INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. L. Statens järnvägstrafik / Statistiska centralbyrån. Stockholm : P.A. Norstedt & Söner, 1864-1913. Täckningsår: 1862-1910. Styrelsen för statens järnvägstrafik ersätts 1888 av Järnvägsstyrelsen Årsberättelsen 1862 innehåller, s. 1-10: Inledning. Återblick öfver Statens jernvägstrafik för åren 1856-1861 Efterföljare: Statens järnvägar / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1913-1953. - (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1952. Allmän järnvägsstatistik / Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1914-1954. (Sveriges officiella statistik). Täckningsår: 1911-1952. Statistiska meddelanden. Ser. D, Järnvägsstatistiska meddelanden / utgivna av Kungl. järnvägsstyrelsen. Stockholm : Beckman, 1913-1954. Årg. 1912-1953. Översiktspublikation: Statens järnvägar : 1856-1906 : historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / i anledning af Statens järnvägars femtioåriga tillvaro utgifven på Kungl. Maj:ts nådiga befallning af Järnvägsstyrelsen ; under redaktion af Gustaf Welin. - Stockholm : Järnvägsstyrelsen, 1906. - 4 vol. D. 1, Historik. Även elektro nisk version på adress: http://runeberg.org/sj50/1/ D. 2, Bana och byggnader D. 3, Transportmateriel och verkstäder. D. 4, Förvaltning och personal. BISOS L digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) med stöd från Riksbankens Jubileumsfond, 2008. urn:nbn:se:scb-bi-l0-0801_
BIDRAG TILL SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK. L) STATENS JÄRNVÄGSTRAFIK 47. a. KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSENS UNDERDÅNIGA BERÄTTELSE FÖR ÅR 1908. STOCKHOLM, K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI, 1909.
Innehållsförteckning. Underdånig berättelse: Sid. Statens järnvägars utsträckning 3. Distriktsindelning, stationer och samtrafiksnät 4. Kapital, afkastning och ekonomisk ställning 5. Banas och byggnaders underhåll 9. Nya byggnader och anläggningar 10. Materialförråd och inventarier 12. Rullande materielen och dess underhåll 12. Vagnsamtrafik 14. Rullande materielens rörelse 15. Trafik 17. Ångfärjeleder 20. Trafikhinder och olycksfall 21. Tjänstepersonal 21. Statens järnvägstrafiks pensionsanstalter 22. Statens järnvägsbyggnader 23. Den elektriska driften 25. Table des matières. Rapport au Roi: Page. Longueur du réseau des chemins de fer de l'état 3. Districts, stations et réseau de trafic commun 4. Capital engagé, recettes et situation financière 5. Entretien de la voie et des bâtiments 9. Constructions nouvelles 10. Approvisionnements en magasin 12. Effectif et entretien du matériel roulant 12. Trafic direct de wagons de marchandises 14. Mouvement du matériel roulant 15. Exploitation. 17. Les communications à bac à vapeur 20. Interruptions de service; accidents 21. Personnel 21. Caisses de retraite 22. Lignes en construction 23. L'exploitation électrique 25. Tabellbilagor: Sid. 1. Statistisk öfversikt af statens järnvägstrafik under åren 1903 1908 3. 2. Statens järnvägars längdutsträckning under åren 1856 1908 med specifikation af olika bandelar 34. 3. Tekniska uppgifter rörande särskilda bandelar vid 1908 års slut 36. 4. Stationer, byggnader m. m. vid 1908 års slut 44. 5. Uppgifter rörande underhållet af banans under- och öfverbyggnad år 1908 46. 6. Beviljade anslagsmedel för vid 1908 års början icke afslutade eller icke påbörjade nybyggnadsarbeten vid trafikerade bandelar jämte uppgift å arbetstitlar och använda belopp 50. 7. 1908 års väsentligaste leveranser till statens järnvägar 58. 8. Uppgift å vid slutet af år 1908 befintliga lokomotiv, deras konstruktion m. m. 62. 9. Uppgift å vid slutet af år 1908 befintliga person-, post- och fångvagnar, deras mått, inredning m. m. 66. 10. Uppgift å vid slutet af år 1908 befintliga resgods- och godsvagnar, deras mått, inredning m. m. 70. 11 a. Öfversikt af lokomotivtjänsten och därmed förenade kostnader under år 1908, fördelade på särskilda lokomotivlittera... 74. 11 b. Öfversikt af lokomotivtjänsten och därmed förenade kostnader under år 1908, fördelade på särskilda distrikt 88. 12. Öfversikt af vagntjänsten samt därmed förenade kostnader under år 1908 90. 13. Redogörelse för trafiktågen år 1908 med angifvande af antal tåg mellan särskilda ändstationer 92. 14. Antal trafiktåg af särskilda slag under år 1908 med fördelning på tillryggalagda väglängder 98. 15. Antal tågkilometer af särskilda trafiktåg år 1908 jämte uppgift å tågens sammansättning 99. 16. Sammandrag rörande trafik och inkomster för hvart och ett af åren 1856 1908 100. 17. Sammandrag rörande trafik och inkomster för särskilda månader år 1908 101. 18. Specificerad redogörelse rörande persontrafiken under år 1908... 102. 19 A F. Specificerad redogörelse rörande godstrafiken under år 1908 109. 19 G. Öfversikt af varutrafiken (vagnslastgods) åren 1906 1908 124. 20. Stationernas trafik, inkomster, utgifter och tjänstepersonal år 1908 126. Tableaux: Page. 1. Relevé statistique pour les années 1903 1908 3. 2. Situation successive du réseau des chemins de fer de l'état pendant les années 1856 à 1908 avec spécification des sections... 34. 3. Relevé technique de la voie à la fin de 1908 36. 4. Gares et stations, bâtiments etc. à la fin de 1908 44. 5. Entretien de la voie pendant 1908 46. 6. Crédits alloués à des travaux d'extension et de parachèvement des lignes en exploitation avec spécification des dépenses 50. 7. Achats les plus importants en 1908 58. 8. Tableau, indiquant la nature et le nombre des locomotives à la fin de 1908 62. 9. Tableau, indiquant le nombre des voitures à voyageurs et des wagons-poste, leurs dimensions principales, dispositions etc. à la fin de 1908 66. 10. Tableau, indiquant le nombre des fourgons à bagages et des wagons de marchandises, leurs dimensions, dispositions etc. à la fin de 1908 70. 11. Service et frais d'entretien des locomotives pendant 1908, rangées d'après leurs espèces différentes 74. 11 bis. Service et frais d'entretien des locomotives pendant 1908, rangées d'après les districts d'administration 88. 12. Service et frais d'entretien des voitures et wagons pendant 1908 90. 13. Nombre des trains entre les stations terminales en 1908 92. 14. Nombre de trains en 1908, rangés d'après leur parcours kilométrique 98. 15. Parcours kilométrique des trains et nombre moyen de voitures et wagons par train en 1908 99. 16. Résumé du mouvement et des recettes pour chacune des années 1856 1908 100. 17. Résumé du mouvement et des recettes dans les douze mois de l'année 1908 101. 18. Détail du mouvement des voyageurs en 1908 102. 19 A F. Détail du mouvement des marchandises en 1908 109. 19 G. Marchandises de diverses espèces, transportées en les années 1906 1908 124. 20. Renseignement sur le trafic, les recettes, les dépenses et le personnel des stations en 1908 126.
21. Främmande trafikleders samtrafik med statens järnvägar under år 1908 150. 22. Öfversikt af tågrörelsen och trafiken på särskilda bandelar under år 1908 156. 23. Öfversikt rörande malmtrafiken å linjen Luleå Riksgränsen... 164. 24. Ekonomisk öfversikt rörande statens järnvägar åren 1856 1908 166. 25. Statistisk öfversikt rörande ångfärjetrafiken Malmö Köpenhamn åren 1900 1908 168. 26. Ekonomisk öfversikt rörande särskilda bandelar 170. 27. Olyckshändelser och personliga olycksfall vid statens järnvägsdrift under åren 1905 1908 172. 28. Rälsbrott, axelbrott och hjulringsbrott under år 1908 174. 29. Tjänstepersonal 176. 30. Uppgifter rörande statens järnvägstrafiks pensionsanstalter åren 1872 1908 182. 31. Kapitalräkning vid statens järnvägsbyggnader år 1908 184. Alfabetiskt register öfver statens järnvägars stationer 187. Grafiska framställningar: Bruttoinkomst, Driftkostnad och Nettoinkomst per bankilometer vid hela statsbanenätet under åren 1856 1908. Bruttoinkomst, Driftkostnad och Nettoinkomst per bankilometer vid statsbanelinjerna söder och norr om Storvik under åren 1876 1908. Bruttoinkomst, Driftkostnad och Nettoinkomst per bankilometer å statsbanelinjen Luleå Malmberget (1895 1902) och Luleå Riksgränsen (1903 1908) samt å öfriga linjer norr om Storvik. Inkomst af persontrafik per bankilometer å statens järnvägar under åren 1875 1908 äfvensom personkilomoter per bankilometer och biljettinkomst per personkilometer under samma år. Inkomst af godstrafik per bankilometer å statens järnvägar under åren 1875 1908 äfvensom godstonkilometer per bankilometer och inkomst per godstonkilometer under samma år. Karta öfver Sveriges järnvägar vid slutet af år 1908. 21. Trafic direct entre le réseau de l'état, les lignes des compagnies et les lignes étrangères en 1908 150. 22. Résumé par section de voie du mouvement des trains et de l'exploitation 156. 23. Transports de mine sur la ligne Luleå Riksgränsen 164. 24. Relevé économique des chemins de fer de l'état de 1856 1908 166. 25. Relevé statistique du service du bac à vapeur entre Malmö et Copenhague de 1900 1908 168. 26. Relevé économique par section 170. 27. Accidents en les années 1905 1908.. 172. 28. Essieux, roues et rails, cassés en 1908 174. 29. Personnel 176. 30. Situation des caisses de retraite de 1872 1908 182. 31. Comptes des lignes en construction en 1908 184. Index des stations des chemins de fer de l'état 187. Diagrammes: Recettes brutes, Dépenses et Recettes nettes kilométriques des chemins de fer de l'état de 1856 1908. Recettes brutes, Dépenses et Recettes nettes kilométriques des sections au midi et au nord de Storvik de 1876 1908. Recettes brutes, Dépenses et Recettes nettes kilométriques de la section Luleå Malmberget (1895 1902) et Luleå Riksgränsen (1903 1908) et des autres sections au nord de Storvik. Recettes brutes kilométriques des voyageurs des chemins de fer de l'état de 1875 1908, nombre de voyageurs à toute distance et produit moyen d'un voyageur par kilomètre parcouru dans les mêmes années. Recettes kilométriques des marchandises, des voitures et des bestiaux des chemins de fer de l'état de 1875 1908, nombre de tonnes à toute distance et produit moyen d'une tonne par kilomètre parcouru dans les mêmes années. Carte des chemins de fer de la Suède à la fin de 1908. Anm. 1 Krona à 100 öre = 1.39 Franc. 1 Öre = 1/100 krona = 1.39 Centime. 1 Ton (meterton) = 1 000 Kilogrammes.
TILL KONUNGEN. Jämlikt föreskrift i Eders Kungl. Maj:ts nådiga instruktion för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar den 31 December 1907, får järnvägsstyrelsen härmed i underdånighet afgifva berättelse om statens järnvägars förvaltning under år 1908. A
2 INLEDNING. För ifrågavarande redovisningsår är särskildt anmärkningsvärd den af sevärda nedgången i statens järnvägars nettoinkomst. Ökningen af bruttoinkomsten, hvilken för år 1907 uppgick till omkring 4,000,000 kronor, liar under året varit relativt obetydlig och icke tillräcklig att motväga den betydande stegringen af utgifterna. Huru för treårsperioden 1906 1908 nettoinkomsten utfallit och driftkostnaderna, fördelade i personal- och andra kostnader, ställa sig, framgår af följande tabell: Utgiftsökningen uppgick för tiderna 1906 1907, 1907 1908 och 1906 1908 till nedan anförda belopp och procenttal : Kostnaderna för personalens aflöning liafva emellertid ökats i ej obetydligt högre grad än livad ofvanstående siffror utvisa, enär aflöningarna till banarbetare samt verkstads- och förrådsarbetare, hvilka, bokförda på underhållsarbeten, icke ingå i anförda personalkostnad, jämväl ökats. Ökningen af denna personals årslöner beräknas för tiden 1906 1908 till i rundt tal 1.3 0 mill. kronor. Den totala utgiftsökningen från år 1906 för utbetalda löner m. m. uppgår således för år 1908 till cirka 11.55 mill. kronor, fördelande sig på: ordinarie personal cirka 7.59 mill. kr. extra personal, inkl. banarbetare, verkstads- och förrådsarbetare» 3.9 G»» Anförda ökning af utbetalda lönebelopp m. m. från år 1906 till år 1908, 11.5 5 mill. kr., utgörande 75 procent af hela den under samma tid inträdda utgiftsökningen, 15.3 0 mill. kr., är hufvudorsaken till nettoinkomstens nedgång. Personalkostnadernas starka stegring betingas åter, dels af genomförda löneregleringar, dels af personalökning. Körande de genomförda löneregleringarna må följande erinras. På hösten 1906 reglerades lönerna för den extra personalen, hvarvid ställdes i utsikt närmare anpassning af de då beslutade lönerna efter de högre aflöningar för den ordinarie personalen, som vid blifvande lönereglering kunde komma att fastställas. Vid 1907 års Riksdag genomfördes berörda lönereglering för den ordinarie personalen. Genom Riksdagens be : slut om höjning af arfvodena för den lägsta gruppen befattningshavare m. fl., uppkom härvid en ökning af om- kring en half million kr. utöfver livad vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag skolat ifrågakomma. Yid löneregleringen medgafs s. k. genomgående tjänsteårsberäkning, hvilket förhållande i viss mån bidragit till ökningen i aflöningsbeloppen för den ordinarie personalen under år 1 908 ocli jämväl kommer att under år 1909 extraordinärt öka utgifterna för denna personals aflöning. I anledning af de sålunda fattade besluten hafva lönerna för den extra personalen slutgiltigt reglerats med tillämpning från september år 1907. Rörande personalens antal hänvisas till de uppgifter, som i kapitlet rörande tjänstepersonalen meddelas. Såsom där anförda medeltal rörande personalantalet per 100,000 vagnaxelkilometer utvisa, har personalökningen fortgått något starkare än trafikökningen, beroende däraf, att denna icke motsvarat de förväntningar, man ställt på densamma på grund af föregående års erfarenheter och vid personalens anställande kända konjunkturer. Endast succesivt hafva anordningarna för driftens behöriga skötsel kunnat anpassas efter de förhållanden, som inträdt i och med trafikstegringens minskning eller uteblifvande. I afseende å andra kostnader än personalkostnader märkes ökningen i stenkolsprisen; under det att enhetspriset per ton utgjorde år 1906 13 kronor 50 öre, var samma pris år 1907 och 1908 resp. 14 kronor 50 öre och 14 kronor 70 öre. Beträffande särskildt underhållskostnader må anmärkas förutom ofvan berörda hit hänförliga aflöningar förstärkningsarbeten å broar m. m. å linjen Stockholms central Liljeholmen till en kostnad af omkring 625,000 kronor samt utbyte af räler och sliprar till belopp af omkring 600,000 kronor. Stegringen i driftkostnader är i öfrigt beroende på ökad rörelse. Slutligen må beträffande för år 1908 inlevererade medel erinras, att afdrag från nettoinkomsten måst ske i och för ökning af material- och kassaförlagen. Det senare har särskildt betungats genom utlägg för fullbordande af statsbanan genom Bohuslän. Med 1908 års ingång har trädt i tillämpning såväl ny instruktion för järnvägsstyrelsen med underlydande distriktsförvaltningar, utfärdad den 31 december 1907, som ock nytt aflöningsreglemente för personalen, utfärdadt den 15 november 1907. Såsom i föregående årsberättelse angifvits, blef uti den nya instruktionen med tillämpning af decentralisationsprincipen fastslaget, att styrelsen hade att utöfva hufvudsakligen förvaltningens ledning och distriktförvaltningarna förvaltningens skötsel; och hade därvid förutsatts, att noggranna och uttömmande bestämmelser rörande bland annat styrelsens och distriktsförvaltningarnas olika befogenhetsområden skulle lämnas uti särskilda arbetsordningar. Arbetsordning för distriktsförvaltningarna har ock utarbetats och under redovisningsåret af styrelsen utfärdats, hvarjämte under året utarbetats förslag till arbetsordning för styrelsen. Bestämmelser hafva utfärdats angående aflöning åt extra ordinarie tjänstemän af såväl högre som lägre grad samt tillfälliga rit- och skrifbiträden. I fråga om sättet för utbetalning af aflöning till maskin- och trafikafdelningarnas å stationerna placerade talrika personal hafva fastställts nya grunder, hvarmed afsetts att vinna större snabbhet och enkelhet i förfaringssättet härutinnan.
INLEDNING. STATENS JÄRNVÄGARS UTSTRÄCKNING. 3 För tjänstemän af lägre grad har utfärdats nytt beklädnadsreglemente. Nya bestämmelser hafva utfärdats angående järnvägsläkares antagande och entledigande samt aflöningsförhållanden. Omfattande utredningar och undersökningar liafva pågått rörande ordnandet af Stockholms, Göteborgs och Lunds bangårdar förutom rörande en del medelstora bangårdar. Bestämmelser hafva gifvits angående antagande och utbildning af aspiranter till tjänstemannabefattningar af högre grad vid trafikafdelningen och i sammanhang därmed instruktion utfärdats för undervisningskommissionen och kursföreståndare. Ny telegraf ordning vid statens järnvägar har under året fastställts. Den 22 december 1908 trädde andra tilläggsfördraget till Internationella Fördraget angående godsbefordring å järnväg i kraft, hvilket nödvändiggjort nya upplagor af eller omfattande tillägg till de delar af taxorna för Sveriges internationella godstrafik, som innehålla de reglementariska bestämmelserna. Som en följd af Sveriges anslutning till nämnda Internationella Fördrag hafva statens järnvägar under år 1908 anslutit sig till den s. k. internationella järnvägstransportkommittén, hvilken sammansättes af representanter för flertalet af de i Internationella Fördraget deltagande staternas järnvägar, samt i sammanhang därmed för den internationella trafiken antagit af denna kommitté utarbetade och fastställda publikationer, omfattande enhetliga tilläggsbestämmelser till Internationella Fördraget samt öfverenskommelser angående reglering af ärenden rörande felsändt och skadadt gods. Under år 1908 hafva bedrifvits betydande förarbeten för omarbetning af person- och godssamtrafikstaxorna med och öfver Tyskland i anledning af inrättandet af ångfärjeleden Trelleborg Sassnitz. kustbanan tillhörig banlängd, uppgick vid 1908 års slut till 4,343 km och i medeltal för året till 4,345 km. Såsom af förestående definition framgår, omfattar denna berättelse icke redogörelse för järnvägen Bånghammar Kloten om 22 km, sorterande under Kungl. Domänstyrelsen, men trafikerad af enskildt bolag, eller för den enskilda järnvägen Gammelstad Karlsvikshyttan om 6 km, som trafikerats genom statens järnvägars försorg. Inräknas äfven dessa järnvägar, erhålles vid 1908 års slut en banlängd af 4,361 km, svenska staten tillhöriga järnvägar, och af 4,345 km under Kungl. Järnvägsstyrelsens förvaltning stående järnvägar. I ofvan redovisad banlängd ingår icke ångfärjesträckan Malmö Köpenhamn, beräknad till 29.G km. Af statsjärnvägarna voro samtliga linjer med undantag af linjen Albano Stockholm östra om 1 km upplåtna för såväl person- som godstrafik, nämnda sträcka endast för godstrafik. Spårvidden var å samtliga bandelar 1,4 3 5 meter. Ett andra spår öppnades den 1 oktober för trafik mellan Elfsjö och Huddinge samt mellan Märsta och Upsala, hvarjämte samma dag förut befintliga spår mellan dels Stockholm central och Liljeholmen, dels Göteborg och Olskroken togos i bruk som nedgående spår i dubbelspårstrafik. Som dubbelspårig järnväg trafikerades vid 1908 års slut linjerna: I nedanstående sammanställning angifvas statsjärnvägarnas samtliga trafikerade linjer enligt historisk indelning jämte deras ägande banlängder vid 1908 års slut. I följande textkapitel redovisas närmare, under hänvisning till resp. tabellbilagor, för statens järnvägstrafik under redogörelseåret. Statens järnvägars utsträckning. Med statens järnvägar afses i denna berättelse de genom järnvägsstyrelsens försorg trafikerade statsjärnvägarna, och inräknas bland dem således icke af staten ägda, men genom enskildas försorg trafikerade, ej heller enskilda tillhöriga, genom styrelsens försorg trafikerade järnvägar, rörande hvilka statistiska uppgifter för år 1908 komma att meddelas i Allmän svensk järnvägsstatistik. Statsjärnvägarnas ägande banlängd, som vid 1907 års slut utgjorde 4,341 km, minskades under år 1908 med 2 km, utgörande sträckan Tanto växel Liljeholmen å bandelen Stockholm södra Liljeholmen, hvilken sträcka den 1 oktober öfverfördes till nedgående spåret å linjen Stockholm central Liljeholmen i samband med denna linjes öppnande för dubbelspårstrafik. Yid 1908 års slut utgjorde banlängden följaktligen 4,339 km ; i medeltal för året uppgick densamma till 4,341 km. Den trafikerade banlängden, i hvilken inräknas 4 km enskilda järnvägar hufvudspår å vissa stationer å Väst-
4 STATENS JÄRNVÄGARS UTSTRÄCKNING. DISTRIKTSINDELNING, STATIONER OCH SAMTRAFIKSNÄT. Vid sidan af denna historiska indelning har bannätet i flere tabellbilagor uppdelats i ett flertal bandelar, af hvilka hvar och en för sig företer enhetlighet med hänsyn till banans konstruktion och likformighet i afseende på trafikens natur och storlek. Antalet sålunda särskildt redovisade bandelar utgjorde i tabell 22 af 1907 års berättelse 51 och utgör i föreliggande berättelse 52. Ökningen har uppkommit genom delning af bandelen Strömstad Tingstad vid Uddevalla. I angifna banlängder för dessa bandelar hafva några smärre rättelser blifvit verkställda. Af nedanstående tabell, som anger statsjärnvägarnas längd inom skilda län vid 1908 års slut, framgår bland annat, att de med statsjärnvägar bäst försedda länen voro : i förhållande till ytvidden Göteborgs och Bohus, Malmöhus samt Hallands län (resp. 4.0 6 2, 3.7 89 och 3.57 6 km per lookvadratkm) ; i förhållande till folkmängden åter Norrbottens och Jämtlands län (resp. 40.484 och 31.014 km per 10,000 invånare). Statsjärnvägarnas utsträckning inom olika län. Af tab. 2 framgår nnder hvilken tid hvar och en af statsjärn vägarnas särskilda bandelar blifvit för trafik upp: låten eller vid köp inkorporerad i statsbanenätet.. De fem norrländska länen ägde tillsammans 1,975.kilometer stats järn vägar eller 0.7 5 6 kilometer per lookvadratkm och 21.2 8 6 kilometer per 10,000 invånare, de öfriga länens sammanlagda längd af statsjärnvägar utgjorde 2,364 kilometer eller 1.2 6 6 kilometer per 100 kvadratkm och 5.2 51 kilometer per 10.000 invånare. Tre län saknade statsjärnvägar inom sitt område, nämligen Kalmar, Gottlands och Blekinge län. Distriktsindelning, stationer och samtrafiksnät. Rörande de bandelar, som sortera under resp. distrikts förvaltningar, hänvisas till tab. 3, som jämväl anger dessa bandelars längd. Trafik-, maskin- och bansektionernas antal och medellängd i särskilda distrikt vid 1908 års slut framgår af nedanstående sammanställning, hvarest i Y:te distriktet äfven inbegripits den genom statsjärnvägarnas försorg trafikerade enskilda järnvägen Gammelstad Karlsvikshyttan. För fullständig trafik öppnades den 1 januari 1908 stationen Långbacka, belägen mellan Hybo och Delsbo stationer. Samma dag erhöll håll- och lastplatsen Kållered, belägen mellan Fässberg och Lindome egen redovisning för trafiken med stationer å linjen B:s Göteborg Kungsbacka. Den 15 juli erhöllo följande håll- och lastplatser å linjen Boden Gellivare: Gransjö, Gullträsk, Näsberg, Koskivara,-Nuortikon och Bipats egen redovisning för större delen af ifrågakommande trafik. Slutligen hafva hållplatserna Abiskojokk och Vassijokk å bandelen Kiruna Riksgränsen öppnats för persontrafik under turistsäsongen. Stationer med själfständig redovisning (inkl. 7 st. enskilda järnvägar tillhöriga stationer, som användts jämväl af statens järnvägar) funnos jämlikt tab. 4 vid 1908 års slut till ett antal af 472, belägna på ett inbördes af stånd af i medeltal 9.2 kilometer. Håll- och lastplatsernas antal utgjorde vid samma tidpunkt 185, och hela antalet trafikuppsamlingsplatser uppgick till 657. Sammanlagda längden af det af enskilda svenska järnvägar bestående trafiknät, som vid 1908 års slut stod i direkt samtrafik med statens järnvägar, framgår af nedanstående sammanställning:
DISTRIKTSINDELNING, STATIONER OCH SAMTRAFIKSNÄT. KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. 5 Enskilda järnvägar i samtrafik med statens järnvägar. Jämväl mellan statens järnvägar och en del i tab. 21 upptagna svenska ångbåtsleder ägde direkt expedition af resande och gods rum. Området för den internationella trafik, som expedieras å kombinerade biljetter, var i samband med statsjärnvägarna vid 1908 års slut utsträckt till enskilda svenska järnvägar med en sammanräknad längd af 5,076 kilometer, utom åtskilliga af privata bolag trafikerade ångbåtsleder. Kapital, afkastning och ekonomisk ställning. Kapital. Samtliga statsanslag, som, oafsedt undersökningsmedel för»inlandsbanan», alltifrån år 1855 utgått till byggande eller förvärfvande af statsjärnvägar eller till kompletterande och förbättrande af redan, befintliga, äro här nedan sammanställda och ordnade dels med hänsyn till den statens penninganstalt, genom hvilken de utbetalats, dels med hänsyn till anslagets ändamål. På liknande sätt äro de trafikmedel fördelade, som under årens lopp kapitaliserats i statsjärnvägarna. Till dessa summor hafva därefter lagts material- och kassaförlagen vid redogörelseårets slut för att såmedelst erhålla hela beloppet af i de trafikerade och under byggnad varande statsjärnvägarna bundna statsmedel. Af vederbörande bokslut framgår: att från Statskontoret utbetalts:
6 KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. Trafikmedlens användning. Byggnadskostnad. I följande sammanställning äro angifna dels bruttoinkomsterna under år 1908 ocli under hela trafiktiden 1856 1908 med inräkning af Gellivarebanans provisoriska trafikår. dels dessa bruttoinkomsters fördelning på driftkostnader, inbetalningar till statsverket, kapitalisering af trafikmedel i nybyggnader m. m. och förlagsvärde, hvarvid i enlighet med den år 1904 antagna grundsatsen om inbetalningarnas till statens järnvägstrafiks pensionsinrättning hänförande till driftkostnaderna, dessa inbetalningar äfven för föregående trafiktid här upptagits bland driftkostnaderna. Ekonomisk öfversikt. De. viktigaste ekonomiska värdena rörande statsjärnvägarnas kapital och drift under år 1908 och närmast föregående år meddelas i nedanstående sammanställning. Nettoinkomst. Under det att bruttoinkomsten endast i obetydlig mån ökats och, per bankilometer räknad, till och med något nedgått, utvisar driftkostnaden en afsevärd stegring. Nettoinkomsten har till följd häraf lidit en mycket väsentlig minskning, med 5,828,777 kronor, eller 45.42 proc. I hvilken mån särskilda slag af inkomster och utgifter förete ökning eller minskning i jämförelse med år 1907, framgår af i tab- 1 lämnade uppgifter, hvarjämte under
KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. 7 kapitlet»trafik» jämförelser mellan 1907 och 1908 års inkomster finnas genomförda. De förnämsta orsakerna till driftkostnadens starka stegring äro redan, å sid. 2, berörda. Afkomstprocenten, som under är 1907 utgjorde 2.7 6 ocli år 1908 1.4 6 procent, utvisar en nedgång med 1.3 0 enheter eller 47 procent.. I tabell 24 meddelas en historisk öfversikt af de viktigaste ekonomiska resultaten af statens järnvägstrafik allt ifrån första trafikåret 1856. Särskilda bandelars ekonomiska läge. Den byggnadskostnad, som i nedanstående tabell finnes angifven för olika bandelar, innesluter såväl kostnaden för bana ocli fasta byggnader som för rullande materiel och inventarier; och har den förra delen af totalkostnaden blifvit uträknad till sitt faktiska belopp, den senare delen åter blifvit approximativt beräknad, livarvid fördelats på skilda bandelar: anskaffningskostnaden för lokomotiv i förhållande till utgjorda tågkilometer och anskaffningskostnaden för vagnar och inventarier i förhållande till utgjorda vagnaxelkilometer. Huru årets bruttoinkomster fördela sig på olika bandelar, har icke blifvit i detalj uträknadt, utan hafva inkomsterna fördelats med ledning af de (i tab. 22) uträknade person- och tonkilometertalen, samt de medelinkomster per trafikenhet, som 1906 års detaljerade uträkning visat detta år gälla för olika bandelar. Inkomstfördelningen är därför endast approximativ. Af driftkostnadssumman har ett belopp af c. 25 mill. kronor blifvit exakt fördeladt på skilda bandelar, medan fördelningen af c. 32 mill. kronor verkställts efter olika beräkningsgrunder. För bandelarna Luleå Gellivare och Gellivare Eiksgränsen hafva dock såväl inkomster som driftkostnad blifvit i allt väsentligt uträknade till sina faktiska belopp. Bruttoinkomst, driftkostnad och nettoinkomst vid skilda bandelar, 1908. Byggnadskostnad för skilda bandelar, 1908.
8 KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. Diverse till trafik ej hänförligå inkomster och bidrag till pensionsinrättningen för personalen liafva icke fördelats på skilda bandelar på grund af svårigheten att erhålla fullt rättvisa fördelningsgrunder. Jämföras 1908 års bruttoinkomster med dem för år 1907, befinnas större afvikelser i regel icke förekomma. Nedanstående ökningar eller minskningar, uppgående till öfver 3 proc. af 1907 års inkomster, torde förtjäna att anföras: Med användning af de uppgifter, som i förestående tabeller blifvit meddelade, hafva de ekonomiska resultaten pr bankilometer äfvensom afkomstprocenten vid skilda linjer blifvit uträknade, och hafva berörda uträkningar sammanställts i följande tablå: Bruttoinkomst, driftkostnad och nettoinkomst pr bankilometer samt afkomstprocent vid skilda bandelar, 1908: Den inträdda ökningen af inkomster å statsbanan genom Bohuslän liar ofvan icke blifvit anmärkt, såsom beroende af denna bandels under år 1908 (från 141 till 177 km) ökade medellängd. Af samma orsak uteslutes nämnda bandel äfven från efterföljande jämförelser. En jämförelse mellan 1908 och 1907 års driftkostnader utvisar i allmänhet väsentliga höjningar. Vid nedanstående bandelar hafva dessa öfverstigit 10 proc. af 1907 års driftkostnad. Nettoinkomsterna förete mycket betydliga afvikelser mot 1907 års inkomster. Vid linjerna Sundsvall Storlien, Ljusdal Hudiksvall, Kilafors Stugsund och Storvik Stockholm, som år 1907 redovisade öfverskott, har brist uppstått, och nästan samtliga öfriga bandelar utvisa antingen minskadt öfverskott eller ökad brist. Ett anmärkningsvärdt undantag utgör bandelen Gellivare Riksgränsen, som har att uppvisa ett väsentligt ökadt öfverskott. En jämförelse mellan de bandelar, vid hvilka skillnaden i nettoinkomst uppgår till minst 400,000 kronor, följer nedan
KAPITAL, AFKASTNING OCH EKONOMISK STÄLLNING. BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. 9 För att tjäna till öfversikt af trafikens ekonomiska resultat Tid de särskilda bandelarna för så lång tid tillbaka, som förefintligt uppgiftsmaterial tillåter, äro i tab. 26 från år 1868 sammanställda medeltal rörande byggnadskostnad, inkomster och afkomstprocenter i genomsnitt för treårsperioden 1868 1870 samt därefter för fulla femårsperioder. Banas och byggnaders underhåll. Tab. 3 af årets berättelse redogör för livar och en af de 52 bandelar, i hvilka bannätet blifvit uppdeladt, dels för spårlängder och räler, dels för broar, tunnlar och korsningar. Af statsjärnvägarnas vid årets slut sammanlagda spårlängd, 5,683.16 2 kilometer, utgjorde 4,510.229 kilometer eller 79.36 procent hufvudspår och 1,172.933 kilometer eller 20.64 procent sidospår. Huru i dessa spår nedlagda räler fördela sig på olika modeller framgår af tab. 3, lrvarjämte i tab. 28 angifves rälsbrottens antal fördelade på skilda rälsslag och tillverkningar. Af sistnämnda tab. 28 framgår, att under år 1908 inträffat 82 rälsbrott eller 1.82 på 100 kilometer hufvudspårlängd. Talrikast hafva rälsbrotten förekommit å II och Y distrikten, hvarest under året inträffat resp. 12 och 46 fall eller 1.49 och 4.2 6 per 100 kilometer hufvudspårlängd. Kostnaderna för underhållet af banans under- och öfverbyggnad banvall, broar, spår, spårväxlar m. m. uppgingo år 1908 till 4,822,360.0 5 kronor, utgörande i medeltal per ägande bankilometer 1,111.14 kronor. Bland mera omfattande arbeten förekommo anordnande af lutnings- och öfvergångskurvor, muming af betonhvälf till förstärkning af Nuoljatunneln samt inläggning af slagen sten till ballast å linjen Abisko Riksgränsen, höglyftning af det gamla spåret å linjen Järfva Upsala i samband med utläggande af ytterligare ett järnvägsspår å denna linje, inläggning af ny öfverbyggnad beräknad för lokomotiv med 20 tons axeltryck å broarna öfver Svartholmssundet, Afvan, Edbäcken, Harrbäcken, Aimojokk, Eåneälf, Venetjokki, Leipipirjokki och Vassaraälf samt beräknad för lokomotiv med 18 tons axeltryck å broarna öfver Semsån, Simeån, Akreån, Kilaforsdammen, Fyrislundsbäcken, Grindtorpabäcken, Trunsta-åarna och Vrå bäck, vid Visbohammar och Eicksjön, öfver Kvarnån, Ealaån och Svartån vid Boxholm, vid Sännevadet, öfver Lillan vid Tranås, Svartån vid Gripenberg, Noån och Möllarpsån, vid Bulltorp och Grufvan, öfver Svartån vid Laxå, stora Götlundaån, Hornborgaån, Berga bäck, bäck å Bamne mosse, Säfveån vid Tokebacka, Gullbergsån, Mölndalsån, Flabäcken, Salteredsbäcken, Genevadsån,. afloppskanal vid Billesholms grufva och Fjelieån äfvensom å tillsammans 18 vägportar, ombyggnad af landfästena för bron öfver Vassaraälf, förstärkning af bron öfver Norrström samt ombyggnad af de 11 fasta spännen å bron öfver Söderström i Stockholm. Till förekommande af tjälförskjutningar har under året utförts spårisolering å 25,538 längdmeter bana för en kostnad af 253,092.84 kronor eller för en medelkostnad àf 9.91 kronor per längdmeter. Af kostnaderna för de sålunda under året utförda spårisoleringarna komma 231,662.19 kronor på bandelarna norr om Storvik och 21,430.15 kronor å öfriga bandelar. För underhåll af banans öfverbyggnad hafva, bland annat, 615,405 stycken sliprar utbytts mot nya, hvarjämte inlagts 7,126 stycken sliprar för förstärkning af hufvudspåret å bandelar med lifligare trafik. För att öka sliprarnas varaktighet och därigenom nedbringa kostnaderna för framtida underhåll hafva under senare åren vid statens järnvägar sliprar impregnerats till ett''antal, efter enkel längd räknadt, af 1,439,237 stycken, däraf under redogörelseåret 315,926 stycken mot en medelkostnad per sliper af 0.8 3 kronor. För banunderhållet samt för nya spårläggningar hafva från statens järnvägars reparationsverkstad i Bollnäs bekommits 456 enkla spårväxlar samt 8 enkla och 9 dubbla korsningsspårväxlar. Utgifterna för Underhåll och förändringar af husbyggnader, bangårdsmaskinerier, bangårdar m. m. uppgingo, inberäknadt de vid maskinafdelningen bokförda kostnader för för ändringsarbeten, till 2,658,032.66 kronor eller i medeltal per bankilometer 612.4 5 kronor. Bland hit hörande arbeten äro att nämna: dels följande afslutade arbeten:. å godsmagasin, omlastningssjcjtd, lastkajer o. d. : flyttning af godsmagasin och lastkaj vid Jörn, anordningar i samband med uppförande af nytt godsmagasin vid Upsala, ökning af utrymmet i godsmagasinet vid Linköping samt förändring af spår och plattformer i äldre delen af godsmagasinet vid Malmö, å lolcomotivstall: flyttning af ett lokomotivstall från Halmstad till Laholm, å verkstäder, förrådshus o. d.: flyttning af verkstadsoch förrådsbyggnader å Svartön, flyttning af förrådsbodar vid Malmö samt flyttning af maskinhusbyggnad vid Halls berg, å öfriga husbyggnader: ändring af inredningen i boställshus vid Örnsköldsvik, flyttning af gamla stationshuset vid Väsby samt dess ombyggnad till boställshus, förändring af expeditions- och resgodslokaler vid Stockholm central, flyttning af tvenne ekonomibyggnader vid Gnesta, förändring genom om- och tillbyggnad af boställshus vid Nässjö, förändringar i Malmö stationshus för beredande af bättre utrymmen för stationsinspektor och för biljettförsäljning, tillbyggnad af en banvaktstuga å linjen Sörby Källeryd, påbyggnad af stationshuset med inredning af boställslägenhet å vinden vid Källeryd, ändring af inredningen uti stationshuset i Göteborg för bättre ordnande af expeditioner och väntsalar m. m. samt förändring af inredningen i stationshuset vid Mjöhult, å bangårdsmastcinerier: utbyte af en vagnvåg med 20 tons bärkraft mot en dylik med 40 tons bärighet vid Karlstad, å kol- och vattenstationer: uppförande af nytt vattentorn af tegel i stället för ett äldre af trä vid Skorped, ombyggnad af ett vattentorn vid Katrineholm samt anordnande af upplagsplats för 8,000 ton kol med kollossningsspår vid Abisko, B
10 BANAS OCH BYGGNADERS UNDERHÅLL. NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. å spårsystem: förändring af sparsystemen vid Boden, Umeå, Bräcke, Gnesta, Hallsberg och Göteborg, flyttning af spår och vändskifvor å kolpiren vid "Vårtan, flyttning af spår samt vägomläggningar i sammanhang med utvidgning af spårsystemet vid Malmö och flyttning af spår och förändringar af plattformer vid Olskroken samt i öfrigt: anordnande af elektrisk belysning å stationen vid Boden samt uti tjänstelokaler och väntsalar m. m. vid Örebro, anordnande af centraluppvärmning i stationshusen vid Upsala och Göteborg, uppsättning af kollossningskranar vid Värtan, nedläggning af jordkabel för statens järnvägars samtliga telegrafledningar från södra tunneln i Stocklfolm till Liljeholmen, förändring af semaforer enligt nya signalordningen vid I, II och III distrikten samt anbringande af en bro för ett tredje spår öfver Gullbergsån, dels nedanstående icke afslutade arbeten: å lolcomotivstall: flyttning af lokomotivstall, vattentorn och vändskifva vid Långsele, förlängning af 6 st. lokomotivplatser i lokomotivstallet vid Tomteboda, flyttning af lokomotivstall vid Alfvesta samt anordnande af sänkgraf för lokomotivhjul i lokomotivstall vid Göteborg, å öfriga husbyggnader: förändring af expeditionsbyggnaden för maskinafdelningen vid Östersund;. å kol- och vattenstationer: flyttning af vattentorn från Ramsjö till Tefvebäcken å linjen Karsjö Lörstrand samt uppförande af ett dylikt vid Kilsmo i stället för ett äldre sådant jämte anordnande af sugledning därtill; å spårsystem: förändring af spårsystem och plattformer vid Alfvesta samt i öfrigt: diverse förändringsarbeten i samband med anordnandet af dubbelspårs trafik å linjen Stockholm central Liljeholmen samt inredning af arkiv i centralstationshusets källare i Stockholm. Nya byggnader och anläggningar. För de extra anslagsmedel, som under år 1908 disponerats för anläggning af nya statsbanedelar, redogöres vid berättelsens slut under rubrik >Statens järnvägsbyggnader». För bestridande af kostnaderna för nya byggnader och anläggningar vid redan trafikerade statsbanor hafva följande anslagsmedel under samma tid funnits att tillgå, nämligen: 1,650,000 kronor, utgörande återstoden af de 2,380,000 kronor, hvilka af 1907 års Eiksdag anvisats till utförande af nya byggnader och anläggningar vid statens järnvägstrafik under år 1908. 500,000 kronor, hvilka af 1907 års Eiksdag anvisats till fortsättande af arbetet med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Upsala järnvägsstationer;- 52,000 kronor, hvilka af 1907 års EiksdAg anvisats för utvidgning af spårsystem och frilastplatser vid Albano; 300,000 kronor af det anslag, som 1908 års Eiksdag anvisat till anläggande af ångfärjclägen i Trelleborgs hamn med tillhörande broklaffar och spårförbindelser, rangeringsoch uppställningsbangård samt stationspaviljong samt 1,000,000 kronor, hvilka 1907 års Eiksdag anvisat till utförande af erforderliga kompletteringsarbeten å linjen Gellivare Jliksgränsen. Härförutom hafva af 1908 års Kiksdag anvisade anslagsmedel redan samma år förskottsvis utanordnats: dels, af de 2,730,000 kronor till nya byggnader och anläggningar under år 1909 ett belopp af 980,000 kronor, hvaraf 150,000 kronor till ombyggnad af Liljeholmens station, 100,000 kronor till ombyggnad af Elf sjö station,' 200,000 Jcronor till utvidgning af centralverkstaden i Örebro, 159,000 kronor till uppförande af lokomotivstationsbyggnad m. m. vid Falköping Kanten, 200,000 kronor till påbörjande af arbetet med uppförande af ny bro öfver Angermanälfven vid Forsnio och 171,000 kronor till diverse arbeten, dels 420,000 kronor till afslutande af arbetet med utläggande af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och Upsala järnvägsstationer, dels ock 300,000 kronor af det anslag, som anvisats till utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Liljeholmen och Elfsjö järnvägsstationer. Till här ofvan uppräknade anslag kommer ett belopp af tillsammans 1,075,356: 02 kronor, utgörande återstoden vid årets ingång af tidigare af Riksdagen anvisade extra anslagsmedel för nybyggnadsändamål, Af sålunda för året tillgängliga anslagsmedel, tillsammans 6,277,356: 02 kronor, hafva 3,798,867: 69 kronor bokförts såsom under året disponerade och återstoden 2,478,488: 33 kronor reserverats för användande under följande år. De extra anslagsmedel, som anvisats att för tiden till och med år 1908 utgå för sådana nybyggnadsarbeten, som vid årets början kvarstodo oafslutade eller då icke vore påbörjade, äro i tabellbilagan n:r 6 upptagna jämte arbetskostnaderna under motsvarande tid. Bland dessa arbeten äro särskildt att nämna följande dels under året af slutade anläggningar m. m., nämligen: vid Abisko utläggning af ett 265 meter långt spår för uppställning af kolvagnar, vid Vassijaure utläggning af ett 268 meter hinderfritt spår för underlättande af tågmöten, vid Vännäs utläggning af ett 208 meter hinderfritt kollossningsspår, vid Jularbo utvidgning af spårsystemet med 360 meter fri spårlängd och förlängning af lastkajen jämte markförvärf, vid linjen JBergsbrunna Järfva utvidgning af statio^ nerna i samband med utläggning af ytterligare ett järnvägsspår, vid Valla förlängning af tågmötesspår med 155 meter, vid Alster xitläggning af ett 320 meter hinderfritt rundspår, vid Tanto å linjen Stockholm central Liljeholmen utläggning af ett 366 meter långt sidospår, vid Malmberget nedläggning af en vagnvåg med 65 tons bärkraft, vid Svartan uppförande af ett pumphus för uppfordring af vatten från Skurholmsfjärden till östra lokomotivstallet, vid Hallsberg anordnande af kolbås, rymmande 12,750 ton, med tillhörande spår, jämte markförvärf,
NYA BYGGNADER OCH ANLÄGGNINGAR. 11 vid Linköping uppförande af vattentorn ocli anordnande af sänkgraf i samband med lokomotivstallbyggnad, anläggning af vattenledning från vattentornet vid Skebäck till vattentorn å Örebro station, vid Vännäs tillbyggnad af lokomotivstället med tvenne stallrum, vid Linköping tillbyggnad af lokomotivstallet med plats för 2 lokomotiv, vid Kil tillbyggnad af lokomotivstallet med två stallrum, vid Upsala uppförande af ett nytt godsmagasin med ett ytinnehåll af 1,200 kvadratmeter, vid Malmö tillbyggnad af godsmagasinet med 40 meter i längd, vid Örebro utvidgning af centralverkstaden med tillbyggnad af ångpannerum, snickareverkstad och badrum, förändring af kranbanan i uppsättningsverkstaden, grundläggning för nya arbetsmaskiner i samma verkstad, inledning af gas i smedja och bleckslagarverkstad samt diverse inredningsarbeten jämte anordnande af kolbås och skrotbod samt spårläggningar, äfvensom uppförande därsammastädes af vagnreparationsverkstad och byggnadens inredning med ångpanneanläggning, ledningar för vatten och aflopp, för gas och ånga samt för elektrisk kraft och belysning, anordnande af smedja, målare- och snickareverkstad samt förråd m. m.; till anläggningen hör äfven vattentorn med ledningar, terrassering inom verkstadsområdet och spåranordningar, hvartill kommer byggnad för transformator samt åfträdesbyggnad; verkstadsbyggnaden 120 meter lång och 150 meter bred är uppförd af tegel och täckt med eternitskiffer samt har golf och reparationsgrafvar af sten, vid Abisko uppförande af ett öfverliggningshus innehållande 6 öfverliggningsrum jämte matrum, tvättrum och pälsrum, vid Säfvast uppförande af boställshus för stationsföreståndaren samt uthus och källare, vid Mörsil uppförande af ett boställshus med 2 lägenheter om ett rum och kök samt plats för inredning af en 3:dje lägenhet å vinden, vid Hudiksvall inköp af tomt och uppförande af tvenne boställshus, innehållande det ena 2 lägenheter om 2 rum med kök samt 5 lägenheter om ett rum med kök och det andra 8 lägenheter om ett rum med kök, äfvensom af matoch vedkällare samt af en för samtliga lägenheter gemensam ekonomibyggnad, vid Bollnäs uppförande af kontorsbyggnad af sten för lokomotivstationens och verkstadens behof, vid Väsby uppförande af ett nytt stationshus, 26.25 meter långt 9.5 meter bredt, vid Huddinge inköp af tomt och uppförande af boställshus, innehållande 1 lägenhet om två rum med kök samt 2 lägenheter om ett rum med kök, vid Gnesta uppförande af ett nytt stationshus 40 meter långt och 13 meter bredt, vid Hallsberg uppförande af ett öfverliggningshus, innehållande å nedre botten: 3 samlingsrum, 3 matrum och 4 öfverliggningsrum; en trappa upp: kök, matsal och 12 öfverliggningsrum; två trappor upp: 16 öfverliggningsrum jämte toilettrum i alla våningarna samt å vinden: 4 öfverliggnings- och förvaringsrum, vid Almeäal uppförande af boställshus, innehållande 6 lägenheter om ett rum och kök samt vid Barkåkra uppförande af boställshus, innehållande 5 rum med kök för stationsföreståndaren samt tillbyggnad af uthus, vid Katrineholm inköp af mark för stationsområdets utvidgning, å linjen Skrea Falkenberg inköp af mark och skyddsanordningar mot skogseld medelst plantering af löfträd, vid Norrtull anordningar för rengöring af kreatursvagnar samt vid Ligna å linjen Stockholm central Liljeholmen uppsättande af gångbro öfver statens järnvägars spår. dels under året påbörjade större anläggningar, nämligen : vid Mellansel uppförande af en ny lokomotivstation, för hvilken en 20 meters lokomotivvändskifva anskaffats, å linjen Selsjön Osterås grundläggningsarbeten för uppförande af en ny järnvägsbro öfver Ångermanälfven väster om den nuvarande bron äfvensom arbeten för lrafvnd-. spårets å nämnda bansträcka omläggning, vid Kiruna uppförande af byggnad inrymmande expedition för maskiningenjören, dag- och tvättrum för lokomotivpersonalen samt förråd och verkstad, uppförande af lokomotivstall med 6 stallrum jämte nedläggning af en lokomotivvändskifva med 20 meters diameter, anordnande af vattenledning för boställshusens behof, å linjen Kiruna Riksgränsen uppförande af 16 banvaktstugor, vid Abisko anordningar för kolgifning samt anordnande af vattenledning, omfattande réservoir jämte ledningar af omkring 1,600 meters längd, vid Långsele uppförande af en ny lokomotivstation genom inköp af mark samt arbeten för nedläggning af en lokomotivvändskifva med 20 meters diameter, vid Bräeke ombyggnad af stationens spårsystem för att erhålla bättre utrymmen för tåg och vagnuppställning, vid Krylbo uppförande af en ny lokomotivstation, för hvilken anskaffats en 20 meters lokomotivvändskifva, vid Liljeholmen ombyggnad af stationens spårsystem samt flyttning af stationshus, godsmagasin m. m., å linjen Liljeholmen Kl/sjö utläggande af ytterligare ett järnvägsspår, därvid omflyttats 8,024 m 3 jord och sten samt 10,605 m 3 berg, hvarjämte 39 meter tunnel utsprängts samt 2 trummor förlängts med 4.5 meter hvardera, vid JElfsjö utvidgning af spårsystemet i samband med dubbelspåranläggning, därvid omflyttats 4,740 m 3 jord och sten samt 4,738 m 3 berg, hvarjämte en trumma förlängts, vid Katrineholm inköp af öfverliggningshus innehållande 27 öfverliggnings- och 4 dagrum, vid Alfvesta uppförande af ett nytt stationshus, inrymmando förutom väntsalar och expeditionslokaler äfven matsalar och kök samt lokaler för post- och telegrafverkens behof, vid Trelleborg anordningar för ångfärjetrafiken till Sassnitz omfattande tvänne färjelägen, vid Örebro utvidgning af centralverkstaden medelst tillbyggnad af plåtslagarverkstaden med ångpannerum, snickarverkstaden och badrum, förlängning af kranbanan i uppsättningsverkstaden, grundläggning för nya arbetsmaskiner därsammastädes, inledning af gas i smedja och bleckslagar-
12 MATERIALFÖRRÅD OCH INVENTARIER. RULLANDE MATERIELEN OCH DESS UNDERHÅLL. verkstad, inredning af densamma äfvensom af presenningsverkstaden, diverse andra inredningsarbeten samt anordnande af kolbås och skrotbod jämte spårläggning samt vid Karlstad östra utläggning af spår till hamnen jämte anordnande af rangerings- och lastningsspår därstädes. tillverkning och leverans af 2 landningsbroar för åhgfärjelägena i Trelleborg till sammanlagdt värde af 202,300 kr. och de till färjelägena beliöfliga led- ocli stoppverken till sammanlagdt värde af 72,400 kr. Af tillverkningar vid statens järnvägars verkstäder under år 1908 specificeras bär nedan några de viktigaste: Materialförråd och inventarier. Det kapitalvärde, som representeras af materialförråd och inventarier (utom rullande materiel), uppgick vid årets slut för materialförråd till kr. 15,794,510.08 och för inventarier»» 12,001,275. hvarjämte värdet af ofullbordade arbeten uppgick»» 2,521,083.08 En uppgift öfver 1908 års väsentligaste leveranser såväl för statens järnvägstrafik som för statens järnvägsbyggnader lämnas i tab. 7, omfattande under året levererade och betalda kvantiteter af såväl rullande materiel som ock viktigare slag af andra inventarier och förrådseffekter, hvarvid i olika kolumner angifvits, huruvida den upphandlade varan är af inhemskt eller utländskt ursprung. De upphandlade mängderna af olika varuslag hafva i de flesta fall uppgått till eller ock öfverstigit de under år 1907 upphandlade mängderna. Priserna hafva å de flesta varuslag, särskildt å järn och stålvaror, varit lägre än under år 1907. Dock hafva oljor betingat icke oväsentligt högre pris än föregående året. Efter det under slutet af år 1907 de förut under året rådande synnerligen höga priserna å stenkol nedgått till normalt läge, infordrades anbud å detta bränsleslag något tidigare än hittills varit vanligt, emedan en förnyad prisstegring vore att befara. Som priserna i de inkomna anbuden visade sig vara antagbara för ganska stora kvantiteter, beslöt styrelsen för att ersätta en del af den reservkvantitet, som på grund af ringa upphandling förbrukats under år 1907, att antaga anbud för leverans af så stora kvantiteter, som kunde mottagas i respektive hamnar eller tillsammans för 552,500 ton. Nästan omedelbart efter det styrelsen träffat dessa köpeaftal, inträffade en stegring i den engelska stenkolsmarknaden. Mot slutet af året inträffade åter prisfall å stenkol och i november var prisläget sådant, att järnvägsstyrelsen ansåg lämpligt att redan vid den tiden infordra anbud å stenkol och koks å de kvantiteter; styrelsen hade för afsikt att upphandla för leverans under år 1909. Priserna å stenkol blefvo äfven synnerligen förmånliga, hvarför anbud å leverans af 537,000 ton antogos. Däremot voro priserna å antracit och koks ej förmånliga, hvarför upphandlingen af dessa bränsleslag uppsköts. På sedvanligt sätt utfärdade styrelsen under juli månad kungörelse om inköp af torf. Vid anbudstidens utgång hade anbud inkommit å G,500 ton, af hvilken kvantitet endast 3,300 ton kunde inköpas till antagligt pris. Under året har uppgjorts kontrakt om tillverkning och leverans af 2 ångfärjor för routen Trelleborg Sassnitz till priser resp. 1,875,000 kr. och 2,335,000 kr. äfvensom om Rullande materielen och dess underhåll. Om den rullande materielen vid årets slut meddelas upplysning dels i öfversiktstabellen, tabell 1, dels i tabellerna 8, 9 och 10. De vid årets början och slut befintliga lokomotivens och vagnarnas antal jämte de kapitalvärden, som desamma representera, framgå af följande tabell: Den rullande materielen år 1908. Under år 1908 hafva för nyanskaffad rullande materiel i räkenskaperna uppförts följande belopp: Lokomotiv och tendrar, kompletta: