NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer 1-2012 Världskongressen Peatlands in Balance juni 2012 sidan 6 Torvströ ett naturligt val Sidan 5
2 1-2012 Torven är inhemsk, förnybar och rätt använd bra för miljön Text: Claes Rülker Foto: sxc.hu NATURLIG RÅVARA Tidningen Svensk Torv ges ut av Svensk Torv i 1.500 exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Sidney Jämthagen sidney@rime.se Grafisk form Gustav Kron/rime.se Omslag Oleksiy Mark Läs mer på www.svensktorv.se I din hand har du första numret av tidningen Svensk Torv en förnybar resurs. Tidningen ges ut gratis till alla som arbetar inom torvbranschen, politiker och beslutsfattare. Meningen med tidningen Svensk Torv är att sprida information om torv. Torv är en mångsidig inhemsk råvara som kan användas till ett stort antal olika produkter. Mest känt är att den används som energikälla, till jordframställning, som strö för djur i ladugårdar, som isoleringsmaterial och för att torka malten vid whiskeytillverkning. Men den används även som konstnärsmaterial, till biofilter i fiskodling och som isolering i hus. Utan att vi tänker på det har de flesta av oss faktiskt ett stycke torv hemma i form av jord i blomkrukorna. Energiråvara Det användningsområde som får mest kritik, är när torv används som energiråvara. Allt för ofta ser vi som arbetar i branschen, hur okunskap om torv leder till konstiga uttalanden och märkliga beslut. En vanlig felaktighet är att man kallar torv för fossil. Enligt EU och FN:s klimatpanel klassas torv i en egen klass mellan biomassa och fossila bränslen. Torv är en långsamt förnybar energikälla. Egentligen borde torv klassas som ett biobränsle med tanke på att den årligen i genomsnitt tillväxer med 20 miljoner kubikmeter per år i Sverige. Vi utvinner endast 3,5 miljoner kubikmeter. Istället uttalar sig beslutsfattare lite slarvigt och jämför torven med fossila bränslen som bildades för många miljoner år sedan. Låga kolutsläpp Torv har en hög emissionsfaktor (kolutsläpp) när man mäter i skorstenen. Jämförbar med biobränsle från skogen. Men biobränsle har i EU:s handelssystem genom politiska beslut fått emissionsfaktorn satt till noll då skogen binder in kol igen. Samma sak gäller ju egentligen även torv. Sett ur ett livscykelperspektiv är torvens kolutsläpp inte alls höga. När vi brukar dikade kolläckande torvmarker, återställer torvtäkterna till kolsänkor och använder torven till samförbränning med biobränsle som höjer effektiviteten blir torven som energikälla ett miljövänligt alternativ. Torvbrist Idag råder brist på torv främst beroende på långdragna, omständiga och dyra täkttillstånd. Följden blir att fossila bränslen till del får användas istället. Var är miljönyttan? Vi anser att det är hög tid för våra beslutsfattare att öppna ögonen för den utmärkta råvaran torv är. Den är inhemsk, förnybar och rätt använd bra för miljön. Mycket nöje med läsningen av vår tidning. Vi hoppas du ska finna den läsvärd. Claes Rülcker Vd Svenska Torvproducentföreningen
1-2012 3 Hasselfors Garden Ett traditionsrikt företag med siktet på framtiden Hasselfors Garden är ett företag i stark utveckling och med ljus syn på framtiden. Samtidigt kan vi konstatera att företaget är Sveriges äldsta med anor från början av 1600 talet. Därför kan vi med trovärdighet använda oss av begrepp som tradition och förnyelse när vi pratar om Hasselfors Garden. Det säger kvalitetschef Claes Bohlin, Hasselfors Garden AB som är ansvarig för försäljningen till professionella användare när vi ber honom berätta om företaget där torven spelar en central roll i verksamheten. -Landområdet i södra Närke kring det som idag är byn Hasselfors gavs en gång i tiden i förläning till en adelsman, Henrik Falkenberg, för hans insatser i fält för Sverige. Henrik Falkenberg var en driftig person och han och hans ättlingar lade grunden till ett bruksföretag som ägnade sig åt jord och skogsbruk, smide och affärsverksamhet. Företaget gick i arv genom generationerna och i slutet av 1800-talet ombildades det till aktiebolag. I samma veva började företaget intressera sig för en annan naturrikedom som det fanns gott om, nämligen torv. Företaget utvecklades ytterligare under 1900-talet till en diversifierad liten industrikoncern, hamnade på börsen och köptes slutligen 1995 av Assi Domän som behöll skogar och sågverk men avyttrade andra verksamhetsgrenar. Trädgårdsrörelsen kom så småningom att hamna under finsk ägo i VAPO, vars verksamhet omfattar bioenergi av olika slag där torv är en viktig komponent, berättar Claes Bohlin. Torven i Hasselfors Enligt Claes startade torvverksamheten i Hasselfors tidigt: Först använde man det som bränsle i ugnarna till smidet träkol var en bristvara i hela Mellansverige på den tiden men ganska snabbt lämnade man det och började tillverka strö av torven. Både i latriner i städerna och i landets ladugårdar användes stora mängder torv. Vid första världskriget producerades lika mycket torv i Sverige som det görs idag totalt sett. Under mellankrigstiden exporterades svenskt torvströ bland annat till USA. Så småningom gick ströanvändningen ned och Hasselfors som då förvärvat ett antal fabriker letade andra användningsområden. Att torven var en utmärkt jordförbättrare visste trädgårdsmästarna men den var inte Text: Sidney Jämthagen Foto: Hasselfors Garden Yrkesodlarna har högt ställda krav på odlingsmediets kvalitet och funktion.
4 1-2012 Den blev snabbt en succé för jordförbättring och odling lämpad för distribution till vanliga konsumenter i de otympliga balar med träribbor och järntråd runt, som var den normala förpackningen på den tiden, berättar Claes. 1961 såg den första tryckpackade torvsäcken dagens ljus Hasselfors Solmull hade fötts. Den blev snabbt en succé för jordförbättring och odling och följdes några år senare av ett helt sortiment av torvbaserade jordprodukter. Det var en revolution både för yrkesodlare och konsumenter att kunna köpa färdiga, fabrikstillverkade odlingssubstrat med förutsägbara egenskaper, en förutsättning för den moderna yrkesmässiga odlingen där storskalighet och kvalitetskrav förutsätter enhetliga utgångsprodukter som ger reproducerbara resultat. Torven lossas i tunna skikt från mossen och skördas sedan den efter någon vecka torkat till lämplig fuktighet. Hasselfors Garden idag De flesta svenskar har någon gång köpt jord producerad av Hasselfors. Årligen tillverkas nära tio miljoner förpackningar. Basen i så gott som all påspackad jord är torv. Den är ren, lätt och en fantastiskt användbar råvara. Genom de regler som finns för att öppna, sköta och efterbehandla täkterna kan man också använda torv med gott samvete. Sverige är dessutom ett i relation till ytan mycket torvrikt land. Genom att Hasselfors tidigt arbetade mot yrkesodlarna har företaget skaffat sig en mycket stark marknadsposition och kunnat använda kunskapen för produktutveckling. Idag är försäljningen till amatörodlare den största verksamhetsgrenen. Jordprodukter är fortfarande dominerande men det finns även andra produktområden i Hasselfors produktportfölj. Kärnan bygger på trädgårdskunnande och viljan att låta fler upptäcka odlandets glädje och känslan av välbefinnande i den egna trädgården. Fortfarande utgör dock försäljning till professionella användare en viktig del. Växthusodlare och plantskolor har länge använt Hasselfors substrat och på senare år har man också byggt upp en stark position på kvalitetsinriktad anläggningsjord som används i olika markbyggnadssammanhang. Anläggningsjorden produceras på ett femtontal platser runt om i Sverige. Just nu befinner sig Hasselfors i ett expansivt skede med bland annat investering i en helt ny produktionsanläggning utanför Örebro. Självklart tror vi på framtiden, den ska bli åtminstone lika lång som vår historia, avslutar Claes Bohlin. För den som vill veta mer eller behöver användbara trädgårdstips har Hasselfors Garden en mycket innehållsrik hemsida, se www.hasselforsgarden.se I Hasselfors Gardens sortiment finns också trampstenar, dekormaterial och trädgårdslider med förvaring och växthus.
1-2012 5 Jan Vallgårda, Vallrums Lantbruk AB: För oss är torvströ ett naturligt val Jan och Marianne driver den gamla gården som har anor från 1600-talet. Torvströ har många fördelar; det är lättarbetat för personalen, det ger bra stallmiljö för både djur och skötare och det är bra för djurhälsan. Därför använder vi oss av torvströ i vårt företag, säger Jan Vallgårda som tillsammans med hustrun Marianne och Mats Ingvarsson driver Vallrums Lantbruk AB i utkanten av Västerås. Lantbruksföretaget Vallrums Lantbruk AB har drivits i sin nuvarande form i ett par år, men företagets historia börjar i mitten på 1950-talet. 1954 flyttade mina föräldrar Ingemar och Eva hit från Fallagård utanför Hallsberg. Med sig hade de en Grålle en traktor av märket Massy Ferguson och åtta suggor. Korna hade de sålt på en auktion, berättar Jan. Vallrums gård bestod då av 80 hektar åker och en massa mer eller mindre fallfärdiga byggnader. De rev alla hus utom ett magasin, och byggde ett nytt bostadshus, en maskinhall, en verkstad, ett suggstall och en tork. Efterhand köpte de till mark och idag omfattar fastigheten 420 hektar växtodling, lite skog och i boxarna står cirka 180 Yorkshiresuggor. Företaget omsätter cirka tio miljoner och ger sex personer anställning. Eftersom vi satsar på torvströ i verksamheten innebär det att vi gör av med cirka 120 kubikmeter strö i månaden. En ansenlig mängd men den är lättarbetad. Intressant historik Vallrums gård har en intressant historik som är ett mervärde för ägarna. Den 31 augusti 1624 undertecknade Gustav II Adolf ett donationsbrev som gav Uppsalaakademin ett eget kapital. Kungens donation utgjordes av egna arvegods i Uppland och Västmanland 378 gårdar, torp, kvarnar, sågar, ängar, utjordar, vretar och annan mark och Uppsala universitet skulle för all framtid förfoga över avkastningen i form av årliga skatter från donationen. En av dessa gårdar var Vallrum. Ja, gården har en spännande historia, säger Jan. Idag är Vallrums Lantbruk ett aktiebolag vilket det blev 1984. Under en period fanns även ett ponnystuteri på gården men idag är det livsvinsproduktion och växtförädling som gäller. Vi vill att både skötare och djur ska ha en bra miljö här på gården. I det konceptet passar torvströ som för oss har blivit ett naturligt val, och det har det varit i över 15 år nu. Text: Leif Olsson Foto: Leif Olsson Nicole Nelly Välmående nassar i en stia inredd med torvströ. Foto: Nicole Neily
6 1-2012 Torvkongressen 2012 i Stockholm: Rekordintresse för världskongressen Text: Marie Kofod-Hansen Kongressgeneral Foto: Folkets Hus Marie Kofod-Hansen Sverige har fått det ärofyllda uppdraget att vara värdland för den internationella Torvkongressen 2012. Därmed får vi en världskongress i Stockholm. Det är flera år sedan arbetet med kongressen inleddes, och nu är det mindre än ett halvår kvar och det känns väldigt spännande. Av kongressens tema Peatlands in Balance framgår att kongressen har ett globalt perspektiv, men har sin grund i människors agerande på det regionala och lokala planet. Att intresset från hela världen är enormt stort märks inte minst av antalet inlämnade abstracts (presentationer) över 420 stycken, vilket är rekord och helt fantastiskt. Internationella forskare från främst Europa, Nordamerika och Asien kommer att presentera de senaste resultaten från forskningen om torv och torvmarker. Med favören hemmaplan blir kongressen i Stockholm ett gyllene tillfälle för våra svenska forskare och företagare att redovisa erfarenheter och resultat till den kunskapsbank som behövs för ett framtida klokt nyttjande och bevarande av världens torvmarksresurser. Det är ett brett spektrum av torvrelaterade frågor som kongressen ska täcka in, bland annat koldioxidfrågan, klimatförändringar, livscykelanalyser, tropiska torvmarker, efterbehandling och bevarande av torvmarker. Jag tror att kongressen kommer att kunna ge många svar och sedan ställa nya frågor. Exkursioner Under kongressveckan kommer deltagarna att få möjlighet att lyssna till
1-2012 7 Under en dryg vecka i juni pågår den internationella torvkongressen på Folkets Hus i Stockholm. Foto: Folkets Hus några av världens främsta forskare och andra intressanta nyckelpersoner, bl.a. Keynote speakers, inom området. Läs mer om dem på www.ipc2012.se. Förutom alla seminarier inomhus kommer deltagarna också att få presentationer ute i fält. Vi erbjuder inte mindre än 15 olika exkursioner med tydlig koppling till det vetenskapliga programmet. Där får man möjlighet att träffa flera lokala företag och organisationer och inte minst se några av Sveriges vackraste torvlandskap. Vi organiserar dessutom flera pre och posttours där man bland annat får möjlighet att uppleva midnattssolen. Det kommer också att finnas möjlighet att besöka en spännande utställning med företag och organisationer från hela världen, alla med koppling till torv. Utställningen pågår under hela veckan. En mötesplats Torvkongressen har en vetenskaplig kärna, men det finns andra delar som också är mycket viktiga, till exempel att knyta nya kontakter, göra affärer och utbyta erfarenheter. Vi har lagt ner mycket tid och kraft på att hitta bra verktyg för just det. Därför har vi ett väl utarbetat socialt program med allt från get-togetherpartyn till båtturer, konstutställningar och middagar. Vår förhoppning är att ni efter den här veckan ska kunna fylla en ryggsäck med nya rön, nya erfarenheter, nya kontakter och nya intryck kring torv och torvmarker. Välkomna till Stockholm i juni 2012! PEATLANDS IN BALANCE The Themes I. Inventory, stratigraphy and conservation of mires and peatlands (Chair: L. Lundin ) I.1) Mire ecology and biodiversity (Chair: H. Rydin) I.2) Mire hydrology and hydrochemistry (Chair: L. Lundin) I.3) Peatlands as historical archives (Chair: G. Sohlenius) I.4) Mire conservation and wetlands for landscape functionality (Chair: E. Lode) I.5) II. II.1) II.2) II.3) III. III.1) IV. Peatland Ecosystem Services (Chair: A. Bonn) Peat for horticulture, energy and other uses (Chair: G. Schmilewski) Peat for horticulture (Chair: G. Schmilewski) Peat for energy (Chair: P. Fitzgerald) Peat harvesting and processing technology (Chair: K. Mutka) Agricultural use of peat and peatlands (Chair: L. W. Szajdak) Special session: MYRKLIMA mitigation of climate change impacts of cultivated peat soils (Chair: K. Berglund) Chemical, physical and biological characteristics of peat (Chair: J. Schoenherr) V. Restoration, rehabilitation and after-use of disturbed peatlands (Chair: C. Farrell) V.1) Sphagnum farming (Joint II & V) (Chair: C. Farell, G. Schmilewski) V.2) Special session: Mountain Peatlands restoration, sustainable use, and Ecosystem services (Chair: C. Trettin) VI. Balneological, medicinal and therapeutical use of peat (Chair: R. Korhonen) VII. Ecology and management on forested peatlands (Chair: H. Hökkä) VII.1) Peatland forestry and surface water quality (Chair: H. Koivusalo) VII.2) Management methods for peatland forestry (Chair: F. Renou-Wilson) VIII. Cultural aspects of peat and peatlands (Chair: M. Gerding) VIII.1) Peatlands and tourism (Chair: M. Gerding) VIII.2) Cultural and socio-economic aspects (Chair: M. Gerding) IX. Tropical peatlands (Chair: J. Rieley) IX.1) Sustainability of tropical peatlands: Assessment of the present and prognosis for the future (Chair: S. Page) IX.2) Carbon balance and GHG fluxes in tropical peatlands (Joint IX and X) (Chair: J. Rieley) IX.3) Social and economic uses of tropical peatlands (Chair: L. Melling) X. Peatland carbon budgets and greenhouse gas (GHG) fluxes (Chair: M. Nilsson) X.1) X.2) X.3) Carbon balance & GHG fluxes in natural/seminatural peatlands (Chair: M. Nilsson) Carbon balance & GHG fluxes in disturbed and cut-over peatlands (Chair: E.-S. Tuittila) Carbon balance & GHG fluxes politics and carbon financing (Chair: I.-M. Gren) När: 3-8 juni 2012 Var: Folkets Hus, Norra Bantorget, Stockholm Information och anmälan: www.ipc2012.se
Myren orörd natur Våra stora, orörda högmossar är vid sidan av fjällandskapet det mest ursprungliga i vår natur. Under något tusental år har visserligen en liten förändring skett, såsom en höjning av ytan eller en viss invandring av tall. Höjningen förklaras av att myren växer vid tillräcklig nederbörd. Med invandringen av tallen förhåller det sig tvärtom: den har orsakats av liten nederbörd. Förändringarna är emellertid mycket små. Närmast kan de jämföras med de fluktuationer som uppstått mellan fjällkedjans toppdrivor och jöklar. Högmossen är uppbyggd av vattenälskande vitmossearter. Deras mest utmärkande egenskaper är den mycket stora vattenuppsugningsförmågan. Eftersom hela den väldiga högmossen innehåller miljoner kubikmeter sådana växtsubstanser har den kommit att göra tjänst som en naturens egen vattenregulator. Den tar upp regnvatten och lämnar det successivt ifrån sig. Torven i högmossen innehåller ytterst små mängder av näringsämnen. Det gör att en mycket speciell flora utvecklas där. Det är de olika fuktighetsförhållandena som avgör hur denna flora utbreder sig. På de fuktigaste områdena där vattnet ligger i ytan dominerar vitmossearterna. Dessa indelas i en mängd grupper och arter, som alla kännetecknas av sin exceptionellt höga vattenuppsugningsförmåga. I dessa områden trivs även det fascinerande insektsätande sileshåret. Just på randen till myrens allra blötaste område gölarna kan det utvecklas till ovanlig storlek. Här finns ofta också ett inslag av ag, den klockliknande roslingen och det revväxande tranbäret. På relativt torra områden av mossen trivs ljung, kråkris, pors och skvattram. På mossens torraste del laggkanten växer odon och hjortron tillsammans med martallar och skvattram. Laggen avskärmar högmossen från fastmarken och utgör dessutom mossens naturliga dräneringssystem. Man finner där ofta det luftiga skira tuvdunet tillsammans med den frodiga vattenklövern och kallan. I laggen finner man också det livligaste fågeloch djurlivet. Här finner hjortdjuren vatten, bete och skydd. Vintertid står har- och rådjursväxlarna tätt. Vid stort snödjup utgör nämligen skvattram och ljung lättåtkomligt vinterbete. I de mest svår tillgängliga delarna av laggen häckar det skygga tranparet, medan ungfåglarna föredrar de fria vidderna ute på myren. En frostig morgon i mars-april kan hela stormyren sjuda av liv. Man kan då få uppleva orrarnas skenfäktande, bubblande lek, avlöst av det vemodiga ljudet av de först anlända ljungpiparna. Ljudet som helt står i samklang med myrens storhet, mäktighet och tyngd. Stormyrens karaktärsfågel torde ändå vara den vackert rödstrupiga smålommen, som i tysthet kläcker sina ungar i någon svåråtkomlig göl men som låter så mycket ljudligare när han sträcker till och från sina häckningsplatser ute på myren. Samma gölar som den grönbenta snäppan och krickan funnit vara bäst. Kanske utspelas vid dessa gölar under tidiga vårmorgnar även vårrusiga brushanars fascinerande tornérspel. I myrens högsta tall häckar sedan årtionden tillbaka fiskgjusen med en ståtlig utsikt över den väldiga stormyren. I samma terrängavsnitt kan man ibland finna pilgrimsfalken häckande tillsammans med ryssvråk, torn- och lärkfalk m fl dagrovfåglar. Övriga fåglar, som tillhör myrlandskapet är ängspiplärkan, buskskvättan, nattskärran och mera sällsynt den nordiska gulärlan. Ej att förglömma den flöjtande storspoven och den sporadiskt förekommande kungsörnen. Kanske är det just fiskgjusens perspektiv som allra bäst ger rättvisa åt myrens ödslighet och storhet. En ödslighet och en storhet som ingett tidigare generationer en känsla av litenhet som gett myren en nimbus av karghet och mystik som stundom ingett människan en på vidskepelse grundad försvarsattityd mot myren. Kåseri Text: Sten-Ove Petterssons Foto: sxc.hu