Årsredovisning 2007 1
Innehåll Sida Rektors inledning 3 Organisation och personal 6 Resultatredovisning 9 Utbildning 10 Forskning 15 Övriga mål och krav på återrapportering 22 Årsbokslut 36 Noter 38 Finansieringsanalys 44 Anslagsredovisning 45 Sammanställning av väsentliga uppgifter 46 Styrelsen 47 Bilagor 1. Stabsutbildning 48 2. Chefsprogram 50 3. Högre totalförsvarsutbildning 53 4. Civila programmet i statskunskap 55 5. Övriga kurser 56 6. Anslagsfinansierade projekt 57 7. FHS idéförklaring 58 2
REKTORS INLEDNING Året som varit Verksamhetsåret 2007 har varit ännu ett intensivt år i Försvarshögskolans historia och utveckling. Utbildningen och forskningen har genomförts framgångsrikt och med stor uppskattning hos våra uppdragsgivare och beställare vilket såväl utvärderingar som uppföljnings- och uppdragsdialoger visat. Internt har verksamhetsåret präglats av fortsatt omdaning i organisatoriskt såväl som verksamhetshänseende. Verksamhetens mer långsiktiga inriktning har granskats och följts upp i det brett upplagda och ambitiösa projektet FHS i Förändring som är en av de viktigaste formerna för årets förändringsarbete. Årets verksamhet har i övergripande termer präglats av de beslut som statsmakterna fattat avseende högskolans formella status. 2007-03-22 överlämnade regeringen propositionen 2006/2007:64 Högskoleutbildning av officerare med mera till riksdagen som den 1 juni fattade beslut om bland annat inrättande av FHS som statlig högskola från och med 2008-01- 01. 2007-07-12 inlämnade högskolan en examensrättsansökan avseende dels officersexamen, dels generell examensrätt på grundnivå och avancerad nivå (magisterexamen). Denna ansökan följdes av ett uppdrag från regeringen att återigen granska högskolan och dess kvalitetsarbete. Högskoleverkets yttrande inlämnades till regeringen 2007-11-08 och regeringen fattade den 22 november beslut om FHS förordning där bland annat till exempel examensrätten regleras. Förordningen följer helt riksdagsbeslutet och särreglerar sålunda Försvarshögskolans verksamhet i förhållande till de generella bestämmelserna i högskolelag och högskoleförordning. De viktigaste avstegen är styrning och organisation (FM och KBM är representerade i högskolans styrelse och Forsknings- och Utbildningsnämnd) samt avsteg vad gäller antagning och behörighet för lärare med officersbakgrund. Högskolans verksamhet regleras årligen i regleringsbrev från såväl Utbildnings- som Försvarsdepartementet. Inrättandet som högskola i högskolelagens mening innebär organisatoriskt begränsade förändringar. Det senaste decenniets förändringar har ju i stor utsträckning inneburit att de gängse akademiska kraven på organisation och processer uppfylls. I praktiska termer innebär riksdagsbeslutet i första hand två saker, dels att en rektor med behörighet för tjänst som lektor eller professor måste rekryteras - en process som påbörjats under 2007 - dels att också genomförandeansvaret för det treåriga officersprogrammet övergår till Försvarshögskolan 1 januari 2008. Ett omfattande arbete för att integrera denna verksamhet, som hittills genomförts av Försvarsmakten, har skett i nära samarbete med främst Militärhögskolan Karlberg. Statusen som högskola möjliggör också en ökad satsning på utbildning för också andra studerande än blivande officerare. Under året har ett omfattande arbete för att förbereda kursverksamheten under 2008 (omfattande motsvarande ca 100 helårsstudieplatser/helårsprestationer) gjorts. Deltagande vid studentmässor har prioriterats i rekryteringshänseende såväl av studenter till officersprogrammet som till övrig utbildning. Utvecklingen på området samhällets krisberedskap har under året varit intensiv. Sammanslagning av Krisberedskapshögskolan, Statens Räddningsverk och Styrelsen för Psykologiskt Försvar har aviserats av statsmakterna. Under året har det nära samarbetet 3
mellan högskolan och KBM ytterligare befästs genom undertecknade av såväl ett Letter of Intent som ett konkret samarbetsavtal. Internationaliseringen av verksamheten har fortsatt. Arbetet med att utveckla högskolans förmåga avseende kurser och rådgivning inom ramen för säkerhetssektorreform (SSR) har fortsatt och krönts med framgång. Ett förslag om nationell organisation och struktur för svenskt SSR-arbete har inlämnats till Utrikesdepartementet. Samtidigt har FHS för första gången fått ett självständigt uppdrag om 5 mkr i form av sekondering av personal till Liberia. Högskolans ambition har varit att under året fortsatt etablera sig som kompetenscentrum på området inom främst Försvarsdepartementets område. Det nordiska försvarssamarbetet som under året kommit till uttryck bland annat i form av en i augusti till respektive regering inskickad norsk-svensk möjlighetsstudie kan komma att påverka högskolan. Studien föreslår en så kallad rollspecialisering avseende högre stabsutbildning av officerare med målsättningen att i ett nästa steg integrera denna, också geografiskt, på en plats. Den norske forsvarssjefen föreslog den 5 november i sin Forsvarsstudie 07 (FS 07) att en integration mellan de båda ländernas högre stabsutbildning skall ske 2016 och att den geografiska platsen skall vara Stockholm. I väntan på politiska beslut fortgår ett allt närmare samarbete mellan FHS och det norska Forsvarets Skolesenter som bland annat innefattar den norska högre stabsutbildningen. F n tjänstgör två svenska officerare vid Stabsskolen och tre norska studerande går på Chefsprogrammet. Vid FHS tjänstgör två pensionerade norska officerare och en i aktiv tjänst. Från och med 2008 tjänstgör dekanen vid norska Stabsskolen som adjungerad professor i krigsvetenskap vid Militärvetenskapliga institutionen. Årets resultat i ekonomiska termer Omsättningen under året har uppgått till knappt 346 miljoner kronor. Detta är i linje med både budgeterad omsättning och under året gjorda prognoser. Resultatmässigt har årets verksamhet gått betydligt bättre än budget och gjorda prognoser. Resultatet för året är ett positivt resultat med 14,5 miljoner kronor. Skälen till det positiva resultatet är främst: De planerade omställningskostnaderna som en konsekvens av Försvarsförvaltningsutredningen och därpå följande fattade beslut, har under året uppgått till 4,4 miljoner kronor mot planerade 14 miljoner kronor. Anledningen till detta underskridande är främst att ny verksamhet har tillförts högskolan i och med inrättandet som högskolan från och med 2008. Driftkostnaderna har blivit ca 10 miljoner kronor lägre än budgeterat för året. Detta bland annat då högskolan genomfört en större del av verksamheten med egen personal än planerat och därmed inte behövt köpa tjänster. Vidare har under året vissa planerade utvecklingsprojekt på grund av brist på vissa strategiska kompetenser inte genomförts som planerats. Även personalkostnaderna är lägre än planerat. Detta bland annat på grund av svårigheter vid rekrytering, främst av militär personal, men också långa ledtider vid rekrytering av akademiker. Sammantaget har kostnaderna blivit ca 6 miljoner kronor lägre än planerat. Utöver vid årets ingång planerad verksamhet har ett antal tillkommande beställningar erhållits under året. Upparbetningen av erhållna beställningar har under året varit hög avseende avgiftsfinansierad verksamhet och mycket hög avseende anslagsfinansierad verksamhet. 4
Regeringens mål för kostnadsreduktioner, kopplade till Försvarshögskolan, som en följd av Försvarsförvaltningsutredningens betänkande har under 2007 i allt väsentligt uppnåtts. Redan under 2007 ligger kostnaderna för den högre officersutbildningen under den taknivå som satts för 2008 och Försvarsmaktens beställningar inom forskning har fått en annan karaktär med högre grad av anpassning till insatsförsvarets behov. FHS Kvalitetsarbete Vid styrelsens sammanträde den 14 december fastställdes en ny mission, vision och idéförklaring för Försvarshögskolan. Mission: Försvarshögskolan forskar och utbildar för samhällets skydd och säkerhet Vision: Försvarshögskolan 2015 är en internationellt ledande högskola och nationellt kompetenscentrum för krigföring och krishantering leder kompetensutveckling för samverkan och ledning inom samhällets krisberedskap driver officersyrkets professionsutveckling I samband med fastställandet av ovanstående fastställde FHS styrelse också en idéförklaring som ligger som bilaga 7. Dessa grundläggande styrdokument utgör tillsammans med högskolelag och högskoleförordning samt FHS förordning och årliga regleringsbrev den högsta hierarkiska nivån i FHS kvalitetsprogram som till sin struktur fastställdes av styrelsen 2007-08-10. Tillsammans med ämnesstrukturplanen som definierar högskolans ämnen och specialinriktningar: krigsvetenskap, militärteknik, pedagogik/psykologi/sociolog, särskilt ledarskap under påfrestande förhållanden, ledningsvetenskap, historia, särskilt militärhistoria, juridik, särskilt folkrätt, statsvetenskap, särskilt säkerhetspolitik och strategi, och statskunskap, med särskild inriktning krishantering och internationell samverkan har en stabil grund för högskolans fortsatta verksamhetsinriktning lagts. Den uppnådda högskolestatusen öppnar möjligheter framförallt på den civila sidan. Försvarshögskolans ambition är att stegvis erbjuda alltfler civila studenter stora delar av ämnes- och kursutbudet. Ambitionen är emellertid inte att konkurrera med andra universitet och högskolor om samma ämnen och områden utan inom de områden där FHS kompetens är unik. Den tänkta utvecklingen ligger därmed helt i linje med det delvis annorlunda högskolelandskap vars konturer kan skönjas i ibland annat Dan Brändströms utredning Resurser för kvalitet (SOU 2007:81). Brändströms ord profilering och specialisering passar just Försvarshögskolan som hand i handske. 5
ORGANISATION OCH PERSONAL Lokalisering Högskolan är lokaliserad till Stockholm och Karlstad. Ledning Försvarshögskolan (FHS) leds av en styrelse. Styrelsen har fullt ansvar för verksamheten vid högskolan. Styrelsen beslutar i enlighet med sin arbetsordning, till exempel om långsiktig och övergripande inriktning för FHS avseende forskning och utveckling, lednings- och policydokument, FHS organisation, årsredovisning, delårsrapport och budgetunderlag. Styrelseordförande är verkställande direktören, professor Gunnar Svedberg. För ledningen av verksamheten närmast under styrelsen svarar rektor Henrik Landerholm som biträds av prorektor, professor Gerry Larsson samt vicerektor, överste 1. Lars Bergström. Kansliet Kansliets främsta uppgift är att vara ett kvalificerat beredningsorgan till högskolans styrelse och ledning. Kanslichef är Eva Fors. Ledningen för Högskoleutbildning av officerare (LH) LH uppgift är att svara för ledning av utbildningsprogrammen inom Försvarsmaktens officersutbildningssystem. Detta innebär utveckling och ledning av Yrkes- och Officersprogrammet (OP), Chefsprogrammet (ChP) samt Stabsutbildningen (SU). Utveckling av ytterligare högskolemässigt kvalitetssäkrad utbildning förbereds. Chef är vicerektor, överste 1. Lars Bergström. Militärvetenskapliga institutionen (MVI) Institutionen bedriver utbildning, utveckling och forskning inom krigsvetenskap, ledningsvetenskap, militärteknik, militärhistoria och militär logistik. Chef för institutionen har under perioden 2007-01-01 2007-10-31 varit överste Bo Klingvik och under perioden 2007-11-01 2007-12-31 har PA/brigadgeneralen Gunnar Lundberg varit tjänsteförättande chef. Institutionen för Ledarskap och Management (ILM) Institutionen har ämnesansvar för ledarskap och pedagogik samt leder tillika forskning och utbildning inom ämnena management, psykologi, sociologi, språk och genusvetenskap. Chef för institutionen har under perioden 2007-01-01-2007-09-12 varit överste Mats Ström och under perioden 2007-10-01 2007-11-30 har Eva Johansson varit tjänsteförättande chef. Från och med 2007-12-01 är PA/överste Bo Wranker chef. Institutionen för Säkerhet och Strategi (ISS) Institutionen är organiserad med fem avdelningar, tre centra och ett institut. Varje avdelning ansvarar för ett ämne vad avser forskning och utbildning. De tre centra, CRiSMART (Nationellt centrum för krishanteringsstudier), CATS (Centrum för studier av asymmetriska hot och terrorism) och Folkrättscentrum, har tvärsektoriell verksamhet inom respektive ämnesområde. Institutionen har ämnesansvar för statsvetenskap med inriktning mot krishantering och internationell samverkan, juridik med inriktning mot humanitär rätt, strategi, säkerhetspolitik, medie- och kommunikationsvetenskap, säkerhetspolitik, historia med inriktning mot militärhistoria. Chef för institutionen har under perioden 2007-01-01 2007-06-30 Christina Weglert varit och under perioden 2007-07-01 2007-12-31 har kommendör Bo Wallander varit tjänsteförrättande chef. 6
Institutet för Högre Totalförsvarsutbildning (IHT) Institutet, som är en del av ISS, genomför såväl nationella som internationella kurser som riktar sig till militära och civila chefer och andra nyckelpersoner i ledande befattningar inom totalförsvaret och krishanteringssystemet. Chef för IHT är Bo Richard Lundgren Högskoleförvaltningen (HF) Högskoleförvaltningen är en högskolegemensam stöd- och serviceorganisation. Chef för Högskoleförvaltningen har under 2007 Gunnar Gustafsson-Wiss varit. Personal Försvarshögskolans personal består av lärare och administrativ personal (inkluderande chefer). Huvuddelen av officerare tjänstgörande vid skolan har genomgått Chefsprogrammet och cirka en tredjedel av de civila lärarna/forskarna är disputerade. Officerarna är tillsvidareanställda i Försvarsmakten och anställda vid FHS för en tidsbegränsad period. Den civila personalen är både tillsvidareanställd och tidsbegränsat anställda vid skolan. Då en stor del av personalen utgörs av officerare är könsfördelningen ojämn. Sammantaget utgör andelen kvinnor en tredjedel av alla anställda, vilket är detsamma som föregående år. Om man bortser från officerarna, där FHS inte i någon större utsträckning har möjlighet att påverka andelen kvinnor, är andelen kvinnor knappt 50 %. Kvinnor är främst underrepresenterade i gruppen chefer och lärare. Försvarshögskolan arbetar långsiktigt för att få en bättre balans och att antalet kvinnor i dessa grupper skall öka. Under 2007 har FHS intensifierat sitt jämställdhetsarbete och som resultat av detta bland annat rekryterat en jämställdhetshandläggare för ökad strategisk jämställdhetsintegrering och inrättat ett särskilt högskoleövergripande jämställdhetsråd inrättats som bland annat ska arbeta med att stödja de enskilda organisationsenheternas verksamhetsnära jämställdhetsarbete. Mer utförlig information om detta arbete återfinns under återrapporteringskrav 13, s 32. Antalet anställda vid verksamhetsårets slut fördelade på organisatoriska enheter framgår av följande tabell (föregående års värden anges inom parentes): Enhet Civila Officerare Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Ledning inkl Kansli 7 (4) 5 (3) 0 (0) 1 (3) 7 (4) 6 (6) MVI 6 (6) 35 (41) 1 (0) 45 (45) 7 (6) 80 (86) ILM 31 (28) 21 (18) 1 (1) 1 (4) 32 (29) 22 (22) ISS 23 (23) 29 (28) 0 (0) 9 (12) 23 (23) 38 (40) HF 38 (32) 29 (29) 0 (0) 2 (2) 38 (32) 31 (31) LH 3 (0) 3 (2) 0 (0) 10 (10) 3 (0) 13 (12) FHS Totalt 108 (93) 122 (121) 2 (1) 68 (76) 110 (94) 190 (197) Frånvaro på grund av sjukdom har en liten ökning under 2007. Av nedanstående tabell framgår sjukfrånvaro (2006 års värden anges inom parentes) för olika grupper (angivna värden avser % av total arbetstid). Rubrik Kvinnor Män Totalt Andel av total sjukfrånvaro, över 60 dgr 69,5 % (71,6 %) 55,4 % (62,9 %) 65,3 % (67,5 %) sammanhängande Sjukfrånvaro, 29 år eller yngre 5.2 % (0,0 %) 0.0 % (0,0 %) 3,7 % (0,0 %) Sjukfrånvaro, 30 år 49 år 4,8 % (3,1 %) 0,9 % (0,7 %) 2,2 % (1,5 %) Sjukfrånvaro, 50 år eller äldre 4,4 % (5,7 %) 1,6 % (3,3 %) 2,5 % (4,0%) Total sjukfrånvaro 4,7 % (3,8 %) 1,1 % (1,7 %) 2,4 % (2,3 %) 7
Sjukfrånvaron har ökat under 2007. Efter genomförd analys kan det konstateras att FHS har haft fler långtidssjukskrivna i gruppen 29 år eller yngre eftersom antalet anställda i denna grupp är få på FHS så representeras ökningen av en individ. 8
RESULTATREDOVISNING Inledning Övergripande mål Verksamheterna har till huvudsaklig uppgift att stödja verksamheter inom politikområdet Totalförsvar. Målet för Försvarshögskolans verksamhet är att stödja det militära och civila försvaret genom utbildning och forskning för deras behov. Verksamhetsmål och återrapportering Verksamhet skall redovisas enligt följande indelning: Utbildning (för det militära respektive civila försvarets behov) Forskning (för det militära respektive civila försvarets behov) Samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta, har fördelats på verksamhetsgrenarna. Den största kostnadsposten vid Försvarshögskolan är personalkostnader, vilka fördelats löpande genom tidredovisning av samtlig personal. Alla intäkter och kostnader redovisas i löpande priser. För alla kurser inom program vid Försvarshögskolan finns en av Forsknings- och utbildningsnämnden fastställd kursplan som specificerar målet med utbildningen. Av utrymmesskäl återges dessa målbeskrivningar inte i denna årsredovisning. FHS kurskatalog återger målen för samtliga utbildningar. I kommande redovisning av genomförd utbildning används begreppet helårsprestation (HP). Definitionen av HP är 40 godkända elevstudieveckor. Värdering av genomförd utbildning Måluppfyllelse För att uppnå målen krävs att genomförandet av utbildningarna nått uppställda mål enligt kurs- respektive utbildningsplaner eller motsvarande. Detta mäts genom examination av de studerande och utvärderingar av kurserna och i förekommande fall även program. I årsredovisningen förekommer uttrycket god måluppfyllelse vid redovisning av de olika utbildningarnas resultat. Med detta utryck menas att, utöver genomförda godkända examinationer, visar genomförda utvärderingar att utbildningen har nått en högre nivå än godkäntnivån. Utvärderingarna genomförs både på kursnivå och i förekommande fall på programnivå. Utvärderingarna genomförs med hjälp av olika utvärderingsinstrumentet och resultatet utvärderas utifrån de fastställda målen i kurs- respektive utbildningsplaner eller motsvarande. Resultaten av värderingarna poängsätts enligt vissa skalor och utfallet visar om utbildningarna nått högre nivå än satt målnivå. Avseende vissa uppdragsutbildningar gör även uppdragsgivarna mätningar ett år efter genomförd utbildning. 9
UTBILDNING Verksamhetsmål Utbildning för det militära försvarets behov Försvarshögskolan skall på uppdrag av Försvarsmakten utbilda personal för att därigenom bidra till att det militära försvarets kompetensbehov inom ramen för högskolans kompetensområden tillgodoses. 1. Återrapportering: Högskolan skall redovisa hur utbildningsuppdragen genomförts vad avser antal studerande, kostnader och om utbildningsmålen nåtts för befattnings-, stabs- och chefsutbildningar. Kostad per helårsprestation för de av Försvarsmakten beställda utbildningarna ska redovisas. En övergripande analys av måluppfyllelsen skall redovisas och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet skall anges och kommenteras. I den mån det är möjligt skall en jämförelse över tid göras. Utbildning för det civila försvarets behov Försvarshögskolan skall på uppdrag av myndigheter, organisationer och företag utbilda personal för att därigenom bidra till att det civila försvarets kompetensbehov inom ramen för högskolans kompetensområden tillgodoses. 4. Återrapportering: Högskolan skall redovisa hur utbildningsuppdragen genomförts vad avser antal studenter, kostnader och om utbildningsmålen nåtts för den högre totalförsvarsutbildningen och eventuellt övriga mer omfattande kurser. En övergripande analys av måluppfyllelsen skall presenteras och väsentliga avvikelser mellan planerad och genomförd verksamhet skall anges och kommenteras. I den mån det är möjligt skall en jämförelse över tid göras. Kommentar För att åstadkomma en redovisning i kvalitativa och kvantitativa mått, som är användbara och går att analysera, har verksamhetsgrenen utbildning delats in i fyra delar enligt samma struktur som Regleringsbrevet: Befattningsutbildning Stabsutbildning Chefsprogrammet Högre totalförsvarsutbildning och Övriga kurser. 10
Utbildad personal och måluppfyllelse För definition av måluppfyllelse se sidan 9. Befattningsutbildning Ingen verksamhet har under året bedrivits inom området Befattningsutbildning (BU) då Försvarshögskolan inte erhållit några beställningar från Försvarsmakten. Högre officersutbildning Stabsutbildning Stabsutbildning 06-07, SU 06-07 Stabsutbildning 06-07 (SU 06-07) har avslutats under våren. Utbildningen omfattade 87 studerande, varav fem kvinnor och har bedrivits med försvarsgrensintegrerade avdelningar enligt förändrade kursplaner. Utbildningen har genomförts med god måluppfyllelse. Samtliga 87 studerande har examinerats med godkänt resultat. Stabsutbildning 07-08, SU 07-08 Stabsutbildning 07-08 (SU 07-08) har påbörjats under hösten. Utbildningen omfattar 82 studerande, varav tre kvinnor. Utbildningen bedrivs med försvarsgrensintegrerade avdelningar i likhet med Stabsutbildning 06-07 (SU 06-07). En studerande har under hösten avbrutit sina studier. Utbildningen har genomförts med god måluppfyllelse För detaljerad redovisning se bilaga 1. Chefsprogram Chefsprogram 05-07 Individuell utformning Chefsprogrammet 05-07 I (ChP 05-07 I) har genomförts under året med en utländsk studerande. Utbildningen har genomförts med god måluppfyllelse och den studerande har examinerats med godkänt resultat. Chefsprogram 06-07 Specialister Chefsprogrammet 06-07 Specialister (ChP 06-07 S) har avslutats under hösten. Utbildningen omfattar sju studerande, samtliga män. ChP 06-07 S har genomfört utbildningen tillsammans med ChP 06-08. Utbildningen har genomförts med god måluppfyllelse. Chefsprogram 06-08 Chefsprogrammet 06-08 (ChP 06-08) har pågått under året. Utbildningen omfattar 38 studerande, varav två kvinnor, samt tre studerande från våra nordiska grannländer. Av dessa läser sju studerande sitt andra år vid utländska Försvarshögskolor. Utbildningen har genomförts med god måluppfyllelse. Chefsprogram 06-08 Teknik Chefsprogrammet 06-08 Teknik (ChP 06-08 T) har pågått under året. Utbildningen omfattar sju studerande, samtliga män. Utbildningen har genomförts med god måluppfyllelse. ChP 06-08 T har genomfört utbildningen tillsammans med ChP 07-09 från september. Chefsprogram 07-08 Specialister Chefsprogrammet 07-08 specialister (ChP 07-08 S) har påbörjats under hösten. Utbildningen omfattar tre studerande, samtliga män. ChP 07-08 S har genomfört utbildningen tillsammans med ChP 07-09. Utbildningen har genomförts med god måluppfyllelse. 11
Chefsprogram 07-09 Chefsprogrammet 07-09 (ChP 07-09) har påbörjats under hösten. Utbildningen omfattar 37 studerande, samtliga män, varav fem utländska studerande. En studerande (en av de utländska) har beviljats studieuppehåll. Utbildningen har genomförts med god måluppfyllelse. För detaljerad redovisning se bilaga 2. Grundläggande officersutbildning FHS har sedan 2006-01-01 programansvar för Yrkesofficersprogrammet. Yrkesofficersprogrammet 06-09 (YOP 06-09) FHS har program-, ämnes- och utvecklingsansvar för YOP. YOP 06-09 påbörjade sin utbildning 2006-08-28. Under första halvåret 2007 har utbildningen genomförts av FM vid FM fack- och funktionsskolor och andra halvåret på MHS H. Utbildningen under våren har främst bestått i fack- och funktionsutbildning samt under hösten i teori inom ämnena Krigsvetenskap, Militärteknik och Ledarskap. Utöver dessa kurser har, integrerat i utbildningen och över tid, genomförts militärengelska, den militära professionen samt egen fysisk träning. Utbildningen har genomförts med god måluppfyllelse. Under året har några studerande bytt till RU 06-07, huvuddelen av dessa studerande har studerat vid Sjöstridsskolan. YOP 06-09 består av 337 kadetter varav 38 är kvinnor. FM har tagit beslut om att ca 30 av dessa kommer att tillåtas göra etappavgång i februari 2008. Reservofficersprogrammet 06-07 (RU 06-07) FHS har program-, ämnes- och utvecklingsansvar för RU. RU 06-07 påbörjade sin utbildning 2006-08-28. Utbildning har genomförts av FM integrerat med YOP 06-09 på Markstridsskolan, Sjöstridsskolan, Försvarsmaktens tekniska skola och Luftvärnets stridsskola och med samma omfattning och innehåll. Utbildningen har genomförts med god måluppfyllelse. Under utbildningens gång bytte ett mindre antal studerande till YOP 06-09. RU 06-07 avslutades vecka 725 och totalt examinerades 38 studerande, varav nio kvinnor. Officersprogrammet 07-10 (OP 07-10) FHS har program-, ämnes- och utvecklingsansvar för OP. Från 2008-01-01 övergår även utbildningsansvaret till FHS. Antalet studerande som påbörjade utbildningen var 115 under höstterminen. De utgör den första kullen som kommer att genomföra det nya Officersprogrammet. Dessa är fördelade på programmets 11 inriktningar. Utbildningens första tre terminer genomförs gemensamt och är lokaliserad till Karlberg. Dessa består huvudsakligen av teoretiska kurser. Utbildningen har under terminen genomförts med god måluppfyllelse. Redovisning av studerande och utbildningsprestationer sker för 2007 hos Försvarsmakten och från och med 2008 hos Försvarshögskolan i och med att utbildningsansvaret övergår till Försvarshögskolan 1 januari 2008. 12
Högre totalförsvarsutbildning Nationella kurser Försvarshögskolan har under året på beställning av Krisberedskapshögskolan (KBM) och Försvarsmakten (FM) genomfört nio kurser. Deltagarantalet på dessa kurser har varit 164 män och 95 kvinnor, totalt 259, varav huvuddelen civila deltagare. Målet att ge god kunskap om svensk utrikes- och säkerhetspolitik, krishanteringssystemet och totalförsvaret samt förståelse för samverkan/samordning vid kriser har uppnåtts med god måluppfyllelse. För detaljerad redovisning se bilaga 3. Internationella kurser Försvarshögskolan har under året genomfört två PFF-kurser (Partnerskap för fred), Senior Course on Security in the New Europe och Crisis Management and Civil Planning. Deltagarantalet på dessa kurser har varit 66 män och 28 kvinnor, totalt 94 deltagare. Kurserna har genomförts med god måluppfyllelse. Försvarshögskolan har även inom ramen för DDR (Disarmament, Demobilisation and Reintegration) genomfört två kurser med 30 män och 24 kvinnor, totalt 54 deltagare från 27 länder. Kurserna har genomförts med god måluppfyllelse. För detaljerad redovisning se bilaga 3. Program i Statskunskap med inriktning krishantering och internationell samverkan Programmet har genomförts i samverkan med Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, som ansvarar för antagning och examinationen. Genomförda examinationer och utvärderingar visar på god måluppfyllelse. För detaljerad redovisning se bilaga 4. Övriga kurser 89 fristående kurser har under året genomförts. Utifrån genomförda utvärderingar och examinationer har måluppfyllelsen varit god. Huvuddelen av dessa är inom managementområdet (personal, logistik, ekonomi, militär infrastruktur och miljö) men även inom områden som Militärhistoria, Folkrätt och Militärteknik. För detaljerad redovisning se bilaga 5. Totalt resultatmått för verksamhetsgrenen Utbildning Nyckeltal År 2007 År 2006 År 2005 Kostnad för verksamhetsgrenen 221 729 165 530 195 261 -varav ställ- och omställningskostnader 2941 52 649 35 003 Intäkt för verksamhetsgrenen ( * ) 228 593 162 003 188 852 Resultat för verksamhetsgrenen 6 864-3 527-6 409 Antal program 6 6 6 Antal studerande (***) 1 711 2 575 2 837 Antal studerande per program 285 429 473 Antal kurser 153 170 199 Antal studerande per kurs 11,2 15,1 14,3 Kostnad per program (**) 36 465 18 814 26 710 Kostnad per kurs (**) 1 430 664 805 Antal HP 270 193 385 Kostnad per HP (**) 810 584 416 13
* Förutom kurser inom Partnerskap för fred (PFF) har all övrig verksamhet inom verksamhetsgrenen finansierats med avgifter. ** Vid beräkning av kostnad per program, kurs respektive HP har utbildningsverksamhetens totala kostnader reducerats med de omställningskostnader som Försvarshögskolan haft som en konsekvens av Försvarsförvaltningsutredningen och därpå följande beslut. Omställningskostnader för verksamhetsgrenen uppgår till 2 941 (7 083). *** Antal studerande som deltagit i kurs eller program Kommentarer Försvarshögskolans klassificering av verksamheten inom våra verksamhetsgrenar sker i enlighet med regleringsbrev för 2007. Denna klassificering skiljer sig från den som gjorts tidigare år. Den nya klassificeringen har tagits fram i samarbete mellan Försvarsdepartementet och Försvarshögskolan för att på ett mera rättvisande sätt redovisa högskolans verksamhet inom utbildning och forskning. Jämförelsesiffror för tidigare år har ej justerats enligt den nya klassificeringen. Som en följd av att utbildning inom stabsutbildning och chefsprogram återupptagits från och med hösten 2006 har volymen för 2007 ökat i jämförelse med motsvarande period föregående år. Den låga studerandevolymen under de senaste åren beror bland annat på att Försvarsmakten beställt färre utbildningsplatser inom Stabs- och Chefsutbildningarna, helt ställt in vissa program, men också på att vissa typer av kortare utbildningar, främst inom Managementområdet, överförts till Försvarsmakten Den fortfarande totalt låga utbildningsvolymen innebär en fortsatt hög kostnad per kurs respektive HP. Försvarshögskolans bedömning är att av genomförd utbildning har ca 88 % genomförts för det militära försvaret behov och ca 12 % för det civila försvarets behov. 14
FORSKNING Verksamhetsmål Forskning för det militära försvarets behov 2. Forskningen skall kvalitetssäkras och knytas till utbildningen i syfte att säkra den vetenskapliga grunden samt att tillgodose det militära försvarets behov av forskning och utveckling med mera inom högskolans kompetensområde. Försvarshögskolan skall sträva efter att forskningens resultat kommer till nytta inom totalförsvaret och att den bidrar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Återrapportering: Försvarshögskolan skall översiktligt redovisa de huvudsakliga forskningsområdena och redogöra för hur vart och ett av dem kan knytas till högskolans utbildning och säkrandet av den vetenskapliga grunden inom högskolans kompetensområden. I redovisningen skall även ingå en beskrivning av hur Försvarshögskolan inom relevanta områden har påbörjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv samt inom vilka områden arbetet avses fortsätta under 2008. Forskning/analysstöd för regeringens behov 3./6. Försvarshögskolan skall stödja utformningen av svensk försvars- och säkerhetspolitik genom att bedriva kvalitativ och relevant verksamhet som underlag för regeringens arbete. Försvarshögskolan skall genomföra verksamhet inom kompetensområdena: säkerhetspolitisk forskning och strategisk analys, forskning inom det folkrättsliga området, statsvetenskaplig forskning med inriktning mot krishantering och internationell samverkan, samt forskning med inriktning mot fredsfrämjande verksamhet. Återrapportering: Högskolan skall lämna en separat redovisning av verksamheten samt kostnaderna för denna. Forskning för det civila försvarets behov 5. Forskningen skall kvalitetssäkras och knytas till utbildningen i syfte att säkra den vetenskapliga grunden samt att tillgodose det civila försvarets behov av forskning och utveckling med mera inom högskolans kompetensområde. Försvarshögskolan skall sträva efter att forskningens resultat kommer till nytta inom totalförsvaret och att den bidrar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Återrapportering: Försvarshögskolan skall översiktligt redovisa de huvudsakliga forskningsområdena och redogöra för hur vart och ett av dem kan knytas till högskolans utbildning och säkrandet av den vetenskapliga grunden för högskolans kompetensområden. I redovisningen skall även ingå en beskrivning av hur Försvarshögskolan inom relevanta områden har påbörjat integreringen av ett jämställdhetsperspektiv samt inom vilka områden arbetet avses fortsätta under 2008. 8. Särredovisning av anslagsfinansierade projekt: Försvarshögskolan skall särredovisa anslagsfinansierade projekt och inriktning inom den anslagsfinansierade delen av verksamheten samt hur anslaget fördelar sig mellan de olika projekten. 15
Måluppfyllnad I det följande redovisas generellt hur forskningen kvalitetssäkras samt knyts till utbildningen i syfte att säkra den vetenskapliga grunden. Forskningsområden/Ämnen Följande ämnen har under året varit föremål för forskning inom ovan utpekade forskningsområden: - Krigsvetenskap - Militärteknik - Folkrätt - Krishantering och internationell samverkan - Kris- och konfliktkommunikation - Ledarskap - Ledning - Militärhistoria - Strategi - Säkerhetspolitik Av dessa ämnen är de första två, Krigsvetenskap och Militärteknik, unika för FHS och de övriga åtta unika specialinriktningar av ämnen som återfinns vid andra universitet och högskolor. Utbildningens forskningsanknytning och säkrande av den vetenskapliga grunden inom dessa ämnen framgår översiktligt av nedanstående tabell. Ämne/forskningsområde Knytning till högskolans utbildning Säkrande av vetenskapliga grunden Krigsvetenskap Utgör huvudämne i officersutbildningen 2 professorer, 5 disputerade, 7 doktorander Militärteknik Är basal för utbildningen vid YOP/OP, SU och ChP 3 professorer, 4 disputerade, 1 fil.lic, 3 doktorander Folkrätt Ingår i kurser i krigsvetenskap vid SU och ChP samt utgör grund för förmågekrav från FM 1 professor, 1 disputerad, 1 doktorand Krishantering och internationell samverkan Kris- och konfliktkommunikation Ledarskap Ledning Militärhistoria Strategi Säkerhetspolitik Utgör basen för utbildningen vid Statsvetenskapsprogrammet samt delmängd i kurser vid SU och ChP Grund för förmågekrav från FM avseende SU och ChP Är basal för utbildningen vid YOP/OP, SU och ChP Är basal för utbildningen vid YOP/OP, SU och ChP Ingår i kurser i krigsvetenskap vid SU och ChP Utgör kurser i utbildningen vid SU och ChP Utgör kurser i utbildningen vid SU och ChP 3 professorer, 10 disputerade, 6 doktorander Del av professor, 2 docenter, 1 disputerad, 2 doktorander 5 professorer, 4 docenter, 10 disputerade, 11 doktorander 1 professor, 5 disputerade, 1 fil.lic, 8 doktorander 2 professorer, 2 disputerade, 1 doktorand 2 professorer, 1 disputerad, 1 doktorand 1 professor, 1 docent, 3 disputerade, 1 doktorand 16
Inom högskolans utpekade ämnen/forskningsområden samt inom övriga ämnesområden där högskolan genomför utbildningar har högskolan ett omfattande samarbete med andra högskolor och universitet, både nationellt och internationellt, i syfte att bredda den vetenskapliga basen och därmed kvalitetssäkra utbildningen. Finansiering av forskning Högskolans forskning har under året varit till 27 % anslagsfinansierad. Övrig finansiering erhålls genom forskningsbeställningar. Försvarsmakten (FM) utgör i dagsläget den enskilt största beställaren av FHS forskning. Andra beställare av forskning inom sektorn försvar och säkerhet utgörs till exempel av Krisberedskapshögskolan (KBM), Statens Räddningsverk (SRV), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), Totalförsvarets pliktverk (TPV) och Försvarets Materielverk (FMV). Anslagsfinansierad forskning Vetenskaplig grund FHS disponerar ett anslag för uppbyggnad av den vetenskapliga grunden vid högskolan. Anslaget för den vetenskapliga grunden kan sägas motsvara det anslag som inom universitetsoch högskolevärlden är avsett för ämnesutveckling samt för att tillgodose utbildningens vetenskapliga grund. FHS bygger upp forskning inom de ämnen, och specialinriktningar av ämnen, som är unika för FHS inom det svenska högskolesystemet. Inom dessa ämnen har högskolan målet att inta en nationellt och internationellt erkänd position. FHS har under 2007 fortsatt uppbyggnaden av en långsiktigt hållbar forskningsstruktur, huvudsakligen finansierad genom anslaget för vetenskaplig grund. Det innebär att högskolan inom vart och ett av dessa ämnen och specialinriktningar skall ha en senior forskare/professor och minst en rekryteringstjänst (forskarassistent). Vidare har FHS forskarstuderande inom samtliga ämnen och specialinriktningar. Forskning/analysstöd för regeringens behov Försvarshögskolan bedriver under 2007 forskning/analysstöd för regeringens behov inom följande s.k. kompetensområden; säkerhetspolitisk forskning och strategisk analys, forskning inom det folkrättsliga området, statsvetenskaplig forskning med inriktning mot krishantering och internationell samverkan, samt forskning med inriktning mot fredsfrämjande verksamhet. Dessa områden prioriteras av Försvarsdepartementet genom särskilda anslag till projekt inom områdena. Projekten håller vedertagen vetenskaplig nivå och syftar till att stödja utformningen av svensk försvars- och säkerhetspolitik. Exempel på projekt är: Krisberedskap i perspektiv av svenska erfarenheter Lessons Learned? tillvaratagandet av erfarenheter från svenskt deltagande i internationella operationer, 1956-1989 Ny strategisk geografi för svensk insatsstyrka Forskningsstöd En del av anslaget används till att finansiera delområdet forskningsstöd, vilket utgörs av verksamhet vilken FHS uppdragits av statsmakterna att genomföra. Exempel på uppdrag som anslagsfinansieras inom delområdet forskningsstöd är: Delegationen för militärhistorisk forskning Consortium of Defence Academies (CODA) 17
Sammanställning av anslagsfinansierade projekt Sammanställning av anslagsfinansierade projekt uppdelade på ovan nämnda kompetensområden samt kostnadernas fördelning på dessa framgår av bilaga 6. Avgiftsfinansierad forskning Uppdragsforskning Försvarshögskolan bedriver en hög andel forskningsprojekt som finansieras via avgifter från beställarna. Projekten har varierande tidsutsträckning och omfattning, men de har alla gemensamt att de är kopplade till högskolans utbildning och/eller prioriterade forskningsområden. Forskningsprojekten stödjer också både det militära och det civila försvarets behov. Exempel på projekt är: Strategiska terrorismhot inom Europa - bedömningar och motåtgärder Ledningsprocessen i det nya ledningsrummet Crisis Management Europe Riskuppfattning och säkerhetsbeteende The State and Media in a Globalised Crises Analysstöd Försvarshögskolan har under året bedrivit analysstöd på uppdrag av kunder, den huvudsakliga avnämaren av avgiftsfinansierat analysstöd är Försvarsmakten. Exempel på projekt är: Stöd FM doktrinutveckling Genusperspektiv på interoperabilitet Organisationer för militära ändamål inom NBF Utveckling Försvarshögskolan bedriver avgiftsfinansierad utvecklingsverksamhet, främst på uppdrag av Försvarsmakten. Inom delområdet Utveckling sker studier samt systematisering av befintlig forskningsförankrad och vetenskaplig kunskap i syfte att bidra till avnämarens verksamhetsutövning, till exempel genom att ta fram förbättrade processer eller system. Inom området bedrivs exempelvis dessa projekt: Force protection Kunskapsinhämtning strategisk omvärldsanalys Forskningsstöd Avgiftsfinansierat forskningsstöd vid Försvarshögskolan syftar till att understödja forskningens genomförande, genom upprätthållande av till exempel nödvändig infrastruktur eller kompetens. Vid FHS har under året avgiftsfinansierat forskningsstöd bestått av exempelvis: AQUA laboratoriet Stöd FM FoU Kompetensprofil i forskningsverksamheten FHS har under 2007 haft 23 professorer (1 kvinna/22 män) knutna till högskolan. Av dessa är 20 anställda vid FHS och övriga knutna till högskolan på annat vis, till exempel genom arvodering eller gästprofessur. Under året har samtliga institutioner haft professorer och/eller adjungerad professor. Tjänstgöringsgraden för professorerna har varierat från 10-100 procent. Vid Försvarshögskolan är totalt 8 docenter verksamma, 2 kvinnor och 6 män. Utöver 18
professorer och docenter är antalet disputerade verksamma vid högskolan 44 stycken, varav 18 är kvinnor och 26 är män. Av docenter och disputerad personal är 50 personer anställda vid FHS och 1 person knuten till högskolan genom annan form av samarbete. Antalet forskarstuderande som är verksamma vid FHS är 43 (av dessa är 16 kvinnor/ 27 män). Eftersom FHS ännu inte har examensrätt är samtliga forskarstuderande antagna till forskarutbildning vid svenska alternativt utländska universitet, men verksamma vid FHS. Personalens koppling till ämnen, högskolans utbildning samt säkrandet av den vetenskapliga grunden framgår av sammanställningen inledningsvis under rubriken Forskningsområden/Ämnen. Det relativt höga antalet forskningsstuderande samt över åren i genomsnitt ca 3 disputationer per år bedöms på ett acceptabelt sätt bidraga till kompetensförsörjningen inom högskolans ämnen. Samverkan med samhället och informationsspridning Försvarshögskolans kompetens och forskningsresultat sprids i samhället genom ett aktivt deltagande i samhällsdebatten inom högskolans kunskapsområden. Under 2007 har FHS forskare, specialister och lärare fortsatt medverkat i såväl nationell som internationell media. Försvarshögskolans kompetens efterfrågas i såväl dagstidningar som radio och TVsammanhang. Kontakterna med andra akademiska centra och offentliga organisationer har fortsatt kontinuerligt, vilket gynnat högskolan och dess akademiseringsprocess. FHS forskning har också under året utmynnat i en rad konferenser, seminarier, konferensbidrag, utbildningar och publikationer som direkt syftar till att föra ut forskningsbaserad kunskap i det omgivande samhället. Försvarshögskolans forsknings- och studieverksamhet har under året resulterat i ett antal olika typer av publikationer. Nedanstående två tabeller visar publikationer vilka granskats enligt internationell standard i peer review system, respektive publikationer vilka granskats i annat kvalitetssäkringssystem, dock ej enligt peer review. Denna nya, mer differentierade redovisning av publikationer är införd från år 2007 för att tydliggöra att forsknings- och studieverksamheten vid FHS resulterar i en mångfald av publikationer, vilka utformas och kvalitetssäkras olika, utifrån publikationens syfte samt även i förekommande fall utifrån beställarens behov. Då stor del av högskolans forskning och studieverksamhet är uppdragsfinansierad är användarens behov en betydande faktor vid utformandet av avrapporteringen. Det skall även påpekas att resultat från forskning och studier inte alltid avtappas i skrivlig form, utan att avrapportering till avnämare även sker genom till exempel workshops, seminarier och föreläsningar. Publikationer granskade enligt peer review system: 1 Finansieringsform Vetenskaplig artikel i tidskrift Bok Kapitel i bok Doktorsavhandling Licentiatavhandling Anslag 17 1 13 0 0 Avgift 19 1 7 3 2 Totalt året 36 2 20 3 2 1 Då denna nya redovisning påbörjas under 2007 kan jämförelsevärden från tidigare år/delår inte anges. 19
Publikationer, ej granskade enligt peer review: Finansieringsform Bok Kapitel i bok Konferensbidrag/ paper Studiestödsrapp, rapporter från utvecklingsarbeten, utredningar och tekniska rapporter Forskningsrapport Användarrapporter Anslag 12 26 10 11 0 4 Avgift 8 11 33 5 3 22 Totalt året 20 37 43 16 3 26 Integrering av jämställdhetsperspektiv i forskningen FHS eftersträvar att jämställdhetsperspektiv skall vara en integrerad del av planering och genomförande av forskningsprojekten där så är tillämpbart. Respektive ämnesansvarig på högskolan har, inom ramen för ämnesrådens arbete, ansvar för att ett jämställdhetsperspektiv beaktas i forskningsdesignen inom relevanta områden. Under 2007 har FHS fortsatt sitt systematiska arbete med jämställdhetsintegrering på högskolan. Utbildningssatsningar som riktar sig till personal som arbetar med planering, genomförande och uppföljning av såväl utbildnings- som forskningsverksamhet har fortsatt under 2007. Utbildningen är tredelad och samtliga nyckelpersoner kommer att beredas möjlighet att gå denna utbildning. FHS har genom ett analysarbete av gruppintervjuer gällande hur nyckelpersoner i kärnverksamheten upplever jämställdhetsintegreringen fått fram en bild av vilka insatser som önskas och behövs. En särskild sakkunnig strategisk jämställdhetshandläggare leder arbetet med att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten vid högskolan. Sammanfattning En samlad bedömning av hur forskningsverksamheten vid Försvarshögskolan har utvecklats under 2007 är positiv. Detta genom: att FHS akademiska kompetens ökat i antal genom rekrytering av fler professorer och genom att flera forskare disputerat. Därtill har högskolans forskarstuderande ökat i antal, att samarbete med övriga universitet och högskolor har utvecklats, att FM behov av forskning inom många av FHS kompetensområden ökat till följd av FM ominriktning mot ett insatsförsvar, fortsatt ökat intresse för och efterfrågan av FHS forskning och kompetens, både nationellt och internationellt, att forskningsresultat omsatts till praktisk användning hos beställare, att forskningsresultat i större utsträckning än tidigare implementerats och knutits till utbildningen. Sammantaget innebär detta att de resurser som departement och kunder avsatt under året bedöms ha tillvaratagits på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. 20