1935. 98:e årgången. Häfte N:r 12

1935. 98:e årgången. Häfte N:r 12

- 645- Kungl. Örlgsmannasällskapets tävlings:: ämnen för år 1936. 1. I vad mån lwmmer svensk sjökrigföring inm Östersjön med närliggande farvallen att påverkas med hänsyn till utvecklingen av ubåts-, min- ch flygmaterielen samt förbindelsemedlen? 2. RiJ,tlinjer för övervaltenslrpedfartygs taktiska uppträdande i sanwerj.~an med arlillerifartyg. 3. Rikllinjer för undervattensbålars taktiska uppträdande. 4. Riktlinjer för flygstridskrafters strategiska ch taktiska sanwerkan med sjöstridskrafter. 5. Biktlinjer för anrduandet ch rganiserandet av eldledningen för luftvärnsartilleriet å fartyg ch sjöstyrkr. 6. Minvapnets användning i sjökriget. 7. Vilka synpunkler böra anläggas med avseende å skydd mt nutida anfallsmedel vid knstruerandet av svenska ö rlgsfarlyg (med fri lt val av en eller flera av de lika fartygslypema)? 8. De inre förbindelsernas rdnande å mden1a svenska örlgsfartyg (med fri LL val a v en eller flera av de lika fartygstyperna ). 9. Navigering i vf1rl land mgivande farvalten under krigsförh:'lllanden. 10. Flttans behv ay peratinsbaser. 11. Mderna telmiska hav på kustartilleriets sjöfrntsartilleri s pjäser, amunilin ch eldledningsmateriel Tidskrift i Sjih:äsendet. 46

-646-12. Kustartilleriförsvars betydelse såsm direkt stöd för sjöstridskrafters peratiner. 13. Huru bör luftförsvaret, det aktiva ch det passiva, principiellt rganiseras i en örlgsbas med hänsyn även till fartyg under utrustning eller reparatin? 14. Industriens utnyttjande för tillgdseende av marinens behv under krig. 16. Behvet av i fredstid verkande rgan för sjöfartens reglerande vid krig eller krigsfara. 16. Fritt val av ämn e inm mrådet för örlgsmannaslillskapets verksamh et. Tävlingsskrift bör, åtföljd av förseglad sedel upplagande författarens namn ch adress eller ck ett valspråk, vara ingiw n till Kungl. örlgsmannasällskapets sekreterare, Karlskrna. senast den l nästkmmande september. Finner Sällskapet inlämnad tävlingsskrift förtjänt av pris, tilldelas författaren Sällskapets medalj i silver. Skulle inlämnad skrift anses vara av synnerligen utmärkt förtj änst, kan Sällskapet besluta att tilldela författaren samma medalj i guld. Tävlingsskrift, sm icke kan belönas med pris men likväl anses förtjänt av Sällskapets erkännande, erhåller på h öglidsdagen hedrande mnämnande. Skulle den förseglade sedeln, vilken ätföljer skrift, sm blivit prisbelönt eller erhållit hedrande mnämnande, endast innehålla valspråk, tillkännagives detta under första hälilen av nvember månad i»pst- ch Inrikes Tidningar» med anh i1lla11 att författaren ville till Sällskapet uppgiva namn ch ad r e~s. Såvida författaren av inlänmad tävlingsskrift icke tillkännagiver mtsatt önskan, förbehåller sig Kungl. örlgsmannasällskapet rättighet att i sin tidskrift ffentliggöra skriften. Karlskrna i december 1935. Selcreteraren. - 647- Flttan sm maktfaktr. En <JngTipar,es sjökrigföring måste uppläggas stmtegiskt ch perativt ffe11siv f'ör att kw1rt1a. nå resultat. Han måste då inm krigsskådeplatsen dispnera. sjöstridskrafter, sm tt,alt är försvararens i alla avseenden överlägsna. Däre1";t icke c1et geg-ra:fiska läget medge.r sjöhandelskrig[ö1 ina. u mm mraden, sm hgga stnder;iskt tillb(tkadragna i förhållande till angriparens örlgsbaser, måste han pla,cera sina fö,r den direkta sjöfartskntrllen a,vscdda sjöstridskntfter inm [mmskj1dna mråden ch där be!clri"va sjöfartsrlmntrll under så lång tid, att sjöha:ndelskriget blir effektirvt. Då initiativet till mt tätar ligger hs försva.raren, må te a,ngripal'en inm taktiskt räckhåll fö,r de sjöfartskntrll utövande stridrskmfter:na pernwnent unrder denna tid hålla siöclsh idskmfter, sm iir den försvarandes inm räckhåll frän lmntrllmråclet srarnlade styr'ka öve1 Ziigsna. Eljest utsätter han sig för av 1 brtt i sjöhandclskri@et ch för förluster, sm kunna innebära e:n kra:ftrutjämning till försvararens fördel. För att dretta skall kunna sh, måste han i 1 esc1 v i sina baserr hålla så stra stridskrafter, sm fm,dras för fartygens ö'versyn, för avlösningar hll sjöss ch för ersättande av förluster sm. kunna uppstå g enm försvararens vm'!ksamhet till sjöss, på 'vattruet, under vattnet ch i luften över vattnret. De stmtcgiska Maven på öve1 lägsenhet ä1 nlltså större än de taktiska. Både de Utevarande ch i reserv ställda anfallsstyrkrna bliva av försvarar'en strategiskt bundna ch kmma icke anvä.nrda:s för andra

-648- - 649- ~ d. ::l :..., """" R ijj 5" b- (fq «P> c:. "'" ~..,. P>... (/J..,,......... " v m (fq : (O P> P> s..., 5" _r P> :: s...,..., p.. 5" "'" «P> p: "' "'" (O...,... : r p..... (JQ r...,..., r r......... Il'>- "' t>:)............... <:0 l>:l..., 01 01...,, ~.:l 8-00 8 l l l l io l l,....:l (/)... 01... (/),... - :>... L'V... 01 O< -01 Ö< Il>. -11'>- -<:0 8...., ---.,...- -v-- l l w :> l l >!>- >!>- L'V (/) L-.:l tv '" 01... >!>-... :> -..., -;... -..., 8 8 8 -- l l ; ~ t>:) tv 01.:l O> <:0 0":> <:0 l l l l l l -_, a, ->!>- ->!>- l l l l 0":> 8 t>:)...... (/) 0":>... t>:)... <:0 (/) 0":>.:l t>:) "' -01-0 -..., 8 l tv 01 l ----.,---- ---.,...- (/)... en tv 01 e t>:). t>:) -01 b:> -(/) -0 0":> 8 ---.,...- ---......, -_,, t.:j ä:> ~tv t>:) 01 C";l 01 Il'>l :> t>:)..., -...,......, O< 01 01 "d rn P> ~ ::l (fq m v "' : P<'... m r P<' "O r "O "O :: "O p:..., r l l [fl t>:)!"" - Il'>- p.. l l "' r l l l l -0> ~ m...!"".:l p.. :> r ä:> ~l l l w ~l l l -. - "' p.. (/) <. (O c ~ l w t>:) >!>- "'" t>:) 01 _ w p.. -(/) l r l ~l m... L-.:l!""... t>:) p.. 8 l -0 0":> r ~l ---...--- m <:0...!"" :> p.. Il'>- 00 8 '---v----' ~ l... p.. (/) r -..., C. O '2. 01 -" Q:,_,rm ~ ~ cc "'""'"'"' Cf'la'Q c;: rn '-<~m P> ::l rn ~. CS"P>...,r-. -1 <1 r "'" ~g>_[ ~ "'""'" «== ijj ::l (fq (JQ P> P> < ~ (O "'" ::l r rn ::l :::: 2 8 P> t,_,(o P> ;:h..., ::l 4c. CJQ a'q" P> cr~t «(O r 8 (JQ... ;'1. C ~ «!Op_.p.. m P-r(!> :>T '"'... : rn ::l "' 8.., ;n ~ ~g~:~ g;p.j ~~ ~ -1 :>T ~ "t t:::! l p.. - = --: f,. ) O r:: r:: r:: 2: 1 ~ :1. s ;;-;' 3 :r. ~ s ~- () -:; r:: - ::;,. -:::;., () r; '-<!... -l - l ;_ t ~: >: "' >: '-... ~: : D:> rt- -::-.jl ::::- :.~ :r. -::::, ~ ;::, uppgiftc1, utan att angrirpatens möjligheter att uppnå sitt strategiska mål sätta på s~jel. För vara ren bör eher trä,ya. att genm Jram.stötar med sina sjöstl idsluaftcr å taclkmma avbrtt i angriparens vedksamhet. Det gäller för hnm att undandriva angriparen med sjöfartskntrll S~" selsai.ta lätta triclsjnnft,er Jör att hjälpa fram sin a handelsfartyg. Detta kan ustadkmma:s genm insättande av överläg::;n,a stridskrafter mt någn S'Vag punkt hs angriparen. För att ~tstadkmma effekt erfrdra, att försvararen kan mt angripm en insiittu huvudstridskrafter, vilkas ryggrad' utgöres av pansar ke:tjl). Han kan då hppas att lmder dager dr.ivta undan ch möjlige'n slå lmderlägsna fientliga tyrkr ch att under mörker b1 inga sina lätta stridskrafter till anjall, ev. mt fiendens huvudstyrba. :b'im1as däremt in,ga pansa:rslm<p p i försvararens huvudstyrka, bhö>'er angriparen till sjöss irum taktiskt räckhåll från dc sjöfmtskntrl1e.rande styrkr]]ja elljdjast hålla överlägsn'a stricl:skrai'tcr av lätta fartyg. Befintlig'heten av undervattensbåtar i försva:ral'ens fltta ökar kraven på de str~cbikrafter, sm av angripm en måste taga i anspruk. ];'ör större örlgsfartygs be'valming mt anfall av nnde-rvatte111sbåtar räknar mm1 med ett g.en.erellt behy av 2 jagare per slagskepp ch l jagare per kryssare. Befintligheten av pal11sarskepp i försvararens fltta ökar anspräkcn ä\ en på angriparen ' insats av lätta övervattensfartyg. Ämru större <1.11språk på överhigsenhct ställas på en angripar ~ e sjö;,:tridsluafter, därest ltan skulle f ö1 söka ett stö1'1'e över skeppn in g s f ö re ta q. Hållbara utgångspm11kter finn.es alltså för beräkning an de fientliga "tl'idskra;[t,er, sm ay en fö1 svannude fttta strategiskt bindas under litl;-a slag av sjökrigspcratiner. På grundvalen av dessa utgi:iugsptmkter göres i tablåerna I ch II nedan en jämförelse för året 19±7 rnell'an försyarsknmri sinen kustfltta ch den a'v ma1 inmyndigheterna föreslag1.w. Genm jiimförelsc mellan cle.ssa tablåer ch pä Jöre.gående sida intagen trublit över Östersjöstrmaktcnms fltt'r kan man skapa sig en iö J eställnin.g m den.~kiljn,acl såsm försvarsmedel

- 650- - 651- ''-' c "-< >-: ~..., ~ ~ 0.....,;.,. ~ ch såsm maklfldr, sm förefinnes mellan å ena sidan försvarsl~mmi sin ens I-ltta ch å andra sidan dien~ av de sjömilitära myndig heterna föreslagna. Ehuru förslitnin g ch förluster under den kamp m herrayi;ildet till sjöss, vilken allit:id är fönknippad med ett sjö.handelskrig, ch s:m fö1'egår f'örsök till invasin över!havet, måste beräknas uppstå tör både försnn ai,ojljs ch all!griparmls sjöstridskrafter, är det av tablå I tydligt, att den av ma1 inmyndigheterna föreslagna flttan nnde-r ett krig mellan kmbinatim~r av strmakter, under \ilket i11gen kan i Östersjön använda hela sin fltta,?'cljtesente1'(('1' en maktfaktr av såclan st?'lelcsrdning, att den ge1 en svensk regering st01 handlingskraft ch f1 ihet i sina utrikesplitisktl beslut ch dtirför giv'er sam:l'lildret fö-r att landet skal! kun111a hi\has utanjör kti:get samt hävda sin nffiltralitet ch även sina hanc1elsiniressen. F'örsvarskmmissinen fltta däremt blir sm maktfa,ktr g m1~ka mindervä1 1 dig. Orn S'. erige ändck intvingas i krig, ger marinmyndigheterna:s kustfltta, så,sm fmmg år a.v tablå II, en VL'SS sam10likhet för att mm1 skall kmma lyclms att hålla lamtkrigföringen utanför landet ifråga m an Call öv-er lm ten, m 111äml~gen på gnm2 a.v förs,val1s'ai mens styrka en anrgripa:rd bcihöv er räkt1ja med a;tt i en första överske ppni11g insätta en t r truppsty1~ka. Sannlikhen ökas, m flygta,pnet rgives en för perativ amverkan med fltt an lämplig sammans-ättning. Den kraftkncentratin till sjöss trublå I ), sm erfrdras för ett ncc1'1{1timpande i för invasin Öv er hav.et erfrde1 lig grad av den av marinmyndighet crna fö1'cslagna flttan, är så str, att clen med samwlikltet icke kan ästadlwmmas i östersjö1t 1mde1 / ö1 vinnande ar ett avgörande Cl'[rderlig tid, tttan att en fiendes s,jöstridskmltc f's iinnn viktiga1 e nppgifte? i andra hav eftersättas. Ett fientligt l.jmbfl yg1vapens verkan mt pa11 1ars~mpp har understundm i för svars di<lkussinc~n överdrivits. I detta hänseende km1 man erinra m försvarskmmis inens betänhm1des bil. 2, där det uttalas (Del V, sid. J99) : "Dck synes den m eningen alltm era göm s~g gällande. att clet stcwka luftvärn, sm kan etableras på framför allt dc stön e fartygen, kmmer att göm dessa

r >.Q CD c<l >.Q <D "' 2 =f:',l2: '53 :O ;:.. ~ b ~._ ~~ B r-0 ~ ~ ~ : -~,...! r-1 ~ ~ O() cp ~ cd ~ Q t""' ~ ~ rd cd ~ ~ 1:: ~ ~._v ;..; jj,.-! :Q ~ <..;J :~ ()~ ~ ~ ~ ~ ~~rrhh E :::, b ~ ~ 2 :8 =~ ~ ~ar~~ ~ 5 -~-P ~ w ~ ~ 1:1 ~ rut~~~tjr--1 ~ ~ r: (l) r-:j... +J. w :..::::: '--.J..,_,,...-;...,...~ '-' ~n r--; ~.,... ---:-' ~ ~ r::; ;5?D M.g 2 B ::::; - ~ t ~ ~ ~ ~ rg s ~ 8 Försvarskm- Binder 1 kryssare 2 kryssare l l kryssare 8 jagare 8 vedettbli tar l ta fartyg l5-6 kryss. 8 vedettb. \10 andra lät.12 u-båtar 1 Binde r jagare ta fartyg l 10 u-båtar 3 ) 2 jagare r ta fartyg 12-18 jagare J4-6 jagare 2 ) 7-10 kryss. lo andra lät- ta fartyg 1 ) En truppstyrka m 2 fördelningar (~0.000 m~tn) kräver vid transprt över Östersjön eller Nrdsjön ett tnnage vattensbåtar. l f 16 jagare ":::O"ö "'c""rl--:;j r-:::. ~ v ~ : a +-' :~ :c; 8 ~ :8 ~ t; A 0 ~... <:... -,...:::2 ~,...,, d ~ q:j, ~ ::: Q :; Q).~ ::; Q d ~ ~H~ ~ ~~r-c)~~ ;:::; ~~8~0J J ~~~ ~~+-l...j,...,...-..,,...,. ~ 8 ~ ~ 8 ~ ~ ~ ~ g;~~~~~~~~ ~.::3 ~.B ~ Qc " ~ :; -~~1 -~ ~ ~ t: s ~.-- "-t-,~ ~ ~ t.:..-- ~ ~ ~...;, ~ : h ~ M.O ~ ~ CD ~ ~... ~ f ;;r., r-1 u,,..a ~ ~s~ 0 ~Ah m~;-..r ~ ~ '_;j ~ ~ 12 ~ -~ ~,... =- ~,... J] ra n,...,. ~ 3 ~ ~ ~ s ~ ~ ~~ ~ r ~ - ~ O ~ H,.; - ~ " ~ ;::: ;::: ~.-; ej. d H O -~ ~ :::9 ::j rl 0.; ~ ~ 2 :u - ~ -. : - -,... ~ if) ~ :.:: ~ ~ ~.f? rd -r c --- ~ :.-") ::::::: h ro ;;; c;. ;::; s; :.,... ~ 'ö s Ul +-> ~ "'@.,., Q) ~ ~ ~ ~ -~ \:j rl : 00 @ p C) ~.; ~ ~ ()~ b E ru ~ av 120,000 till 150,000 bruttregistertn, mtsvarande 60-75 fartyg a 2,000 tn. flygstridskrafter 9 2-3 kryss.') l? flygstridskr.? 2-3 kryss.2) J? rninr 4 ) 18 minsvep. 118 minsvep. minr 18 minsvep. 18 minsvep. prtfltta. transprt- 1947 prtfltta. transprtfartyg.') fartyg.') l Av marin- för bevak- myndig- för bevakför betäck- ning av en heterna för betäck- ning av en missinens fltta ning av en transprt- Summa. O pansarskepp 4 pansarsk. 4-6 slagsk. 1-2 slagsk. 1 ") Mtstående antal jagare beräknas bliva bundna för större örlgsfartygs bevakni11g mt anfall av under ') Mtstående antal minsvepningsfartyg är erfrderligt för minsvepning framför en transprtfltta m 60 fartyg ' ) Senast vid ankmst till utskeppningsmrådet. l 10 jagare 3 kryssare 4-6 kryss. 11 kryssare 5-8 slagsk. 12 Jagare lw 130-32 jagare ~16-24 jagare t 10 andra lät- 110 andra lät- ~4 2-58 jagare J 4-6 jagare 2 ) föreslagen ning av en transprt- Summa. 1947. större trans- fltta m 60 fltta större trans- fltta m 60 rr. h u asin över hat rt.

- 654 - Litteratur. Svenska Försvarspri nciper, Slagm d ch verklighet rörande grunderna för rih försvarels rdnande. Synpunkter framlagda vid föredrag i Slackhlm den '1 decemi Jer 1935 av avdelningschefen vid generalstabens cenlralavdelnin g, majr C. A. Ehrensuiinl. Utgivet i brschyrfnn av föreni u ~l' n K. H. S. Pris 'i5 öre. Föredragshållarens upps:ll a ll giva en ur hans syn vi nk d riklig framställning av prblemen ];:an icke betvivlas. D ~ir em t kunna grava anmärlmingar riklas mt Mskilliga av de framförda synpunkterna. Vi skla icke uppehålla ss vid den ii' ll- dande delen av föredraget, sm riktar sig ml vissa teser. mnt vilka föredragsh~\ llar en s förnämsta argument är att heleekua dem sm»slagrd».»slagrdens» uppfinnare må själsa fiirsvara dem. Tnen verkar emellertid i denna del åtskilligt irnlerad. icke minst i den kritik, sm heslås en ::>avdelningsche i marinstaben» (sid. 6). Framställningen stärkes icke heller genm tillgripandel på sid. 7, av sådana argument sm h rr Hamrins famösa yttrande i radidebatten den 27 nvember -»a lt upprepas en lögn tillräckligt m fmga gånger, så blir den en sanning». Atergivandel av d~ lika uttalanden är ett tweggat vapen. Den histriska redgörelsens första del utgör egentligen en kritik av våra knungar ch st~ relsesättel under 1700-talet. l,u l - 655 - :XII :s förh ~dl a nd e Lill den ryska sjömaklen, sm var en av rsa kerna till strmaktsväldets fall ch utvisar faran av alltför ensidigt lanlmililär sakkunskap i högsta krigsledningen, inbegripes dck icke däri. I fråga m 1788~90 års J.::rig säges:»ledningen ch armen höll icke m åttel». Hur var det då med flttan? Trts»enhellig krigsledning» (knungen) kan man peka på försummade tillfällen, t. ex. krigsöppningen (mötet med van Dessens eskader) 1788 ch Reval 1790. Förutsättningen för skärgårdsfillans (l ka1styrkans) seger vid Svensksund 1790 var att örlgsflttan röjt dess väg ut ur Vibrgska viken. Trts att ledningen ch armen icke höll m ållet, bragte segern vid Svensksund freden.»liknande blev bilden 1808~ 1 809», säges det. Javäl, men icke berdde del på au flttan genm»en lämplig avvägning mell an försvarsgrenarna» försetts med elt enda fartyg för mycket eller förhindrat armens vidmakthållande. Mellan 1790 ch 1808 byggdes nämli gen ett, säger l, linjeskepp ch en, säger l, fregatt samt 2 däckade kannslupar ch l brigg. Uneler kriget 1808-09 byggdes 24 öppna lmnnslupar, 4 mörsareslupar, 42 kannjllar cfi 2»rekgnsceringsfarlyg». Me llan krigen aufördes ur rullrna 5 linjeskepp, 4 fregatter, 2 kutterbriggar m. m!). A LL invasinen i SYerige 1809 bragles att stanna genm den kmbinerade peratinen till Västerbtten, vilken var möjlig endast genm den svenska ch den engelska flttan, förtiges. Sanningen är alt fö rsvaret i dess helhet under fredsåren mellan krigen försumm a ts (för l[1ga ttala försvarsutgifter). Pamlleller kunna för viss clmf!as! P :'t tal m försvarsprinciper efter världskrigel kan m an till en hörjan icke kmma ifrån all de före 1914 av andra fö rsvarsheredningen ställda uppgifterna för flttan, vid vilka nu försvarsl.::mmissinen 1935 säges hålla fast, av flttan själv inför den Yerkligh el, m vi lken L!Jjz års avbruten tjänst till sjöss Under krigsmässiga förhftllanden gav rika erfarenheter, måste läggas Lill handlingarna s{tsm enbart ch hållbart teretiska. Det är ml denna bakgrund, sm brschyren»maritimt försvar>> *) Siffrrna ur tabell e l' i Bäckströms Svenska Flttans Histria.

- 656- skall ses. Den h a de emellertid cksa en annan bakgrund, niimligen vi ssa ullalanden av en från annen ulg:ln gen försvarsminisler i en s ta lsverksprpsitin ett av de n ärmaste ef terkrigsåren. Denne ställde, när m arinmyndigh eterna begärde anslag till de 2 jagare, sm på grund av IRi sstegring icke lmnnal hyggas av de 19J.± för åren 1915-1919 beslutade 4 jagarna, flttans redan då eftersalta ersältningsb yggnad i efterhand för»andra v ikti gare försvarsbehv» under uttalande av ett persn ligt gil.. lan dc av den föreslagna typen. I gen eralskmmissinens över fö rsvarsreyi sinen s betä nkande 1923 aygivn a y ttrande ullalaclcs, med ~tsid s ä ll a ncl e av fl llan s beh v a v m.atericlanskaffning, a lt ingen ändring kunde göras i den 1914 träffa de avvägningen mell an försvarsgrenarna. Det h är anförda kan tjän a sm en kmplettering av rsakssammanh angen - till u pplysning ch begrundan. Redan u n der världskrigel förbereddes flttan s reducering, dels genrn stark förslitning, dels genm p[t grund av prisslt'gring uteblivn a ersättningshyggna der, uppgående till 2 jagare ch 4 ubå tar. Den m arinplilik, sm efter 1919 förts, innebar inycn ersällningsbyggnacl (utm en u -b åt) L. m. 1924, 2 jagare ch 2 u-bålar 192.5-1927, l k ryssare, 2 jagare, 4 vedettbåtar ch '1 u -l>mar 19'28-1933, 2 jagare, 4 m insvepare ch 4 u- b ~1la r 1933-19S8. m e el u/ eslutancle av det för denna perid beräknmle pansarsk eppel. Den leder, frtsa tt av för svar skmmissi- nens marinplilik, till a lt 1-.:ustf'lllcm f rån 1914 planerade 8 pan sarskepp, 16 jagar e, 6 u-n1 Lar ch 2 m infartyg över 1927 Cn s plan ("! pan sarskepp, l kryssare, 8 jagare, 8 vedettbåtar ch 9 u -M tm') år 19D*) blir recl uceracl till 1 kryssare, 8 jagare ( vmav 2 av {örsämmcl typj, 8 vedettbå lar ch 10 u - båtar. I en sadan kustfltta kunna yedetlbå tar lmappasl Lagas i betraktande såsm s tr idsfartyg. Om i stället för avbrttet 1920--1924 planen av år 1914 h ade frtsalts t.. m. 1924, byggandet då i avvaktan pa en n y flauplan tillfälligt inskriinkls till 2 jagare ch 2 u-båtar plt *) Förs, a rsk1n1ni ssin ens t r p å att tlcn i be tänkandet föres! a~ na t: h önsk värda mderniseringen Jör tillsammans lo mil:i. kr. av <le :3 n u i m ellellal 1'3 :'\ r gamla pansarskeppen skull e kunna [örlän!la dej:i-' l i vs iiing-el i ku..; iflttan med 5 å r, dela vi icke. - 657 -- :1 år, samt därefter 1927 år s plan knsekvent följts, så skulle J,:u st{lllnmz, 1936, beslåll au 5 pan sarskepp+ 1 uneler byggnad, 1 kryssare. 1 O mdemer jagare + 2 under byggnad, 4- vedettbåtar, 4 minsvepare uneler byggnad, samt 17 m clema unclervatt ensbålar + 1 uneler byggnad, allt för en genmsnittlig ksluad för ersältningsbyggna d vid nu r ~1dand e priser av icke m er än l "l milj. kr. per :n. Ojä mnhelen ch tillräckligheten i ers~i.llnin gsb y ggn a d för flttan - förrsakade h l. a. av»allsidiga försvarsutredningar» - är ell a v dc all ra svagaste kapilleu i svensk försyarsplitik efter 191 9. Della mförmäles icke av föredragsh [Jllaren; m å hända Ull Ses del yara för allmänt bekant l'ör a ll behöva mta las i en krels a v f. d. lärare ch elever v id K H. S. De allvarliga brister, sm vidh1da annen, flygvapnet ch kusta rtilleriet kunna visserligen icke avhjälpas genm Hllans tillgdseende, m en genm dc förra bristernas avhjälpande kan m a n icke h eller r e parer a de brisler i flttans, sm h elhel betraktad, både kva nlilel ch, 1n ~i rk viii, k valilet genm föråldring ch förslitning, sm dag för da g ch ~n för :Jr få lt tilllaga på grund a Y tillräcklig ersä ltningsbyggna d Lrls de fmaliga n ybyggda fartygen s i ch fö r sig utmärkta kvalitet, Yilken lyckligtvis i n ågn m.ån fått följ a med ulwcldingcn utrikes. Mt bak grunden a v för svarskmmissinens Lill ersältningsbyggnad föreslagna anslag'). vilket i sj ä l\'a \erkel icke upp g ~n till m er än 4 milj. kr. per år eller 1_~. a Y del Lclpp, sm nu skulle behöyas för att under lppel a \' en 10-r\rspcrid ch några år d ~irul ö Y e r uppbringa flttan Lill en m l rikels behy av sjöfrsvar sya rande styrka, ch n:1g l m er än 1J. 3 a Y vad sm erfrdras för vidmakth:1ll a nde av kmmissinens fl lla incl. lätla fa rtyg i suill el för dc»dödsdömda» pa nsar skeppen, blir t alet m a ll lägel bäst mlsyar as av ell bibeh [!llande a v fl Hans nun ra nde fartygsbes tånd ingen ting anna l än lek m ed rden. F örsvarskmmissinens försl ag innebär införande av en ny perid 1920-1927 (1791-1807) i flhans h islria. Del hade vari t ön sk\ ä rt, all föredragshå Ilaren biträtt Yi d sitt aud itriums ch allmänhetens upplysande m dessa förh{tllanden. *) J"~i nmat utan anmärkning i el en s. k överstcreservatinen.

Skiss belysande mfattningen av sjöfarten Sverige-utlandet VQ..Q( nl."j,. E.hr~-.~.tö.-rd.. 0:0 ic..ke ta.lq.t cnn.>---...-..... t-1'~~-~! Bandet lti:ngs J.;:nst.cn åskådliggör dags frckv~nscn m:'1skindri,:na far tyg. Siffrrna angiva frekven s ens strlek Inm skilun. mraden betecknar nhådc, inm Yilket i visst krigsfall effektivt :-: jö h:-~n delsskydd ej kan å stadkmmas.n t.c. J r~ ra leena..,.is- Det tänkta krigsfallet blir på grund av vårt berende av imprt, även m årsbehven under krig kunde inskränkas till 4,3 milj. tn: ch exprt för imprtens betalande, ett (ö1 sörjningskrig till sjöss ch ~ luften snarare än ett invasinskrig. Ju starkare flttan är, dest krtare bliva fiendens >tentakler». - 659- Den hävdvunna fördelningen av försvarsuppgifterna är icke den, sm före 1914 av försvarsberedningar ch 1935 av försvarskmmissin saus pä papperet, ulan den är: riket försvaras av alla försvarsgrenar i strategisk samverkan, av armen till lands, av flttan till sjöss ch numera av flygvapnet i luften över land ch hav. Annan uppdelning förblir enbart teretisk ch håller icke inför verkligheten, såsm framgick av flttans erfarenhet under världskriget. Till illustratin av behvet av skydd för näringslivet är på sid. 20 i majr E:s skrift införd en karta, belysande mfattningen av»sjöhandeln» Sverige-ullandeL Karlan är behandlad för visst krigsfall - men fullständigt ch så alt den med sjöfarts- ch sjökrigsförhållanden bekante läsaren löper risk att därav bliva förd bakm ljuset beträffande fallets kärnpunkt. Här infgas därför en fullsländig karta. Därav framgår, alt krigsfallet ifråga på grund av rikets, trls förbättring, kvarstående sårbarhet vid försörjningskrig ch de för den anfallande gynnsamma gegrafiska betingelserna för avbrytande av sjöfarlen till svenska hamnar över Nrdsjön samt även för begränsande av vår in- ch utrikesfart i Östersjön med slörsta sannlikhet blir ett sjö- ch luftkrig ch icke ett invasinskrig. Frågan m trafik över nrska hamnar sm reservutväg blir - liksm under världskriget - icke så mycket lrafiktelmisk sm krigshandelsplilisk. Generalstabens utredning i ämnet saknar därför i det uppritade krigsfallet praktiskt värde, fastän den ingalunda här skall frånkännas tekniska förtjänster. Det ligger ingen defaitism i all det för natinen klargöres ltela sanningen i fråga m landets känslighet för andra betvingelsemetder än invasin ch dess behv av försvarskrafter även mt sådana. Förf:s karta, sådan den är, ådagalägger emellertid mycket klart behvet av sjöstridskrafter för sjöfartsvägarnas skydd vid neutralilet under ett strmaktskrig i Östersjön ch Nrdsjön. Vi vilja här tillfga, alt varken den nuvarande eller försvarskmmissinens fltta är tillräcklig för denna uppgifts fyllande. F artygsantalet är h elt enkelt för litet. Vad förf. på sid. 22 på tal m försvaret mt invasinsföretag

- 660- anför m all den svenska fillans huvudkrafter enligt den marina sakkunskapens uppfattning icke kunna beräknas ingripa väster (m) Brnhlm-Oder Bank, därest en strmakt i dessa valtenmråden insätter övervägande delen av sina sjöstriclskrafler, utgör en uppenbar feltlkning av denna uppfattnings m nebörd. Den innebär icf..: e, au inga mt en transprtflila effeldiva sjöstridsl.:rfter i angivet läge /..:unna insättas väster m Brnhlm. Om nämligen elen svensl..:a l..:ustflucms huvudstyrka binder en cwseuärd e/el au fiendens huvuc/slriclskrct{ter, lär det vara möjligt utan mycket mfauande ch tidsödande å tgärder alt hin dra u-båtar att uppträda väster m Brnhlm, ch del lär även vara möjligt all så»besätta» de mtalade ganska vida farvattnen. atl icke en styrka av jagare ch sjögående mtrtrpedbålar kan, i varje fall under mörker, tränga in i bassängen öslerifran. Vägen Karlskrna- syd Brnhlm-- Falsterb tillryggalägges med :30 knp p ~1 mindre än 6 Limmar. Då försvaret av västkusten icke kan åläggas kusl{ltl(ln. erfcjrdras tydligen där en annan sjöstyrka. En sådan är cksc1 cw andra skäl än försvaret ml invasin behövlig. Karlan p~t sid. 23 är liksm den på sid. 20 fullständig. Man saknar bl. a. marl<ering av tekniskt möjliga landstigniugsmn1den Kullen- Strömstad ch på ;'\rrlandslmslen. Innellörden av spärrlinjen över Brnhlm har misstlkats på fantastiskt ch verklighetsidimmande sält (Jmfr van). Om en»alandsspärr». såsm 'förf. säger på sid. 24, endast håller, m båda landfäslena fötsvaras, hur trr man då, att en»spärr» över de mycket bredare ch friare farvattnen vid Brnhlm kan hålla ulrm samma villkr för alla fyra landfästena? Den på sid. 22 införda nten är tydligen avsedd atl illustrera, hur möjligt det är för Sverige atl hålla sig med en fltta, Sf\JU kan bliva av betydelse mt den tyska flttan. Förfaringssältet är ganska misslyckat, ty verkställda undersökningar visa, att en kustfltta av den av marinmyndigheterna nu föreslagna st'rleken även gentemt en till fulla 35 / av brittiska fllian utbyggd tysk fltta är en mal..:lfaktr ay sådan betydelse, atl den blir ett tjänligt instrument i en svensk regerings hand för friim- - 661 - jande ay svensk plitik h ~td e i l\alincrnas Förbunds tecken ch i rikets freds ch dess näringars intresse. Ett återuppbyggande av flttan till denna styrka kan icke betecknas sm kapprustning ch är ur bädc självständighets- ch neutralitetsförsvarets synpunkt icke elt önskemål ulan en bjudande nödvändighet. Dessutm är det förviss eknmiskt möjligt. Kstnadsskillnaden, etl ~20-tal milj. kr. per år, är ur budgetär synpunkt endast.av sekundär betydelse. Dess betydelse ur försvarssynpunkt är däremt i högsta grad primär. Villkren för Alands försvar söderifrån är litet egendmligt frmulerade. Yar har man tidigare hört, att kustartilleri DCh lanlslridshafler»stödja sig» på lätta sjöstridskrafter? T. v. är Aland p:'t grund av internatinell traktat befäst. Förfatlarens knstaterande av alt»alandsspärren» endast håller, m bada landfäslena försvaras, hör understrykas. Ty därav följer direkt. a lt vägen för en svensk eller en fiendes fltta från Östersjön till Dallenhavel icke nu kan spärras effektivt. Men även Dm båda landfäslena är befästa ch i samma maktkmbinatins hand, h ~1ller en spärr ändck icke utan sjöstridskrafter, ch även då kan garanti icke skapas mt genmbrtt av sjöstridskrafter, när en nödvändig framslöt utföres med beslutsamhet. Vad förf. anför m Sveriges försvar genm sanktinsingripande är värl livligt beaktande. Den fltta, försvarskmmissinen rälmar med, räcker dck icke i någt fall. Ty i fallet öster kmmer skyddet icke bltt av armens bakre förbindelser utan ckså av sjöfarlen väslerifrån upp genm Östersjön för både Sverige ch de hjälpta i ös ter att påvila svenska flttan med biträde av flygvapnet. Detsamma är förhållandet med skyddet av Sveriges egna kuster mt ffensivt uppträdande av de fientliga sjöstridskrafter, sm icke behöva hindas för kriget i det sanktinsunderstödda landet. Del är icke säkerl, att utmbaltiska makter, äyen m Östersjön p [l grund av Tysklands ickem edlrmsl<ap i NF kan förutsättas vara öppen, kunna avstå sjöstridskrafter lill detla Yallen. I smliga lägen kun de hjälp lättare erh[dlas med fl~'g- ch lantstridskrafter. I fallet Danmark, då väl Östersjön får antagas spiirrad, iir det ay slörsta helydelse, Tidskrift i S.iöväsendct. 47

-662- ah en svensk fl tta i Ös tersjön bin der slörsta möjliga del av <len spärrande mal;:lens fltla, därest en inbrytning i Östersjön ay utmbaltiska sjöstridskrafter skulle kmma ifråga. Vi skla icke draga i Lvive l sm~t l den trafiktekniska rik Li gheten i de beräkningar, på vilka föredragshållaren grundat sitt påst{tende. all vi hava möjlighel a ll Lill lands vinna överliigsl'llhel ulan nagn sm helst kapprustning med eventuella mlståndare, ch att peratiner tilllands v id överskeppningsförelag kunna beräknas bliva genmförda intill kusten. Det är cnwllertirl. fullständigt möjligt atl i förväg beräkna verkan a\' <'ll fientligt luftkrig mt de landväga för h indelsemedlen. Del \'"re ckså felaktigt au p[lsla, a lt vi skulle med den utbildningstid, försvarskmmissinen föreslår för huvuddelen av dc värnpliktiga, kunna beräkna kvalilaliv överlägsenhel e1ler ens jämn!jiirdighcl med av en fiende vid överskeppningsföretag i ansprak tagna lantstridskrafter, vilka säkerligen före förelagets ig ~mgsättande underkaslas särskild utbildning för sina uppgifter ch särskilt utväljas därför. Vidare finnas ti ll lands lika litet sm till sjöss ch i luften några garantier för krigslyckans Yäxlingar. Ä ven m en svensk arme skulle ly el< as tillhakaslå en förs la fientlig överskeppningsmgång, kan denna kmma all följ a" av nya företag av samma arl, måhända mt annan del av kusll'n. Och även m dessa ckså kunna avvärjas, \Orc kriget änd{t icke slut. Ty angriparen kan frtsälla del med skärpt sjö- ch luitkricrföring. Först m vi lvckas göra även den resultatlös, bar b " fienden hindrats att nå sill m ål. ])et m ~tsl e emellertid här l< lart sägas ifr:"m dels, all ä ven t. u arme principiellt frdras för försvaret 1110[ invasinsförelag ÖY<.'r have l, men all del la behv icke kan bevisas genm felakti ga n dgörelser för de sjöstrategiska förhållandena i Brnhlm- Möenbassängen, Alannsfiirlrängningen, l3llniska viken ch Vi.istcJ. havet, dels alt ckså ur flhans synpunkt en i första hand kvahtativ förstärkning av armen m{tste påyrkas. Den är nödvändig för alt under-jätla lösandet av flttans egna uppgifter vid rikets försvar ml invasinsföretag bl. a. genm all tvinga en fiende att använda större ch följaktligen mer sårbara transprlmgångar. - 663- Del ],an, m en förs ta ÖYerskeppning icke kunnat förhindras Lill sjöss, icke va ra likgiltigt Jör annen, all flttan är i sl:'md all alminslne försvara ch fördröja en fiendes under h ~ill s tr anspr t er efter den första överskeppningen. Såsm vi sagt, kunna krigslyckans \'äxlingar Lill lands förutsägas lika litet sm till sjöss. Fienden m ~tstc därför så vill möjligt angripas på lla svaga punkter. Den syagasle av dem alla är den fientliga armens sjöj'örhinclclser hakål, riven i J\allegll, sucluäslra Östersjön ch Bllnis/;({ uil..:en. Del vre brllsligl mt armen ch landel all lämna dessa antastade av fll lan ch flygvapnet, när möjligheter /..:unna skapas för angrepp. i\len försvarskrnm issinen, underslödd ay»överslereservaliunen» ch den lanlmililära saklwnskapen, synes förhereda algärckr jusl i denna förkastliga riktning. Fillan har sm sagts ds[t andra uppgifter, nämligen skyddande av sjöfarlen i krig ch under neutralitet. Dessa uppgifter är för landel vitala ch för fillan primära ch kunna icke lösas av annan försvarsgren. För dessa uppgifters lösande är den av försvarskmmissinen föreslagna flttan tillräcldig, även i cll krigsfall sl, i vilket dc gegrafiska förhållandena gynna försyarad m en icke försyarad sjöfart längs syd- ch slkuslc'n. Ulan eu försl~irkning av flllan blir försvaret i sin helhel defekt, även m armen, flygvapnet ch kustartilleriet förstärkas. Del vre önskvärt, all delta flttans avvisliga krav av föredragshållaren ch den institutin han repre- senterar stödjes i slällel för mtarbetas. TYenne msl~indighcler framh[lllas, vilka anses väsenlligl öl'a lanlslridskraflernas möjligheter att redan vid kusten avyärja själva landstigningen. Den ena är berende pa graden av framsynthet hs en regering. En i gd tid verkställd mbilisering kan giya möjlighel till slörl genmförda transprter, säges del. N~tväl, men vad lwslar del a ll under en längre tid hålla armen mbiliserad inför elt m ~thända inbillat landstigningsht? Dessa kstnader ch kstnaderna för en fullt mbiliserad fltta av erfrderlig strlek har försvarslwmmissinen underhilil att utreda,