Vad kunde vi lära oss och vad tog vi med oss hem? Sammanfattande reflektioner över höstmötets innehåll.

Relevanta dokument
Välkommen till spännande dagar i Stockholm tillsammans med Nationella Healthy Cities-nätverket

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Verksamhetsberättelse 2013

Plan för Social hållbarhet

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Verksamhetsberättelse 2012

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Fortsatt medlemskap i WHO-nätverket Healthy Cities

Mötesplats social hållbarhet

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Nytt handlingsprogram

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

En ny mötesplats blir till.

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Det handlar om jämlik hälsa

Från Vision till mål?

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

Balanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen,

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet

Det handlar om jämlik hälsa

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Remiss Regional folkhälsomodell

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Konferens social hållbarhet Umeå juni Bildspel och foton: Ann-Margrethe Iseklint

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

EU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld

Sociala investeringar. Mikael Falk Tel

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Folkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Inrapportering av inträdesprojekt i HFS-nätverket (patient-, medarbetare- och befolkningsprojekt)

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Välkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Europeiska socialfonden

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Får vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Välfärdsbokslutet 2018 för ett socialt hållbart Borås. - Kristina Nyberg Smahel, utvecklingsledare, Kvalitets- och utvecklingsenheten FoF

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Malmös väg mot en hållbar framtid

Program för social hållbarhet

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Plan för Överenskommelsen i Borås

2 Internationell policy

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Soft skills in equity in health in all policies (ehiap) WHO flagship course Nordiska och Baltiska länder

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

HAREC verksamhetsberättelse 2014

PARLAMENTARISK KONFERENS EUROPEISKA UNIONEN LÄNDERNA I STABILITETSPAKTEN TEMA 1. Parlamentariskt bidrag till stabilitet i sydöstra Europa

- Ett metodmaterial för arbete med livsstilsfrågor vid familjecentralen. Kort om projektet

Sammanställning av återrapporteringar utifrån styr- och ledningsperspektivet

Implementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser.

Reglab. Medlemsmöte 6 feb

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Plattform för välfärdsfrågor

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Civilsamhället i samhällsomvandling

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

KALMAR LÄN UPPFÖLJNING AV REGIONALA DIGITALA AGENDOR. September 2015 RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Transkript:

Höstmötet Vad kunde vi lära oss och vad tog vi med oss hem? Sammanfattande reflektioner över höstmötets innehåll. 1. BNP räcker inte till och med spänning får vi nu följa det regionala arbetet i Östergötland. Mäter vi fel saker kommer vi att fatta felaktiga beslut. Det vi mäter påverkar i allra högsta grad det vi gör. Är det vår egen tankeram som sätter hinder i vägen när vi ska försöka tänka i de komplexa och sammansatta system som både ett regionalt och ett kommunalt ansvar och uppdrag de facto innebär. Healthy Cities verkar alltid för jämlika, inkluderande, ansvarstagande och motståndskraftiga kommuner och regioner. Så långt kristallklart vid en ytlig betraktelse. Det gäller att klara hälsosjukvård, social och fysisk planering, samt genomförande av utbildning, barnomsorg, äldreomsorg, arbete och arbetsliv kultur, levnadsvanor på ett bra jämlikt och hållbart sätt. När detta ska beskrivas i en BNP värld befinner vi oss plötsligt i en skog av mjuka värden som vi försöker skriva om till hårda värden även när det kanske är direkt olämpligt. Inte nog med detta. Dessutom samspelar dessa komplexa värden med varandra på ett sätt som inte alltid går att beskriva. Det traditionella BNP måttet på nationell eller regional nivå beskrev Annika som blint för fördelning. Den informella sektorn exkluderas, miljöskadliga utsläpp exkluderas, negativa sociala sidoeffekter likaså. Defensiva kostnader räknas som tillskott m.m. listan kan göras lång. Vi lärde oss en ny förkortning GPI- Genuine Progress Index. Denna hanterar exempelvis också sociala kostnader av typen, undersysselsättning, pendling, brott, bilolyckor, skilsmässor m.m. Men hur överföra jämföra? Förståelsen för komplexiteten ökade ytterligare när Annika beskrev tio frågeställningar kring ett enda begrepp: indikatorer som beskriver utveckling. Lite lugnare blev vi möjligen när vi fick veta att ett samverkansprojekt har inletts mellan flertalet regioner Reglab samt tillväxtverket. Profession och politik förde sedan diskussioner var för sig utifrån frågeställningen: Vad innebär det vi just lyssnat på? Diskussionerna kom att kretsa kring det vi konstaterade i början, vad finns HC städer och regioner till för? Vilket samhälle vill vi åstadkomma? Vilka värden vill vi åstadkomma? Se ovan under Healthy Cities. Hur ska professionen mäta värden? Grundlagen och de mänskliga rättigheterna bildar ett starkt fundament att använda som utgångspunkt.

Den politiska diskussionen slog fast att det finns behov av att mäta sociala kostnader, miljömässiga kostnader som mått på utveckling. De mätetal eller andra typer av beskrivningar som tas fram måste kunna fungera som verksamt verktyg för den politiska styrningen och kompassriktningen. Genomgång av Fas VI och dess starka koppling till den europeiska strategin Health 2020. Strategin ger goda möjligheter för oss som nationellt nätverk. Målen för våra städer och regioner i Healthy Cities, vad som krävs av 21:a århundradets ledarskap m.m. se närmre under utskickade presentationer. Dessa ger en grund för att beskriva de utmaningar vi har och vilka det svenska nätverket ska fortsätta ta sig an. Informationen om Östgötakommissionens arbete tydliggjorde vad som måste finnas på plats för ett arbete utifrån en jämlik och god hälsa. Den visade regionens ansvar att skapa en balans mellan olika delar av sin region. Vi fick större förståelse för att ett utfall i mätetal som utbildningsnivå, inkomst m.m. betyder olika samband beroende på vilken kommun det rör sig om. Historia och livsvillkor för medborgare i olika orter måste således förstås för att göra de rätta analyserna. Det ska bli mycket spännande att följa Östgötakommissionens fortsatta arbete. Styrning utifrån ett socialt investeringsperspektiv. Det blev dessvärre inte det övergripande perspektiv som hade varit riktigt intressant för en del av auditoriet. Vi återkommer med detta längre fram. Istället gavs vi en bild av vad som måste finnas på plats i en genomförandefas. Tanken att vi lätt drar iväg på en god idé eller en trend utan att alltid ha riggat för en värdering och en möjlighet till jämförelser är inte ny, men fick ytterligare en dimension i Tomas Bokströms dragning. Efter kommissionen Malmö Malmökommissionen har bestått av ett antal oberoende forskare och några ledande tjänstemän i staden. Jenny visade tydligt på hur oerhört viktigt det är att efter kommissionens rapport göra ett grundligt arbete i det lokala politiska systemet för att få den allra bästa av utgångspunkten. Ting tar tid i betydelsen ett bra förankringsarbete kräver tid och skicklighet. Att som i Malmö vända sig till en stor mängd remissinstanser för att få in så mycket synpunkter som möjligt är ytterligare en byggsten. Ambitionerna är höga och arbetet synnerligen gediget. Det finns många vägar till Rom. Östgötakommissionen väljer att ha politiker med för att i viss utsträckning starta ett förankringsarbete tidigare. Västra Götalandsregionen har efter ytterligare politiskt förankringsarbete nu snart också sitt beslut i hamn. Av kommissionernas arbete kommer vi förutom all lärdom av resultaten att lära oss ännu mer om hur man framgångsrikt driver långsiktiga tvärsektoriella besluts och verkställighetsprocesser.

Att skörda samarbeten Livsmiljöprojektet. Ett urval av våra medlemmar har deltagit i ett konkret samarbetsprojekt med folkhälsoinstitutet. Mycket lärdomar och en god grund att fortsätta samarbetet när vi nu får en folkhälsomyndighet. Flera av våra medlemmar har använt lärdomarna från detta projekt i sina egna strukturella processer. Av detta lär vi oss att det som först ser ut som ett levnadsvaneprojekt blir till en ingång för ett arbete på strategisk nivå. Vi lär få använda de utgångspunkter som är tillgängliga och de ingångar som är möjliga för att på så vis nå fram till ett strategiskt arbete. Öppna jämförelser för folkhälsa Diskussionen ledde fram emot tre typer av indikatorer: Indikatorer som visar på om övergripande strukturer finns på plats Indikatorer som visar på om korrekta arbetsprocesser finns på plats Indikatorer som visar på resultat i ett befolkningsperspektiv. Av denna diskussion lärde vi oss att: Professionen får ta ansvar för tekniken Politiken vill veta hur befolkningen har det utifrån några ytterst få jämförelser som: Andel i arbete Andel med godkända betyg Andel anställningsbara Andel med god hälsa Vidare att följande är på plats/struktur och arbetsprocesser: Förekomst av förebyggande hälso/sjukvård, Förekomst av satsning på de tidigaste åren, i barnomsorg, barnhälsovård, fysisk planering m.m. Förekomst av satsning på ett hälsosamt åldrande inom alla sektorer i region och kommun. Slutligen men inte minst: Visst kan man jämföra mellan kommuner och mellan regioner. Men politiken vill kunna jämföra mellan olika delar i i sina kommuner. Detta är nog något som inte öppna jämförelser kan göra i nuläget, men kanske på sikt.

Illustration på vad Healthy Cities arbetet och utbytet innebär. Bakgrund: En arbetsgrupp inom nätverket har bildats som följer och bevakar utvecklingen inom Healthy Ageing. Särskilt ansvar tar Kristianstad som deltar i sunetwork Healthy Aging för nätverkets räkning Denna arbetsgrupp hade tillsammans med koordinator kommit fram till att olika exempel skulle visas utifrån temat. Detta gicks igenom med den strategiska gruppen dagen före höstmöte. Kristianstad ger en beskrivning av ett strategiskt arbete med hälsosamt åldrande som botten. Vi får här ett exempel på ett mycket långsiktigt arbete som pågått under 16 år, 16 år tänk på det. Birgitta beskriver hur hon det senaste året kunnat använda de strukturer som via HC byggts utifrån Healthy Ageing subnetwork. Av Birgittas dragning lärde vi oss att Långsiktiga och tvärsektoriella processer betyder verkligen mycket länge, tyvärr finns inte quick fix. Det tar mycket lång tid att förankra en riktigt strategisk fråga på den/de nivå/er där den hör hemma. Väl där är glädjen och nyttan vägen värd För att nå ett helhetsperspektiv/ och komma ända fram måste man välja den ingång som är möjlig. Det kan innebära att det är bättre att gå via delarna för att nå helheten. Handlingsplaner är bra men de kommer lätt in för tidigt i processen och riskerar då att inte bli förankrade. Healthy cities har kartläggningsmodeller och bedömningsmodeller som de som önskar kan använda för att visa på var den egna regionen/kommunen befinner sig. Se Blomman och Spindeln i Birgittas presentation. Förankringsarbete är långsiktiga processer och måste respekteras för just detta. Läs mer i Birgittas presentation som bifogas Illustration till vad ett EU- projekt kan ge en kommun. Skövde beskrev hur de tydligt kunnat ringa in sina stora utmaningar och vad de behöver satsa på framöver utifrån ett hälsosamt åldrande och populationsutvecklingen. Borås tog sin utgångspunkt i Blomman se Birgittas presentation och Borås. Vi fick här ett exempel på hur man på ett enkelt sätt kan beskriva pågående aktiviteter på tvärs i en kommun eller region alternativt använda Blomman som ett dialoginstrument för att kartlägga och diskutera pågående arbeten utifrån Hälsosamt åldrande.

Bilden i tre städer ytterligare en Healthy Cities illustration Uppsala, Kristianstad och Växjö visade på hur deras befolkningsprognoser ser ut. Olika bilder framträder men samtliga kräver ett agerande utifrån förutsättningar för ett hälsosamt åldrande. Höstmötet bestämde: Hälsosamt åldrande utifrån populationsutvecklingen är inget eget tema. Det ska fortsätta hanteras som en strategisk fråga och nätverket deltar i subnetwork Healthy Ageing. De kommuner och regioner som vill deltar i det gemensamma projektet EU/Healthy Cities som Birgitta presenterade. Förhoppningsvis har dragningarna lett till lite diskussioner på hemmaplan. När det finns något av intresse att rapportera på årsmöte eller höstmöte kommer detta att göras. En av Healthy Cities experter inbjuds att arbeta med oss på årsmötet kring ledarskapsutmaningen om vi vill få våra medlemmar att nå fram till vad Healthy Cities städer och regioner vill vara: Jämlika - inkluderande motståndskraftiga ansvarstagande regioner och kommuner. Slutligen: Mycket mer reflekterande arbete via gruppdiskussioner och tuffare struktur vad gäller att hålla tiderna utlovas till nästa höstmöte 2014. Flera hjälps åt att hålla tider och ansvara i gruppdiskussionerna.