Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering Den kinesiska valutareserven överstiger nu 1000 miljarder US-dollar och handelsöverskottet beräknas under 2006 nå en ny rekordnivå. Kritiker, inte minst i USA, hävdar att Kinas växelkursregim orsakar förlorade arbetstillfällen i tillverkningsindustrin och att Kina borde införa en fullt flexibel växelkurs eller revalvera valutan med upp till 30-40 procent. Makroekonomiskt skulle detta minska snedvridningar i relativpriser och överinvesteringar i exportindustrin. Å andra sidan är exporten motorn i den kinesiska ekonomin. En snabb förändring kan få konsekvenser för sysselsättningen såväl som för den problemtyngda finansiella sektorn och även påverka omvärlden negativt. Ett troligare steg är därför status quo och ett med tiden bredare fluktuationsband. Detaljerna i de nästa stegen kommer emellertid inte att delges omvärlden, då uttalanden skapar spekulationstryck på marknaden. En fråga om prioriteringar Kinas växelkursregim väcker starka känslor. Kritiska röster, inte minst i USA, menar att Kinas valuta 1 är undervärderad och orsakar förlorade arbetstillfällen i den amerikanska tillverkningsindustrin. Följaktligen borde landet, menar dessa kritiker, revalvera eller införa en flexibel växelkurs omgående. Försvarare av den nuvarande regimen menar dock att kritikerna missar att ta hänsyn till situationen i sin helhet. Växelkursregimen har varit till fördel för den kinesiska exportindustrin som lett mycket av BNP-tillväxten, och 1 Kinesisk valuta heter Renminbi (RMB), vilket betyder "folkets valuta". Valutaenheten, eller "värdet" av Renminbi kallas yuan. I de flesta sammanhang kan både Renminbi och yuan användas. Den officiella valutakoden är CNY och uttalas "Chinese yuan".
2(5) däribland hundratusentals utländska företag som står för över hälften av denna export. Vidare har den stått för en stabilitet som enligt bedömare tjänat landet väl. Tillväxten har också varit till fördel för omvärlden, som fått sänkt inflationstryck och vars konsumenter fått tillgång till billigare varor. Den kinesiska regeringen och centralbanken måste nu väga spänningar med omvärlden, en växande valutareserv och kostnaden av snedvridna relativpriser mot risken för en avstannande tillväxt med betydande sociala kostnader samt problem för den finansiella sektorn. Växelkursregimen i nuläget I juli 2005 skedde två viktiga förändringar i den kinesiska växelkursregimen. Den fasta kopplingen till US-dollarn släpptes formellt och referensen blev istället en korg av valutor. Yuanen tilläts handlas inom ett så kallat fluktuationsband, där växelkurssvängningarna begränsades till +/-0,3 procent per dag gentemot US-dollarn och +/-1,5 procent mot övriga valutor i korgen. I praktiken fungerar dock dollarn fortsatt som är den huvudsakliga referensvalutan. Vidare revalverades yuankursen med 2,1 procent gentemot US-dollarn. Yuanen har sedan dess stärkts med ytterligare ca 2,9 procent mot dollarn (observa dock att dollarkursen sjunkit under samma period). Jämfört med euron har yuanen försvagats med 1,8 procent 2. Argumenten Ingen vet givetvis det "egentliga" värdet av Kinas valuta men det finns mycket som talar för att valutan i dagsläget är undervärderad (bl a med tanke på Kinas valutareserv som i dagarna nådde 1000 miljarder dollar och bytesbalansöverskottet som i år väntas bli cirka 150 miljarder dollar). Trots detta är det viktigt att komma ihåg att vid en flexibel växelkurs inte finns några garantier för att valutan skulle apprecieras. Avstannar tillväxten betydligt finns det även risk för ett nedåttryck. Argumenten för snabb förändring Många bedömare, med USA och IMF i spetsen, anser att Kina borde införa en flexibel växelkurs alternativt genomföra en kraftfull revalvering (cirka 30-40 procent). Ekonomiskt och politiskt finns flera fördelar med en sådan ansats. Dels skulle det bidra till att minska de globala obalanserna (handelsöverskottet mot USA, valutareserven m.m.) och på sätt sända en positiv signal till omvärlden. Dels skulle det underlätta en inhemsk 2 2006-11-23
3(5) omstrukturering av ekonomin, som efterfrågats av ledningen i Kina såväl som av institutioner som Världsbanken och IMF. En högre värderad valuta skulle ge ökad inhemsk köpkraft och därmed göra tillväxten mindre beroende av exporten. Vidare skulle ekonomin bli mer effektiv i och med att den nuvarande situationen ger snedvridna relativpriser och en överinvestering i exportsektorn. och emot Det finns emellertid faktorer som talar emot drastiska åtgärder. Kinas tillväxt och snabba industrialisering är till stor del exportledd och beräkningar visar att BNP-tillväxten skulle kunna avstanna betydligt vid en snabb uppgång av valutan. En sådan avstanning skulle innebära att många blev arbetslösa på kort sikt, då många människor är direkt eller indirekt beroende av exportindustrin. En kinesisk ekonom uttryckte det som att Kinas valutapolitik är en balansgång mellan hänsyn till politiskt tryck från omvärlden och intresset av att skapa välstånd hos 750 miljoner bönder. En betydande del av Kina är fortfarande agrart och omfattas ännu inte av den industrialisering som framförallt nått kuststäderna. Industrialiseringen har i stor utsträckning drivits av exportmöjligheterna och om dessa minskar, minskar möjligheten för denna agrara av Kina att utvecklas. En nedgång av exportindustrin skulle också innebära en stor påfrestning för bankerna, som dras med omfattande "dåliga lån". Från kinesiskt politiskt håll oroar man sig även för att en flexibel växelkurs skulle bli alltför volatil. Stabiliteten i valutan har hitintills tjänat landet väl och man är orolig för negativa sociala konsekvenser samt ökade risker för investerare vid ökad volatilitet. Det finns delade meningar om till vilken grad USA påverkas negativt av Kinas växelkursregim. USA:s och Europas konsumenter får trots allt tillgång till billigare varor, inflationstrycket sänks, och handelsunderskottet "finansieras". Det är inte heller självklart att en högre värderad yuan skulle resultera i ökade arbetstillfällen i tillverkningsindustrin i USA. Det finns många andra länder i framförallt Asien där priserna för produktion är låga. Vidare har Kina handelsunderskott gentemot många av sina asiatiska grannar, varav flera har liknande valutaarrangemang. Det är i högsta grad tveksamt om WTOregelverket skulle ha jurisdiktion att tvinga Kina att öppna sin valuta helt för utbud och efterfrågan 3. 3 Handelspolitisk lägesrapport 2004:1 Dollarns uppgång och fall Håkan Nordström, Kommerskollegium
4(5) Valutareserven Den kinesiska valutareserven består till stor del av US-dollar (även om de exakta andelarna är hemliga). För att sprida riskerna planerar nu Kinas centralbank att omfördela tillgångarna. Detta bekräftades nyligen av centralbankschefen, Zhou Xiaochuan, vid en högnivåkonferens i Frankfurt. Dollarn sjönk vid beskedet, vilket också visar på betydelsen av hur Kina väljer att placera sina reserver. Den nya majoritetsledaren i representanthuset i USA Nancy Pelosi har även uttryckt oro för USA:s stora beroende av Kina som långivare ur ett säkerhetsperspektiv. En alltför hög valutareserv binder tillgångar som skulle kunna allokeras mer effektivt i ekonomin. Å andra sidan skulle den kinesiska centralbanken tvingas skriva ned värdet på sina tillgångar i amerikanska statspapper vid en revalvering eller appreciering. Sverige och EU För svensk del finns både för- och nackdelar med den nuvarande regimen. Svenska företag som producerar och sköter inköp i Kina drar fördel av en lågt värderad valuta. Däremot är det rimligt att tro att Sverige skulle kunna öka exporten till Kina om köpkraften stärktes (till följd av en högre värderad valuta). EU har valt att inte aktivt driva frågan om Kinas växelkursregim. Förklaringen är bland annat att den gemensamma handelspolitiken fokuseras på att lyfta handelsbarriärer som regleras av WTO. Troliga nästa steg Givet alla de faktorer som den kinesiska regeringen måste väga samman är det få som tror att valutan skulle släppas fri inom en nära framtid. Desto troligare är det att man fortsätter på samma spår och att man eventuellt vidgar fluktuationsbandet något. En steg-för-steg politik är också mer i linje med nuvarande kinesisk policy. Problematiskt är dock att det finns stora förväntningar hos marknaden på att den kinesiska valutan ska apprecieras gradvis, vilket skapar spekulation som i förlängningen driver upp valutareserven ytterligare. På grund av spekulationstrycket kan man således inte förvänta sig att Kina ska ge en exakt bild av landets kommande agerande. Trycket från USA minskade något när finansministern Hank Paulson nyligen besökte Kina för att diskutera ett nytt strategiskt samarbete. Sedan dess har det varit maktskifte i den amerikanska kongressen och rösterna för en tuffare hållning mot Kina har fått större utrymme. Samtidigt finns det många i USA
5(5) som menar att landet sammantaget skulle förlora ekonomiskt på en snabb appreciering i Kina. Sammanfattningsvis kan en gradvis flexiblare växelkursregim, genom ett allt bredare fluktuationsband, utgöra en balans mellan olika intressen. CC: UD-IH Shanghai, Generalkonsulat Kanton, Generalkonsulatet Hongkong, Generalkonsulat