1(5) Datum Diarienummer 2016-09-20 RS150307 PTS Konkurrensavdelningen Gemensamma_principer@pts.se Region Hallands synpunkter angående principer för kommunala insatser på bredbandsområdet Post- och telestyrelsen (PTS) och Konkurrensverket (KKV) anser att de principer som överenskoms år 2010 mellan PTS, KKV och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fortfarande är i huvudsak relevanta men är öppna för att göra förändringar som gynnar utbyggnad och konkurrens. Målsättningen är att principerna ska kunna vägleda kommunerna i hur de ska agera för att värna kommunmedlemmarnas intressen inom bredbandsområdet. Få saker i modern tid har påverkat Sverige och välfärden så mycket som bredband och IT. Bredband ses idag som en förutsättning för tillväxt, sysselsättning, företagande, effektiv förvaltning och inte minst för att förenkla vardagen för medborgare och företag. Genom att bygga ett så finmaskigt fibernät som möjligt får hela landet tillgång till en digital infrastruktur och de möjligheter som ett uppkopplat samhälle erbjuder, oavsett var du bor. Att nå det nationella målet om att 90 procent av Sveriges hushåll och företag ska ha tillgång till bredband på 100 Mbit/sekund år 2020 är ett mål som Halland ställt sig bakom och som är viktigt för Hallands hållbara tillväxt och utveckling. Om Halland ska kunna behålla och attrahera nya företag och invånare måste länet erbjuda bra utvecklingsmöjligheter med god tillgång till snabba, tillgängliga och robusta nät. För att nå upp till det målet krävs en gemensam insats som betonar samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Ett väl utbyggt, robust bredband främjar det halländska företagandet, innovation och konkurrens och gör att vi kan vara en del av det uppkopplade samhället oavsett var vi befinner oss i regionen. Ett utbyggt och tillgängligt bredbandsnät ses som en viktig tillväxtmotor för länet, kommunerna och inte minst för företag och invånare, särskilt på landsbygden. Region Halland har ett regionalt utvecklingsuppdrag att samordna och leda processer som bidrar till regional utveckling och tillväxt. Region Hallands övergripande vision är att Halland ska vara bästa livsplatsen och målet är att Halland ska vara en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020. Den digitala infrastrukturen är en grundläggande komponent för att skapa regional tillväxt i Sverige. Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad Besöksadress: Södra vägen 9 Tfn: 035-13 48 00 Fax: 035-13 54 44 E-post: regionen@regionhalland.se Webb: www.regionhalland.se Org.nr: 232100-0115
2(5) I december 2015 antogs Regional Bredbandsstrategi för Halland som syftar till att stärka hela Hallands förutsättningar att nyttja digitaliseringens möjligheter, vilket innebär att den regionala strategins främsta uppgift är att stimulera till utbyggnad av företrädesvis fiber. Det är med gemensamma krafter som vi förverkligar bredbandsutbyggnaden. I grunden är det marknaden som ska se till att denna nya, nödvändiga infrastruktur blir verklighet. Samtidigt är kommunerna viktiga aktörer för att möjliggöra och driva på, inte minst genom utbyggnaden av sina egna kommunala tjänster i näten, snabb handläggning och utfärdande av grävtillstånd. Kommunerna har ett stort ansvar för bredbandsutbyggnaden, dels då de har ett planmonopol och bestämmanderätt över mark- och vattenanvändning, men också genom att de har ett eget intresse av att långsiktigt säkra att ett stamnät byggs ut på ett sätt om både är kostnadseffektivt och når ut till så många hushåll och företag som möjligt. Bredbandet får först ett värde när vi börjar använda det. De positiva värden, det vill säga den nytta, som uppkommer genom investeringar och användning av bredbandet. Genom att det offentliga och näringslivet gemensamt uttrycker nyttan med bredband stärks bredbandets viktiga funktion i samhället och incitamenten att skaffa fiberbaserat bredband ökar för både hushåll och företag. För att Sverige ska få ett bredband i världsklass, och vara bäst i världen på att tillvara ta de möjligheter som IT skapar genom digitalisering av samhället, behöver vi jobba med nyttoaspekterna. Vad vi ska ha bredbandet till och hur det ska användas och kommunicera det till invånarna. Då bidrar vi till att öka förståelse, skapa efterfrågan och efterfrågan driver utbyggnad. Här har kommunerna en viktig roll som behöver förtydligas och förstärkas, i att främja kommersiell utbyggnad av bredband, genom att tydliggöra efterfrågan på digitala tjänster via bredbandsinfrastruktur. Utgångspunkten bör vara den offentliga sektorns behov av framtidssäker infrastruktur för att kommunicera med invånarna och förse dem med olika typer av tjänster, framförallt inom välfärdssektorn. Denna viktiga roll anser Region Halland behöver förstärkas och förtydligas i principerna. Utbyggnaden av bredband ska ske på marknadsmässiga grunder och det offentligas roll är att stimulera utbyggnad där marknaden inte anser att det är lönsamt att investera. Generellt sett ansluts i Sverige först så kallade lätta fastigheter till fiberbaserat accessnät. Dvs. de fastigheter som är minst kostnadskrävande att ansluta och utbyggnaden sker ofta från tätortens centrala delar och rör sig utåt. Förenklat kan sägas att ju längre ifrån ett fiberbaserat accessnät man befinner sig desto mindre är sannolikheten för att bli ansluten till ett sådant på kommersiell grund. Detta har resulterat i att landsbygden inte är lika attraktiv att förse som de tätbebyggda områdena som ger mer vinst per investerad krona. Kärnfrågan blir då hur vi kan göra det mindre attraktiva mer attraktivt. I syfte att nå bredbandsmålet har Region Halland upphandlat en samarbetspartner för en länsövergripande utbyggnad av höghastighetsbredband i Halland dvs. att genom storskalighet öka attraktiviteten. Genom ett unikt samarbete med företaget IP-Only kan Halland bli det först digitaliserade länet. Utgångspunkten i upphandlingen var att hitta en samarbetspartner som tillsammans med Region Halland vill nå bredbandsmålen, en så kallad OPS (Offentlig Privat Samverkan). OPS, är en form av offentlig upphandling där ett privat företag tilldelas uppdraget att finansiera, bygga och under en längre tid driva en offentlig nyttighet, vanligen sjukhus, motorväg eller annan
3(5) infrastrukturinvestering. Syftet är att uppnå mer värde för pengarna genom partnerskap mellan offentliga och privata sektorn. Den offentliga sektorn ansvarar för att definiera investeringsprioriteringar och vilken nytta som ska levereras. Den privata sektorn väljer tillvägagångssätt i syfte att ge den lägsta långsiktiga kostnaden för att tillhandahålla den valda nyttan. Utförandet av infrastrukturprojekt med driftsansvar för en lång tidsperiod skapar också incitament till nytänkande hos den privata utföraren. Allmänt Kommuner ska, som företrädare för allmänna samhällsintressen, i översikts och detaljplanearbetet beakta behoven av utbyggnad av bredbandskommunikation i kommunen. Kommuner bör verka för god konkurrens på alla områden, inklusive bredbandsområdet, och eftersträva god dialog med det privata näringslivet rörande konkurrensfrågor. Kommuner bör undvika monopolisering av infrastrukturen, till exempel genom exklusivitetsavtal oavsett om det är en privat eller offentlig aktör. Parallelletablering av fiber bör främjas där så är möjligt och lämpligt. Privata och offentliga aktörer ska inte utan sakliga skäl ges olika villkor i överenskommelser eller vid tecknade av avtal. Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet, s. 4 Region Halland anser att kommuner i så stor utsträckning som möjligt bör beakta regionala förutsättningar vid bredbandsutbyggnad. Genom större samordning över kommungränserna kan synergier uppnås och en mer heltäckande och finmaskigt fibernät etableras. Detta kan uppnås genom ett tydligt samarbete mellan kommunala och regionala bredbandskoordinatorer. Vidare anser Region Halland att principerna bör reflektera den rådande situationen för bredbandsutbyggnad i dagens Sverige. Detta bör ses mot bakgrund av att det nu endast är ett fåtal år kvar till att Regeringens bredbandsmål ska vara uppfyllda. Om tidsplanen ska kunna hållas och glesbygden ska få tillgång till fiber krävs att de principer som ska fungera som vägledande för landets kommuner tydligt betonar behovet av samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Detta är inte minst viktigt för att garantera att vissa medborgare inte hamnar mellan stolarna när flera olika fiberbyggare konkurrerar om att ansluta kunder. Kommunen som markägare Kommuner bör ha en policy som klargör hur tillgång till kommunal mark för bredbandsutbyggnad och annan infrastrukturutbyggnad kan tillgodoses. Policyn bör klargöra rutinerna för grävtillstånd och tecknande av markavtal. Vid framtagande av policyn bör värdet av såväl fungerande elektroniska kommunikationer och konkurrens på bredbandsmarknaden som övriga allmänna samhällsintressen beaktas.
4(5) Kommunen bör hantera alla aktörers önskemål utan tidsutdräkt och utan ovidkommande hänsyn. När det är lämpligt att upplåta kommunens mark för bredbandsutbyggnad bör markavtal tecknas på skäliga och icke diskriminerade villkor. Information om policy, rutiner och avtalstecknande ska publiceras och finnas allmänt tillgängligt, till exempel via kommunens webbplats. Kommunen bör aktivt verka för samordning av grävarbeten och att samförläggning av ledningar sker. Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet, s. 5 Region Halland har inga synpunkter på principen om Kommunen som markägare. Kommunen som ägare av bredbandsnät Svensk bredbandspolitik baseras på att marknaden i första hand ska tillgodose behovet av bredband. Kommunala aktörer bör träda in endast när kommersiella marknadsförutsättningar inte föreligger. Kommunal verksamhet på bredbandsområdet ska drivas utan vinstsyfte, utan underprissättning och med transparent redovisning av kostnader. Kommunal säljverksamhet och förfaranden i kommunal säljverksamhet kan i enlighet med 3 kap 27 konkurrenslagen (2008:579) förbjudas om de snedvrider eller hämmar konkurrensen eller är ägnade att snedvrida eller hämma konkurrensen. Exempel på säljverksamhet eller förfaranden i säljverksamheten som kan komma att förbjudas är när kommunen överskrider den kommunala kompetensen, tillämpar prissättning under självkostnad, inte ger tillträde till infrastruktur på skäliga och icke diskriminerande villkor, eller agerar selektivt, det vill säga utan sakliga skäl behandlar aktörer olika. När kommunala aktörer ger tillträde till den egna infrastrukturen ska det ske på skäliga och icke diskriminerande villkor. I första hand bör detta gälla tillträde till kanalisation respektive svart fiber, men beroende på marknadssituation, kan detta även gälla (överförings-) kapacitet. I tillträdet till den egna infrastrukturen ska kommunen, på alla nivåer i värdekedjan, beakta behovet av att undvika monopolisering av infrastrukturen, till exempel genom exklusivavtal med enskild operatör, oavsett om det är en privat eller offentlig aktör. I de fall kommunala stadsnät agerar på kapacitets- eller tjänstebaserad nivå bör kommunen, i egenskap av ägare, regelbundet ompröva om rådande behov skulle kunna tillgodoses genom privatfinansierade aktörer. Omprövning av säljverksamheter och förfaranden däri bör ske i enlighet med konkurrenslagen. En sådan omprövning bör ta sin utgångspunkt i 3 kap 27 konkurrenslagen och ske årligen. Säljverksamheter och förfaranden som skulle kunna träffas av förbud bör inte etableras, fortgå eller expandera. Kommunen bör verka för att kommunala bostadsföretag, inom ramen för gällande lagstiftning, beaktar behovet av konkurrens och valfrihet för slutkunder. Avtal som ger en operatör exklusiv distributionsrätt i hela fastigheten och som stänger ute andra leverantörer från att tillhandahålla tjänster via parallell infrastruktur i fastigheten bör undvikas. Principer för kommunala insatser på bredbandsområdet, s. 6-7
5(5) Idag har många kommuner valt att agera upp i värdekedjan av olika skäl, det kan vara för att garantera att kommunala verksamheter är välförsedda med behövligt tjänsteutbud eller ekonomiska skäl i samband med fiberutbyggnad. Vi tror det vore bra om riktlinjerna kunde bidra med att skapa ett förtydligande mellan den kommunala uppgiften och de privata bolagen. Dagens skrivning: I de fall kommunala stadsnät agerar på kapacitets- eller tjänstebaserad nivå bör kommunen, i egenskap av ägare, regelbundet ompröva om rådande behov skulle kunna tillgodoses genom privatfinansierade aktörer pekar i rätt riktning men det vore bra om den byggdes ut och förtydligades. Vi tror att det kommer att vara viktigt att vi har privata företag som är villiga att utveckla och investera i specifika tjänster utvecklade för kommunal och regional verksamhet. Det kan vara vårdtjänster, trafikövervakning eller liknande verksamhet, då är det viktigt att det finns en möjlighet att bygga dessa affärsmodeller därför tror vi att det är mest effektivt att kommunala stadsnät i första hand tillhandahåller grossisttillträde på svartfibernivå och inte konkurrerar med den privata tjänstesektorn om att utveckla mer förädlade kapacitetstjänster. Till detta kommer att den nya utbyggnadslagen ställer högre krav på kommunala stadsnät att planera och säkerställa samförläggning och tillgång till kanalisation. Detta arbete underlättas om en större tydlighet skapas mellan kommunens ansvar och uppdrag och de privata bredbandsbyggarna. Syftet med parallelletablering behöver förtydligas och det i relation till den nya utbyggnadslagen. Region Halland tycker i grunden att dagens riktlinjer är bra, men då vi ser att tolkningsfrågor uppkommer och att det kan vara svårt för både kommuner och privata aktörer att alltid ha en tydlig bild över hur utbyggnadsprocessen ska gå till. Inte minst p.g.a. att det skiljer sig mycket mellan olika kommuner, tror vi att riktlinjerna skulle tjäna på att konkretiseras och förtydligas mer, gärna med exempel. Kan vi snabba upp byggprocesserna, ha en tydlig rollfördelning mellan det offentliga och det privata, så kommer vi att kunna överträffa regeringens bredbandsmål och nå en högre anslutningsgrad än 90 % till 2020. Men det krävs en tydlighet och en samsyn mellan våra nationella myndigheter, den kommunala sektorn och de privata bredbandsbyggarna. Här tror vi de nya riktlinjerna kan bidra med mycket och skapa än bättre förutsättningar för företagande och konkurrenskraft inte minst för landsbygden. Regionstyrelsens tillväxtutskott Dag Hultefors Ordförande Tillväxtutskottet Jörgen Preuss Biträdande regiondirektör