Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet i Linköping

SLUTRAPPORT TILL BOVERKET Tillgänglighetsinventering av flerbostadshusbeståndet i Linköping Linköpings kommun linkoping.se 2015

Projektet har genomförts i samverkan mellan Linköpings kommun, Stångåstaden och Urban Utveckling. Projektledare: Karoline Hällgren, Linköpings kommun.

Innehåll BAKGRUND... 4 Inventering av tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet... 4 Nulägesanalys... 4 SYFTE... 8 TILLVÄGAGÅNGSÄTT... 9 Inventering av flerbostadshusbeståndet... 9 RESULTAT... 12 Fridhem... 13 Bostadsanpassning... 14 Allmän platsmark... 14 Flerbostadshusbeståndet... 14 Åbylund... 16 Bostadsanpassning... 16 Allmän platsmark... 16 Flerbostadshusbeståndet... 17 Skattegården... 19 Bostadsanpassning... 19 Allmän platsmark... 19 Flerbostadshusbeståndet... 20 DISKUSSION... 21 REFERENSER... 22 3

BAKGRUND Inventering av tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet Fysisk tillgänglighet är en demokrati- och jämlikhetsfråga. Utformning av miljön ska baseras på att vi alla är olika men att miljön ska kunna användas på likvärdiga villkor. För att få kunskap om tillgängligheten i bostäder och vilka åtgärder som behövs är inventering ett viktigt verktyg. 2013/2014 hade 12 % av kommunerna inventerat flerbostadshusbeståndet ur tillgänglighetssynpunkt. Linköpings kommun har inte genomfört någon systematisk inventering av flerbostadshusbeståndet. Det finns inga lagar som direkt ålägger kommuner eller fastighetsägare att genomföra inventeringar av eller förbättringar i befintliga flerbostadshusbestånden men indirekt så finns det lagstöd t.ex. plan- och bygglagen, förordningen om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar m.m. En inventering av flerbostadshusbeståndet ger ökad kunskap och därför bättre beslut både mer övergripande i kommunen när det gäller bostadsplanering men också för den enskilda fastighetsägaren i den löpande förvaltningen av flerbostadshusen. Kraven på tillgänglighet ökar när befolkningen blir äldre men sjukdomar, tillfälliga skador, barnvagnar gör att tillgänglighet underlättar för många. God tillgänglighet i bostadsbeståndet gynnar inte enbart äldregruppen utan är också betydelsefullt för barnfamiljer och personer med funktionsnedsättning. Nulägesanalys Linköpings kommun har en befolkning på drygt 150 000 invånare och befolkningen är relativt ung med en medelålder på 39 år mot rikssnittet 41 år. Trots detta kommer andelen äldre över 65 år öka kraftigt de kommande åren. Det kommer sig främst av att rekordgeneration födda på 1940-talet och början av 1950-talet som åldras är många. En annan faktor som påverkar tillväxten i äldregruppen är den ökande livslängden. 2014 2024 2034 151 881 167 116 182 775 Tabell: 1 Antalet invånare Linköpings kommun 4

Tabell 2: Linköpings kommun, prognos ålder, år 2013-2034, index 100 vid år 2013 I Linköping finns ca 49 000 lägenheter i flerbostadsbeståndet. Kommunala bolaget Stångåstaden äger ca 18 500 lägenheter. Huvuddelen av bostäderna i Linköping är byggda på 60-70 talet. Åldersspridningen på fastigheter är störst i de centrala och halvcentrala stadsdelarna, medan stadsdelar som Berga, Ekholmen, Ryd och Skäggetorp kännetecknas av en snabb utbyggnad utan påföljande kompletteringsbebyggelse. 5

3 000 Antal personer över 65 år 2014, prognos för 2020 och 2024 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 BERGA EKHOLMEN EKKÄLLAN GARNISONEN GOTTFRIDSBERG HACKEFORS HEJDEGÅRDEN HJULSBRO INNERSTADEN JOHANNELUND JÄGARVALLEN LAMBOHOV RAMSHÄLL RYD SKÄGGETORP TALLBODA TANNEFORS ULLSTÄMMA VASASTADEN VIDINGSJÖ VIMANSHÄLL VÄSTRA VALLA ÖSTRA VALLA ÖVN.OMR. DJURGÅRDEN ÖVRIGA STADSDELAR 2014 2020 2024 Tabell 3: Personer över 65 år 2014, prognos för 2020 och 2024 Prognoser visar att personer över 65 år ökar framförallt i Gottfridsberg, Skäggetorp, Vasastan, Lambohov och Östra Valla. Erfarenheterna från kommunens bostadsanpassningsverksamhet pekar på att det finns stora behov av anpassningar i de centrala stadsdelarna där många entréer har nivåskillnader och där byggnaderna saknar hiss. Även i modernare stadsdelar som t.ex. Berga, Skäggetorp, Ekholmen, Johanndelund och Ryd, kännetecknas av bostadsbeståndet av en bristande tillgänglighet som är relativt dyr att åtgärda som nivåskillnader vid entréer och invändiga trappor. I områden utbyggda under de senaste 20 åren är tillgängligheten bättre t.ex. T1 området, Garnisonsområdet, och Lambohov. Där finns en större andel lägenheter som antingen redan har en acceptabel tillgänglighet eller med enkla medel kan anpassas. I kommunen finns drygt 1200 vårdbostäder. Omsorgskontorets erfarenhet är att många äldre önskar bo kvar i sitt tidigare bostadsområde eller så önskar man ett centralt läge på boendet för att få bättre närhet till anhöriga. Under de senaste åren har Linköpings kommun aktivt arbetat med inventering och åtgärdat tillgänglighets hinder på kommunens mark t.ex. har busshållplatser, övergångställen/gångpassager, trappor och bänkar åtgärdats. Åtgärderna har koncentrerats till viktiga stråk t.ex. stomlinjernas busshållplatser med närområde, innerstaden och stadsdelscentrum och områden kring publika målpunkter. Ett systematiskt arbete har också 6

genomförts för att öka tillgängligheten till tätortsnära naturområden och kommunens lekplatser. Bild 1: Ombyggt övergångställe, busshållplats och fågeltorn Bygglovskontoret har genomfört aktiv tillsyn av enkelt avhjälpta hinder av drygt 350 stycken entréer i innerstaden. I nuläget är det ca 80 % av hindrena som är åtgärdade Bild 2: Inventering av entréer i innerstaden Linköpings kommun är med i tillgänglighetsdatabasen (TD2) där publika lokaler inventeras och publiceras på hemsidan. 7

SYFTE Syftet med projektet har varit att inventera tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet. Framförallt att fokusera inventeringen på att få fram kostnadseffektiva tillgänglighetshöjande åtgärder i fastighetsbeståndet. Inventeringen ger också kunskap som är användbar för kommunen i bostads-och samhällsplanering. Ökad tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet kan skjuta upp behov av vård i särskild boendeform. Projektet syfte var också att samordna inventering på allmän platsmark med inventering av tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet. 8

TILLVÄGAGÅNGSÄTT Under våren 2014 ansökte Linköpings kommun hos Boverket om medel för att genomföra ett projekt angående inventering av tillgängligheten i flerbostadhusbeståndet i kommunen. Tillsammans med kommunala bolaget Stångåstaden valdes 1601 stycken lägenheter ut som skulle inventeras i områdena Fridhem, Åbylund och Skattegården. Kommunen genomförde en sammanställning av bostadsanpassningar i områdena som är gjorda sedan 1996. I det system/register som finns för bostadsanpassningar går det inte att ta fram något exakt tal av hur många anpassningar per lägenhet som är gjorda i områdena. Registret har gåtts igenom adressvis och på så sätt har det framkommit vilka anpassningar som är utförda på respektive adress, det går inte att se vilken lägenhet det gäller och det kan förekomma att det är flera anpassningar gjorda i en och samma lägenhet. En inventering av tillgänglighet genomförde också av allmän platsmark i anslutning till flerbostadshusbeståndet. En samverkansgrupp bildades bestående av representanter från Linköpings kommun och Stångåstaden. Samråd har skett med Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Linköping (HSO) och kommunens råd för funktionshinder och delaktighet (RFD). Inventering av flerbostadshusbeståndet Inventeringen av tillgänglighet i flerbostadshusbeståndet genomfördes med hjälp av företaget Urban Utveckling som genomfört inventering och gett förslag på åtgärder. Inventeringsverktyget TIBB har använts. TIBB står för Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Fokus i TIBB är framkomlighet med rollator och tillgänglighet med rullstol i bostadsfastigheters allmänna utrymmen, men berör även tillgängligheten för personer med nedsatt syn. Inventeringen omfattar allmänna utrymmen utanför lägenhetsdörr i tre utvalda flerbostadshusområden. TIBB verktyget har som grundläggande krav att första och sista trappsteget ska vara kontrastmarkerade. Eftersom Stångåstaden trapphus inte har kontrastmarkeringar ges istället en generell rekommendation om att detta bör utföras. I presentationen av de inventerade fastigheterna har det utgåtts ifrån att detta har genomförts. 9

Nedan presenteras en beskrivning av nivåerna inom TIBB. Tillgänglighetsnivå 0 Innebär att inget av kraven för nivå 1 tillgodoses. Tillgänglighetsnivå 1 Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, som ej använder gånghjälpmedel (möjligen käpp) men som kan ha balanssvårigheter eller nedsatt syn. Följande krav måste uppfyllas: God belysning vid gångvägar, entré och i trapphus. Gångväg fram till entré är fast, jämn och tydligt markerad mot angränsande mark. Ledstänger vid trappor och ramper. Kontrastmarkerade trappor i trapphuset. Tillgänglighetsnivå 2 Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, men använder rollator och kan ta denna uppför max tre (3) trappsteg. Följande krav utöver de ställda för nivå 1 måste uppfyllas: Uppställningsplats för rollator utanför entré eller i entréplan, alternativt hiss i trapphuset. (Om uppställningsplats finns innanför entrén krävs tillräckligt stort vilplan) Gångväg fram till entrén får ha max tre (3) trappsteg. Entrétrappa får ha max tre (3) trappsteg, om rollatorn inte kan lämnas utanför entrén. Tillgänglighetsnivå 3 Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor och som använder rollator, men som ej kan ta denna uppför trappsteg och måste ta rollatorn in genom entrén (för förvaring i entréplanet). Följande krav utöver de ställda för nivå 1 och 2 måste uppfyllas: Uppställningsplats för rollator i entréplanet, alt. hiss. Entrén ska kunna passeras nivåfritt, eller via ramp/hiss. Gångväg fram till entrén ska vara utan trappsteg. Tillräckligt stort vilplan utanför entrén måste finnas. Tillgänglighetsnivå 4 Entrén fungerar för personer som ej kan gå i trappor och som använder rollator eller rullstol. Följande krav utöver de ställda för nivå 1, 2 och 3 måste uppfyllas: Uppställningsplats för rollator/rullstol alternativt hiss i trapphuset som rymmer rollator/rullstol måste finnas. Hiss måste finnas och vara nåbar utan trappsteg. 10

Tillgänglighetsnivå 5 Entrén fungerar för personer som ej kan gå i trappor och som använder rullstol eller rollator och måste ha med dem hela vägen in i bostaden. Följande krav utöver de ställda för nivå 1, 2, 3 och 4 måste uppfyllas: Automatisk dörröppnare måste finnas till entrédörren. Hiss med minimimåtten 110x140 cm, nås utan trappsteg. Utöver TIBB-verktyget har såväl BBR, Bygg ikapp, observationer och gåturer med personal från Stångåstaden utgjort en grund för bedömningen under inventeringen. 11

RESULTAT Vid alla tillgänglighetsinventeringar framkommer brister i de flesta fastigheter. Det är därför nödvändigt att prioritera vilka brister som ska åtgärdas samt vilka åtgärder som är mest lämpliga att genomföra och som genererar störst nytta för flest boende. Utgångspunkten för prioriteringarna har varit att: Skapa nåbara lägenheter. Minska beroendet av hemtjänst. Öka möjligheten till rekreation. De brister som anses mest angelägna att åtgärda är de som utgör ett hinder för att boende självständigt kan ta sig in i trapphusentrén och vidare in till sin lägenhet, vanligtvis på markplanet eller till andra våningsplan om hiss finns. Det innebär att brister vid trapphusentréer, entrédörrar och i trapphusen har prioriterats framför åtgärder på andra platser. När kravet på att nå en lägenhet uppfyllts, prioriteras brister som innebär att hyresgäster med behov av tillgänglighet klarar sig utan hemtjänst. I den prioriteringen finns exempelvis brister som hindrar hyresgäster från att självständigt nå och använda sophantering och tvättstuga. Slutligen har de brister som minskar den boendes möjlighet till rekreation prioriterats. Det kan bestå av hinder som gör att hyresgäster inte kan nå och använda de gemensamma uteplatserna. De brister som prioriteras har i några fall flera lösningar beroende på vilken nivå av tillgänglighet som kan uppnås. Lämpliga åtgärder analyseras utifrån följande tre punkter. Fastigheternas tillgänglighetspotential Åtgärdernas nytta för hyresgästerna Åtgärdernas kostnad i relation till nytta Under inventeringen visade det sig att några fastigheter redan uppnår god tillgänglighet, medan andra har god potential för att bli framkomliga med rollator och i vissa fall även med rullstol. Några fastigheter lämpar sig dock mindre bra för tillgänglighetsanpassning på grund av att ombyggnadskostnaderna skulle bli mycket höga. Det vore eftersträvansvärt om alla fastigheter i framtiden kan komma att uppnå tillgänglighet för rullstol. Detta är emellertid mycket kostsamt att uppnå i de byggnader som saknar hiss, har trappor upp till entrén eller där det första våningsplanet ligger en halv eller en hel trappa upp. Rollator är det vanligaste förekommande gånghjälpmedlet och används av en stor andel äldre människor. I vissa fastigheter är det rimligt att satsa på framkomlighet för personer med rollator, medan det i andra kan passa bättre att sätta ambitionerna på förbättrad tillgänglighet högre. I entréer där samtliga lägenheter endast nås via trappor kan en lämplig åtgärd till 12

exempel vara särskilt anordnade platser för rollatorer i anslutning till entrén. Ett utbrett problem är att rollatorer lämnas kvar i trapphusen, där de kan hindra utrymningsvägen och utgöra en risk förbrandsäkerheten. I de fastigheter som redan har nivåfria entréer och i de med hiss i trapphuset är det generellt sett lättare att uppnå tillgänglighet för personer med rullstol. De prioriterade åtgärderna utgår även ifrån vilken nytta de skulle åstadkomma för hyresgästerna. Till exempel är dörröppnare till nytta för många äldre personer men det är också en funktion som boende med exempelvis barnvagn är betjänta av. Dock är de ofta otillgängligt placerade eller har för kort verkningstid för att boende med rörelsehinder eller barnvagn ska hinna passera. I prioriteringarna har även hänsyn tagits till kostnaderna för åtgärden i relation till vilken nytta den kan åstadkomma för de boende. Vissa åtgärder medför en hög kostnad och i vissa fall även stora ingrepp i byggnaden. Ett exempel på en sådan åtgärd är att bygga en utanpåliggande hiss. En hiss skulle öka tillgängligheten, men om huset har få våningsplan och få lägenheter som skulle nås från hissen är det endast ett fåtal boende som kan dra nytta av den kostsamma åtgärden. Hiss har därför prioriterats ned till fördel för andra åtgärder som kommer fler boende till nytta. Exempelvis har ramper upp till trapphusentréer och utjämning av entréstenar prioriterats, eftersom det gör att markplanet blir tillgängligt. Fridhem Bild: 3 Fridhem 332 stycken lägenheter har inventeras i Fridhem. Området domineras av treplanshus utan hiss från tidigt 1950:talet. I samband med stor renovering för ett antal år installerades hiss i några fastigheter vilket ökade tillgängligheten markant. Fridhems stadsplan anpassades till att Malmslättsvägen skulle vara fri från körbara utfarter genom att trafiken leds in via matargator. Området har närhet till parkområde där det finns en lekplats med vattenlek. Bland de inventerade husen finns många tre-våningshus utan hiss. 13

Bostadsanpassning I området är de mest förekommande anpassningar installation av automatisk dörröppnare både på entréer och på hissdörrar. Iordningställande av duschplats är vanligt anpassningar här, i de lägenheter där ytskikten inte tillåter duschning direkt på golv och väggar har en special duschkabin monteras. Allmän platsmark Den kommunala marken består av lokalgator och ett parkområde med en nyupprustad lekplats med vattenlek. Vattenleken är anpassad så att en person i rullstol kan leka och nå vattnet. Närliggande busshållplats är tillgänglighetsanpassad liksom övergångställen som finns på de större vägarna runt området. Lokalgator i området saknar kanstensnedsänkningar samt att det förekommer sidolutningar på gångbanor som överskrider rekommendationer. Bild 4: Allmän platsmark Fridhem Flerbostadshusbeståndet Bild 5: Fastigheter Fridhem 14

Nivå TIBB Antal lägenhet Procent Nivå 0 0 0% Nivå 1 233 70% Nivå 2 93 28% Nivå 3 0 0% Nivå 4 6 2% Nivå 5 0 0% Summa 332 Tabell 4: Nivåindelning enligt TIBB Punkthusen samt de trapphus som har blivit ombyggda med hiss har relativt hög tillgänglighetspotential. Anpassningar är lämpliga för personer med rullstol och rollator. Exempel på kostnadseffektiva åtgärder: Sänk och justera dörrtrösklar. Montera dörröppnare höjning av asfalt eller montera tröskelramper Ordna uppställningsplats för rollator utomhus Montera/justera ledstänger Förbättra belysning Jämna till gångvägvägar Justera sopnedkast Justera/montera ramper Justera tröskel till tvättstuga 15

Åbylund Bild 6: Åbylund 616 stycken lägenheter har inventeras i Åbylund. Åbylund är Linköpings första sovstad och även det första område i Linköping som utformades med hänsyn till bilarna. Fastigheterna är byggda på 40-talet och senare med huvudsak treplansbebyggelse med inslag av ett fåtal höghus och nyare/ombyggda hus med hiss. Ett servicehus med hiss och loftgång, förskola, mataffär finns i området. Mitt i Åbylund finns ett stort parkområde. Det bor många äldre i området. Bostadsanpassning Många anpassningar är genomförda i badrum för att iordningställa duschplats. Montering av automatik till loftgångar, entréer och hissar. Flera av ärendena har gällt borttagning av trösklar och uppsättning av stödhandtag. Allmän platsmark Den kommunala marken i området består av dels av en nyupprustad park med lekplats men även gator och busshållplats. När park och lekplats byggdes om hade tillgänglighetsfrågorna en central roll. Busshållplatser och delar av övergångställena har tidigare tillgänglighetsanpassas. 16

Bild 7: Allmän platsmark Åbylund Brister som finns i området är uppgrävda asfaltsytor som inte är återställda, potthål och kantnedsänkningar saknas vid bostadsgator. En gångväg upp mot busshållplats lutar kraftigt. Bild 8: Brister allmän platsmark Åbylund Flerbostadshusbeståndet Bild 8: Fastigheter Åbylund 17

Nivå TIBB Antal lägenhet Procent Nivå 0 14 2% Nivå 1 345 56% Nivå 2 179 29% Nivå 3 0 0% Nivå 4 0 0% Nivå 5 78 13% Summa 616 Tabell 5: Nivåindelning enligt TIBB De äldre trevåningshusen har begränsad tillgänglighetspotential eftersom inga lägenheter kan nås nivåfritt ifrån markplan. Dock finns stora möjligheter att öka tillgängligheten med enkla medel i övriga fastigheter. Exempel på kostnadseffektiva åtgärder: Byt ut handtagen vid entrédörrar, alternativt montera automatisk dörröppnare. Montera och justera tröskelramper vid entrédörrar. Ordna uppställningsplats för rollator Montera ledstång utanför entréer Justera farthinder så att man kan passera nivåfritt Montera ledstång vid sopnedkast/eller sänka sopnedkast till lägre nivå Bredda gångväg till uteplats Förbättra belysning på gårdar och entréer Justera ledstänger Ordna uppställningsplats för rollator Sänka trottoarkant till parkering Kontrastmarkera entrédörrar 18

Skattegården Bild 9: Skattegården I Skattegården har 653 lägenheter inventeras. Fastigheterna är byggda i början av 70-talet och är ett miljonprogramområde som domineras av två och treplanshus samt ett fåtal hus med hiss. En huvudtanke när man byggde området var att utifrån en ringled går infartsgator som leder till centralt placerade parkeringar på gångavstånd från bostadshusen. Ett större centrum finns i närheten, liksom skola, förskola och servicehus. Bostadsanpassning Mest förekommande bostadsanpassningar i området är åtgärder för att ta sig ut på altan/uteplats och iordningställande av duschplats. Allmän platsmark I området är det förhållandevis lite allmän platsmark eftersom delar av gatorna ligger på kvartersmark. Busshållplatser i området är ombyggda för att uppfylla tillgänglighetskrav. Brister som finns är bänkar som är i dåligt skick och övergångställen som är delvis anpassade. Bild 10: Allmän platsmark Skattegården 19

Flerbostadshusbeståndet Bild11: Fastigheter Skattegården Nivå TIBB Antal lägenhet Procent Nivå 0 50 8% Nivå 1 513 79% Nivå 2 45 7% Nivå 3 0 0% Nivå 4 45 7% Nivå 5 0 0% Summa 653 Tabell 6: Nivåindelning enligt TIBB Av de totalt 653 lägenheterna som finns i skattegården är ungefär hälften nåbara från marknivå eller via hiss vilket gör att området bedöms ha stor potential för ökad tillgänglighet med relativt små åtgärder. Exempel på kostnadseffektiva åtgärder: Montera ramper eller höj marken vid entré Ordna uppställningsplats för rollator utanför entréer Förbättra belysning på gångvägar och innegårdar Förbättra asfaltsytor och justera yta kring brunnar vid gångytor Göra sopsortering nårbar Justera trösklar till tvättstugor 20

DISKUSSION Att inventera tillgänglighet i flerbostadsbeståndet är en del i att skapa ett Linköping för alla. Tillgänglighet innebär att man självständig kan nå målpunkter i samhället. Utformningen av miljön ska baseras på att vi är olika men att miljön ska kunna användas på likvärdiga villkor. Genom samverkan kommun och fastighetsägare kan man skapa en bättre tillgänglig helhet som möjliggör för personer med funktionsnedsättning att fritt röra sig i bostadsområdet och vara delaktig i olika samhällsfunktioner och aktiviteter. Eftersom dagens krav på tillgänglighet är högre än när många av fastigheterna byggdes är det inte möjligt att åtgärda alla de brister som har identifierats vid tillgänglighetsinventeringen på en gång. Utmaningen är att prioritera vilka åtgärder som ger störst nytta för de boende i förhållande till vad det kostar för fastighetsägaren. Att få ökad kunskap om tillgänglighet ger fastighetsägaren erfarenheter som kan tas med i drift och nyproduktion av sitt fastighetsbestånd. Att tillskapa bättre tillgängligheten i flerbostadshusbestånden handlar om att säkerhetsställa att tillgänglighetsaspekter finns med i hela processen t.ex. när fastighetsägaren bygger nytt, granskar ritningar eller beställer en ny bänk till innergården. Tillgänglighet handlar om stora projekt men även om små detaljer när man underhåller sin fastighet. Det är viktigt att åtgärder håller över tid t.ex. det är inte kostnadseffektivt att välja den billigaste kontrastmarkeringen av trappor om den inte klarar städning och slitage. Kunskap om tillgänglighet i bostadsbeståndet gör det möjligt att lättare kunna förmedla lägenheter till bostadssökande som efterfrågar en högre grad av tillgänglighet. Projektet har lett till att flera tillgänglighetshöjande åtgärder har genomförts i områdena. På allmän platsmark har hål i asfalt lagas, bänkar i anslutning till bostadsområdet Skattegården har bytts ut. Kommunen planerar också för ytterligare åtgärder som t.ex. kantnedsänkningar. I flerbostadshusbeståndet har också förbättringar skett. I Skattegården har 80 entréer höjt sig från nivå 0 till nivå 1 i TIBB i och med ett belysningsprojekt på gårdarna. Renovering är planerad i flera av fastigheterna i Åbylund och Fridhem under 2016 och då kommer flera av hindren som kom fram i inventeringen att åtgärdas. Inventeringen har medfört en ökad kunskap och medvetenhet om tillgänglighetsfrågorna inom Stångåstaden. Tillgänglighetstänket har fått ökad fokus i kommande projekt, både större och mindre projekt som ska genomföras. Inventeringsverktygen TIBB har varit ett effektivt verktyg för att få fram förslag på kostnadseffektiva åtgärder. Inventering med hjälp av TIBB skulle fungera bättre om fastighetsägarna hade möjlighet att länka ihop det med övriga tekniska datasystem som finns inom fastighetsområdet. Vid förmedling av lägenheter finns det också ett behov av en mer förenklad beskrivning av tillgängligheten än vad TIBB verktyget ger. 21

REFERENSER Rapport: Tillgänglighetsinventering för Stångåstaden i Åbylund, Valla/Fridhem och Skattegården; Urban Utveckling, 2015 22

Linköpings kommun linkoping.se