Att läsa det obekanta Hur påverkar det vi inte känner till vår läsförståelse?
Från Skolverkets Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2015/16 Efter genomgången utbildning ska handledaren ha vidareutvecklat sin förmåga att handleda kollegialt lärande i lärargrupper med hjälp av Läslyftets fortbildningsmodell och materialet på Läs- och skrivportalen, utmana sin egen och sina kollegors didaktiska kompetens, ha goda kunskaper om vad som kännetecknar Läslyftets didaktiska innehåll, samt vara förtrogen med Läslyftets bakgrund, syfte, mål och utformning.
Vad är obekant? Bilder från pixabay.com
Kursplanerna säger: Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter. (år 1-3) Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. (År 4-6) Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Historia, geografi och mänsklighet Kan skönlitteraturen visa det?
Hur läser vi? Det finns två sätt att sluta kontrakt med en text Ett fiktivt kontrakt Ett faktivt kontrakt När läsaren stöter på obekanta saker i en text väljs ofta ett faktivt kontrakt, vi läser som om det vore sant Om du har läst Flyga drake eller Bokhandlaren i Kabul, vilka uppfattningar och kunskaper har du om landet Afghanistan? Hur har du lärt dig det? Genom läsning av dessa böcker eller genom realiakunskaper? Vad säger Astrid Lindgrens texter om landet Sverige?
Kan vi förstå människor när som helst och var som helst genom att läsa? Forskaren inom världslitteratur Emily Apter (2013) menar att vi kan det till skillnad från många andra världslitteraturforskare Det krävs dock mycket arbete kring texten för att kunna förstå Realiakunskaper mycket centralt här Inte bara texter från olika delar av världen eller historiska epoker ställer till det utan alla obekanta faktorer kan ställa till det.
Realiakunskaper Fundera över vad det är i texten som är obekant för eleverna Ord? Om ett ställe? Om hur det var under en viss epok i historien. Varför använder inte JR mobiltelefon? Förbered eleverna för läsning av den specifika texten
Källförteckning Apter, E.S. (2013). Against world literature: on the politics of untranslatability. London: Verso. Behrendt, P. (2006). Dobbeltkontrakten: en æstetisk nydannelse. København: Gyldendal Hedelin, Z. (2013) Vilse i litteraturen? Den autonarrativa litteraturen i teori och praktik. Erfarna och oerfarna läsares läsning av två autonarrativa texter. Masteruppsats: Karlstads universitet. Steffensen, B. (2005). Når børn læser fiktion: grundlaget for den nye litteraturpædagogik. (3. udg.) København: Akademisk Forl. Torell, Ö. (2002). Resultat- en översikt I: Hur gör man en litteraturläsare?: om skolans litteraturundervisning i Sverige, Ryssland och Finland Härnösand: Institutionen för humaniora, Mitthögskolan.