KK 980/2002 vp Pehr Löv /r SKRIFTLIGT SPÖRSMÅL 980/2002 rd Tandvårdsersättningarna Till riksdagens talman I samband med den nya tandvårdsreformen slopas åldersgränserna för både kommunal tandvård och rätten till ersättning för privat tandvård. I praktiken innebär dock den nya tandvårdsreformen att en stor grupp människor faller emellan. Eftersom utvidgningen inte berör människor med tandproteser blir många äldre, framför allt kvinnor, utan ersättning för tandvård. Frontveteranerna har rätt till ersättning, däremot inte kvinnorna i samma ålder med tandprotes. Anskaffning av tandprotes är kostsamt, vilket för många betyder att man undviker att byta ut gamla eller trasiga proteser. Hänvisande till det ovan anförda får jag i den ordning 27 riksdagens arbetsordning föreskriver ställa följande spörsmål till behörig medlem av statsrådet: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att möjliggöra tandvård även för personer med tandprotes? Helsingfors den 19 november 2002 Pehr Löv /sv Version 2.0
Suomennos KK 980/2002 vp Pehr Löv /r KIRJALLINEN KYSYMYS 980/2002 vp Hammashoitokorvaukset Eduskunnan puhemiehelle Tuoreen hammashoitouudistuksen yhteydessä poistetaan sekä kunnalliseen hammashoitoon että yksityisestä hammashoidosta saatavaan korvaukseen oikeuttava ikäraja. Käytännössä kuitenkin tuore hammashoitouudistus merkitsee suuren ihmisryhmän joutumista väliinputoajiksi. Koska laajennus ei koske ihmisiä, joilla on hammasproteesi, jäävät monet vanhukset, ennen kaikkea naiset, ilman hammashoitokorvausta. Rintamaveteraaneilla on oikeus korvaukseen, mutta ei sen sijaan samanikäisillä naisilla, joilla on hammasproteesi. Hammasproteesin hankkiminen on kallista, minkä vuoksi monet välttävät vanhojen tai rikkinäisten proteesien vaihtamista. Edellä olevan perusteella ja eduskunnan työjärjestyksen 27 :ään viitaten esitän kunnioittavasti valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi seuraavan kysymyksen: Mihin toimenpiteisiin hallitus aikoo ryhtyä mahdollistaakseen hammashoidon myös henkilöille, joilla on hammasproteesi? Helsingissä 19 päivänä marraskuuta 2002 Pehr Löv /r 2
Ministerin vastaus KK 980/2002 vp Pehr Löv /r Eduskunnan puhemiehelle Eduskunnan työjärjestyksen 27 :ssä mainitussa tarkoituksessa Te, Rouva puhemies, olette toimittanut valtioneuvoston asianomaisen jäsenen vastattavaksi kansanedustaja Pehr Lövin /r näin kuuluvan kirjallisen kysymyksen KK 980/2002 vp: Mihin toimenpiteisiin hallitus aikoo ryhtyä mahdollistaakseen hammashoidon myös henkilöille, joilla on hammasproteesi? Vastauksena kysymykseen esitän kunnioittavasti seuraavaa: Sairausvakuutuslain 5 b :n mukaan korvataan hammaslääkärin suorittama suun ja hampaiden hoito lukuun ottamatta proteettisia toimenpiteitä ja hammasteknisiä kustannuksia. Lain 5 :n 3 momentissa todetaan, ettei sairaanhoitoon liittyvien tai vakuutetun muuten tarvitsemien siteiden, sidosten, tukisidosten, tekojäsenten tai muiden apuvälineiden hankkimista korvata sairausvakuutuslain perusteella. Sairausvakuutuksen hammashuollon korvaamista koskevia säännöksiä muutettiin loppuvuodesta 2000 annetulla lailla siten, että huhtikuun 2001 alusta on korvattu vuonna 1946 ja sen jälkeen syntyneille sekä joulukuun 2002 alusta kaikille vakuutetuille hammaslääkärin suorittama suun ja hampaiden tutkimus ja hoito kuitenkin niin, että suun ja hampaiden tutkimuksesta suoritetaan korvaus kerran kalenterivuodessa ja oikomishoidon kustannukset vain tietyissä tilanteissa. Proteettiset ja hammastekniset kustannukset eivät kuulu sairausvakuutuksen korvausjärjestelmän piiriin. Myös kansanterveyslakia on muutettu vastaavasti siten, että kunnilla on joulukuun 2002 alusta lähtien velvollisuus järjestää hammashoitoa kaikille asukkaille ilman ikärajoituksia. Kansanterveyslaki velvoittaa kunnan ylläpitämään hammashuoltoa, johon luetaan valistus- ja ehkäisytoiminta sekä kunnan asukkaiden hampaiden tutkimus ja hoito. Kansanterveyslain 14 :n 4 kohdassa säädetty hoito koskee myös hammasproteesien valmistusta ja huoltoa. Rintamaveteraanien hammashuollosta on säädetty erillisellä lailla (laki rintamaveteraanien hammashuollon järjestämisestä ja korvaamisesta 678/1992). Rintamaveteraanien hammashuoltoa koskevan lain mukaan korvataan hammasproteesien valmistusta ja huoltoa sekä hammasteknisen työn kustannuksia. Rintamaveteraaneille ja miinanraivaajille korvataan protetiikan kliinisestä työstä 100 prosenttia enintään taksan suuruisesta määrästä ja protetiikan teknistä työtä 50 prosenttia enintään taksan määrästä. Korvaus ei koske kuitenkaan hammasimplantteja. Rintamaveteraanien hammashoidon piiriin kuuluvat myös naiset, joilla on rintamapalvelustunnus. Rintamaveteraanien keski-ikä on noin 82 vuotta ja heistä yhä suurempi osa on naisia. Hampaattomuus ja siten hammasproteesien tarve on yleisintä vanhimmissa ikäluokissa. Terveys 2000 -tutkimuksen ennakkoraportin mukaan alle 45-vuotiailla hampaattomuus on hyvin harvinaista, 45 54-vuotiaista hampaattomia on 6 prosenttia, 55 64-vuotiaista 16 prosenttia, 65 74-vuotiaista 34 prosenttia ja 75 84-vuotiaista 51 prosenttia sekä 85-vuotiaista ja sitä vanhemmista 58 prosenttia oli hampaattomia. Tutkimusten mukaan irrallisten proteesien käyttäjillä esiintyy myös muuta väestöä enemmän suun limakalvon sairauksia. Sairausvakuutuslain mukaisen suun ja hammashoidon korvauksen laajennuttua koskemaan koko väestöä myös hampaattomilla henkilöillä on oikeus saa- 3
KK 980/2002 vp Pehr Löv /r Ministerin vastaus da korvaus suun ja purentaelimien tutkimuksesta ja tarpeellisesta muusta kuin proteettisesta hoidosta. Sairausvakuutuksen korvausjärjestelmä tukee näin hammasproteesin käyttäjien suun alueen sairauksien hoitamista. Lisäksi on otettava huomioon, että kunnilla on velvollisuus huolehtia asukkaiden hammashuoltopalveluista, hammasproteesihoito mukaan lukien. Proteettisen hoidon saaminen kunnallisessa hammashuollossa perustuu hammaslääkärin suun tutkimuksen perusteella tekemään yksilölliseen hoidon tarpeen määrittelyyn. Kunnallisessa hammashuollossa suun ja hampaiden tutkimuksen ja hoidon osalta perittävät asiakasmaksut on määritelty terveydenhuollon asiakasmaksuista annetussa asetuksessa (912/1992). Mainitussa asetuksessa on määritelty proteettiselle hoidolle toimenpidekohtainen asiakasmaksu. Suun terveydenhuollon vaiheittain toteutuneen kokonaisuudistuksen tavoitteena on suun terveydenhuollon saattaminen toimivaksi osaksi muuta terveydenhuoltoa. Väestön suun terveyttä pyritään parantamaan niin, että koko väestö saa terveystarpeensa mukaiset suun terveydenhuoltopalvelut iästä riippumatta. Tässä vaiheessa joudutaan pitäytymään voimassa olevassa ja joulukuun 2002 alusta lähtien laajentuneessa korvausjärjestelmässä ja seuraamaan, millaista tietoa hammashuollon laajentumisesta saadaan. Hammashuoltoa jatkossa kehitettäessä on varmaankin tarpeen laajentaa sairausvakuutuskorvaus myös proteettiseen hoitoon. Helsingissä 11 päivänä joulukuuta 2002 Sosiaali- ja terveysministeri Maija Perho 4
Ministerns svar KK 980/2002 vp Pehr Löv /r Till riksdagens talman I det syfte 27 riksdagens arbetsordning anger har Ni, Fru talman, till behöriga medlem av statsrådet översänt följande av riksdagsledamot Pehr Löv /sv undertecknade skriftliga spörsmål SS 980/2002 rd: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att möjliggöra tandvård även för personer med tandprotes? Som svar på detta spörsmål får jag vördsamt anföra följande: Enligt 5 b sjukförsäkringslagen ersätts behandling av mun och tänder som utförs av en tandläkare, med undantag av protetiska åtgärder och tandtekniska kostnader. I 5 3 mom. i lagen konstateras att kostnaderna för anskaffning av bandage, förband, stödförband, proteser eller andra hjälpmedel, som erfordras i samband med sjukvård eller som den försäkrade annars är i behov av inte ersätts på basis av sjukförsäkringslagen. Bestämmelserna om ersättning för tandvård från sjukförsäkringen ändrades genom en lag som gavs i slutet av 2000 så att ersättning för sådana undersökningar och behandlingar av mun och tänder som utförs av tandläkare från och med början av april 2001 betalas till personer som är födda 1946 och senare, och från och med december 2002 till alla försäkrade, dock på det sättet att ersättning för undersökning av mun och tänder utbetalas en gång per kalenderår och ersättning för kostnader för tandreglering endast i vissa situationer. Protetiska och tandtekniska kostnader omfattas inte av sjukförsäkringens ersättningssystem. Också folkhälsolagen har ändrats på motsvarande sätt, så att kommunerna från början av december 2002 är skyldiga att ordna tandvård för alla kommuninvånare utan åldersgränser. Folkhälsolagen förpliktar kommunen att svara för tandvård, till vilken hänförs upplysningsverksamhet och förebyggande verksamhet samt undersökning och vård av kommuninvånarnas tänder. Den vård som regleras i 14 4 punkten folkhälsolagen gäller också tillverkning och underhåll av tandproteser. Om tandvård för frontveteraner föreskrivs genom en särskild lag (lagen om anordnande av och ersättning för tandvården för frontveteraner 678/1992). Enligt lagen om tandvård för frontveteraner ersätts tillverkning och underhåll av tandproteser samt kostnaderna för tandtekniskt arbete. Frontveteraner och minröjare får ersättning för kliniskt arbete i samband med protetik till 100 procent av högst det belopp som anges i taxan och för tekniskt arbete i samband med protetik till 50 procent av högst beloppet i taxan. Ersättningen gäller dock inte tandimplantat. Frontveteranernas tandvård omfattar även de kvinnor som har fronttjänsttecken. Den genomsnittliga åldern hos frontveteranerna är 82 år och en allt större del av dem är kvinnor. Tandlöshet och behov av tandprotes är allmännast inom äldre ålderskategorier. Enligt en förhandsrapport från undersökningen Hälsa 2000 är tandlöshet mycket ovanligt hos personer under 45 år. Hos personer mellan 45 och 54 år är 6 procent utan tänder, hos 55 64-åringar 16 procent, hos 65 74-åringar 34 procent och 75 84- åringar 51 procent. Av personer som är 85 år eller äldre saknar 58 procent tänder. Undersökningarna visar att de som använder löstagbara proteser också i större utsträckning än andra lider av sjukdomar i munnens slemhinna. När ersättningarna för mun- och tandvård enligt 5
KK 980/2002 vp Pehr Löv /r Ministerns svar sjukförsäkringslagen utsträcks till att gälla hela befolkningen har också personer som saknar tänder rätt att få ersättning för undersökning av mun och tuggorgan och för annan nödvändig vård än protetisk vård. På detta sätt stöder sjukförsäkringens ersättningssystem vården av sjukdomar i munregionen hos personer som använder tandprotes. Dessutom bör beaktas att kommunerna är skyldiga att ordna tandvårdstjänster för invånarna, inklusive tandprotesvård. Möjligheten att få protetisk vård inom den kommunala tandvården beror på en enskild bedömning av behovet av vård som tandläkaren gör på basis av en undersökning av munnen. Inom den kommunala tandvården har klientavgifterna för undersökning och vård av mun och tänder fastställts genom förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (912/1992). I nämnda förordning har klientavgifter för enskilda protetiska åtgärder fastställts. Syftet med totalreformen av munhälsovården, som skall genomföras stegvis, är att få munhälsovården att fungera som en del av den övriga hälso- och sjukvården. Man försöker förbättra befolkningens munhälsa så att hela befolkningen oberoende av ålder får de munhälsovårdstjänster som deras hälsa kräver. I detta skede måste vi hålla oss till det nu gällande, från början av december 2002 utvidgade ersättningssystemet och följa upp de uppgifter som fås av utvidgningen av tandvården. När det gäller utvecklingen av tandvården i framtiden blir det säkert nödvändigt att utvidga sjukförsäkringsersättningen att gälla även protetisk vård. Helsingfors den 11 december 2002 Social- och hälsovårdsminister Maija Perho 6