3/2012 TTkanalen FACKLIG INFORMATION FÖR MEDLEMMAR I TJÄNSTETANDLÄKARFÖRENINGEN Ledare: Tandvårdsstödet har inte fått fler att besöka tandvården vilket är logiskt eftersom det blivit dyrare för de allra flesta. Men vi vet vad som skulle hjälpa. 2012 års lönestatistik Årets föreningsmöte satte agendan för 2013 Fler regler att hålla reda på efter årsskiftet
Styrelse och kansli 2012 Styrelsen Kansliet Innehåll nr 4/2012 Ordförande Kenth Nilsson 0292-533 00 (b) 018-611 09 80/90 (a) fax: 0292-533 10 kenth@tjanstetandlakarna.se Kanslichef Björn Petri 08-54 51 59 81 bjorn@tjanstetandlakarna.se Ledare s. 3 Årets föreningsmöte sätter agendan för 2013 s. 4 Automatiserade beslut ska ge färre felbedömningar s. 6 Vice ordförande Hans Göransson 0155-24 58 41 hans.goransson@dll.se Susanna Magnusson ombudsman 08-54 51 59 84 susanna@tjanstetandlakarna.se Kontrollen av tandvårdsstödet diskuteras med ISF s. 7 Fler regler att hålla reda på efter årsskiftet s. 8 Portalen för tandvårdsstödet stängt under nyårshelgen s. 9 Gunilla Carlsson 070-577 12 54 gunilla.carlsson@nll.se Mats Olson ombudsman 08-54 51 59 83 mats@tjanstetandlakarna.se Försäkringskassan missar tidig information till behandlarna s. 9 Slopat nedre karensbelopp lyftes för tandvårdspolitiker s. 10 Tandläkare arbetar längst s. 11 John Bratel 031-741 34 00 john.bratel@vgregion.se Aino Landes ekonomi 08-54 51 59 85 aino@tjanstetandlakarna.se Medlemsregister och medlemsförmåner 08-54 51 59 88 Gilla Jobbet - med arbetsmiljön i fokus s. 12 Nya sätt att mäta arbetsmiljö s. 13 2012 års lönestatistik s. 14 Tandläkare fortsatt säkert yrkesval s. 22 Chaim Zlotnik 08-12 31 52 34 chaim.zlotnik@ftv.sll.se Lena Rignell 031-86 15 72 lena.rignell@vgregion.se informatör/assistent 08-54 51 59 82 eva@tjanstetandlakarna.se Foto: Michael Melanson/Urban Orzolek Vab-intyg avskaffas vid årsskiftet s. 22 Hörseln försämras av stress s. 23 Fråga Ombudsmannen s. 23 www.tjanstetandlakarna.se 2
Ledare Kenth Nilsson TTKANALEN TTkanalens uppgift är att informera om och kommunicera fackliga frågor inom tjänstetandläkarområdet. Utvärderingens tid är här Layout Tryck Hallvigs Reklam AB Bredgränd 5 111 30 Stockholm Tel 08-54 51 59 80 Fax 08-660 34 34 kansliet@tjanstetandlakarna.se www.tjanstetandlakarna.se Tandvårdsreformen genomfördes 2008. Nu, när fem år passerat, börjar vi få besked från olika utredande instanser om hur effektiv reformen varit i förhållande till de förväntningar som funnits. Att tandvårdsstödet är komplicerat vet vi alla som arbetar i tandvården. Tydligt är att det är komplicerat även bland dem som undersöker hur det fungerar. Exempelvis är det en hisnande slutsats att tandvården skulle fuska sig till 3 miljarder, vilket faktiskt påståtts av en myndighetschef, eller att 1,2 miljarder betalats ut felaktigt (Inspektionen för Socialförsäkringen). En mer omfattande genomgång som publicerats under hösten är Riksrevisionens rapport (RiR 2012:12, Tandvårdsreformen 2008 når den alla?). Det som är särskilt intressant med denna rapport är att den tar sikte på de övergripande målen med tandvårdsstödet, nämligen att öka besöksfrekvensen och att nå de patienter som har ett omfattande behov av tandvård. Rapporten svarar i första hand på frågan om stödet fungerar för befolkningen vilket också är ett huvudintresse för oss som behandlare. Som väntat, skulle jag vilja påstå, finner Riksrevisionen anledning att vara kritisk mot utformningen av tandvårdsstödet som medel att uppnå en god tandhälsa. Det gäller både ATB och högkostnadsskyddet. Riksrevisionens iakttagelser stämmer väl med de bedömningar vi hela tiden gjort inom föreningen, nämligen att stödet inte nämnvärt påverkat befolkningens besöksvilja vilket är logiskt eftersom det blivit dyrare för de allra flesta. Nu skulle man ju ha hoppats att regeringen tar intryck av analyserna. Det gör den också, men knappast i några viktiga avseenden. Dels avfärdas rapporten med förklaringen att den är för tidigt gjord (man borde ha avvaktat genomförandet av STB). Dels anser regeringen att det egentligen mest är en fråga om information och att det hittills inte funnits en fungerande prisjämförelsetjänst, vilket kommer att förbättras. Vi vet vad som skulle hjälpa. Ta bort det nedre karensbeloppet i tandvårdsstödet så att alla får del av stödet från första kronan. Kenth Nilsson December 2012 3
Föreningsmöte 2012 Årets föreningsmöte sätter agendan för 2013 Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande, överräcker en avtackningsgåva till Erik Sjödin, som efter många år som ordförande för lokalavdelningen i Gävleborg frånträder sin post. Erik ska nu satsa på sin nyöppnade klinik och ser fram emot att vara sin egen arbetsgivare. Moment of truth. Får styrelsen ansvarsfrihet? kommenterade en av mötesdeltagarna ett foto från årets föreningsmöte på Tjänstetandläkarnas facebooksida. Det fick styrelsen. Förutom årsredovisningen avhandlades diverse ämnen och det togs en hel del beslut som styr föreningens verksamhet under kommande år. I samband med årets föreningsmöte kallades ombuden från Tjänstetandläkarnas lokalavdelningar till ett utbildningstillfälle där de gavs möjlighet att sätta sig in i frågor som påverkar det fackliga arbetet. Ett exempel på detta är den information som ombuden fått gällande implementeringen av Det tredje steget i tandvårdsstödet och hur det påverkar tandläkarnas arbetssituation. Ett annat område inom ramen för tandvårdsstödet som diskuterades på mötet är de flertal reportage om fuskande tandläkare som under hösten florerat i medierna. Den lilla klick tandläkare som ägnar sig åt bedrägeri ger hela kåren dåligt ryckte och föreningens styrelse meddelade att de siffror som presenterats i medierna inte kan stämma överens med det fiffel som faktiskt sker. Även Tjänstetandläkarna vill stävja fusket, men rapporte- Tjänstetandläkarnas verksamhetsplan fastslogs av mötet, grunden för föreningens arbete är alltså även fortsättningsvis av facklig karaktär. Tjänstetandläkarna kommer också att fortsätta fokusera på att förmedla vad förändringar inom tandvården har för betydelse för tandläkarnas yrkesutövning. Det innebär att föreningen lyfter behandlarperspektivet i möten med myndigheter, politiker, organisationer m.fl. som vill utveckla tandvården i olika riktningar. 4
TT-kanalen 4/2012 ringen av det står inte i proportion till verkligheten. Eivor Nordström Carlén, ordförande för lokalavdelningen i Norrbotten Flera av lokalavdelningarna har på eget initiativ successivt genomfört undersökningar som syftat till att ta reda på hur kollegornas arbetssituation ser ut. Eivor Nordström Carlén, ordförande för lokalavdelningen i Norrbotten, redogjorde under mötet för den enkätundersökning som avdelningen genomfört under hösten. Eivor berättade att man i avdelningen fått intryck av att allt fler tandläkare i Norrbotten mådde dåligt och de ville ta reda på om det fanns substans i indikationerna. Det gjorde det, i alla fall i vissa avseenden. Framförallt var det tydligt att de flesta norrbottniska tandläkare upplever att de befinner sig i en stressad arbetssituation och många arbetar ofta över för att hinna med sina arbetsuppgifter. Många av tandläkarna uppgav att de tvingats gå ned i arbetstid då de inte orkar jobba till 100 % i det tempo som krävs. Eivor förklarade att det i Norrbotten råder mycket stor personalgenomströmning, vilket skapar hög arbetsbelastning på de som är erfarna. Att tandläkarna sen inte själva förfogar över tidboken gör att de dessutom förlorar kontrollen över sin arbetsdag. Ombuden från lokalavdelningarna passar på att dela med sig av sina erfarenheter i samband med fikapausen. Att delta i mötet innebär också en möjlighet att bygga ut sitt nätverk. Från höger: Åsa H Larsson, ordförande Skånes lokalavdelning, Maud Elfström, vice ordförande Hallands lokalavdelning, Christina Berglund, vice ordförande Jönköpings lokalavdelning och Alexandra Ioannidis Olsson, ordförande Blekinges lokalavdelning. Detta är en oroväckande utveckling och tyvärr känns denna trend igen av flera av avdelningarna. Ett samtalsämne som av naturliga skäl togs upp under mötet är organisationsstrukturen inom Tandläkarförbundet och den nya riksföreningen för tandläkare som är egenföretagare. Året som gått har varit turbulent och de förtroendevalda har involverats på olika sätt. Ombuden uttryckte samstämmigt en ambition att hjälpa kollegorna som är egenföretagare att komma vidare i lösningen med en ny riksförening. En självklar punkt på agendan var dragningen av löneläget bland landets tandläkare. Resultatet presenteras närmare av ombudsmannen Mats Olson på sidan 14 och på de efterföljande sidorna redogörs den rykande färska lönestatistiken. Efter att revisorn Niklas Jonsson (stående till höger) från PwC förklarat de olika punkterna i årsredovisningen förklarades ansvarsfrihet för den centrala styrelsen. Följ oss på Facebook Ta del av det som är på gång inom föreningen genom att gå in på vår facebooksida och gilla oss. Sök på Tjänstetandläkarna på Facebook eller gå in direkt på www.facebook.com/tjanstetandlakarna 5
Det statliga tandvårdsstödet Automatiserade beslut ska ge färre felbedömningar Det statliga tandvårdsstödet är ständigt en het potatis och det är många som önskar att det ska förbättras på olika sätt. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) utreder nu om automatiserade beslut inom tandvårdsstödet skulle reducera antalet felaktiga bedömningar av de åtgärder som rapporteras in till Försäkringskassan och orsakar att stödet betalas ut till behandlingar som egentligen inte är ersättningsberättigade. Men att enbart åtgärda brister i bedömningarna kommer inte hindra att behandlarna rapporterar in fel. ISF granskar hur rutinerna kring det statliga tandvårdsstödet förhåller sig till olika krav som ställs på hanteringen av stödet i ett förvaltningsrättsligt perspektiv. I ett nytt projekt ställs frågan om ett automatiserat system bör införas av Försäkringskassan, ett system som reglerar besluten om utbetalning. Projektledaren Tomas Agdalen förespråkar det automatiserade systemet då det skulle innebära säkrare kostnadskontroller och vara mer rättssäkert än det system som finns idag. Ett automatiserat system gör enligt honom att antalet felaktiga utbetalningar minskar eftersom det mänskliga 6 Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är en myndighet och har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. ISF ska bidra till att rätt ersättning betalas ut till rätt person i tid och samtidigt förhindra att felaktiga utbetalningar och obehörigt nyttjande av försäkringen sker. Bland annat granskar ISF Försäkringskassans administration av tandvårdsstödet och i det pågående projektet Automatiserade beslut inom tandvårdsstödet har ISF genomfört intervjuer med tandläkare som har erfarenhet av det automatiserade tandvårdsstödet. Intervjuerna belyser behandlarnas uppfattningar kring att det bara är TLV:s referensprislista som är grunden för vilken tandvård som ersätts och vilka svårigheter det medför. I respondentgruppen ingick Tjänstetandläkarnas styrelseledamöter Kenth Nilsson (ordförande), Hans Göransson (vice ordförande) och Chaim Zlotnik (ledamot). inflytandet över bedömningarna tas bort. Dessutom skulle det gå att tillämpa även inom andra socialförsäkringar då det inte bygger på godtyckliga bedömningar. En dubbel vinst, alltså. För projektets räkning har tandläkare intervjuats utifrån deras erfarenhet av automatiserade beslut inom tandvårdsstödet. Bland andra deltog Kenth Nilsson, föreningens ordförande, i intervjun. Han ser att det inte är riktigt så enkelt att få ned antalet felrapporteringar med att enbart automatisera besluten. Vi har framfört att ett automatiserat system bara delvis löser problemet med felrapporteringar eftersom grunderna för bedömningen av åtgärderna fortfarande är otydliga. Det är alltså även den gråzon som tolkningsmöjligheterna av regelverket innebär som måste minskas, förklarar Kenth. Han förtydligar att ett automatiserat system för med sig många fördelar och att granskningen av de inrapporterade åtgärderna kan bli säkrare när det sköts automatiskt, men det förhindrar i sig inte att felrapporteringar görs. Thomas menar att om man knappar in rätt uppgifter så blir det också rätt i systemet och även om vi ur den synvinkeln har ett rättssäkert system kan misstag göras när behandlaren är osäker på vilken åtgärd som ska rapporterats in för att stämma överens med den åtgärd som utförts på patienten. Det finns så många parametrar som spelar in i bedömningen idag att även en erfaren tandläkare kan göra fel av misstag. Den mänskliga faktorn går inte att komma ifrån och därför måste det framförallt bli lättare att bedöma vilken åtgärd man ska rapportera in för att det ska bli rätt.
TT-kanalen 4/2012 Kontrollen av tandvårdsstödet diskuteras med ISF Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, har besökt föreningen för att diskutera kring rapporten Kontrollen av tandvårdsstödet. I rapporten framgår det att Försäkringskassans IT-system för efterhandskontroller brister på flera punkter. Under hösten bjöd Tjänstetandläkarna in rapportförfattarna för att ge dem behandlarnas perspektiv på hur efterhandskontrollerna fungerar. Jon Dutrieux och Charlotta Örn, utredare på ISF, presenterade sina slutsatser och pekade på de brister som är mest besvärande. Några exempel är att IT-systemet, som nu har drygt fyra år på nacken, fortfarande befinner sig på ett utvecklingsstadium och det vållar stora kostnader. Systemet tar mycket administrativ tid i anspråk och rapportförfattarna pekar på att det är anmärkningsvärt eftersom syftet med att införa ett nytt tandvårdsstöd 2008 var att det både skulle vara billigare och enklare att hantera för alla inblandade aktörer. Den kritik ISF framfört stämmer överens med de synpunkter som Tjänstetandläkarna framfört till Försäkringskassan. Det läggs ned otroligt mycket tid på administration inom tandvården och det är något vi är bekymrade över, säger Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande. I längden skapar det en ohållbar arbetssituation för tandläkarna, som får ägna allt mindre tid åt det kliniska arbetet när den administrativa bördan ökar. Jon Dutrieux, utredare ISF, förklarar hur materialer samlats in till rapporten. Charlotta Örn, utredare ISF. Tjänstetandläkarna har också framfört kritik när det gäller ISF:s förslag att utöka antalet kontroller som genomförs eftersom administration redan är ett tungt inslag i tandläkarnas arbetsuppgifter. Jon meddelade under mötet att eftersom det finns så mycket att anmärka på i Försäkringskassans hantering av efterhandskontrol- lerna kommer ISF att arbeta vidare med att bevaka utvecklingen. I uppföljningen av rapporten önskar ISF ha fortsatt kontakt med Tjänstetandläkarna för att kunna ta del av och beakta behandlarperspektivet. ISF:s rapport kan läsas i sin helhet på ISF hemsida, www.inspsf.se, sök på publikationen Kontrollen av tandvårdsstödet. På sidan hittar du även information om andra rapporter som syftar till att granska socialförsäkringen. 7
Det statliga tandvårdsstödet Fler regler att hålla reda på efter årsskiftet När det Tredje steget i tandvårdsreformen införs vid årsskiftet innebär det att det redan komplexa regelsystemet utökas väsentligt. Risken är stor att tandläkarna, som redan idag lider av en tung administrativ börda, kommer att behöva lägga ned ännu mera tid på det administrativa arbetet framöver. John Bratel, ledamot i föreningens styrelse, deltar i den referensgrupp som Socialstyrelsen tillsatt vid utformningen av Det tredje steget. Det tredje steget innebär att tandvårdspersonalen måste lära sig ytterligare bestämmelser för ersättningen och ju fler regler det blir att hålla reda på desto svårare blir det att få grepp om dem. Vi behandlare upplever redan att det befintliga stödet är krångligt och att det ställer till med merarbete för personalen inom tandvården. Nu tillkommer ytterligare ett regelpaket som vi ska lära oss hur man tillämpar, understryker John Bratel, som representerar Tjänstetandläkarna i Tjänstetandläkarna fungerar som remissinstans vid förslaget till de nya föreskrifterna och har lämnat ett yttrande till detta. Yttrandet finns att läsa på hemsidan, www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Om TT. den referensgrupp som Socialstyrelsen tillsatt för att utvärdera föreskrifterna i det Tredje steget. John pekar också på att implementeringen av föreskrifterna och tillämpningen sker under stor tidspress och det finns en risk att det uppstår tekniska problem som kommer att påverka personalens arbete. Även om leverantörerna lovar att IT-systemen ska fungera brukar det alltid uppstå problem när man utvecklar nya funktioner och det finns en större teknisk osäkerhet när man inför stora förändringar över kort tid. 8 Socialstyrelsens referensgrupp informeras löpande om utvecklingen av Det tredje steget och kommer även att utvärdera det efter implementeringen. Referensgruppen består av ombud från SKL, Stockholms läns landsting, Landstinget Sörmland, Örebro läns landsting, Landstinget Värmland, Folktandvården Gävleborg, Folktandvården Gotland, Tjänstetandläkarna, Privattandläkarna, Sveriges Tanhygienistförening, Svenska Tandsköterskeförbundet, Svensk förening för orofacial medicin. Referensgruppen som John har varit med i har vid ett par tillfällen under året träffat Socialstyrelsen för att se över Det tredje steget, som bland annat innebär att det särskilda tandvårdsbidraget (STB) instiftas. Gruppen har gått igenom reglerna för bidraget och bland annat tryckt på att stödet ska vara en försäkring som gagnar utsatta patientgrupper på bästa sätt. John har också framfört Tjänstetandläkarnas synpunkter på att tillämpningen av stödet måste vara rättvis. Rent konkret betyder det att de bestämmelser i Det tredje steget som innebär att utbetalning Tillämpningen måste vara rättvis
TT-kanalen 4/2012 av stödet bl. a görs till personer med en specifik sjukdom som innebär en nedsatt förmåga att sköta sin munhygien med mer än 50 % måste vara så pass tydligt definierade att olika läkare bedömer funktionsnedsättningen på samma sätt (läkare gör bedömningen och tandläkaren rapporterar, red anm). Det är något som jag tycker att Socialstyrelsen tagit till sig, vilket också förhoppningsvis kommer att synas i bestämmelserna. Tolkningsutrymmet ska vara minimalt för att Tolkningsutrymmet ska vara minimalt en person inte ska kunna besöka en läkare som bedömer att funktionsnedsättningen är mindre än 50 % och sedan gå till en annan för att få höra att den läkaren bedömer att nedsättningen är över 50 %. Möjligheten till att få del av stödet ska inte bygga på godtyckliga grunder, betonar John. Portalen för tandvårdsstödet stänger under nyårshelgen Inför driftsättningen av tandvårdsstödet vid årsskiftet 2012/2013 stängs Försäkringskassans IT-system ned från fredagen den 28 december kl. 07.00 till onsdag 2 januari kl. 08.00. Stängningen omfattar Tandvårdsstödet via journalsystemen, tandvårdsportalen och i Försäkringskassans handläggningsstöd. Läs mer på www.forsakringskassan.se Försäkringskassan missar tidig information till behandlarna Försäkringskassan krånglar till det i onödan för tandläkarna när villkor för utbetalning av tandvårdsstödet tillämpas utan att behandlarna informeras om det. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) referensprislista avgör vilka tandvårdsåtgärder för vuxna som ingår i tandvårdsstödet. Försäkringskassan, som administrerar stödet, använder vissa tillämpningar som inte är tydligt uttryckt i TLV:s föreskrifter vid utbetalningen av stödet. När informationen om detta inte når fram till vårdgivarna (arbetsgivarna) och därmed heller inte till behandlarna (den som utför behandlingen, tex tandläkare och tandhygienister) är risken stor att åtgärder utförs och sedan rapporteras in till Försäkringskassan utan att vara ersättningsberättigade. Informationshanteringen är avgörande för att det ska bli rätt, vi behandlare måste ju i förväg få veta om vilka normer Försäkringskassan sätter upp för att kunna förhålla oss till det. Rent logiskt borde ju föreskrifterna som vi använder i vårt arbete innehålla de regler som Försäkringskassan tillämpar, påpekar Tjänstetandläkarnas ordförande Kenth Nilsson. Kenth Nilsson, Tjänstetandläkarnas ordförande. Föreningen har kontinuerlig kontakt med Försäkringskassan och har framfört dessa synpunkter vid ett flertal tillfällen och det senaste året har informationsflödet från Försäkringskassan förbättrats. 9
Tandvårdspolitiska frågor Slopat nedre karensbelopp lyftes för tandvårdspolitiker Tandvården är ett ständigt återkommande ämne inom politiken och föreningen har vid flera tillfällen träffat politiker från olika riksdagspartier för att samtala om olika frågor kring den svenska tandvården. I början av hösten tog Vänsterpartiet initiativet till ett möte med föreningen för att ta del av Tjänstetandläkarnas syn på den svenska tandvården. Eva Olofsson och Yasmine Carlsson från Vänsterpartiet besökte föreningen för att få information om Tjänstetandläkarnas uppfattning om framförallt tandvårdsstödet. Partiet ska omformulera sitt partiprogram och i samband med det ska tandvårdspolitiken ses över. Under mötet diskuterades det framförallt mycket kring hur tandvårdsstödet fungerar idag och Tjänstetandläkarnas syn på det. Jag upplever att Eva och Yasmine har tagit till sig våra synpunkter och vi verkar dela uppfattningen om att tänka på patienten framför allt, säger föreningens ordförande Kenth Nilsson. Tjänstetandläkarna driver bland annat frågan om att ta bort det nedre karensbeloppet i tandvårdsstödet vilket skulle bidra till att fler får råd att besöka Att ta bort det nedre karensbeloppet i tandvårdsstödet skulle bidra till att fler får råd att besöka tandläkaren. tandläkaren. Detta skulle gynna både patienterna och tandvården på sikt eftersom större och mer kostsamma ingrepp skulle kunna undvikas i större utsträckning än idag. Vi har tagit fram siffror på vad det skulle kosta att ta bort det nedre karensbeloppet 10 Eva Olofsson, riksdagsledamot i Vänsterpartiet, diskuterar hur tandvårdsstödet fungerar idag för både behandlarna och patienterna med Tjänstetandläkarnas ordförande Kenth Nilsson. som vi har överlämnat till partiet och som vi hoppas ska vara ett gott underlag till frågan. För politiker är det viktigt att inhämta kunskap om olika aktörers syn på tandvården och Tjänstetandläkarna bidrar bland annat med att lyfta frågor som berör tandläkaren som behandlare. Tandvårdsförsäkringen är ett ständigt aktuellt ämne inom politiken och Tjänstetandläkarna bevakar de diskussioner som pågår för att förändringar som föreslås ska drabba behandlarna och patienterna så skonsamt som möjligt.
TT-kanalen 4/2012 Tandläkare arbetar längst Under de tio senaste åren har det successivt skett en ökning av antalet personer som väljer att stanna kvar i sitt yrke efter att de fyllt 65. Listan över de som arbetar längst toppas av tandläkarna, det visar en undersökning som genomförts av Göteborgs universitet i samarbete med Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Andelen anställda tandläkare mellan 65-67 år i VGregionen var under 2011 3,5 % av det totala antalet tandläkare. Det är en betydligt högre andel än läkarna, som med sina 2,5 % kvalar in på listans andraplacering. Bland tandhygienisterna och tandsköterskorna är endast 0,9 % fortfarande yrkesverksamma i 65 67 års ålder, vilket i sin tur är fler än t.ex. undersköterskorna som har en andel på 0,7 %. Skillnaden mellan yrkeskategorier generellt förklaras av rapportförfattaren Roland Kadefors, gästprofessor och forskare vid Göteborgs universitet, med att de som har en högre utbildningsnivå får mer gehör för krav på att anställningen matchas bättre mot den anställdes arbetsförmåga och ett större intresse från arbetsgivarens sida att anpassa arbetsförhållandena till äldres behov. Vidare beskrivs att bristande hälsa och kompetens tillsammans med negativa attityder till äldre är de viktigaste hindren för ett utsträckt arbetsliv. Undersökningen pekar också på att fler män än kvinnor väljer att arbeta längre vilket till stor del beror på att i de flesta parförhållanden är mannen några år äldre än kvinnan och när den ena parten går i pension väljer även den andra att sluta arbeta, trots att denna har möjlighet att arbeta några år till. Längtar du till sol och värme? Föreningen har två lägenheter på Gran Canaria som du som är medlem kan boka till förmånligt pris. Vi lottar ut högsäsongsveckorna (v 44 t.o.m. påskveckorna). För att delta i lottningen till nästa år fyller du i det formulär som finns på hemsidan, www.tjanstetandlakarna.se, klicka på Förmåner. På webben hittar du även bilder på lägenheterna, uppgifter om priser och övrig information om bokning både vid högsäsong och övrig tid på året. 11
Arbetsmiljö Gilla Jobbet - med arbetsmiljön i fokus Maj-Charlotte Wallin, VD AFA Försäkring och moderatorn Johanna Koljonen. Från pendeltågsstationen i Älvsjö kom en strid ström av människor en kulen morgon i slutet på oktober. Vad var det för några och vart var de på väg? Jo, det var personer som på ett eller annat sätt var engagerade i frågor kring vår arbetsmiljö och som var på väg till mässan Gilla Jobbet. Att ha en arbetsplats där man trivs är viktigt. Det är stor skillnad på att gå med ett leende till arbetet mot att gå med en klump i magen. Kanske är situationen inte alltid den att stegen är fjäderlätta när hemmet lämnas för att göra en insats för att förtjäna brödfödan. Förhoppningsvis är det ändock inte tungt att gå dit. Vad är det då som påverkar arbetsmiljön? Ett till intet förpliktigande svar är väl att det är många saker som påverkar den fysiska och psykosociala miljön på en arbetsplats och den kan påverkas av både organisatoriska och ergonomiska faktorer. Mycket forskning pågår inom området, forskning som kan- ske inte alltid når ut till alla intresserade i den omfattning man kan önska. Under den 24-25 oktober arrangerades dock en mässa inom området, Gilla Jobbet på Stockholmsmässan. Mässan arrangerades av AFA Försäkring* och Prevent* tillsammans med fackförbund och arbetsgivarorganisationer inom både den privata sektorn och inom kommun- och landstingssektorn. Gilla Jobbet lockade till sig 4 900 besökare och dagarna var fyllda av seminarier rörande det mesta inom arbetsmiljöområdet. Mässan invigdes av arbetsmarknadsminister Hillevi Engström som betonade betydelsen av en god arbetsmiljö. Dess betydelse är också särskilt viktig i * AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och handhar kollektivavtalade försäkringar * Prevent arbetsmiljö i samverkan mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK 12
TT-kanalen 4/2012 beaktande av att arbetslinjen och regeringens påverkan på dessa frågor sker via Arbetsmiljöverket som bedriver tillsyn samt utformar föreskrifter efter givna riktlinjer. Efter att arbetsmarknadsministern klippt bandet samtalade journalisten Johanna Koljonen med Maj-Charlotte Wallin, VD för AFA Försäkring, samt Maria Schönefeld, VD för Prevent. De delgav åhörarna några av sina funderingar kring dessa viktiga frågor. Skyddsombuden har firat födelsedag I arbetet för en bra arbetsmiljö har skyddsombuden en mycket viktig roll. 1912 antogs en ny och förstärkt arbetarskyddslag och i den ingick också en bestämmelse som innebar en rätt för arbetstagarna att utse ombud för skyddsverksamheten. Även om begreppet skyddsombud inte började användas förrän 1938 innebär det ändå att skyddsombuden har vakat över arbetsmiljön i 100 år. I samband med Gilla Jobbet passade man på att uppmärksamma detta 100-års jubileum genom att de fackliga centralorganisationerna LO, TCO och SACO arrangerade Skyddsombudens dag. Firandet inleddes med glad musik och bland annat framfördes den nykomponerade Skyddsombudslåten. Tre skyddsombud representerande förbund från de tre centralorganisationerna delgav åhörarna sin syn på arbetsmiljö. Några av de synpunkter som framfördes bland dessa var att ett fundament i arbetsmiljöarbetet är att regelbundet gå igenom arbetsmiljön samt följa upp detta arbete. Grunden för skyddsombudens verksamhet anser man vara robust men det finns ändock brister. Bland annat framkommer i den enkät som nyligen genomförts bland landets skyddsombud att många inte fått den grundutbildning de så väl behöver för att sköta sitt uppdrag. För att få det hållbara arbetsliv många pratar om behövs ett långsiktigt perspektiv på arbetsmiljön. Även tid för återhämtning är viktigt. Skyddsombuden har vakat över arbetsmiljön i 100 år Några som ofta upplever en tung börda är småbarnsföräldrar, att få ihop livspusslet under de stressiga småbarnsåren är en ekvation som inte alltid är helt enkel att få ihop. Det är angeläget att arbetsgivaren organiserar arbetet så det på ett rimligt sätt går att förena arbets- och familjeliv. Särskilt viktigt kan det vara för akademiker som ofta har den typ av anställningar som innebär oreglerat arbete. Att som arbetsgivare kunna erbjuda en bra arbetsmiljö är en konkurrensfördel i jakten på bra arbetskraft. En bra lön kan inte ersätta en bra arbetsmiljö. Susanna Magnusson Nya sätt att mäta arbetsmiljö Efter sommaren 2013 ska det vara enklare att sätta mål för, mäta och följa upp arbetet med arbetsmiljön. Standardiserade arbetsmiljöindikatorer i form av definierade faktorer och nyckeltal ska förenkla metoderna vid bedömningen av arbetsmiljön. Arbetet drivs av Swedish standard institute, SIS, och stöds bla av Arbetsmiljöverket, Vattenfall, Posten och Sandvik. Hur har du det på jobbet? I vår genomför vi en enkätundersökning som syftar till att kartlägga tandläkarnas arbetssituation. Alla yrkesverksamma medlemmar får enkäten och vi uppmanar dig som får den att svara. Ditt deltagande är viktigt, varje svar räknas! 13
Lönestatistik 2012 2012 års lönestatistik Den positiva löneutvecklingen fortsätter i de flesta landstingen men bolaget i Stockholm visar inte tandläkarna någon uppskattning. Årets lönestatistik visar som vanligt lönen i oktober. Tyvärr har inte alla arbetsgivare lyckats bli klara med 2012 års lön, vilket bör beaktas när tabellerna studeras. Där de nya lönerna är färdiga har vi klarat oss bättre än de flesta fackliga organisationer vilket gör att löneutvecklingen i Sverige ligger på ca 3 %. Även i år kan vi konstatera att nästan alla nya specialister får acceptabla löner redan från start. Stockholm Folktandvården i Stockholm gör sitt bästa resultat någonsin och firar det med att nolla sina chefer och ge övriga grupper betydligt lägre påslag än övriga riket. För oss var det inte möjligt att komma överens med arbetsgivaren i Stockholm. Deras syn på medarbetares engagemang och bidrag till verksamheten stämmer inte överens med löneavtalet och vår uppfattning. Att inte ge cheferna någon löneökning när de jobbat aktivt med effektivisering, rekrytering 14 och resultatförbättring är svårt för Tjänstetandläkarna att förstå. Resultatökningen för bolaget kan knappast bara ha varit ledningens förtjänst utan är troligen även de operativa chefernas också. Att dessutom övriga tandläkare fått stå tillbaka är ännu svårare att förstå, då det i dag finns många aktörer på arbetsmarknaden som gärna rekryterar duktiga kliniker till deras verksamheter. En erfaren tandläkare i Stockholms Folktandvård AB tjänar mindre än vad kollegor tjänar i övriga landet. Med tanke på nyetableringar av företag inom tandvård finns det risk för kompetensflykt till andra tandvårsföretag i Stockholmregionen. Har du flera olika arbetsgivare? Då kan det påverka din pension. Tag gärna kontakt med oss på Tjänstetandläkarna för att få veta vad som gäller.
TT-kanalen 4/2012 På hemsidan tar vi temperaturen på våra besökare i Lilla gallupen, här är resultatet från höstens fråga: Aktuell lön För att få rätt information om vilken lön som är rätt just nu ska du kontakta din lokalavdelning, se sista sidan. Statistiken som presenteras i detta nummer visar enbart hur det såg ut i oktober 2012. All statistik presenteras även på hemsidan, www.tjanstetandlakarna.se Chefer i allmäntandvården Tabellinformation I tabellerna redovisas samtliga löner med tillägg och eventuell bonus. De arbetsgivare som är markerade med fet stil redovisar 2012 års lön. I Värmland har ca 50 % av samtliga tandläkare 36-timmars arbetsvecka och i Västernorrland har samtliga distriktstandläkare 37-timmars arbetsvecka. I Dalarna får de som fyllt 60 år en arbetstidsförkortning med 2 timmar vart annat år tom 66 år, dvs en arbetstidsförkortning på upp till 8 timmar. Annan ag innebär privata tandvårdsföretag. Mats Olson Lönerna i tabellerna är inklusive tillägg och eventuell bonus. Percentilvärdena ger uttryck för lönespridningen, dvs att 10 % har lägre eller högre lön. Tabell 1 Chefer i allmäntandvården fördelat efter arbetsgivare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Stockholm 7 65343 65000 57240 73420 Uppsala 12 59271 56400 53830 67190 Sörmland 6 58417 58150 53650 63450 Östergötland 8 52500 51650 48100 57440 Jönköping 11 63130 63165 57825 71000 Kronoberg 4 55238 Kalmar 5 59020 Blekinge 8 51786 53950 44200 57535 Skåne 13 53878 54700 43864 64570 Halland 7 55057 60300 45900 60700 Värmland 13 57048 56500 50210 64140 Örebro 2 Västmanland 6 58802 58260 52170 65975 Dalarna 7 52329 50500 47060 60500 Gävleborg 4 60700 Västernorrland 4 60825 Jämtland 1 Västerbotten 7 54501 53700 48170 62200 Norrbotten 6 63883 62050 61700 67900 Gotland 0 ATV-omr V 12 53575 54950 49815 56440 ATV-omr S 17 56136 55750 50960 61359 ATV-omr Ö 9 56681 56600 51520 62400 Annan ag 13 57323 50000 36000 83200 Totalt 182 57012 56350 48440 65499 15
Lönestatistik 2012 Tabell 2 Chefer i allmäntandvården fördelat efter klinikstorlek (antal tandläkare) Klinikstorlek Antal Medel Median 10:e 90:e 1 10 48273 42600 35000 66218 2 12 54786 54575 50100 60462 3 23 54302 52900 48838 62732 4 23 53028 52000 46344 58205 5 17 56281 55000 50040 62986 6 18 54081 54000 48380 59925 7 14 59602 60400 54180 67000 8 15 61340 56400 54820 65860 9 8 62913 58563 55505 76550 10 10 59873 59500 56303 63700 10 < 27 62703 62000 56300 70960 Tabell 4 Chefer i allmäntandvården fördelat efter legitimationsår, kvinnor Legår Antal Medel Median 10:e 90:e -1977 24 57969 55470 49231 65550 1978-82 31 56344 56400 49950 62800 1983-87 18 57341 58613 50485 61900 1988-92 14 54129 53600 46194 61990 1993-16 50700 51250 42775 58125 Totalt 103 55719 55470 47856 64820 Tabell 3 Chefer i allmäntandvården fördelat efter legitimationsår Legår Antal Medel Median 10:e 90:e Tabell 5 Chefer i allmäntandvården fördelat efter legitimationsår, män Legår Antal Medel Median 10:e 90:e -1973 13 61330 55470 53840 72080 1974 3 53946 1975 9 59752 55900 54420 66460 1976 9 54448 54050 49566 61840 1977 12 60628 62225 51440 66858 1978 13 59234 57825 52042 66994 1979 10 59248 57300 52775 70690 1980 13 56591 56400 50700 62400 1981 14 56953 56913 49868 64860 1982 12 56217 56025 47280 62270 1983 12 56381 57238 50010 61860 1984 2 1985 4 61775 1986 4 59343 1987 4 53300 1988 6 59667 59000 52850 67150 1989 4 56388 1990-38 52221 51750 41400 60130-1977 22 60797 60250 51320 72450 1978-82 31 58822 59250 50500 67000 1983-87 8 58490 60000 48800 66070 1988-92 4 60963 1993-14 53936 50900 40600 59700 Totalt 79 58581 57825 48960 70120 235 215 195 175 155 konsumentprisindex chefer i allm 135 115 95 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 16
TT-kanalen 4/2012 Distriktstandläkare Tabell 6 Distriktstandläkare fördelat efter arbetsgivare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Stockholm 137 39627 39500 30000 48230 Uppsala 38 44090 45450 35040 50760 Sörmland 31 43543 44000 34000 51250 Östergötland 51 39075 40000 31000 47100 Jönköping 51 45916 45800 33000 55655 Kronoberg 14 42471 43200 35000 46360 Kalmar 25 43814 43950 35480 47960 Blekinge 21 41497 43225 32500 48400 Skåne 113 40506 39500 31920 49920 Halland 23 40547 42200 32580 47530 Värmland 37 40825 41550 32290 47120 Örebro 35 38859 37500 32140 49420 Västmanland 22 42615 42725 36260 48275 Dalarna 24 42827 42450 35292 51307 Gävleborg 31 42373 42882 32600 51289 Västernorrland 23 38981 41150 30320 44360 Jämtland 24 40617 42300 33928 48420 Västerbotten 34 40528 41228 31650 47435 Norrbotten 39 43067 42700 37407 48714 Gotland 7 40471 41200 36180 43730 ATV-omr V 93 40196 39750 32700 47580 ATV-omr S 90 40817 41750 32750 47854 ATV-omr Ö 63 40392 42171 29740 49700 Annan ag 59 44713 44000 33320 59600 Totalt 1085 41305 41500 32020 50000 Tabell 7 Distriktstandläkare fördelat efter arbetsgivare med legitimationsår 2008-2012 Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Stockholm 30 31700 31250 29270 35240 Uppsala 4 33750 Sörmland 7 33571 34000 31000 36120 Östergötland 18 32406 31500 29665 35300 Jönköping 12 34321 33500 31500 37300 Kronoberg 3 34900 Kalmar 3 34500 Blekinge 4 32375 Skåne 21 31588 31800 29000 33200 Halland 6 33217 32700 31900 35050 Värmland 11 33730 33750 31000 37000 Örebro 15 33107 32900 31200 34753 Västmanland 4 34550 Dalarna 5 35584 Gävleborg 9 32745 32600 32080 33817 Västernorrland 6 30967 30800 28650 33450 Jämtland 4 32481 Västerbotten 5 30800 Norrbotten 6 35856 36617 33450 37500 Gotland 1 ATV-omr V 19 32251 32650 29560 34410 ATV-omr S 15 31807 31983 29280 33736 ATV-omr Ö 22 33080 31975 29000 36490 Annan ag 16 36375 35500 31000 41500 Totalt 246 32982 32600 29400 36775 215 195 185 175 165 175 155 Dtl 155 145 135 konsumentprisindex konsumentprisindex Dtl leg<5år 135 125 115 115 105 95 95 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Lönestatistik 2012 Tabell 8 Distriktstandläkare fördelat efter arbetsgivare med legitimationsår 1998-2007 Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Stockholm 33 37377 38000 34000 40100 Uppsala 9 39557 38300 35040 43600 Sörmland 5 41641 Östergötland 6 38150 38050 35450 40950 Jönköping 9 40942 40250 37999 43472 Kronoberg 8 43375 43250 41640 45240 Kalmar 11 42086 42900 39550 44600 Blekinge 9 40144 42250 33900 44936 Skåne 32 36053 36000 34010 38540 Halland 4 38350 Värmland 2 Örebro 6 38800 38550 36700 41150 Västmanland 2 Dalarna 1 Gävleborg 3 39384 Västernorrland 1 Jämtland 6 36733 35925 35325 38950 Västerbotten 3 38043 Norrbotten 6 40731 40056 39032 43104 Gotland 1 ATV-omr V 25 38225 38000 34640 42740 ATV-omr S 14 36812 36825 34377 39950 ATV-omr Ö 11 39873 39100 36150 43200 Annan ag 14 41606 40170 35200 56000 Totalt 221 39041 38300 34500 43950 Tabell 9 Distriktstandläkare fördelat efter arbetsgivare med legitimationsår 1997 och tidigare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Stockholm 74 43844 44100 38150 49600 Uppsala 24 47229 47600 43820 50875 Sörmland 19 47717 46590 42616 55800 Östergötland 27 43728 44000 39380 47680 Jönköping 30 52047 50705 43936 57705 Kronoberg 3 47633 Kalmar 11 48082 47850 46100 51950 Blekinge 8 47581 47150 45430 50235 Skåne 60 46002 45650 40035 52320 Halland 12 44358 43999 42230 47605 Värmland 24 43905 42925 40148 50030 Örebro 14 45048 44985 39240 52370 Västmanland 16 45229 44705 42025 48950 Dalarna 18 45052 44700 39910 51367 Gävleborg 19 47406 49514 42277 52073 Västernorrland 16 42186 41675 38650 45188 Jämtland 14 44605 43638 42230 48880 Västerbotten 25 42747 41800 39384 48500 Norrbotten 27 45189 43920 41318 51377 Gotland 5 41717 ATV-omr V 49 44283 43750 39659 49246 ATV-omr S 61 43951 43900 39500 48395 ATV-omr Ö 30 45944 45025 42171 51250 Annan ag 28 49090 48138 41260 59650 Totalt 614 45431 44875 39871 51473 Utbildning Nylegitimerad tandläkare ge din syn på utbildningen! Under januari genomför Tandläkarförbundet återigen sin undersökning Framtidens tandläkare Det är viktigt såväl för den enskilde tandläkaren som ur ett patientsäkerhetsperspektiv att utbildningen håller en sådan kvalitet att den nyblivne tandläkaren känner trygghet i sin yrkesroll redan från första dagen. Undersökningen är ett led i att hålla debatten om grundutbildningen levande. Vi uppmanar alla tandläkare som får undersökningen att svara eftersom en hög svarsfrekvens ger undersökningen stor trovärdighet. Projektledare för undersökningen är Tandläkarförbundets Pia Leden. Det går bra att höra av sig till pia.leden@tandlakarforbundet.se om man har några frågor kring undersökningen. 18
TT-kanalen 4/2012 Tabell 10 Distriktstandläkare fördelat efter legitimationsår Legår Antal Medel Median 10:e 90:e -1971 11 45989 47000 40430 51600 1972 10 44301 43200 40856 51131 1973 24 44850 44100 38720 54127 1974 11 50748 49050 41800 56700 1975 23 45118 44750 40440 52277 1976 32 45835 45675 41665 49970 1977 26 45293 44900 40333 50611 1978 48 47099 46920 41850 54145 1979 46 46154 45175 41625 51050 1980 33 47089 46900 40776 53855 1981 62 46634 45880 41086 53262 1982 37 45843 47000 38780 51040 1983 28 46008 46350 40575 49985 1984 4 41660 1985 26 44754 44012 39690 50975 1986 20 45867 44920 41210 53220 1987 27 44249 43105 39735 50753 1988 21 45483 45000 40900 50000 1989 19 43466 42341 40240 47040 1990 11 44195 43300 38900 48800 1991 18 44236 45000 38905 48150 1992 14 45022 43100 39350 56339 1993 5 42141 1994 12 42766 42245 39170 49370 1995 10 43606 42875 39280 48058 1996 23 41877 41100 38880 44760 1997 16 42811 41750 37750 49238 1998 15 41732 42000 38080 44936 1999 10 44966 43840 40100 49200 2000 10 40995 40600 38525 44010 2001 10 42987 41850 33950 49051 2002 13 37665 37400 35140 40950 2003 16 40177 40100 36900 43545 2004 31 38604 37700 34900 43225 2005 27 38048 38300 34490 41900 2006 47 38149 37500 34820 43000 2007 42 37218 36300 34210 40145 2008 43 35672 35000 32010 39400 2009 45 33680 33150 31200 36760 2010 57 32992 32500 29880 37013 2011 57 31843 31500 29820 34910 2012 47 31232 31083 29000 34000 Tabell 11 Distriktstandläkare fördelat efter legitimationsår, kvinnor Legår Antal Medel Median 10:e 90:e -1975 50 45731 44475 40673 51442 1976-80 122 45886 45275 41410 50847 1981-85 111 45580 45200 39858 51250 1986-90 80 44324 43639 39950 49510 1991-95 48 43225 43050 38880 49571 1996-2000 66 42062 41500 38550 46151 2001-2005 80 38318 38000 34370 43203 2006-2010 183 35163 35000 30830 39450 2011 71 31523 31500 29000 34000 Totalt 811 40788 41000 32000 48483 Tabell 12 Distriktstandläkare fördelat efter legitimationsår, män Legår Antal Medel Median 10:e 90:e -1975 28 45916 44113 37675 53865 1976-80 60 47525 47722 41545 54015 1981-85 46 46664 47650 40025 53146 1986-90 18 46295 45988 40790 52640 1991-95 11 46520 46090 40600 59300 1996-2000 8 44706 42700 39825 51215 2001-2005 21 39787 38300 34000 44750 2006-2010 48 36501 34944 31570 43180 2011 27 31557 31500 29000 35093 Totalt 267 42794 42750 32280 52693 Tjänstetandläkarna rekommenderar + lägst 32 000 kr/mån + lokala faktorer + råd från den lokala fackliga företrädaren = Acceptabel ingångslön 19
Lönestatistik 2012 Sjukhustandläkare Specialister Tabell 13 Sjukhustandläkare (samtliga) fördelat efter legitimationsår Legår Antal Medel Median 10:e 90:e -1976 15 50989 49000 47020 58140 1977-81 27 52486 52900 44000 59540 1982-86 11 48387 48400 41400 53650 1987-91 9 48804 49400 45540 51958 1992-97 12 46409 44150 41161 52660 1998-26 39717 38950 33350 46750 Totalt 100 47430 47025 38590 58111 Tabell 15 Övertandläkare tillika klinikchefer fördelat efter specialistår Specår Antal Medel Median 10:e 90:e 0 7 76183 75000 67212 85000-1989 9 68916 69000 62260 75920 1990-94 15 71138 70000 67500 77700 1995-99 9 71547 71900 64445 77400 2000-14 67621 67700 62620 74060 Totalt 54 70578 69535 62900 79910 Tabell 14 Sjukhustandläkare Befattning Antal Medel Median 10:e 90:e Klinikchef 9 58417 58500 52490 64080 Icke klinikchef 91 46343 46500 38500 57000 Tabell 16 Övertandläkare icke-klinikchef fördelat efter specialistår Specår Antal Medel Median 10:e 90:e 0 24 58291 58829 51241 64520-1984 24 62011 61750 59024 69250 1985-89 21 61810 61900 56500 67500 1990-94 19 61217 61400 58432 63760 1995-99 42 62236 62000 56255 67450 2000-2004 65 59546 58700 55240 65880 2005-2009 81 55977 55400 49500 62000 2010-53 51978 51500 47600 57000 235 235 215 215 195 195 175 155 konsumentprisindex konsumentprisindex Spec Ötdl oej chef 175 155 Ötdl och chef 135 135 115 115 95 95 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 20
TT-kanalen 4/2012 St-tandläkare Tabell 17 Disputerade övertandläkare Tabell 19 St-tandläkare fördelat efter arbetsgivare Befattning Antal Medel Median 10:e 90:e Klinikchef 17 72735 73500 66160 80400 Icke-klinikchef 59 60633 60200 51920 67100 Totalt 76 63340 63188 52750 73600 Tabell 18 Övertandläkare icke-klinikchef fördelat efter arbetsgivare Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Arbetsgivare Antal Medel Median 10:e 90:e Stockholm 5 30750 Uppsala 6 30133 29500 29000 31900 Sörmland 1 Östergötland 2 Jönköping 3 34033 Kalmar 1 Blekinge 1 Malmö THS 2 Halland 3 34883 Örebro 9 34100 33000 32000 36180 Västmanland 1 Dalarna 1 Gävleborg 2 Västernorrland 1 Västerbotten 10 32955 32250 31020 37075 Norrbotten 1 Vg-regionen 19 36021 36200 33200 38420 Totalt 68 34224 33600 30000 38200 Stockholm 46 56396 56700 50350 62000 Uppsala 19 57289 57000 50000 63400 Sörmland 12 62881 62394 57199 71058 Östergötland 19 55063 53200 47780 64080 Jönköping 10 61598 61886 54572 67225 Kronoberg 8 61875 62050 55210 67270 Kalmar 10 66614 67050 57342 84820 Blekinge 3 59317 Skåne 43 56764 57100 48980 64000 Halland 8 55438 54500 51640 59740 Värmland 6 63879 63200 56900 71536 Örebro 16 59866 59178 52250 67250 Västmanland 6 60695 60550 56535 65000 Dalarna 9 53733 53200 50000 58560 Gävleborg 7 59397 58600 52500 66360 Västernorrland 6 55654 55400 51413 60150 Jämtland 2 Västerbotten 14 56419 55890 51900 60860 Norrbotten 11 59836 57500 55723 66265 Gotland 1 Vg-regionen 67 57671 59025 49640 63140 Annan ag 6 62158 64000 51225 71250 Totalt 329 58121 58200 50000 65270 220 200 180 160 140 120 Spec Ötdl oej chef konsument- prisindex chefer i allm Ötdl och chef Dtl Dtl leg<5år 100 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 21
TT-kanalen 4/2012 Tandläkare fortsatt säkert yrkesval Att fortsätta studera efter gymnasiet är inte självklart för alla, men det ökar möjligheten att få ett jobb betydligt. De som utbildar sig till tandläkare har särskilt goda möjligheter att få jobb om fem år, förutspår Saco i den årliga bedömningen av arbetsmarknadsläget i rapporten Framtidsutsikter. Prognoserna för 2017, då de flesta som börjar studera nästa år blivit klara, bygger på kunskaper om utbildning och arbetsmarknad inom Sacoförbunden. Att just tandläkare befinner sig i en gynnsam situation är ingen nyhet, det har länge rått brist på tandläkare i Sverige vilket avspeglar sig på arbetsmarknaden. Rapporten Framtidsutsikter finns att beställa och går också att ladda ned gratis på www.saco.se Akademiker och chef? Gå med i Sacos Facebookgrupp för chefer. Ta del av nyheter och delta i diskussioner om chef och ledarskap. www.saco.se/facebookchef Vab-intyg avskaffas vid årsskiftet Efter nyårshelgen slipper föräldrar som varit hemma med sjuka barn att lämna ett så kallat vab-intyg till Försäkringskassan för att tillfällig föräldrapenning ska betalas ut. Att slopa intyget, som först fyllts i av föräldrarna och sedan undertecknats av skola/ barnomsorg, beräknas sänka statens administrativa kostnader med ca 22 miljoner kronor om året. Läs mer om intyget på www.forsakringskassan.se Etikdagen 2013 Den moderna patienten ett etiskt dilemma? Vem bestämmer vården tandläkaren eller patienten? Hur bemöter vi den informerade, pålästa patienten? Hur hanterar vi den äldre patienten, med stort vårdbehov och mycket höga krav? Anmäl dig till Etikdagen 2013, den 18 januari i Stockholm! www.tandlakarforbundet.se 22
TT-kanalen 4/2012 Det viktigaste är inte varifrån man kommer, utan vart man är på väg. Hörseln försämras av stress - Bernie Rhodes För personer som utsatts för långvarig stress och emotionell utmattning ökar risken att drabbas av tinnitus med 250 %, det visar färsk forskning kring stress och hörselproblem från Karolinska Institutet. Cirka en tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i Sverige beräknas ha någon typ av hörselnedsättning och forskarna förutspår att det kommer att öka ännu? Fråga ombudsmannen Hej! Jag är sjukskriven sedan ett par månader och det märks nu i lönekuvertet, min nya lön blev inte vad jag förväntade mig. Jag har samtidigt kollegor som varit föräldralediga och varit hemma en del för vård av sjuka barn. Det tycks inte ha påverkat deras lön och arbetsgivaren säger att de som är föräldralediga behandlas annorlunda än de som är långtidssjukskrivna. Stämmer verkligen det? Susanna: Det stämmer att det är olika regler som styr inom detta område. I Föräldraledighetslagen regleras att de som är lediga med stöd av den lagen, d.v.s. både de som är föräldralediga och hemma för vård av barn, inte får missgynnas. Missgynnandeförbudet gäller när arbetsgivaren: 1. Beslutar i en anställningsfråga, tar ut en arbetssökande till anställningsintervju eller vidtar annan åtgärd under anställningsförfarandet, 2. beslutar om befordran eller tar ut en arbetstagare till utbildning för befordran, 3. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör yrkespraktik, mer i framtiden. Det är inte bara äldre som drabbas, allt fler under 40-årssträcket reagerar negativt vid hörseltester. Forskningen av hörselproblem relaterade till stress bygger på studier där försökspersonerna utsatts för hög stress under fem minuter samtidigt som forskarna mätt förmågan att uppfatta olika ljud. De som påverkades av stressen blev mer ljudkänsliga än de som inte upplevde stress lika starkt. 4. beslutar om eller vidtar annan åtgärd som rör annan utbildning eller yrkesvägledning, 5. tillämpar löne- eller andra anställningsvillkor, 6. leder och fördelar arbetet, eller 7. säger upp, avskedar, permitterar eller vidtar annan ingripande åtgärd mot en arbetstagare. Förbudet gäller dock inte om olika villkor eller olika behandling är en nödvändig följd av ledigheten. Det innebär att t ex föräldralediga inte ska få sämre löneförhöjning med anledning av ledigheten. Motsvarande skrivning finns inte för de som är sjuka. Där råder däremot arbetsgivarens ansvar för arbetsanpassning och rehabilitering. Arbetsgivaren omfattas där av ett långtgående ansvar för att få den anställdes arbetssituation så bra som möjligt så att denne kan fungera så väl det går utifrån givna förutsättningar. Därutöver finns också diskrimineringsförbudet i Diskrimineringslagen som bland andra omfattar dem med funktionshinder. Susanna Magnusson 23