Hästen I centrum På omslaget fjordhästen Molly. Foto: Amanda Liljedahl Ett projektarbete av Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom
Foto: Anna-Karin Liljedahl Foto:Viktoria Östblom Innehåll Sida 10-11, intervju med ridläraren Ritha Karlsson Hej! Efter många timmars slit och arbete är den nu här, tidningen kring hästens välmående. Tidningen har varit vårt projektarbete under ett års tid. Våra namn är Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom och vi går tredje året på Kattegattgymnasiet, Halmstad på linjen Natur da Vinci. Hästar har varit och är ett stort intresse hos oss båda. På Kvibille Ridklubb har vi varsin sköthäst, John Smith respektive Big Fighter. I denna tidning har vi försökt besvara frågan vad en tamhäst behöver för att må bra, såväl psykiskt som fysiskt. Fysisk hälsa... 2-3 Psykisk hälsa - viktigare än man tror...4-5 Bildreportage - Göteborg Horseshow...6-7 Fodret, en viktig del i hästens vardag...8-9 Ridlärare Ritha Karlsson...10-11 En veckas praktik...12-13 Tack till...14 Vi hoppas att ni tycker tidningen är intressant och läsvärd! Mvh Amanda och Viktoria Reportage, en veckas praktik på Kronhults Gård. Sida 12-13 1
Fysisk hälsa Hästens exteriör påverkar hållbarheten. Foto: Amanda Martikainen Att hästen mår fysiskt bra är en förutsättning för allt arbete med hästen. En häst utan fysisk häsa kan inte prestera, vilket kan jämföras med till exempel en löpare som inte kan ge sitt bästa med en stukad fot. Vi måste ständigt vara uppmärksamma på hästens hälsa. En daglig visitation är ett måste oavsettt om den ska ridas eller inte, du ser då till att allt är som det ska. Träffar man samma häst väldigt ofta lär man sig snabbt vad som är normalt för just den individen. Vid en visitation bör du kolla andning, puls, slemhinnor, kroppshållning, sår, öronspel, temperatur, belastning av benen och om hästen ömmar eller har svullnader någonstans. Vissa hästar löper större risk av fysiska skador, dessa hästar måste man vara väldigt uppmärksamma på. Detta kan bero på deras exteriör, det vill säga hästens kroppsbyggnad, eftersom denna påverkar hästens fysiska förutsättningar. En bra byggd häst har lättare att klara av våra krav samt har mindre risk för skador. Den har naturliga förutsättningar för att arbeta i en bra form vilket även gör hästen mer hållbar. Hästar som löper större risk av fysiska skador är till exempel hästar som man säger är överbyggda bak. De har alltså högre bakdel än framdel och längre bakben. Deras halsar är ofta också ansatta lägre och allt bidrar till att de hamnar i framvikt. Det är väldigt lätt att dessa hästar blir överbelastade på frambenen och får inflammationer i lederna. För att förebygga att de får så kallade kotledsinflammationer eller inflammationer i andra leder måste man vara väldigt noga med att rida dem på rätt sätt, så att de inte lägger all tyngd fram och blir tunga och hängiga. Med alla hästar vill man att de ska lägga tyngden bak och arbeta med bakdelen. Framdelen ska vara lätt och ledig. Med en häst som är överbygd bak måste 2
Hästen måste bära upp sig själv och sin ryttare för att bli en hållbar ridhäst. Foto: Anna-Karin Liljedahl man alltså tänka extra mycket på detta. Sedan är det klart att bra byggda hästar också kan få inflammationer i leder, men då beror det ofta på andra saker. Till exempel att de har blivit överansträngda vid ridning. Det måste man också tänka på, hästen kan inte tränas hårt och tävlas hela tiden. Den måste få vila någon gång, för dess välmåendes skull och för lederna och musklernas skull. Nuförtiden avlar man fram olika typer av hästar för olika typer av grenar. Till exempel har hopphästen lång rygg medan dressyrhästen har kortare rygg, allt för att de ska passa oss och vad vi vill ha dem till. Man har helt enkelt studerat att en bra exteriör ger bra hållbarhet på hästar. Det ska vara en balans genom hela kroppen. Av: Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom Källor: Ridsportsförbundet, den 12 februari 2010: http://www3.ridsport.se/ Hastkunskap-NY/Skotsel/ Visitering/ Hippson, artikel exteriör, den 12 februari 2010: http://www.hippson.se/cldoc/ 7982.htm Samt egna erfarenheter och kunskaper 3
Psykisk hälsa -viktigare än man tror. Daglig utevistelse och hästkompisar är ett måste för att hästen ska må bra. Foto: Viktoria Östblom Lika viktigt som det är att vi människor mår bra psykiskt är det viktigt att hästen mår bra. En psykisk stabil häst blir harmonisk och välfungerande. Man är ofta väldigt noga med att se till att hästen mår bra fysiskt, har den till exempel ett sår reagerar vi direkt men det är inte alla som tänker på hur viktigt det är att hästen mår bra psykiskt. Psykiska fel och brister kan ofta vara svåra att upptäcka hos hästen därför måste man vara extra uppmärksam på de signaler som den sänder ut. Vi måste lära oss att lyssna på dess kroppsspråk eftersom den inte kan prata med oss. Vad behöver då en häst för att må bra? En vildhäst har många tillgångar som en tamhäst inte kommer i närheten av. Vi människor måste därför som ägare och ryttare vara uppmärksamma på vår häst och tillgodose dess behov. Vilda hästar har fri tillgång till foder, obegränsad rörelsefrihet, möjlighet till social kontakt, gruppstabilitet det vill säga trygghet i sin flock och möjligheten att knyta nära vänskapsband med andra hästar. Detta är något som vi i största möjligaste mån måste återskapa till vår tamhäst. Kraven som vi sätter på våra hästar kan påverka deras beteende och deras psykiska hälsa. En häst som blir berövad dess naturliga tillgångar kan utveckla ett psykiskt dåligt beteende. Den kan komma att må dåligt i sig själv och utveckla ovanor, så kallade stereotypier. Ett stereotypt beteende uppkommer ofta när hästen känner sig stressad, oroad eller allmänt uttråkad. Det stereotypa beteendet har endast observerats på tamhästar. Studierna visar att det utvecklade beteendet kommer från hästens naturliga livsstil. Till exempel kan en häst som har utvecklat ett visst beteende gjort det för att den vill få ut sin frustration över att vara fången eller på grund av orolighet. Krubbitning är en form av ett stereotypt beteende, där hästen med framtänderna tar tag i något som till exempel överkanten på boxdörren, sedan 4
Fighter är ett exempel på en häst med ett stereotypt beteende, han luftsnappar. Foto: Viktoria Östblom böjer den nacken och suger in luft genom att dra bakåt. Det många tror är att en häst som krubbiter sväljer luften som den drar in, men det gör den inte. Utan luften vänder i halsen och en halsrem för att förhindra krubbitning är alltså egentligen helt onödigt. Man har ofta trott att hästar kan få kolik av krubbitning men då de inte sväljer luften så är det ingen fara. Det enda som kan hända som inte är bra är att hästens framtänder slits ner när den biter fast i allting. Krubbitning är ett beteende som kan ha utvecklats av att hästen antingen är uttråkad eller att den får för lite foder. Något som ofta förväxlas med krubbitning är luftsnappning. När en häst luftsnappar ser det ut som om hästen sväljer luft, den ger ofta även ifrån sig ett stönande ljud som kan låta lite som en rapning. Man vet fortfarande inte exakt vad det är hästen gör, forskning på ämnet pågår och man hoppas på att hitta ett svar. Luftsnappningen är ett konstigt och väldigt oroande beteende som man än så länge vet ganska lite om. Fighter i stallet är ett exempel på en häst som luftsnappar. Många försöker förhindra hästen från att utföra det stereotypa beteendet som den har utvecklat men det är inte alltid det rätta att göra. Ofta misslyckas man med att förhindra det och dessutom finns risken att skada hästens välmående då du försöker stoppa beteendet. Hästen har antagligen utvecklat detta beteende för att den har försatts i en situation där den försöker hitta ett sätt att få det bra och då kan t.ex. krubbitning vara det enda sättet att hantera situationen på. Om vi då försöker hindra hästen från att rätta till situationen kan det i värsta fall medföra ett totalt sammanbrott för hästen. Vi måste istället hela tiden rätta oss efter hästen och se efter dess behov. Vi måste se till att hästen kan bete sig naturligt i sin omgivning, först då kan vi försöka ändra dess beteende och kanske till och med förhindra redan från början att den lägger till ett beteende. Av: Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom Källor: Bok, Förstå hästens beteende, Lesley Skipper, s.26-43. Samt egna erfarenheter och kunskaper. 5
En dag på Göteborg Horse Show Den 27 februari, bar det av till årets största hästfest, Göteborg Horse Show! Här kommer dagen I bilder! Foto: Amanda Liljedahl 6
7
Fodret, en viktig del i hästens vardag Lika viktigt som det är att ta hand om hästen och rida den på rätt sätt, lika viktigt är det att ge den rätt foder. Att hitta det foder som passar just din häst på bästa sätt och gör att den mår så bra som möjligt är nästan det svåraste som finns inom ridsporten. Det finns många olika sätt att hitta det rätta fodret för just din häst. Antingen kan man be en expert om hjälp som kan sätta upp en foderstat till din häst eller så kan man såklart också själv försöka hitta rätt, men eftersom det kan vara ganska svårt så bör man ha ganska mycket kunsap om foder för att det ska bli bra. En häst som går med fel foder kan må väldigt dåligt. För mycket foder respektive för lite foder är inte bra för hästen. Alla hästar kräver olika sorters foder, då de alla är olika individer. Till exempel så kan en liten Shetlandsponny inte få lika mycket foder som en storhäst och inte heller lika kraftigt foder, något som är ganska realistiskt. Det är speciellt viktigt med mindre hästar att man inte ger dem för mycket foder för de kan då lätt bli väldigt dåliga och få en sjukdom som kallas för fång. Denna sjukdom sätter sig i hästens hovar och gör att den får väldigt ont och ibland blir det så allvarligt att man måste ta bort hästen. Som tur är kan man ofta med hjälp av både veterinär och hovslagare hjälpa hästen att bli bra igen. En häst ska ha en fast foderstat som man inte håller på och ändrar hela tiden. Det mår inte hästens mage bra av, utan den kan då bli väldigt orolig i magen. När Det är viktigt att hästen får I sig de mineraler som den behöver. Foto: Viktoria Östblom man har hittat det rätta fodret ska man därefter försöka fortsättta med det. Sedan är det klart att om man märker att hästen inte mår bra på det foder den får, eller om man hittar ett nytt foder som verkar bra, då är det klart att man kan testa ett nytt foder och se hur det fungerar. Man ska tänka på när man har häst att de gillar att småäta hela tiden, deras fodersmältningssystem är anpassat för att äta små mängder mat ofta och regelbundet. Därför är det väldigt bra om man kan dela upp utfodringstillfällena på flera tider, till exempel att man ger hästen mat fyra gånger om dagen och då alltid samma tid varje dag. Hästar är va nedjur och kan lätt bli oroliga och uppjagade om de inte får sin mat samma tid varje dag. Minsta antal utfodringstillfällen bör vara tre gånger per dag. Ger man sin häst mat bara två gånger om dagen kan den lätt bli för ivrig när den får maten och slänga i sig den. Detta kan leda till förstoppning, så som kolik, eller till och med att hästen kvävs. Det vanligaste man brukar utgå ifrån är att ge hästen är ett bra grovfoder, så som hö eller hösilage och även något slag av kraftfoder, till exempel havre. Man kan också ge sin häst ett kraftfoder som kallas betfor, detta är extra gott för hästen då det är gjort på melass som kommer från sockerbetor. Detta foder ska man blötlägga innan det ges till hästen, eftersom det måste svälla upp först, annars kan hästen få väldigt ont i magen. Viktigt är också att se till att hästen får i sig alla mineraler den behöver, ofta får man ge hästen mineraltillskott i fodret. En annan viktigt sak som man inte får glömma är att se till så att hästen får salt. Det finns så kallade saltstenar som man kan sätta inne i boxen hos hästen eller lägga ut i hagen, då kan hästen själv reglera sitt saltintag. Det är väldigt viktigt att hästen får i sig tillräckligt med 8
Att ha ett bra grovfoder är mycket viktigt. Foto: Viktoria Östblom salt så att den inte får för låg salthalt i kroppen. Men man måste, som med mycket annat, se till att hästen inte får i sig för mycket salt, vilket den kan få om den har en saltsten att slicka på hela tiden. Då finns det istället ett så kallat fodersalt som man kan ge till hästen när man fodrar den, hästens dagliga saltintag kan då regleras av oss som ägare. Sedan finns det såklart också en massa extra lyxfodertillskott som man kan ge sin häst. Tävlingshästar får till exempel ofta väldigt mycket mer foder än en vanlig ridhäst. Detta för att de ska prestera bra och orka så mycket som möjligt. Hästar tränas olika mycket och det måste man ta hänsyn till när man fodrar dem. Får de för lite foder orkar och klarar de inte av det vi kräver av dem, får de däremot för mycket foder så blir de överfodrade och lätt överviktiga. Övervikt hos hästar är inte bra då det kan fresta på deras ben väldigt mycket, vilket in sin tur kan leda till problem för hästen, så som till exempel inflammationer i leder. Man ska tänka på att en häst som ska tränas aldrig ska äta direkt innan träningen. När den måste arbeta så riskerar fodersmältningen att avbrytas. Man ska alltid se till att utfodra hästen antingen långt innan träningen eller en stund efter arbetet. Något man också ska tänka på när man ska träna en häst är att de inte ska ha vatten direkt innaan eller efter ett hårt pass. Då detta inte är nyttigt för dess mage och kan leda till kolik. Vårt råd är alltså att man helt enkelt ska se till att hästen får en lagom mängd foder som är anpassat för just den hästen. Tag hjälp av experter och veterinärer för att hitta det bästa för just din häst! Av: Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom Källor: Bok, Leva med hästar den kompletta handboken, Margaret Linington-Payne s.166-183 Samt egna erfarenheter och kunskaper. 9
Ridlärare Ritha Karlsson I samband med vårt arbete med den här tidningen tog vi tillfället i akt att utnyttja de kunskaper som finns på klubben. Ritha Karlsson, ridlärare på onsdagar och torsdagar svarade gärna på våra frågor. Ritha har hållit på med hästar i hela sitt liv och kom till Kvibille Ridklubb höstterminen 2009. Tidigare har hon jobbat och bott uppe i Dalsland. Vi ställde ett antal olika frågor till Ritha, om både henne själv och hennes hästliv, men också om vad hon tycker och tänker om vissa saker som har med hästars välmående att göra. Så här svarade hon på våra frågor: Har du en egen häst, beskriv dennes personlighet? Har alltid haft häst, antingen egna eller andras hästar och gillar då hästar som är lite udda, som man måste krångla sig in i skallen på först. Har din häst några olater? Om ja, vad tror du det beror på? Min senaste var krubbitare och med ett temperament som man förr kunde få hästar utdömda för, ett så kallat "lynnesfel". Den var en krävande häst med nerver som lätt blev uppstressad och följden blev då ofta dålig mage. Hur länge har du hållit på med hästar? 2011 blir det jubileum, då har jag suttit till häst i 40 år i stort sett varenda dag! Vad är det roligaste med att jobba som ridlärare? Att se häst och ryttare bli samspelta, att se när ryttaren hittar sin känsla. Ritha och hennes häst Lotus. Foto: Privat Om du skulle beskriva ridsporten med tre ord, vilka skulle du då välja? Inte leva utan... Vilket är ditt bästa hästminne? Har så många fina minnen genom åren, så att bara ta ett är för svårt. Allt jag gjort inom hästeriet är ett enda stort underbart minne. Vad skulle du säga är det mest positiva du har fått ut av umgänget med hästar? Det är så enormt många fördelar för mig, men mötet med alla människor genom åren, alla hästar har varit underbart och att veta att oavsett vart jag åker i världen och rider så är ridning en internationell kunskap. Så om jag kan franska eller kinesiska spelar ingen roll, en häst är en häst och deras språk talar jag hyfsat. Vad ser du som den största skillnaden mellan en privathäst och en ridskolehäst? Ridskolehästen är oftast mer dominant då den går med flera olika ryttare varje dag. Den blir liksom "ägarlös" mer flock inriktad, vilket märks när yngre elever rider, då vill hästarna inte trava, vända över ridbanan och så vidare. Därför tjatar jag om att ledarskap är jätteviktigt. Horsemanship är inte en gren i sig, allt vi gör med och kring våra hästar handlar om horsemanship, att vi har ansvar för att ta hand om våra hästar på bästa sätt. Horsemanship är inte att bara rida runt utan sadel och träns men med ledarskap så kan man göra detta. En privat häst rids av samma ryttare för det mesta och ges inte det behovet att ifrågasätta ledarskapet. Den får mer konsekvent träning, oftast en inriktning så som hoppning, dressyr eller 10
. Namn: Ritha Karlsson Bostadsort: Falkenberg Fritidssyssla: Som hästmänniska så har man ingen direkt fritid, stallet är båda vardags och fritids sysselsättning. Det finns alltid saker att göra, men det är ett val man gör i livet. Favoritmat: Äter allt utom filmjölk och blodpudding. fälttävlan, av en och samma person. Tror du att ridskolehästar löper större risk att få förslitningsskador än privathästar? Ja, ridskolehästar får lättare slitskador då de inte jobbar i form lika ofta som en privat häst. Det finns ju en orsak till varför man ska rida hästen i form, lösgöra den och så vidare. En privathäst lösgörs ju vid varje träningspass medan en ridskolehäst inte ges samma möjlighet på grund av att kunskapsnivåerna på eleverna inte är samma varje dag. En ridskolehäst har ofta ett ganska enformigt arbete, hur försöker du som ridlärare att göra det så omväxlande som möjligt? Den som är ansvarig för hästarna, oftast ridlärarna, ser till att de inte går för många timmar per dag och vecka. Den ser till att de får varierande ryttare med varierande kunskapsnivå, detta görs vid lektionsplanering vilket görs inför varje enskild lektion. En häst bör ha en dag i veckan som den slipper jobba, ingen ridning, ingen longering, bara lata sig i hagen äta och sova. En ridskolehäst behöver oftast psykisk vila, att få slippa oss människor en enda dag, vilket jag tycker är viktigare än en skrittdag i skogen. Kan man enligt dig någonsin bli fullärd inom ridsporten? Man blir aldrig någonsin fullärd, varje dag är unik med både elever och hästar, ju mer man lär sig ju ödmjukare blir man. Vilken är din favorit bland ridskoleponnyerna på Kvibille Ridklubb och varför? Snobben är bra, han är trög men oerhört snäll, sticker inte iväg, försöker inte få av sina ryttare. Men jag gillar även Amanda, en ovanligt ärlig och snäll häst. Jag gillar nog alla hästarna fast på olika vis. Beskriv den perfekta hästen enligt dig! Den perfekta hästen finns inte, varje häst är unik och det är upp till mig som tränare att ha kunskap att ta till vara den hästen jag för tillfället har. Att kunna se och Foto: Privat ge den rätt träning utifrån den förutsättning den har. Kan jag inte det så är jag ingen bra trännare och det blir heller inte någon bra häst. Men om man ska beskriva den perfekta ridskolehästen så blir det något annat. Den ska i så fall vara snäll, tåla barn, inte för liten (ca 150-165 cm) om den sedan inte kan så mycket kvittar, den ska vara snäll i all hantering men inte alla hästar kan bli ridskolehästar. En ridskolehäst är helt unik, det spelar ingen roll om den har gångarter eller hoppförmåga, kan eleverna inte rida den så hjälper inte detta. Av: Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom 11
En veckas praktik på Kronhults Gård På en stor gård som denna finns det alltid mycket jobb. Foto: Amanda Liljedahl Under höstterminen 2009 hade vår gymnasielinje en praktik vecka och vi praktiserade då på Kronhults Gård. Gården tar emot hästar för träning och rehabilitering och ägs av Håkan och Gabrielle Gysenius. Vi tyckte att det var ett bra tillfälle att få mer kunskap om hästars välmående och få inspiration till vårt projektarbete. Vi fick hjälpa till i det dagliga arbetet på gården. Det fanns fyra stall med sammanlagt 26 boxplatser, upptill det fanns flera jättefina rasthagar. Gården tar emot alla sorters hästar men för tillfället stod det mest travhästar i stallen. De hade även ett fåtal andra hästar bland annat en fin Quarter hingst. De flesta av hästarna som kom till gården var där på grund av skador, medan andra var där enbart för att vila upp sig. Dagarna började med, som i många andra stall, mockning. Detta efter att alla hästar som skulle ut, hade släppts ut i hagarna. Det fanns många boxar och därmed även mycket jobb. De andra i stallet mockade väldigt snabbt i jämförelse med oss då vi var vana att mocka endast en box väldigt pedantiskt. För att hästarna skulle trivas och ha det gott fylldes boxarna med mycket halm alternativt spån. För att kunder, hästar och personal skulle trivas hölls det hela tiden rent och snyggt i stallarna och på gårdsplanen, något som stallfarmor Tina Jönsson såg till. Tina såg även till att förse alla som jobbade på gården med jättegott fika och välbehövda pauser varje dag. Håkan Gysenius, som ägde gården tillsammans med sin fru, jobbade förutom i stallet även på en veterinärklinik, dit han tog med några hästar varje dag för undersökning och återbesök. Gården är kopplad till denna klinik som heter Euro-Vets AB. Vi fick flera gånger göra i ordning hästar som skulle iväg till veterinären. Detta gjorde vi genom att En häst görs iordning för ett veterinärbesök. Foto: Viktoria Östblom 12
Hästarna tränas dagligen. Foto: Amanda Liljedahl Foto: Amanda Liljedahl borsta och rykta dem. Travhästarna fick även lite bomull i öronen då de skulle åka transport, eftersom detta dämpar ljuden i transporten och hästarna blir lite lugnare. Travhästar är väldigt vana vid det. Därefter var det dags för lunchhö. Alla hästar skulle ha varsin höpåse, så det vara bara till att gå ut till varje hage runtom gården. När alla hästar fått sin mat var det dags för oss att äta. Vi som praktikanter lunchade i en jättefin lägenhet som låg i anslutning till det stora fina ridhuset. När vi var mätta och belåtna var det dags för att fylla höpåsarna till lunchen dagen efter. Gården hade flera maskiner för träning av hästarna, bland annat fanns det ett skrittband, vattenband och ett vibrationsgolv med solarium. Vi blev visade hur maskinerna fungerade och på eftermiddagarna brukade vi sätta flertalet hästar på skrittbandet. På detta band fick hästarna möjlighet att träna både på plan mark och i uppförsbacke. Dessa maskiner fanns för att hästarna skulle bygga upp sina muskler samtidigt som de rehabiliterades. Hästar som var rehabiliterade och redo för att åka hem till sina ägare tvättades och gjordes fina av oss. Vår sista uppgift under dagarna var att ta in hästarna och ge dem kvällsmat. Därefter var det bara att brumma hem den långa vägen på moppe. Några dagar visade Håkan Gysenius oss lite av det han jobbade med. Bland annat visade han hur man sätter en kanyl på hästar som skall medicineras, något som vi tyckte var lite obehagligt. Han visade också en jätteintressant metod som används för att behandla främst gaffelband (en ombyggd muskel som sitter i nedre delen av benet) och senskador. Denna metod kallas för tryckvågsterapi och vi fick testa hur det kändes, vilket inte var jätteskönt. Tryckvågsterapin fungerar på så sätt att man överför impulser i form av energi från en applikator till de ställen där hästen är skadad. Energin sprids sedan i den skadade vävnaden hos hästen. Detta är en väldigt effektiv metod då det inte behövs så många behandlingar. Håkan är också hovslagare och visade hur man drar av en hästsko, vilket vi också fick testa att göra. Vi tycker att den här veckan har varit jätteintressant och lärorik. Familjen var väldigt duktiga på att ta hand om praktikanter och förklara, så stort tack till dem för att vi fick vara där. Av: Amanda Liljedahl och Viktoria Östblom 13
Stort Tack till... Stall Cockaigne AB Kvibille Ridklubb Ritha Karlsson Marja Boström Pia Olsson Foto: Anna-Karin Liljedahl Viktoria Östblom och Amanda Liljedahl 2010. Synpunkter och kommentarer på denna tidning tas tacksamt emot på mailadressen viktoriaostblom@hotmail.com Foto: Viktoria Östblom 14