Arbetslivets spelregler 1
Medlemskap i facket ger många fördelar:» Lön och andra arbetsvillkor Det är fackförbundet som förhandlar för din del om lön och andra arbetsvillkor. I kollektivavtalet för din egen bransch kommer parterna överens om vad ditt arbete är värt. De kommer också överens om arbetstider, sjuklön, övertids- och skiftarbetesersättningar och semestrar.» Förtroendeman Arbetstagarna som hör till facket väljer bland sig en förtroendeman, som förhandlar, avtalar, medlar och förmedlar information mellan arbetstagarna och arbetsgivaren. Förtroendemannen är arbetstagarnas representant om det uppstår oenighet eller konflikter mellan arbetstagarna och arbetsgivaren. 2» Arbetslöshetsskydd När du hör till ett fackförbund hör du också till en arbetslöshetskassa. Om du blir arbetslös betalar kassan dig en dagpenning som står i proportion till dina inkomster.» Rådgivning, utbildning, verksamhet Fackförbunden erbjuder olika slags hjälp i arbetslivets utmaningar, allt från rättshjälp till språk- och adb-kurser. Du får mera information om detta t.ex. i medlemstidningen eller på förbundets webbplats.» Förmåner Fackförbunden erbjuder också många andra slags förmåner till sina medlemmar. Förbunden har förmånliga semesterplatser och man kan t.ex. få ekonomiskt bidrag för semesterfirande och resetjänster. I många förbund får medlemmarna också rabatter på t.ex. bensin och försäkringar. Du kan läsa mer om medlemsförmånerna på förbundets webbplats.
Ta vara på dina rättigheter I din hand har du nu en sorts handbok eller guide om spelreglerna i arbetslivet. Guiden ger dig information om grundläggande anställningsfrågor, såsom arbetsavtal, lön under sjukdomstid, semester och semesterersättningar, övertidsarbete och uppsägningsskydd. Det kan vara värt att spara boken! Man behöver inte sitta ensam och grunna över krumelurerna i arbetslivets spelregler. Råd kan man få av förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktige, arbetskamraterna och fackförbundet. Unga och snuttarbetare kan också ringa till FFC:s avgiftsfria telefonrådgivning 0800 179 279. Det är värt att alltid ta reda på vad branschens kollektivavtal säger om frågor som är aktuella för dig. I kollektivavtalet har man ofta kommit överens om saker som är bättre ordnade i just din bransch än vad lagen förutsätter och därför garanterar bättre förmåner. Om ingen på din arbetsplats känner till ert kollektivavtal finns det åtminstone på webben: www.finlex.fi. Också FFC:s och fackförbundens gemensamma portal www.facket.fi kan hjälpa dig att finna det kollektivavtal som gäller dig. 3
Arbetslivets spelregler Arbetsavtalet är A och O... 5 Vaddå, kollektivavtal?... 7 Prövotid... 8 Uppsägning eller hävande av arbetsavtal... 9 Uppsägningstider... 9 Semester och semesterlön... 10 Löneutbetalning... 12 Naturaförmåner... 13 Arbetsintyg... 13 Lön för sjukdomstid... 13 Olycksfallsförsäkring... 13 Hyrarbete... 14 Läroavtal... 14 Arbetspraktik... 14 Deltidsanställda arbetstagares rätt till tilläggsarbete... 16 Förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig... 16 Arbetstidslagen garant för din ork... 17 Arbetarskydd, arbetshälsa och företagshälsovård... 19 Lagen om unga arbetstagare skyddar personer under 18 år... 19 Pensionsskydd... 20 Permittering... 20 Arbetsgivarens konkurs... 21 Medlemskap i facket tryggar din framtid... 21 De FFC-anslutna fackförbunden... 23 4
Arbetsavtalet är A och O Arbetsavtalet är för många det allra första avtalet som gäller ens eget liv. Därför lönar det sig att vara extra uppmärksam när avtalet görs upp. Arbetsavtalet är ett avtal mellan arbetsgivaren och arbetstagaren där arbetstagaren förbinder sig att för en viss lön utföra ett arbete för arbetsgivaren, under dennes ledning och kontroll. (På finska heter detta avtal työsopimus.) Det lönar sig alltid att ingå ett skriftligt arbetsavtal, även om också ett muntligt avtal är bindande. Med ett skriftligt avtal är det nämligen lättare att kunna bevisa vad man kom överens om vid anställningens början, om det uppstår en konflikt. Om man inte har ett skriftligt avtal måste arbetsgivaren ge arbetstagaren en skriftlig redogörelse om arbetsvillkoren. 5 Harri Tahvanainen
I arbetsavtalet ska parterna komma överens om följande saker:» Vilka som är avtalets parter (arbetsgivarens och arbetstagarens namn och hem- eller verksamhetsort)» Eventuell prövotid och dess längd» Är det frågan om en fortlöpande anställning eller en visstidsanställning eller exempelvis praktik» Orsaken till att anställningen är tidsbunden, om det är frågan om ett arbetsavtal på viss tid» Tidpunkt för när arbetet inleds och vid visstidsavtal anställningens längd» Var arbetet utförs» För vilket slags arbetsuppgifter arbetstagaren har anställts» Löne- och naturaförmåner och lönebetalningsperiod» Arbetstid (om det bara är möjligt, undvik att ingå s.k. nollarbets- eller inkallningsavtal)» Hur semester och semesterpenning förtjänas» Lönebetalning under sjukdomstid» Uppsägningstid» Kollektivavtalet som tillämpas som en del av arbetsavtalet 6
En arbetsgivare som avsiktligt eller på grund av slarv inte presenterar en skriftlig redovisning över dessa centrala anställningsvillkor till arbetstagaren bryter mot arbetsavtalslagen. Arbetsavtal kan uppgöras på obestämd eller bestämd tid. Huvudregeln är att en anställning är bestående, dvs. gäller tillsvidare. I dessa fall kommer parterna inte överens om anställningens längd, utan anställningen avslutas genom uppsägning och med tillämpning av uppsägningstiderna. Arbetsavtal på viss tid kan göras upp endast av motiverade skäl. Exempelvis ett familjeledighetsvikariat kan vara ett sådant skäl. Ingendera parten kan säga upp ett visstidsavtal, utan det tar slut när avtalet upphör utan uppsägning, om inte parterna uttryckligen har kommit överens om en uppsägningstid. Arbetsavtalet får inte innehålla sämre villkor än vad som stadgas i branschens kollektivavtal eller är stiftat i lag. Ett sådant avtal är inte giltigt. Vaddå, kollektivavtal? Som ny arbetstagare lönar det sig för dig att så fort som möjligt bekanta dig med branschens kollektivavtal (på finska kallas det ofta TES, som är en förkortning av työehtosopimus). Där finner du de mi ni mivillkor som tillämpas i branschen, såsom minimilön och olika lönetillägg. Kollektivavtalet är ett riksomfattande avtal som branschernas respektive intressebevakande fackförbund ingår för en viss tid med det förbund som representerar branschens arbetsgivare. Största delen av kollektivavtalen i vårt land är allmänbindande. Det betyder att arbetsgivaren måste följa kollektivavtalets minimivillkor för sina arbetsavtal oberoende av om arbetstagaren eller arbetsgivaren själv är organiserad i förbundet i sin bransch. 7
Du kan fråga förtroendemannen på din arbetsplats eller ditt eget fackförbund om kollektivavtalet. De flesta kollektivavtal finner du på nätet: www.finlex.fi > på svenska > myndigheter > avgöranden om kollektivavtal eller på finska www.finlex.fi > viranomaiset > työehtosopimukset. Prövotid I arbetsavtalet kan parterna komma överens om en prövotid som får vara högst fyra månader och gäller från anställningens startdatum. I arbetsavtal under åtta månader kan prövotiden vara högst hälften av anställningens längd. Man kan komma överens om en sex månaders prövotid om arbetsgivaren arrangerar utbildning för de arbetsuppgifter som är aktuella, och utbildningen varar oavbrutet mer än fyra månader. Under prövotiden kan arbetsgivaren och arbetstagaren häva arbetsavtalet utan uppsägningstid, men endast på sakliga grunder. Om arbetstagaren ingår flera visstidsavtal med samma arbetsgivare får prövotiden gälla endast en gång, under för det första arbetsavtalet. Jyrki Komulainen 8
Uppsägning eller hävande av arbetsavtal Arbetsgivaren har rätt att säga upp arbetstagaren av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl. I de största företagen (minst 20 arbetstagare) måste man först föra samarbetsförhandlingar (se www.yhteistoimintaopas.fi på finska). Uppsägningstider enligt lagen Uppsägningstider då arbetstagaren säger upp sig: 14 dagar anställningen har varat högst fem år 1 månad anställningen har varat minst fem år Uppsägningstider då arbetsgivaren säger upp arbetstagaren: 14 dagar anställningen har varat högst ett år 1 månad anställningen har varat mellan ett och fyra år 2 månader anställningen har varat mellan fyra och åtta år 4 månader anställningen har varat mellan åtta och tolv år 6 månader anställningen har varat över tolv år 9
Arbetsgivaren har också rätt att säga upp en arbetstagare som har försummat sina arbetsförpliktelser, t.ex. regelbundet kommit för sent till arbetet. Innan arbetsgivaren kan säga upp arbetsavtalet måste han höra arbetstagaren i saken. I allmänhet förutsätter man att arbetstagaren först har fått en varning. Vid speciellt grova försummelser kan arbetsavtalet hävas utan uppsägningstid. Om arbetstagaren själv säger upp sig ska han eller hon överlämna sitt uppsägningsmeddelande till en representant för arbetsgivaren. Uppsägningen behöver inte motiveras. Under uppsägningstiden arbetar arbetstagaren som normalt och får full lön under tiden. Ett arbetsavtal på viss tid kan inte sägas upp om inte parterna gjorde upp om uppsägningsmöjligheten då arbetsavtalet slöts eller de kommer överens om det under avtalets gång. Arbetsgivaren kan häva en visstidsanställning om arbetstagaren väsentligen bryter mot eller försummar sina anställningsförpliktelser. 10 Semester och semesterlön Alla arbetstagare har rätt till semester eller ledighet som motsvarar semester. Semesterkvalifikationsåret är den 1 april 31 mars. Den som arbetar minst 35 timmar eller fjorton dagar i månaden förtjänar två semesterdagar per månad. Om anställningen har varat över ett år förtjänar arbetstagaren 2,5 dagar semester per månad. Också frånvaro, som har godtagbara skäl, t.ex. sjukdom, berättigar till semester. För semestertiden betalas semesterlön. De som arbetar minst 35 timmar i månaden på timlönsbasis får enligt lagen 9 % av sin bruttolön som semesterlön, om anställningen har varat under ett år. Om anställningen har varat över ett år är semesterlönen 11,5 %. De timavlönade som arbetar minst 14 dagar i månaden får en semesterlön som bestäms enligt medelförtjänst och koefficienter. Månadsavlönade får sin normala lön.
Utöver semesterlönen betalas en semesterpenning som är bestämd i kollektivavtalet. Den utgör i allmänhet halva semesterlönen. Semesterdagarna betalas som pengar, dvs. semesterersättning om det inte är möjligt att ge ut semester då anställningen upphör om t.ex. en tidsbunden sommaranställning tar slut och ingen semester har hållits. Semesterersättningen räknas på samma vis som semesterlönen. När man kräver semesterlön, semesterersättningar och semesterpremie eller penning gäller det att minnas att arbetstagarens rätt att kräva dessa föråldras inom två år efter att anställningen har upphört. De olika semesterpengarna är normal beskattningsbar inkomst som ska beaktas när skatteprocenten fastställs och också t.ex. när man söker studie- eller bostadsbidrag. Ytterligare information om semester får du på finska på www.vuosilomaopas.fi. 11
Löneutbetalning Månadsavlönade arbetstagare ska få sin lön en gång i månaden och timavlönade med två veckors mellanrum. När löneutbetalningsdagen infaller under helg, självständighetsdag eller 1 maj, under midsommar- eller julafton eller under en vardagslördag betalas lönen under de vardagar som föregår dessa. Minimilönen bestäms enligt kollektivavtalet i respektive bransch. Om arbetsgivaren inte är bunden av något som helst kollektivavtal bestäms lönen enligt arbetsavtalet. I samband med löneutbetalningen ska arbetstagaren ges en utredning över lönen (löneutdrag), varav framgår grundlönen, olika lönetillägg, naturaförmåner, övertidsersättningar, dagpenningar och andra ersättningar, semesterlön och de avgifter som har uppburits från lönen, dvs. socialskydds- och pensionsavgifter och eventuell medlemsavgift i fackförbundet. När en anställning upphör ska lönen och semesterersättningen betalas genast. Om slutlönen dröjer ska arbetsgivaren betala lön för väntetiden, dock högst för sex dagar. 12
Naturaförmåner Naturaförmåner kallas de förmåner som har ett värde i pengar och som arbetsgivaren bekostar för arbetstagaren, och som har överenskommits som en del av lönen eller istället för lön. Sådana förmåner är t.ex. bilförmån, måltidsförmån, telefonförmån eller bostadsförmån. De kan också vara olika varor och tjänster. Skattestyrelsen slår årligen fast värdet på naturaförmåner. Naturaförmånernas beskattningsvärde är löneinkomst, som beskattas på samma vis som normal penninglön. Arbetsintyg Arbetstagaren har rätt att få ett arbetsintyg vid anställningens slut. Av intyget ska framgå anställningens längd och arbetsuppgifter. Arbetstagaren kan om han eller hon så önskar, be arbets givaren skriva in också orsaken till att anställningen upphör och en uppskattning av arbetsinsatsen. Arbetsgivaren är skyldig att utfärda ett arbetsintyg ännu inom tio år efter att anställningen har upphört. Lön för sjukdomstid Enligt arbetsavtalslagen har arbetstagaren rätt till full lön den dag sjukdomen börjar och följande nio vardagar, då anställningen har varat över en månad. Om anställningen har varat under en månad, kan arbetstagaren få femtio procent av sin lön för dessa dagar. Kollektivavtalen bestämmer vanligen om bättre villkor än så här. Olycksfallsförsäkring Då det sker en olycka under arbetstid eller på väg till eller från jobbet får arbetstagaren en ersättning från arbetsgivarens obligatoriska olycksfallsförsäkring. Det samma gäller om arbetstagaren insjuknar i en yrkessjukdom. 13
Hyrarbete I hyrarbete är arbetstagaren anställd av bemanningsföretaget, fastän själva arbetsinsatsen görs i ett så kallat användarföretag. Användarföretaget har rätt att leda och övervaka arbetet. Dessutom ansvarar det för arbetshandledning och arbetarskydd tillsammans med bemanningsföretaget. Hyrarbetsgivaren omfattas av samma förpliktelser som gäller andra arbetsgivare. Arbetsavtalet ska i allmänhet gälla tillsvidare. Endast det faktum att det rör sig om hyrarbete berättigar inte bemanningsföretaget att sluta ett arbetsavtal på viss tid. I hyrarbete tillämpas användarföretagets kollektivavtal, om inte bemanningsföretaget är bundet till ett annat kollektivavtal. Läroavtal Läroavtal är ett sätt att skaffa sig själv ett yrke. I läroavtalsutbildningen ingår arbetstagaren ett arbetsavtal med arbetsgivaren. Utbildningen består av inlärning på arbetsplatsen och kunskapsgivande kursutbildning. Den studerande får lön när han eller hon är på arbetsplatsen och ekonomiskt stöd när han eller hon är på kurs. Till arbetsgivaren betalas en utbildningsersättning. Arbetspraktik Arbetspraktik ingår i flera olika utbildningsformer. Då arbetspraktiken sker inom ramen för ett anställningsförhållande ska arbetstagaren få lön. FFC har också gjort en guide om hyrarbete som finns på finska på www.vuokratyoopas.fi. 14
15
Deltidsanställda arbetstagares rätt till tilläggsarbete Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda extra arbete till de arbetstagare som är deltidsanställda, innan denne anställer nya arbetstagare. Arbetsgivaren ska också meddela om arbete som blir vakant på så sätt, att deltidsanställda och visstidsanställda arbetstagare har möjlighet att söka arbetet. Förtroendeman och arbetarskyddsfullmäktig Som arbetstagarnas representant på arbetsplatsen verkar förtroendemannen, som arbetstagarna har valt bland sig själva. Förtroendemannens uppgift är att fungera som förhandlare, avtalsslutare, medlare och som informationskanal mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Förtroendemannen känner till kollektivavtalet och arbetslagstiftningen samt andra aktuella frågor inom den egna branschen. Det lönar sig också att gå igenom arbetsavtalet med förtroendemannen innan du undertecknar det. Om det inte finns någon förtroendeman på arbetsplatsen är äldre arbetstagare en ovärderlig hjälp i anställningsfrågor. I problemsituationer lönar det sig ändå alltid att ta kontakt med sitt eget fackförbund, också om man ännu inte är medlem. Också regionförvaltningsverken erbjuder hjälp. På arbetsplatser med minst tio arbetstagare ska utöver en förtroendeman även en arbetarskyddsfullmäktig väljas. 16
Arbetstidslagen garant för din ork Arbetstidslagen omfattar alla arbetstagare. Arbetsgivaren måste föra bok över fullgjorda arbetstimmar och utbetalade ersättningar. Det är viktigt att följa arbetstidslagens bestämmelser om övertidstimmar och vilotider. När arbetstiden är mer än sex timmar per dygn ska arbetstagaren enligt arbetstidslagen erbjudas en måltidstimme. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens också om en kortare tid. Om arbetstagaren får lämna arbetsplatsen under pausen räknas vilotiden inte som arbetstid. Övertid är arbetstid som överstiger den regelbundna dygns- eller veckoarbetstiden. Arbetsgivaren måste alltid komma särskilt överens med arbetstagaren om övertidsarbete. Arbetstagaren behöver alltså inte gå med på att arbeta övertid, även om arbetsgivaren föreslår det. För dygnsövertid betalas lönen enligt lagen förhöjd med femtio procent för de två första timmarna. För följande timmar betalas lönen förhöjd med 100 procent. För veckoövertid betalas lönen förhöjd med femtio procent. Högst 138 timmar övertid får utföras under en fyra månaders period, ändå högst 250 timmar om året. 17
18
Arbetarskydd, arbetshälsa och företagshälsovård När en ny arbetstagare introduceras i arbetet måste särskild uppmärksamhet fästas vid de eventuella faror och risker som är förknippade med arbetet. Enligt lagen om arbetarskydd ska arbetsgivaren ge arbetstagaren den vägledning som arbetet och arbetsförhållandena förutsätter. Det innebär att arbetstagaren görs förtrogen med arbetsplatsens förhållanden, får utbildning i hur maskiner och anläggningar används och bekantar sig med säkerhetsföreskrifterna. Arbetstagaren är skyldig att tillämpa givna direktiv och omedelbart meddela arbetsgivaren om eventuell fara. Arbetstagaren har rätt att vägra en arbetsuppgift om den skulle medföra allvarlig fara för egen eller andra arbetstagares hälsa. Arbetsgivaren ska arrangera företagshälsovård för sina arbetstagare. Nya arbetstagare ska genomgå en hälsogranskning vid anställningen, om arbetet kan medföra fara eller skador för hälsan. Lagen om unga arbetstagare skyddar personer under 18 år Lagen om unga arbetstagare har stiftats för att skydda en ung arbetstagares mentala och fysiska tillväxt och utveckling. Lagen bestämmer bland annat hur långa arbetsskift unga får utföra och under vilka tider på dygnet. Man får anställa en person som har fyllt femton år och genomgått sin läroplikt. En person som fyllt fjorton får under vissa villkor utföra sådant lätt arbete som inte äventyrar hans eller hennes hälsa eller utveckling eller gör att skolgången blir lidande. 19
Arbetsavtalet för personer under femton år ingås av arbetstagarens förmyndare eller med förmyndarens lov av den unge själv. Pensionsskydd Pensionsskyddets syfte är att trygga utkomsten vid ålderdom, men likaså vid arbetsoförmåga, långvarig arbetslöshet eller familjeförsörjarens död. Arbetsgivaren ska teckna en försäkring för varje 18 år fylld arbetstagare vid någon arbetspensionsanstalt och betala arbetstagarens arbetspensionsavgift från och med den allra första arbetstimmen. Också arbetstagaren betalar en arbetspensionsavgift som bärs upp i samband med löneutbetalningen. Permittering Permittering innebär att arbetet och löneutbetalningen tillfälligt stoppas. Grunden för permittering är ekonomiska och produktionsmässiga faktorer. En permittering kan vara tidsbunden eller gälla tillsvidare. Arbetsgivaren ska ge arbetstagaren permitteringsbesked 14 dagar innan permitteringen träder i kraft. Arbetstagaren är berättigad till arbetslöshetsersättning under permitteringen. Arbetstagare i visstidsanställning kan inte permitteras. Undantaget är en visstidsanställd arbetstagare som arbetar som vikarie för en fast anställd arbetstagare som omfattas av permitteringen. 20
Arbetsgivarens konkurs Lönegarantin betalar arbetstagarens lönetillgodohavanden i de fall att arbetsgivaren på grund av konkurs inte kan betala dem. Tillgodohavandena ska sökas inom tre månader efter förfallodagen. Ansökningsblanketter finns hos arbetskraftsbyrån. Medlemskap i facket tryggar din framtid Kärnan i fackföreningsverksamheten finns på arbetsplatserna, där fackförbundet och arbetsgivarna kommer överens om arbetslivets spelregler. Anställningsskyddet är också det viktigaste skälet till att vara medlem i ett fackförbund. Fackförbundets synligaste aktörer på arbetsplatsen är förtroendemannen och fackavdelningen i och med dess verksamhet. Som medlem i förbundet får arbetstagaren ett brett nätverk av sakkunniga, till exempel hjälp och råd samt den rättshjälp fackförbundet beviljar vid eventuella konflikter med arbetsgivaren. En person som blir arbetslös får rätt till ersättning från arbetslöshetskassan efter att han eller hon har jobbat och varit medlem i sex månader (arbetsvillkor). Arbetsvillkoret kan också uppfyllas genom ett antal korta perioder i arbete. Medlemsavgiften i fackförbundet och a-kassan kan betalas genom att fylla i en uppbördsfullmakt till arbetsgivaren, vilket innebär att arbetsgivaren bär upp medlemsavgiften i förbundet och a-kassan direkt från lönen. Man kan också betala medlemsavgifterna själv. Avgifterna går att dra av i beskattningen. 21
Fackföreningsrörelsen har under årens lopp åstadkommit både ett och annat. Om inte fackförbunden fanns skulle finländarna sakna en hel del av de rättighet vi idag uppfattar som självklarheter.» Åtta timmars arbetsdag» Fem dagars arbetsvecka» Semester» Vintersemester» Sjuklön» Uppsägningsskydd» Moderskaps- och föräldraledighet» Övertidsersättningar» Semesterpenning» Alterneringsledigt Det är lätt att skriva in sig i ett fackförbund. Ett bra alternativ är att söka upp förtroendemannen på arbetsplatsen. Vem är han eller hon? Ta reda på. Du kan också fylla i en anslutningsblankett på fackförbundets webbplats eller via www.facket.fi. 22
De FFC-anslutna fackförbunden Vilket är ditt fackförbund? Nedan har vi en förteckning med FFC:s medlemsförbund och deras webb - adresser. På www.facket.fi finns en sökrobot som hjälper dig att finna det förbund som är rätt för dig. Hjälp att finna rätt förbund får du också per telefon 0800 179 279. Allmänna journalistförbundet www.yleinenlehtimiesliitto.fi Bil- och transportbranschens Arbetarförbund AKT www.akt.fi Byggnadsförbundet www.rakennusliitto.fi Elbranschernas fackförbund www.sahkoliitto.fi Fackförbundet för Kabinpersonal i Finland SLSY www.slsy.fi Finlands Elitidrottarens Union www.huippu-urheilijoidenunioni.fi Finlands Livsmedelsarbetareförbund SEL www.selry.fi Finlands Musikers Förbund www.muusikkojenliitto.fi Finlands post- och logistikunion www.pau.fi Finlands Sjömans-Union FSU www.smury.fi Finlands Socialdemokratiska Journalistförbund SSSL www.sssl.fi Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL www.jhl.fi organisationsanslutna förbund Fängelsefunktionärernas förbund VVL www.vankilavirkailijainliittovvl.fi Gränssäkerhetsunionen www.rtu.fi Tullförbundet www.tulliliitto.fi Underofficersförbundet www.aliupseeriliitto.fi Järnvägstjänstemannaförbundet www.rautatievirkamiesliitto.fi Lokmannaförbundet www.vml.fi Luftfartsunionen IAU www.iau.fi Metallarbetarförbundet www.metalliliitto.fi Pappersförbundet www.paperiliitto.fi Servicefacket PAM www.pam.fi TEAM Industribranschernas fackförbund www.teamliitto.fi Teater- och Mediearbetarna i Finland www.teme.fi Trä- och specialbranschernas förbund www.puuliitto.fi Handelsbranschens föreståndarförbund KEY (via Servicebranschens union) www.esimiesliitto.com 23
www.sak.fi www.facket.fi 24 Painokarelia 2013