Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider

Relevanta dokument
Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Närhälsan Central Barnhälsovård VGR 2017 MAT FÖR SMÅ BARN

Bra mat för spädbarn. under ett år

MAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au

Bra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist

Små barns mat - goda matvanor tidigt i livet

Bra mat för spädbarn. under ett år

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning till OH-bilder - Mat för spädbarn

Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor

Nya kostråd för barn. Vårstart för barnhälsovården i Västra Götalandsregionen. 17 januari Nutritionist Lena Björck Livsmedelsverket

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!

Teambesök 6 månader. 6 månaders hälsobesök i team. Barnets hälsa och utveckling. Psykomotoriska milstolpar

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Lättuggad kost. Grovpatékonsistens

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

DAGS FÖR MAT GODA RÅD PÅ VÄGEN

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

STEG 1 (KAN GES FRÅN 4 MÅNADER) 7 STEG 2 (FRÅN 6 MÅNADER) 10

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Mat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Råd för en god hälsa

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATLUST MED VEGO. Leg dietist Sara Ask

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

WHO = World Health Organization

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kemiska ämnen som vi behöver

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

VEGETARISK MAT TILL BARN

Råd om mat till dig som ammar

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Tips, råd och recept till dig som ger ditt barn Alfamino

Kostråd energirik kost

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

MATSEDEL VÅRTERMINEN 2015 SKOLA & FÖRSKOLA

Centrala Barnhälsovården MAT OCH BARN

Nutrition & risk för undernäring

En liten bok om mjölk

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Bra mat för seniorer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Sammanställning över vällingar och grötar

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

BARNMAT Del 1. Från 6 månader. Centrala Barnhälsovården Borås 2006 Dietister inom barnhälsovården i Södra Älvsborg

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Manus mat och barn. Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg

Vad påverkar vår hälsa?

Så minskar du risken att falla

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Nytt material för föräldrar

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Tio steg till goda matvanor

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

MATSEDEL HÖSTTERMINEN 2014 SKOLA & FÖRSKOLA

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

MATPOLICY PÅ VÅRA FÖRSKOLOR

Kostråd till dig som är opererad för obesitas

FÖRSTA HALVÅRET GODA RÅD OCH SVAR PÅ DINA FRÅGOR OM MJÖLKALLERGI 0 6 MÅNADER

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Kladdigt och nyttigt. Menyförslag VARSÅGOD! BRA MAT FÖR BEBISAR. Smakportioner. När är det dags att börja? Lagom. Hur mycket ska en bebis äta?

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

s matdagbok (Skriv barnets namn)

Grunda Sunda Vanors barncentrerade hälsosamtal - vid 4-års men eventuellt vid 5-årsbesök

Kosten kort och gott

s matdagbok (Skriv ditt namn)

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

STO M I V Å R D. Äta gott Leva gott COLOSTOMI

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Neocate LCP recept och goda råd

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Så minskar du risken att falla. Lättläst svenska

Transkript:

Måltidsplanerare Ett hjälpmedel för att planera ditt barns måltider

4-6 månader: Pyttesmå smakprov Bröstmjölk är den bästa maten för barnet. Livsmedelsverket rekommenderar amning, eller modersmjölkersättning om amning inte är möjligt, de första 6 månaderna i barnets liv. En del barn blir tidigt intresserade av mat, men tidigast från fyra månaders ålder är barnet redo för pyttesmå smakprov. Det är barnets utveckling som avgör när det är lämpligt att introducera smakportioner. Tala med din BVC sköterska när det är dags att ge smakportioner. Att komma ihåg Bra huvudbalans och kan lyfta på huvudet över bröstkorgen i bukläge. Introducera små mängder gluten tidigast från 4 månader. Sitta med stöd. Ge små bitar av vitt bröd, smörgåsrån eller en liten sked med gröt några gånger i veckan. Gluten finns i vete, korn och råg. Havre innehåller väldigt liten mängd gluten. Vänder huvudet efter ljud. Barnet använder tungan i en mjuk rörelse när skeden kommer mot läpparna och kan nu svälja maten och nästa steg är att använda läpparna för att dra av maten från skeden. Om barnet trycker ut skeden och maten är det en signal att vänta lite med smakportioner, barnet är inte redo. Vänta några dagar och försök sedan igen - barnets färdigheter utvecklas hela tiden. Ge ditt barn ett bad med plastlekbollar Ditt barn kommer tycka om det och det stimulerar barnets känsla av beröring och har en lugnande effekt. Fyll barnets badkar med små plastlekbollar (ca 6 cm i diameter) och låt barnet sitta bland bollarna. Glöm inte D-dropparna. Även om barnet får små smakprov är det viktigt att fortsätta amma fullt tills barnet är sex månader. Mjölk innehåller många viktiga vitaminer och mineraler, men bara lite järn. Vänta därför med att ge mjölk som dryck och större mängder fil eller yoghurt tills barnet har fyllt ett år. Bröstmjölk. Små smakportioner av rotfrukter och grönsaker. Blanda gärna maten med bröstmjölk för en lösare konsistens och mer välbekant smak. Gröt är ett bra alternativ för att introducera gluten. De små smakproven på mat måste vara mycket lätta för barnet att svälja. Meningen med smakprov är att barnet ska få uppleva nya smaker och konsistenser. Till en början är mängderna väldigt små, c:a 1 kryddmått.

6-7 månader: På väg mot en hel måltid Om barnet hittills endast fått bröstmjölk är det nu dags att börja med smakportioner. När det fungerar bra kan ditt barn snart lära sig att äta en hel måltid med flera olika ingredienser. För att utveckla tuggförmågan är det bra om maten har lite grövre textur men inga bitar. Det är viktigt att konsistensen ändå är mjuk så att barnet inte sätter i halsen. Fortsätt gärna att amma. Eftersom bröstmjölk och tillskottsnäring innehåller så mycket näring behöver du inte vara orolig om barnet vill gå långsamt fram med smakportionerna. Järn är ett viktigt näringsämne som små barn ha svårt att få tillräckligt av. Om ditt barn inte äter berikad barngröt eller välling måste du tänka på annan järnrik mat, tex blodpudding, kött eller linser. Att komma ihåg Röra tungan från ena sidan till den andra. Börjar också tugga. Tillsätt en tesked olja, gärna rapsolja, till hemgjord gröt eller puré. Järn är ett viktigt näringsämne som små barn ha svårt att få tillräckligt av. Om ditt barn inte äter berikad barngröt eller välling måste du tänka på annan järnrik mat, tex blodpudding, kött eller linser. Bröstmjölk eller tillskottsnäring. gröt. nsaksmos Rotfrukter/ris/pasta och/eller grö. ägg med mosat kött, fisk eller Bröstmjölk eller tillskottsnäring. KVÄLL/MIDDAG ing. Gröt med lite fruktpuré eller väll välling. Öva på att dricka ur pipmugg/kopp. Sitta utan stöd. Från 7 månader kan många barn sitta själva i barnstol. I den här åldern tycker barn om lekar som överraskar. Hissa ditt barn i luften, kittla och busa. Titta i spegeln. Sjung sånger, rim och rörelseramsor, Tittutlekar brukar också uppskattas. Kom ihåg D-dropparna. Mat att börja med Det finns inga direkta regler vad man ska börja ge för mat. Puréer av palsternacka, potatis eller morot och järnberikad gröt kan vara bra livsmedel att börja med. Lägg sedan till andra rotfrukter och grönsaker, följt av frukt, bär, kött och därefter också fisk och ägg. NATT Vatten vid behov.

8 månader: Ett till två lagade mål om dagen Nu kan det behövas lite tuggmotstånd då fler tänder är på väg. Men bitarna måste vara lagom stora; för stora bitar är svåra att svälja, för små ger inte tillräckligt att tugga på. Barnet klarar nu större mängder och variationer av mat. Fortsätta gärna amma tex morgon och kväll. Vänta med... Från 8 månader kan många barn ta pincettgrepp och plocka upp små bitar av mat. Ge inte honung till barnet under ett år. Honung kan innehålla sporer som i sällsynta fall kan utvecklas till bakterier i tarmen, och där producera ett farligt gift, botulin. Öva på att dricka ur pipmugg/kopp. Kan hålla i en sked. Tilläggskost När barnet är 8 månader kan det äta fler olika saker än tidigare. Det är också dags för mat med mer tuggmotstånd. Vänta med att ge komjölk som dryck och större mängder fil eller yoghurt tills barnet har fyllt ett år. Gröna bladgrönsaker, som spenat, salladsblad och ruccola. De här grönsakerna innehåller mycket nitrat. Ge inte ditt barn ris varje dag. Fortsätt att amma så länge det känns bra för dig och ditt barn. Tänk på att de första Undvik att salta maten till barn små smakportionerna inte ska ersätta som är under året. amningen det är först när ditt barn äter en hel måltid som ni vid det målet kan hoppa över amningen eller tillskottsnäring. Att gunga är alltid roligt och kanske det får ditt barn att skrika av glädje. Håll ditt barn i famnen, mot ditt bröst och gunga barnet mellan dina ben. Det stimulerar barnets balans och känsla av rörelse. Från den här åldern är det viktigt att introducera flera olika smaker och konsistenser då forskning har visat att barn blir mindre petiga med maten när de växer upp om de tidigt får äta en varierad kost. Gröt Bröstmjölk eller tillskottsnäring. Frukt/fruktpuré och babysmörgås. nsaker Rotfrukter/ris/pasta och/eller gröbitar. ka med kött, fisk eller ägg i mju Fruktpuré. ng. Bröstmjölk och/eller tillskottsnärir gröt/välling. Små bitar av bröd med pålägg elle KVÄLL/MIDDAG k i små bitar. Grönsakspuré med kött eller fis välling. NATT Vatten vid behov. A B C

9-12 månader: Dags för något att bita i Barnets mat liknar mer de vuxnas mat. Barnet behöver rejäla tuggbitar, flera spännande smaker och större variation. Nu kan ditt barn äta samma mat som övriga familjen. Måltiden har en socialt viktig roll. Barn tycker om att göra som andra gör. Det gäller också kring matbordet. När ni sitter tillsammans kring matbordet blir ditt barn nyfiket och vill gärna ta efter vad ni vuxna gör. Att komma ihåg. Redo för att ta första stegen. Om ditt barn inte har tagit sitt första steg ännu kommer det med stor sannolikhet hända när som helst. Tillsätt en tesked olja, gärna rapsolja, till hemgjord gröt eller puré. Järn är ett viktigt näringsämne som små barn har svårt att få tillräckligt av. Om ditt barn inte äter berikad barngröt eller välling måste du ge annan järnrik mat, tex blodpudding, kött eller linser. ägg. Gröt/välling och smörgås med pål ås. Frukt/fruktpuré och liten smörg Rotfrukter/pasta/ris och grönsaker med fisk, kött eller ägg i bitar. r gröt Frukt och smörgås med pålägg, elle med fruktpuré. KVÄLL/MIDDAG t eller fisk, Grönsakspuré med små bitar köt uré. samt ris, pasta eller potatis. Fruktp välling. Tugga på matbitar. Sitta i sin stol utan stöd. Använda pincettgreppet för att ta maten till munnen. Vill försöka äta med sked eller gaffel. Dricka ur mugg som barnet håller med båda händerna. Låt ditt barn känna av allt som sker runt omkring och samtidigt stimulera känslan av beröring. Lägg ut olika liggunderlag på golvet (mjuk filt, lammskinn, gummimatta etc) och låt barnet upptäcka de olika materialen. Låt barnet gå eller krypa med bara fötter/ knän och låt barnet utforska. Kom ihåg D-dropparna. Jordnötter och nötter kan fastna i halsen. NATT Vatten vid behov.

Måltidsplanerare MÅLTID 4 mån 6-7 mån 8 mån 9-12 mån Fortsätt amma Eventuellt de första smakportionerna, milda och skonsamma, och som endas innehåller en eller ett fåtal råvaror. Det är varje barns egen utveckling som avgör när det är lämpligt att introducera smakportioner. På väg mot en hel måltid Mat med lite grövre konsistens och fler ingredienser. När det fungerar bra med smakportionerna och intresset för mat ökat. Ett till två lagade mål om dagen Mat med större bitar och mer tuggmotstånd. Större portioner och variation på smaker. Dags för något att bita i Mat med ännu större bitar, mer variation och mer smak. Bröstmjölk eller tillskottsnäring. Bröstmjölk eller tillskottsnäring. Gröt Gröt/välling och smörgås med pålägg. Bröstmjölk/tillskottsnäring. Frukt/fruktpuré. Frukt/fruktpuré och liten smörgås. Bröstmjölk. Små, små smakportioner av rotfrukter och grönsaker. Rotfrukter/ris/pasta och/ eller grönsaksmos med mosat kött, fisk eller ägg. Rotfrukter/ris/pasta och/ eller grönsaker med kött, fisk eller ägg i mjuka bitar. Fruktpuré. Rotfrukter/pasta/ris och grönsaker med fisk, kött eller ägg i bitar. Blanda gärna maten med bröstmjölk för en lösare konsistens och mer välbekant smak. Bröstmjölk eller tillskottsnäring. Bröstmjölk och/ eller tillskottsnäring. Små bitar av bröd med pålägg eller gröt/välling. Frukt och smörgås med pålägg, eller gröt med fruktpuré. KVÄLL/ MIDDAG Gröt är ett bra alternativ för att introducera gluten. Gröt med lite fruktpuré Grönsakspuré med kött eller fisk i små bitar. Grönsakspuré. Fruktpuré. Bröstmjölk/tillskottsnäring Bröstmjölk/tillskottsnäring Bröstmjölk/tillskottsnäring NATT Vatten vid behov. Vatten vid behov. Vatten vid behov.

Läs mer på www.nestlebarnmat.se och gå med i Min Nestlé Club för att få nyhetsbrev anpassade till ditt barns ålder varje månad. Vill du ha måltidsplaneraren på datorn så kan du hitta den på nestlebarnmat.se/maltidsplanerare. Du är alltid välkommen att kontakta oss på barnmatsforum@se.nestle.com eller via telefon 020-299200.