Oxelösund 36 267 1 019 293 Trosa 88 039 799 320 Gnesta 105 956 10 568 Katrineholm 2 790 73 191 Flen 1 060 821 831 158 Vingåker 0 135 996 Eskilstuna 369 978 4 391 648 Torshälla 70 603 229 686 Strängnäs 11 601 70 786 1 843 877 7 656 624