Kontrollhandbok - planera, leda och följa upp offentlig livsmedelskontroll FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollens effekt
Innehåll Inledning... 2 Effektiv kontroll att nå avsedd effekt med kontroll... 3 Att styra, planera och följa upp kontrollverksamhet... 5 Avsedd effekt av offentlig kontroll av livsmedel... 7 Förutsättningar för att hitta befintliga avvikelser hos livsmedelsföretag... 8 Förutsättningar för att förmå företagare att åtgärda avvikelser... 10 Exempel på hur kontrollens effekt kan verifieras hos enskilda myndigheter... 12 Verifiering av kontrollens effekt på nationell nivå... 16 Bilaga. Aktuella dokument... 17
Inledning Myndigheter är skyldiga att verifiera att den offentliga kontroll de utför är effektiv 1. Detta dokument är en fördjupningsdel till kontrollhandbok Planera, leda och följa upp offentlig livsmedelskontroll och syftar till att klargöra de krav som finns i kontrollförordningen på verifiering samt att visa hur myndigheter kan verifiera effekten av sin kontroll. Verifiering av att kontrollen har avsedd effekt behöver utföras på olika nivåer Planstadiet - för att klargöra att planen följer lagstiftningen. Genomförandestadiet - för att verifiera att planer och instruktioner följs. Utvärdering - för att bedöma utfallet av verksamheten, till exempel om uppsatta mål har nåtts. Förbättringar - att resultat av utvärderingen tas hänsyn till och används för utveckling av verksamheten. I denna fördjupningsdel berörs samtliga nivåer. Särskilt beskrivs verifiering av den offentliga kontrollens effekt och hur kraven på detta tolkas. Det ges även flera praktiska exempel på hur verifiering av kontrollverksamhetens funktion kan genomföras för att uppfylla lagstiftningens krav. 1 Artikel 8.3 förordning (EG) nr 882/2004, den så kallade kontrollförordningen. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 2
Effektiv kontroll att nå avsedd effekt med kontroll I förordning (EG) nr 882/2004, kontrollförordningen, definieras verifiering som kontroll av om specificerade krav har uppfyllts, genom undersökning och bedömning av sakligt underlag. I den svenska översättningen av kontrollförordningen står det i artikel 8.3 att myndigheter ska ha inrättat förfaranden för att verifiera att deras kontroll är effektiv. I kontrollförordningens engelska version står det att kravet på myndigheter är att verify the effectiveness of official controls. Engelskans effective betyder att kontrollen ska ha avsedd effekt. Den svenska översättningen effektiv syftar alltså i detta sammanhang inte på resurseffektiv (vilket skulle motsvaras av efficient), utan på att den offentliga kontrollen ska ha en avsedd effekt. Att kontrollverksamheten ska vara resurseffektiv är också basalt, annars blir kontrollerna sannolikt inte utförda tillräckligt ofta och med tillräcklig kompetens, vilket i sin tur är en förutsättning för att kontrollen ska kunna ha effekt. Generellt gäller naturligtvis också att för verksamheter inom offentlig förvaltning finns krav och förväntningar på att resurserna används på ett ändamålsenligt vis. Nationella mål för livsmedelskontrollen I Sverige finns en flerårig nationell kontrollplan för kontrollen i livsmedelskedjan 2. De mål som fastslagits i planen är i de flesta fall generella och gäller för alla myndigheter som utför livsmedelskontroll. Till exempel är det övergripande målet för livsmedelskontrollen i Sverige att konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt. Utöver de gemensamma målen bör varje enskild myndighet sätta upp egna mål utifrån lagstiftningen samt de behov, utfall och förbättringar som är mest angelägna för den egna verksamheten. 2 Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan 2015-2018, www.livsmedelsverket.se. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 3
Vilken påverkan kan myndighetens kontroll ha? Det är inte bara kontrollmyndigheterna som påverkar om och hur det övergripande målet att konsumenterna har trygga livsmedel, förtroende för kontrollverksamheten och en god grund för val av produkt uppfylls. Det är företagarnas ansvar att se till att deras produkter är säkra och att produkterna uppfyller kraven på redlighet. De har därmed en stor påverkan på målet. Flera andra faktorer påverkar också hur väl målet i den nationella kontrollplanen uppnås, bland annat konsumenters beteende, trender, miljöfaktorer samt politiska och ekonomiska faktorer. Två exempel på mätetal som speglar måluppfyllelse av detta övergripande mål är: antal livsmedels- eller dricksvattenorsakade sjukdomsfall konsumenters förtroende för livsmedel och livsmedelskontrollen Det går inte att mäta exakt hur stor inverkan kontrollen har på det övergripande målet, eftersom resultatet är beroende av flera andra faktorer. Kontrollmyndigheten bidrar till att uppnå det övergripande målet genom att utförs sitt kontrolluppdrag på bästa vis, nämligen att: Upptäcka avvikelser 3 hos livsmedelsföretagarna och Förmå företagaren att åtgärda avvikelserna inom rimlig tid efter påvisandet. 3 Benämningen avvikelse används i detta dokument i betydelsen bristande efterlevnad. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 4
Att styra, planera och följa upp kontrollverksamhet För att kunna utvärdera och följa upp en verksamhets resultat och effekter krävs tydliga mål och en plan för hur målen ska nås. En plan tas fram för hur kontrollen ska genomföras så att målen nås. Vid lämplig tidpunkt under året kan myndigheten verifiera att planen följts, målen har nåtts och lagstiftningskraven är uppfyllda (resultat och effekt). Att planen följs är lämpligt att följa upp månadsvis eller oftare, för att uppmärksamma eventuella problem i tid och kunna bedöma vilka insatser som behöver göras. Verksamheten hos enskilda myndigheter bör planeras långsiktigt Myndighetens plan för kontrollen bör vara flerårig och omfatta samtliga anläggningars kontroll under den aktuella perioden. I planen bör kontrollens inriktning vid respektive kontrollbesök definieras så att alla relevanta krav täcks in under perioden. Planen behöver följas upp regelbundet och med sådan frekvens att man snabbt upptäcker om planen följs eller inte. På så vis hinner myndigheten vidta åtgärder i de fall planen inte följs. Arbetet med planering, genomförande, utvärdering och förbättring kan illustreras genom det så kallade förbättringshjulet (Figur 1). Hjulet tydliggör hur de olika delarna hänger ihop och hur ständiga förbättringar av verksamheten kan genomföras genom att kommande planering baseras på tidigare utfall och erfarenheter. Hänsyn ska också tas till eventuella nya förutsättningar som påverkar kommande prioriteringar. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 5
ACT PLAN CHECK DO Figur 1. Förbättringshjul som schematiskt illustrerar arbete för ständiga förbättringar av verksamheten. Planering av kontrollen, inklusive åtgärder för att förbättra kontrollen. Planen ska syfta till att nå uppsatta mål. Genomförande av det som planerats och med rätt metoder, för att hitta eventuella avvikelser hos företagarna. Vidta åtgärder vid behov så att företagarna åtgärdar avvikelserna. Utvärdering genom uppföljning och revision Utvärderingsinsatser kan göras i form av olika typer av myndighetsintern uppföljning, gärna i kombination med extern revision. Det som ska utvärderas är bland annat om planen för genomförande av offentlig kontroll följts, att dokumenterade arbetssätt använts och att rapporter och andra upprättade handlingar håller en god kvalitet. Även frågor som Var planen ändamålsenlig och realistisk? och Blir kontrollen effektiv om instruktionerna följs? bör ställas. Se praktiska exempel på hur verifiering av kontrollens effekt kan utföras i avsnittet Exempel på hur kontrollens effekt kan verifieras hos enskilda myndigheter. Förbättring av verksamheten Myndigheten är skyldig att vidta lämpliga åtgärder för att rätta till brister som påvisas vid revisioner av myndighetens verksamhet eller vid de interna uppföljningarna. I förbättringsarbetet bör även hänsyn tas till nya faror, ny lagstiftning och eventuella andra nya förutsättningar från omvärlden, som kan påverka kontrollens inriktning. Nya mål kan sättas som syftar till att förbättra verksamheten där utvärderingssteget har visat att det behövs. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 6
Avsedd effekt av offentlig kontroll av livsmedel Syftet med offentlig kontroll 4 av livsmedelsföretagare är att kontrollera efterlevnaden av bestämmelser som syftar till att: Förhindra, undanröja eller till godtagbara nivåer minska riskerna för människor och djur direkt eller via miljön och Säkerställa god sed inom handeln med foder och livsmedel och skydda konsumenternas intressen, inbegripet märkning av foder och livsmedel samt andra typer av konsumentinformation. Den effekt som livsmedelskontrollen ska sträva efter är, med andra ord: 1) att upptäcka förekommande avvikelser som kan orsaka hälsofara eller bristande redlighet, samt 2) att förmå företagarna att åtgärda dessa avvikelser inom rimlig tid. Vad som är rimlig tid måste bedömas beroende på hur allvarlig bristen är. Allvarlighetsgraden påverkar också val av sanktion, om sådan behöver användas. Hur kan myndigheter verifiera att deras livsmedelskontroll har avsedd effekt? Det är svårt att hitta ett kvantitativt mätbart sätt att verifiera att kontrollen har avsedd effekt. I stället behövs en sammanvägning av ett antal bedömningspunkter, som tillsammans ger en bild av hur kontrollen fungerar, både rörande myndighetsinterna förutsättningar men också i samspelet med livsmedelsföretagarna. 4 Artikel 1 förordning (EG) nr 882/2004. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 7
Förutsättningar för att hitta befintliga avvikelser hos livsmedelsföretag För att utföra kontroll och hitta de brister som eventuellt föreligger, behöver inspektören kunna bedöma när ett tillvägagångssätt eller ett visst förhållande inte kan anses uppnå kraven i lagstiftningen. Det är lika viktigt att kunna bedöma när det inte föreligger någon avvikelse, det vill säga när olika krav i lagstiftningen uppfylls. Gör företagaren tillräckligt för att uppfylla lagstiftningens krav, så ska kontrollen inte heller resultera i någon noterad avvikelse. En kontroll som ställer fel krav är inte effektiv och rättssäker. Det finns ett antal grundläggande förutsättningar som avgör hur väl kontrollmyndigheten kommer att lyckas i sitt uppdrag att hitta de befintliga avvikelser som kan finnas vid en livsmedelsanläggning. Uppdaterat register och instruktioner Varje kontrollmyndighet ska ha ett uppdaterat register över sina kontrollobjekt och tilldelat anläggningarna en risk- och erfarenhetsklass samt en årlig kontrolltid. Myndigheten ska också ha dokumenterade och uppdaterade instruktioner för sin personal. Bemanning, lämpliga lokaler och finansiering En tillräcklig bemanning för livsmedelskontrollen, baserat på en behovsinventering, är nödvändig. Lämpliga lokaler och utrustning, administrativt stöd och inte minst tillräcklig finansiering av den offentliga kontrollen, behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett ändamålsenligt vis. Planering och riskbaserad prioritering Kontrollen ska planeras och utföras på ett riskbaserat sätt, det vill säga så att resurserna läggs där de gör störst nytta. Planeringen av kontroll bör göras både för flera år framåt och nedbrutet för varje år. Fördelningen av kontrollinsatser ska baseras på hur stor risk de olika anläggningarna för med sig, företagarnas tidigare förmåga att följa lagstiftningen och vilka lagstiftningskrav som är relevanta att kontrollera. Vid årsplaneringen ska eventuella nya faror eller omständigheter beaktas, som kan göra att omprioritering av kontrollen behöver göras för att den ska ge mest nytta. Oförutsedda händelser kan medföra att avsteg från planeringen behöver göras, men med täta avstämningar mot hur planen följs så kan åtgärder snabbt FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 8
sättas in för att se till att kontrollmyndigheten följer den upprättade planen. Dokumentation av hur eventuella oförutsedda händelser påverkar prioritering av kontrollinsatser är viktig som underlag till kommande planering. Val av kontrollmetod Den kontrollmetod som ger bäst förutsättningar att hitta eventuella avvikelser inom det område som kontrolleras bör väljas. LÄS MER Läs mer om val av lämplig kontrollmetod i kontrollhandbok Utföra offentlig livsmedelskontroll och artikel 10 i kontrollförordningen. Kontroll utan föranmälan Syftet med kontroll utan föranmälan är givetvis att kontrollen ska ske under förhållanden som är representativa för hur verksamheten bedrivs 5. Hur stor andel av kontrollerna, utöver revisioner, som görs utan föranmälan påverkar förutsättningarna att hitta eventuella brister och är därför intressant att följa upp. Kompetens att bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda Med den typ av målstyrd lagstiftning som reglerar delar av livsmedelsområdet är det viktigt att kunna bedöma olika tillvägagångssätt och förutsättningar och avgöra om de uppfyller kraven i lagstiftningen. För detta behövs bland annat sakkunskap inom livsmedelsområdet, kunskap om lagstiftning som reglerar livsmedelsföretagares verksamhet samt den förvaltningsrättsliga lagstiftning som styr hur kontrollmyndigheter ska och får agera. För att kunna göra korrekta bedömningar av de anläggningar som myndigheten ska kontrollera ställs krav på rätt kompetens. Vilken kompetens som behöver finnas inom myndigheten och på individuell inspektörsnivå behöver inventeras av myndigheten. LÄS MER Kompetensförsörjning i Fördjupningsdel - Kompetens. 5 Artikel 3.2 förordning (EG) nr 882/2004. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 9
God kommunikation För att kunna bilda sig en uppfattning om hur verksamheten hos kontrollobjektet fungerar och bedöma hur den uppnår lagstiftningens olika krav krävs en god kommunikation med företagarna. LÄS MER Läs mer om samtalsmetodik i Kontrollhandbok Utföra offentlig livsmedelskontroll. Arbetsrotation för att underlätta oberoende kontroll En inspektör som besöker samma anläggning regelbundet kan bli hemmablind och därmed mindre alert. För att motverka detta kan det vara bra att då och då rotera inspektör vid anläggningarna. Vid små myndigheter som kanske endast har en inspektör, kan utbyte eller samarbete med andra kontrollmyndigheter vara bra i detta syfte. Förutsättningar för att förmå företagare att åtgärda avvikelser När avvikelser från lagstiftningen har konstaterats är det företagarens ansvar att åtgärda dessa, men kontrollmyndigheten har också ett ansvar att förmå företagaren att åtgärda avvikelserna. För att klara den uppgiften finns ett antal förutsättningar som måste fungera för myndigheten och dess inspektörer. God kommunikation Kommunikationsförmåga, både muntlig och skriftlig, är grundläggande för att kontrollen ska kunna nå sitt syfte. Företagaren måste förstå vad avvikelsen består i, vad han eller hon förväntas åtgärda och inom vilken tid detta ska ske. System för att följa avvikelser Myndigheten behöver ha ett system där enskilda avvikelser följs från det att de påvisats till att de åtgärdas. Ingen avvikelse ska kunna försvinna i hanteringen utan uppföljning. Systemet behöver inte vara datoriserat, men ska innebära att avvikelser följs upp regelmässigt och inom den tid som har satts upp. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 10
Kompetens att bedöma olika avvikelsers allvarlighetsgrad Det ska finnas en likvärdig bedömning av vad som är rimlig tid för när olika typer av avvikelser ska ha åtgärdats. Inspektörerna måste ha kompetens att avgöra allvarlighetsgraden av olika typer av avvikelse. Att vidta sanktioner vid behov Myndigheten ska vidta sanktioner när det är nödvändigt för att företagaren ska åtgärda avvikelser inom den tid som myndigheten har bedömt är rimlig. Beslut om vilken typ av sank-tion som vidtas ska baseras på allvarlighetsgraden av avvikelsen och om företagaren tidigare har visat prov på bristande efterlevnad. LÄS MER Läs mer om vidtagande av sanktioner i Livsmedelsverkets vägledning Åtgärder vid bristande efterlevnad av livsmedelslagstiftningen och artikel 54 i kontrollförordningen. Analys av grundorsaken till avvikelsen När en livsmedelsföretagare återkommande har avvikelser i sin verksamhet kan det vara värdefullt att så långt det är möjligt utröna vad orsaken är. Handlar det om bristande kunskap eller en ovilja att följa lagstiftningen? Eller båda i kombination? Beroende på vilket, kan olika åtgärder vidtas för att på bästa sätt förmå företagaren att korrigera sina brister. Myndigheten kan exempelvis hänvisa till branschriktlinjer och andra former av stöd för företagare för att uppnå förbättringar på sikt, detta utöver att hantera de konkreta föreliggande avvikelserna som noteras. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 11
Exempel på hur kontrollens effekt kan verifieras hos enskilda myndigheter Ledningen för varje kontrollmyndighet ansvarar för att se till att deras verksamhet motsvarar de krav som ställs på dem. Kraven, och vägledningar till hur kraven uppnås, finns i de dokument som listas i bilaga A. Här följer att antal exempel på frågor som kan ställas för att utvärdera verksamheten och som tillsammans kan användas för att verifiera att kontrollen har avsedd effekt. Granska de myndighetsinterna målen Är målen satta så att kraven på myndigheter i kontrollförordningen och de nationella målen för kontrollen i livsmedelskedjan speglas? Hur följs målen upp? Vilka åtgärder vidtas om målen inte uppnås? Genomför ledningen för myndigheten regelbundet uppföljningar av verksamheten i syfte att följa måluppfyllelse och förbättringsbehov? Revideras verksamheten? Granska om kontrollen planeras på ett riskbaserat sätt Är alla anläggningar riskklassificerade? Är kontrollen planerad så att den görs med lämplig frekvens och att relevanta krav i lagstiftningen täcks in? Tar kontrollen hänsyn till de största riskerna för respektive anläggning? Används lämpliga kontrollmetoder som maximerar möjligheten att hitta befintliga avvikelser inom de områden som kontrolleras? FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 12
Granska uppföljning av kontrollplanen Görs uppföljningarna med sådan frekvens att myndigheten snabbt märker om planen inte följs och åtgärder kan vidtas för att komma ikapp? Får alla anläggningar den kontrolltid som de tilldelats? Granska hantering av avvikelser Finns ett systematiskt arbetssätt för att hålla reda på enskilda avvikelser och deras uppföljning? Är avvikelser åtgärdade inom beslutad tidsram? Om de inte är det, vidtas sanktioner? Finns rutiner för hur sanktioner ska användas? Följs de? Observera att ett systematiskt arbetssätt inte nödvändigtvis behöver innebära att man har ett datoriserat ärendehanteringssystem för ändamålet. Den systematik som efterfrågas innebär att uppföljning av avvikelser sker regelmässigt och inom de tidsramar som myndigheten har satt upp. Granska kompetensförsörjning Ledningen behöver inventera om det finns tillräcklig kompetens 6 inom de områden som behövs för att på ett bra sätt kunna bedöma om myndighetens kontrollobjekt efterlever lagstiftningens krav. Hur tillgodoser myndigheten det kompetensbehov som behövs för att utföra offentlig kontroll? Hur ser myndigheten till att personalen får lämplig utbildning för sina arbetsuppgifter? Hur säkerställer myndigheten att personalen håller sig uppdaterade inom sina respektive kunskapsområden? LÄS MER Läs mer om kompetensförsörjning i Fördjupningsdelen Kompetens. 6 Artikel 6 i kontrollförordningen. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 13
Granska utförandet av offentlig kontroll på plats vid livsmedelsföretaget Granskning av det praktiska utförandet av kontrollen kan göras genom saminspektion, det vill säga att en kollega eller chef följer med en inspektör och ser hur kontrollen fungerar. I vissa fall har chefen inte sakkunskap att bedöma med vilken kvalitet som inspektionen utförs. Själva utförandet kan delegeras när så är lämpligt, men uppföljning av verksamheten är alltid ledningens ansvar. Frågor att överväga vid saminspektion: Är inspektörens sakkunskap tillräcklig och kontrollmetodiken lämplig? Hittar inspektören de avvikelser som föreligger? Kan inspektören värdera företagets förfaranden och olika förhållanden på ett korrekt sätt, så att avvikelser inte noteras när företaget uppfyller lagstiftningens krav? Följer inspektören befintliga instruktioner? Hur fungerar kommunikationen med företagaren? Inom mindre myndigheter kan samarbete med andra kommuner vara värdefullt vid saminspektioner. Granska kontrollrapporter Är rapporterna begripligt formulerade? Förekommer förtäckta beslut, det vill säga formuleringar i rapporten som av företagaren kan uppfattas som myndighetsbeslut utan att vara det? Används korrekta lagstöd vid påvisande avvikelser? Verkar bedömningen att avvikelse föreligger, samt bedömningen av allvarlighetsgraden, vara rimlig? Bygger bedömningarna på saklig grund? FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 14
Granska antal funna avvikelser eller fattade beslut per inspektion Om inspektörer inom samma myndighet kontrollerar liknande anläggningar vad avser verksamhetstyp och erfarenhetsklass, borde antalet funna avvikelser och fattade beslut per inspektion inte skilja särskilt mycket mellan olika inspektörer. Ett visst mått på likvärdighet i bedömningar kan därför fås genom att dela antal funna avvikelser eller fattade beslut, med antal inspektioner för varje inspektör och år. Stora skillnader mellan inspektörernas utfall kan tyda på olika bedömningsnivå, att kontrollen inte bedrivs på ett likvärdigt sätt, och bör leda till vidare utredning av orsaken till det. Mäta hur kontrollobjektens lagefterlevnad utvecklas Genom att jämföra antal funna avvikelser, antal extra offentliga kontroller, andel objekt i en viss bransch, erfarenhetsklass eller andra kvantitativa mått på utfall i kontrollen mellan olika år, kan kontrollmyndigheten utvärdera hur företagarnas lagefterlevnad utvecklas. Det är dock ett osäkert mått på kontrollens effekt, eftersom det bland annat förutsätter att kontrollen har helt likvärdiga bedömningar mellan de olika mätperioderna för att utfallet ska vara jämförbart. Det går inte heller att säga i vilken grad en eventuell förbättring av företagarnas förmåga eller vilja att efterleva lagstiftningen beror på kontrollen. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 15
Verifiering av kontrollens effekt på nationell nivå Verifiering av effekten av den egna verksamheten måste genomföras lokalt av varje enskild myndighet. Det är en förutsättning för att kunna verifiera att Sverige som helhet har offentlig kontroll av livsmedel som har avsedd effekt. Nationellt sköts verifiering av kontrollens effekt främst via de uppgifter som myndigheterna rapporterar in om sin kontroll via myndighetsrapporteringen. Denna rapportering ger en bild av Sveriges livsmedelskontroll. Med hjälp av enkätfrågor och verifierande besök hos myndigheter kan rapporteringen kompletteras om det är något speciellt som behöver undersökas. När Sveriges livsmedelskontroll bedöms så vägs alla myndigheter som utför offentlig kontroll av livsmedel in. Alla myndigheters kontroll bidrar till helheten. Resultat från myndigheternas kontroll beaktas när de nationella målen för kontrollen i livsmedelskedjan fastställs. Det tas hänsyn till om det i vissa kontrollområden eller branscher ofta konstateras bristande efterlevnad. Sådana områden eller branscher kan uppmärksammas särskilt i de nationella målen för livsmedelskontrollen. De samlade resultaten från myndigheternas rapportering av livsmedelskontrollen analyseras av Livsmedelsverket. Analysen är ett verktyg för utveckling av livsmedelskontrollen för alla kontrollmyndigheter. Den ger också viktig information som resulterar i utveckling av Livsmedelsverkets ledning av och stöd till kontrollen, bland annat i syfte att kontrollen ska vara likvärdig. Analyserna och kontrollresultaten sammanfattas i årliga nationella rapporter om livsmedels- och dricksvattenkontrollen och i den årliga rapporten till EUkommissionen om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan. Rapporterna publiceras på Livsmedelsverkets webbplats. Det är viktigt att de inrapporterade uppgifterna är så korrekta som möjligt för att Livsmedelsverkets slutsatser om kontrollen på nationell nivå ska kunna vara tillförlitliga. FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 16
Bilaga. Aktuella dokument Förordning (EG) nr 882/2004 Kontrollförordningen. Huvudsakligen berörs artikel 1, 3, 4, 6, 8, 10, 26, 44 och 54 i denna förordning. Kommissionsbeslut 2006/677/EG Om kriterier för utförande av revisioner enligt (EG) 882/2004. Auditing Effectiveness of Official Control Systems EU-kommissionens kontor för livsmedels- och veterinära frågor (FVO) revisionsnätverks dokument om revision av effekt av offentlig kontroll. (www.livsmedelsverket.se) Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan (NKP) Ny plan för kontrollen i Sveriges livsmedelskedja utkommer årligen och sträcker sig över kommande fyraårsperiod. Årlig rapport om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan Den rapport som sammanställs årligen av Livsmedelsverket i samråd med Jordbruksverket i enlighet med art 44 i (EG) 882/2004. Kommissionsbeslut 2008/654/EG Om medlemsstaternas utarbetande av årlig rapport om den fleråriga nationella kontrollplanen som föreskrivs i (EG) nr 882/2004. Livsmedelsverkets vägledningar till kontrollmyndigheter: -Godkännande och registrering av livsmedelsanläggningar FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 17
-Livsmedelskontroll i primärproduktionen -Riskklassning av livsmedelsanläggningar och beräkning av kontrolltid -Riskklassificering av livsmedelsföretag och foderföretag i primärproduktionen -Åtgärder vid bristande efterlevnad Giltig version av ovanstående dokument kan sökas via www.livsmedelsverket.se Kommissionens vägledningar Kommissionen har gett ut vägledningar för att ge tolkningshjälp till vissa viktiga artiklar i förordningarna. Dessa vägledningar är inte bindande, men visar hur kommissionen har tänkt när förordningstexten arbetades fram. Vägledningarna är avsedda att verka för enhetlig tillämpning inom EU och frånsteg från dessa bör vara väl motiverade. Livsmedelsverkets vägledningar, kontrollhandböcker och andra vägledande dokument ska ses som komplement till kommissionens vägledningar. Giltig version av dessa vägledningar kan sökas via www.livsmedelsverket.se FÖRDJUPNING Verifiering av den offentliga kontrollen 18