Om texten Detta är en text under arbete och vid seminariet hoppas jag på synpunkter som kan ta texten vidare. Jag är medveten om att det är svårt att läsa ett lösryckt kapitel. Det hänger ju samman med vad som står i metodkapitlet och i forskningsöversikten. Ändå har jag några frågor nedan, men är tacksam för alla synpunkter och reaktioner från er läsning. Mina frågor, om stor och smått, är: Finns det upprepningar, oklarheter, motsägelser? Behövs det fler citat från samtalsutdraget i analystexten s. 8 för begripligheten? Analysen bygger på en bas av uträkningar som kompletteras med tolkning och förklaring. Jag är osäker på vad jag ska göra med siffrorna; just nu redovisar jag dem i tabeller. Vad tänker ni? Kan ni se mönster eller regelbundenheter i siffrorna som jag inte sett? Förslag på rubrik på avsnittet som börjar på s. 4? Borde de åtta undersökta dragens beteckningar kursiveras i den löpande texten? ibland? Alltid? (Just nu är bara enstaka kursiverade.) Sammanfattningen är inte skriven. Vad borde jag lyfta fram där?
X Förstaspråkstalarens stöttande roll i samtalen Det här kapitlet sätter förstaspråkstalarens roll i centrum. I analysen undersöks i vilken mån förstaspråkstalarens samtalshandlingar stöttar andraspråkstalarna och den gemensamma förståelsen. Inledning Analysen har två syften där det första är att avgöra om förstaspråkstalarens samtalshandlingar stöttar andraspråkstalaren och därmed den gemensamma förståelsen. Det andra delsyftet är att ta reda på om de stöttande handlingarnas frekvens eller karaktär förändras under loppet av de två år som samtalsinspelningarna täcker. Det andra syftet vilar på antagandet att de sökandes andraspråksförmåga ökar med tiden och att detta avspeglas i mängden eller typen stöttande handlingar som förstaspråkstalaren gör (se Håkansson 987). Med detta antagande följer en hypotes om att antalet stöttande handlingar kommer att minska genom samtalsserien allteftersom andraspråkstalarnas språkförmåga utvecklas. Analysens utgångspunkt är forskningen kring så kallad modified interaction, anpassad interaktion, som undersöker hur förstaspråkstalare anpassar sitt tal i samtal med andraspråkstalare (se X.X Tidigare fo.). Inom forskningsfältet modified interaction (fr.a. Long 98, 98) kallas dessa samtalsdrag adjustments, anpassningar. Benämningen hänger samman med att det stora flertalet av de tidiga studierna bygger på data från samtal dels mellan första- och andraspråkstalare, dels mellan bara förstaspråkstalare. Förstaspråkstalarnas samtalsdata har använts som baseline data mot vilka man jämfört data från samtalen mellan första- och andraspråkstalare. Olikheterna mellan dessa datauppsättningar kallas anpassningar. I min studie finns inget jämförelsematerial, vilket gör det svårt att tala om anpassning. I stället tar jag fasta på det potentiella stöd dessa samtalshandlingar utgör och väljer benämningen stöttande samtalshandlingar. Urvalet bygger på dels på en genomgång av materialet, dels på tidigare studier (se vidare X.X. Analysmetoder). Huvudsakligen har jag valt samtalsdrag ur Bremer & Simonot (996a, 996b). Dessa drag återfinns även i andra studier (Long 98, 98, se vidare X.X Tidigare forskning). Min undersökning bygger sålunda på samtalsdrag som är väl etablerade inom forskningsfältet. I dessa tidigare studier har man inte studerat icke-verbala aspekter av samtalen, varför jag inte heller här undersöker dessa systematiskt. Däremot lyfter jag fram de icke-verbala händelser som har betydelse för tolkningen i de utvalda samtalssekvenserna.
Tabell X visar de åtta utvalda samtalshandlingarna tillsammans med en kort förklaring. Definitioner och exempel återfinns under X.X i detta kapitel. TABELL X Förstaspråkstalarens stöttande samtalshandlingar Samtalshandling Omstöpning Begränsande fråga Dubbelt satsled Yttrandeinledning Yttrandeavslutning Modifierad upprepning Identisk upprepning Metakommentarer Förklaring En omformulering av det egna yttrandet En upprepning av en öppen fråga som en sluten fråga Ett ord/led spetsställs och upprepas En inledning till andraspråkstalarens kommande yttrande En avslutning av andraspråkstalarens förra yttrande En upprepning av andraspråkstalarens yttrande i förändrad eller utbyggd form En ordagrann upprepning av andraspråkstalarens yttrande Ett yttrande som rör samtalets form De utvalda samtalsdragen har räknats i samtliga 6 samtal. Samtalen är olika långa (se tabell X under Metod X.X.X). För att kunna jämföra samtalsdragens förekomster mellan olika långa samtal har jag dividerat antalet belägg med samtalets längd i minuter och kvoten blir ett jämförelsetal. Ett alternativt sätt är att jämföra antalet belägg med antalet löpord. Detta har jag provat, men funnit att samtalstiden ger en mer rättvisande bild. Kapitlets disposition Kapitlet består av fyra avsnitt. Det första, X.X, är en analys av en längre samtalssekvens. Sekvensen utgör en illustration av hur ett flertal stöttande samtalshandlingar tillämpas av förstaspråkstalaren och på vilket sätt dessa bidrar till den gemensamma förståelsen. Sekvensen presenteras först för att ge en helhetsbild av hur de stöttande samtalshandlingarna kan te sig i ett samtalsavsnitt där det uppstår problem med den gemensamma förståelsen. Nästa avsnitt, X.X, redovisar förekomsten av de stöttande handlingarna i hela materialet i form av tabeller med kommentarer. I tabellerna anges både antalet belägg och jämförelsetalet för respektive handling. Här finns också definitioner och exempel på samtalshandlingarna. Medan kapitlets andra avsnitt redovisar de stöttande handlingarnas förekomst baserat på deras form, utgörs det tredje avsnittet, X.X, av en längre diskussion. Den består av två delar. Den första resonerar kring samtalshandlingarnas förekomst och frekvens och den andra tar upp de förekommande samtalshandlingarnas funktion och hur de bidrar till gemensam förståelse. Kapitlet avslutas med en sammanfattning under X.X. X.X Förstaspråkstalarens roll: Ett exempel från materialet
Exempel X illustrerar några av förstaspråkstalarens åtgärder som stöttar andraspråkstalarens redogörelse och den gemensamma förståelsen. Sekvensen är hämtad från Bennys första samtal med Ward och exemplifierar en av flera liknande situationer i materialet där de stöttande samtalshandlingarna är frekventa. Dessa situationer förekommer företrädesvis i början av samtalet och främst i det första av de fyra samtalen (se Bilaga X (?) Stöttande handlingar i samtal ). De är situationer där vägledaren vill ta reda på fakta om exempelvis den sökandes bakgrund, framtidsplaner eller studiesituation. De stöttande handlingarna tjänar dels till att klargöra vägledarens många frågor, dels till att skapa klarhet och gemensam förståelse kring den sökandes svar. Den utvalda sekvensen är hämtad från en sådan situation och den utgör en del av den inledande samtalsfasen som är strukturerad kring vägledarens frågor. Frågorna syftar till att kartlägga Wards tidigare utbildning och arbete, nuvarande sysselsättning och hennes framtidsplaner. Denna information utgör ett värdefullt underlag för den fortsatta vägledningen. Sekvensen innehåller också ett missförstånd mellan Ward och Benny, varför också samtalshandlingarnas potential i relation till gemensam förståelse diskuteras i samband med sekvensen. I analysen visar jag hur och varför förståelseproblem uppstår samt vilka av förstaspråkstalarens stöttande åtgärder som är framgångsrika och i vilken mån de bidrar till gemensam förståelse på lokal respektive global nivå. Dessa resonemang återkommer och utvecklas i kapitlets diskussionsdel X.X.X De stöttande handlingarnas funktioner. Av de åtta utvalda samtalshandlingar som nämns ovan förekommer fem i exemplet, nämligen omstöpningar, yttrandeavslutningar, modifierade upprepningar, identiska upprepningar och metakommentarer. Exemplet visar hur de fungerar i sin kontext. I kapitlet räknas och analyseras förutom dessa fem också begränsande frågor, dubbelt satsled och yttrandeinledningar. Samtliga redovisas under X.X och diskuteras under X.X. Exemplet inleds med att Benny ställer en fråga som en del av det första samtalets kartläggning. De stöttande handlingarna markeras med grå skugga. 4 5 6 7 8 9 0 Exempel Xa 7. B: va gör du i (.) förutom att du läser på sfi va gör du mer W: aa ää ja känner ää sfi ää (.) de lite sva- svårt till mig ää (.) ää (.5) där- därför jag kan kan inte gå ää (.) ((snurrar pekfingrarna om varandra)) ää (.4) håll- B: mm W: ää B: du får stoppa in ett engelskt ord ibland de ä helt okej ((skrattar lite)) W: ja ((skrattar)) ja kan (.) ää när ja kan inte går till skolan ää B: mhm W: va heter de B: när du (.) inte är i skolan W: inte skolan ((nickar)) (.) efter B: mm 4
4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 W: efter B: mm W: äm (.7) ja stanna hemma och ää ja ja kan inte (.) utbildning B: nähä W: ja ää (.) ja jag är alone B: e- ensam W: ensam ja ja B: mm W: ja B: jobbar din man (.) [arbetar han W: [ää nej din man ää han kommer efter (.) ää jag ta håll- hållis- (.) äm hålli ((bläddrar i ordbok)) från migrationsverket ((nickar mot Benny)) B: ja W: ja B: uppehållstillstånd W: ja uppe [aa ja uppehållststånd aa uppehålle ((nickar)) B: [ja W: ja B: han han bor fortfarande i irak din man W: ja B: han är inte i sverige () [du bor själv W: [nej han kommer ää han kommer ää () april i april B: han kommer i april W: ja När Benny ställer den första frågan gör han en omstart i frågan efter i och skjuter in förutom att du läser på sfi. Förutom är ett obekant ord för Ward. Kanske anar Benny detta och ställer omedelbart frågan med enklare ord, va gör du mer. Yttrandet innebär i det närmaste en dubblering av frågan. Dubbleringen, som jag kallar omstöpning, kan ha en stöttande effekt genom att det erbjuder språklig redundans, medan en omstart av ett ofullständigt yttrande å andra sidan kan försvåra för andraspråkstalaren. Det kan vara svårt att uppfatta och förstå vilken funktion de olika delarna i det komplexa yttrandet har och därmed vilket svar frågan kräver. Genom omstöpningar förebygger förstaspråkstalaren ett potentiellt problem. Förebyggande stöttning sker också med hjälp av begränsande frågor och dubbelt satsled. Dessa två samtalshandlingar redovisas under X.X och begränsande frågor diskuteras under X.X.X Begränsande frågor, yttrandeinledningar och yttrandeavslutningar. Benny söker med sin fråga information om Wards intressen och åtaganden utanför sfi, således en institutionellt orienterad fråga, men Wards svar tyder på att hon tar fasta bara på sfi (rad -). Det kan bero på att hon tolkar frågan inom ramen för den tidigare samtalskontexten, då de talade om hur länge hon studerat svenska, men det kan också beror på att sfi är det enda hon uppfattar av Bennys yttrande. En tredje möjlig förklaring till Wards sätt att svara är hennes ständigt närvarande oro för svenskinlärningen. Den manifesteras i såväl SYV-samtal som intervjuer som återkommande berättelser om svårigheter i och 5
utanför undervisningen, och hennes yttranden bildar, i min tolkning, en sådan berättelse. Hennes svar är inte vad man kunde förvänta sig efter Bennys fråga, men han väljer att ta upp det som ett giltigt samtalsbidrag. Genom sitt sätt att ta emot Wards yttrande tillåter Benny ett mindre ämnesbyte vilket ger Ward lite mer kontroll över samtalets förlopp. Att tillåta ämnesbyten eller ämnesglidningar ligger inom förstaspråkstalarens/institutionsrepresentantens möjligheter. Alternativet skulle vara att avbryta andraspråkstalaren för att på nytt försöka förklara avsikten med frågan. Detta kan dock vara ansiktshotande. I just detta fall, det första samtalets inledningsskede, kan man tänka sig att Benny är försiktig med potentiellt ansiktshotande samtalshandlingar och att han dessutom är intresserad av att höra vad Ward berättar, även om det inte är exakt i linje med hans fråga. Ward talar sakta med flera pauser. Benny väntar ut henne och svarar med ett kort mm som uppmuntrar henne att fortsätta. Tidigare i samtalet har Ward använt enstaka engelska ord när hon har saknat ett svenskt och på rad 6 uppmuntrar Benny henne att blanda svenskan med engelska (se vidare X.X.X Andra språk än svenska som en resurs i samtalen). Att använda fler språk än svenska och att uppmuntra till flerspråkighet är ett sätt att maximera användningen av språkliga resurser och därför gynnsamt för den gemensamma förståelsen. Bennys uppmaning ska också ses i ljuset av sfi-undervisningen där man, i den aktuella kommunen, bara får tala svenska i klassrummet, en oskriven regel som motiveras med att det är det effektivaste sättet att lära sig det nya språket. Ward och de andra sökande har i huvudsak samma inställning till språkinlärning. De säger sig ofta tveksamma till att blanda svenska med till exempel engelska, även om båda samtalsparterna behärskar engelska och även om vägledningssamtalet inte är en uttalad språkinlärningssituation, varför Bennys explicita uppmaning är befogad. Genom att tillåta användning av engelska utnyttjar han sin institutionellt givna roll som samtalsledare till att sätta ramarna för hur samtalet ska gå till. Metakommentarer som rör samtalets form, som denna, är vanliga i materialet (se vidare X.X.X Metakommentarer). De kan både förebygga potentiella problem med förståelsen och reparera problem som har uppstått. Men det är osäkert om Ward förstår Bennys uppmaning. Uttrycket stoppa in är obekant för henne, men troligen är engelskt ord och okej tillräckliga nyckelord för att hon ska förstå. Strax efter säger hon alone vilket visar att hon i vilket fall som helst använder engelskan som en resurs. På rad 7 startar Ward om sin redogörelse och hennes va heter de framkallar ett formuleringsförslag från Benny, när du (.) inte är i skolan (rad 0). Även i samtal med de andra tre sökande föreslår Benny ord eller uttryck, ofta efter synliga signaler om tvekan som här (se vidare X.X.X Begränsande frågor, yttrandeinledningar och yttrandeavslutningar). Ward upprepar hans förslag och nickar, vilket fungerar som en bekräftelse, men hon lägger också till efter vilket troligen var det ord hon sökte. Hon upprepar det och utvecklar att 6
hon inte kan utbildning efter skolan (rad 5). Som respons på hennes alone föreslår Benny ensam (rad 8) och Ward bekräftar det. Vid några tillfällen under det första samtalet använder Ward utbildning där en förstaspråkstalare skulle säga lärande. Denna specifika användning av utbildning, mina kunskaper om Ward från många samtal med henne samt innehållet i hennes språkdagbok gör att jag tolkar denna sekvens som en redogörelse för svårigheten att studera och lära svenska utanför skoltid, en svårighet som enligt Ward har sin grund i att hon saknar någon att prata svenska med. Benny, å andra sidan, tolkar förmodligen utbildning enligt normen, det vill säga att Ward tycker sfi-kurserna är svåra. Benny går ibland in i en metadiskussion om ett ord eller utryck för att reda ut det eller försäkra sig om att han och den sökande förstår det på samma sätt. Men han gör det inte här, troligen därför att han inte uppfattar att det inte finns några problem med den gemensamma förståelsen av utbildning. Han tar i stället fasta på ensam och frågar efter hennes man. Det uppstår en paus som kan tolkas som ett tecken på osäkerhet hos Ward och den framkallar en omstöpning av frågan från Benny (rad ). Benny upprepar ofta yttranden i ny form, inte minst frågor, ibland efter en paus men även utan att andraspråkstalaren visat tecken på tvekan (se vidare X.X.X Omstöpningar). Här är omstöpningen överflödig eftersom Ward svarar efter pausen. Pauser är i sig en mycket viktig resurs för förståelse (se vidare X.X.X). I materialet finns otaliga exempel på liknande situationer där en paus utgör förståelse- och formuleringstid för andraspråkstalaren. Men pauser känns obekväma när de blir för långa och i de fall de inträffar efter första delen av ett närhetspar, som ju kräver en respons, till exempel en fråga, kan pausen upplevas som besvärande. Benny brukar formulera om sitt yttrande eller upprepa det efter ungefär en och en halv sekund, vilket ibland är en otillräcklig tidsrymd för att andraspråkstalaren ska hinna förstå Bennys yttrande och formulera det egna. Ward svarar nekande på frågan om hennes man arbetar (rad ). Även här blir Wards yttranden tydliga bara om man känner till hur hennes situation var vid tillfället. Hennes man bodde i själva verket med familjen, men han hade kommit till Sverige efter Ward, först sedan hennes uppehållstillstånd var ordnat. Ward försöker alltså uttrycka ett skede i förfluten tid, men eftersom hon inte behärskar verbens tempus blir det inte tydligt för Benny. Han hade inte kännedom om vad som hade skett och har därför ingen anledning att tolka presensformerna som annat än en redogörelse för aktuella förhållanden. Trots bådas goda vilja att förstå varandra och trots att de anstränger sig språkligt och interaktionellt uppstår ett missförstånd som Benny inte upptäcker. När Ward försöker förklara att hennes man är i Sverige men hade anlänt efter henne, blir det avbrott när de gemensamt etablerar ordet uppehållstillstånd, ett ord som Ward kan men inte kommer på i ögonblicket (rad -8). Hon försöker säga det några gånger och trots att det uppstår långa 7
pauser kommer Benny inte med något formuleringsförslag som han gjorde tidigare (rad 0 och 8). Ward har alltid sitt lexikon med sig och det ligger framför henne på bordet. Nu öppnar hon det och bläddrar lite, men hon tittar inte i det utan håller blicken fäst på Benny. Hon nickar mot honom och sammantaget uttrycker dessa signaler att hon söker hjälp från Benny. Han föreslår då uppehållstillstånd (rad 7) vilket Ward bekräftar snabbt och med stark röst. Formuleringsförslagen är ibland den räddningsplanka andraspråkstalaren behöver för att kunna fullfölja ett yttrande. Å andra sidan finns det alltid en risk att ett formuleringsförslag utgörs av ett ord eller uttryck som inte passar och att andraspråkstalaren inte uppfattar detta. På så sätt kan ett missförstånd uppstå utan att någon av parterna upptäcker det. (Samma situation gäller för förstaspråkstalarens omformuleringar, se kapitel X.X Omformuleringar.) Avbrottet som uppstår i samband med ordsökningen tar fokus från den viktigare frågan om hennes man bor i Sverige eller inte. Det i sin tur fördunklar den fråga Ward själv driver, nämligen hennes svårigheter att lära sig svenska utanför klassrummet. Wards fråga har ersatt Bennys ursprungliga kartläggningsfråga, vilket visar hur samtalets fokus lever och förändras både avsiktligt och oavsiktligt. Benny försäkrar sig nu om att han har uppfattat rätt om mannens frånvaro genom att formulera sin förståelse (rad ; mer om hypotesprövande omformuleringar X.X omformuleringar som sammanfattar). Ward bekräftar först snabbt men när Benny stöper om sitt yttrande två gånger han är inte i sverige () [du bor själv (rad ) svarar hon nekande. Omstöpningarna av frågan ger henne resurser i form av språklig redundans och tid för att hinna förstå och formulera sitt svar. Ward inleder sitt svar med nej, och det är möjligt att Benny tolkar det som en bekräftelse på hans han är inte i Sverige, vilket skulle vara logiskt enligt svenska språknormer. Det troliga är att Bennys tolkning bygger på Wards tempusanvändning och han därmed får bekräftat sin uppfattning att maken inte är Sverige utan ska komma i april, det vill säga efter fyra-fem månader. På rad 5 upprepar Benny Wards yttrande. Såväl identiska upprepningar som modifierade är vanliga i samtalen, och de fungerar ofta som en kontroll av fakta eller information som Benny tagit emot (se vidare X.X.X Upprepningar). Upprepningar tas ofta upp av andraspråkstalaren i kommande yttrande, i vilket fall upprepningen utgör en språklig resurs. Ward bekräftar hans upprepning och i och med det är april etablerat, men i olika betydelse för dem. Resten av samtalet kommer att vila på Bennys uppfattning om att Ward är ensam med barnen. Tre minuter senare reagerar Ward ändå på Bennys yttrande och försöker korrigera hans uppfattning. Exempel Xb.0 B: ja då förstår ja att ni väntar på att de ska bli april då när (.5) W: ja ((svag röst)) B: du väntar på att (.) april att din man ska komma å din (.) son 8
4 5 6 7 8 9 0 4 5 6 7 8 9 0 4 5 W: ää nej (.) ää min man han kommer ((handflatorna ner mot bordet, sen stilla)) B: i april W: i april ((rör händerna bakåt höger)) ja (.) f- förra april B: mm W: aa B: mm W: han kommer B: mm W: ää (.6) till sverige B: mm W: mm B: ja förstår dä ja säger ä att ja förstår att du åå dina andra barn väntar på att W: ja ja B: att dom ska komma W: ää ja väntar min flicka och pojke (.) vi ää ((rör händerna mot höger axel)) (.) väntade B: ja väntar W: ja B: mm W: när han ää kommer med mitt barn B: mm W: de är mycke bra B: ja Ward uppmärksammar här Bennys missuppfattning, troligen tack vare ordet väntar. Hon avvisar hans påstående med ett inledande nej och säger tydligt och långsamt han kommer och hennes gest illustrerar en rörelse som avslutats, genom att hon håller händerna bestämt låsta framför sig (rad 4). Benny upprepar i april och Ward, som förstår att Benny tror att det handlar om framtiden, försöker korrigera hans uppfattning genom att säga förra april tillsammans med en gest som signalerar dåtid genom att röra händerna snabbt bakåt-höger. Benny och Ward bekräftar varandras yttranden med kortsvar snabbt och frekvent vilket på ytan ger intryck av att de förstår varandra väl och sekvensen som helhet tar bara 44 sekunder. Med hjälp av en metakommentar betonar Benny vad han uppfattar att han har förstått och upprepar sitt ursprungliga påstående, du åå dina andra barn väntar (rad 5). Hans yttrande visar att han uppfattar Wards repliker som irrelevanta i förhållande till hans inledningsyttrande. Metakommentaren, som tydliggör vilken typ av yttrande Benny gör fungerar troligen i det avseendet, men det är fortfarande bara Ward som är medveten om missförståndet. Den här typen av omstarter i mer eller mindre modifierad form är ett vanligt tillvägagångssätt hos Benny (se t.ex. Exempel X nedan om marinas skolgång). De är ofta framgångsrika i de fall det handlar om att andraspråkstalaren har missuppfattat något, men i den här situationen råder det motsatta förhållandet. Wards respons visar att hon är delvis överens med Benny samtidigt som hon vill rätta till tidsramen (rad 8) som förstås är det centrala i frågan. Här säger hon väntade efter en liten paus och hon lyckas alltså producera ett 9
yttrande med lämpligt tempus. Det är det enda tillfället i det första samtalet som hon tydligt använder en preteritumform och man kan anta att den här situationen, där det är angeläget för Ward att korrigera Bennys missuppfattning, sporrar henne att tänja gränserna för sina språkliga resurser. Benny ser på Ward, tycks också lyssna, men han uppfattar inte dessa signaler om dåtid. Det är tänkbart att Bennys lyssnande vilar på antagandet att Ward överhuvudtaget inte kan böja verb. Det leder till att han inte uppfattar formen och till att han fyller i de former han antar är riktiga. Här upprepar han hennes yttrande, men med verbet i presens, ja väntar (rad 9). Denna typ av modifierad upprepning uppträder vid några tillfällen i materialet och fungerar som en korrigering av andraspråkstalarens yttrande (se vidare X.X.X). I de flesta fall fungerar den väl som stöttning genom att andraspråkstalaren upp det språkliga uttrycket från upprepningen. Den här felaktiga korrigeringen av tidsform visar att Benny är säker på att han har förhållandena klara för sig, men den förment stöttande handlingen kommer i stället att förstärka missförståndet. Wards följande yttranden, som är en del av berättelsen om hur hon upplevde familjens återförening, kommer därför att tolkas av Benny som liggande i framtiden. Med hjälp av detta exempel har jag illustrerat några av förstaspråkstalarens samtalshandlingar som stöttar gemensam förståelse. Det handlar ofta om att man med hjälp av dessa stöttande handlingar kan reda ut betydelsen hos ett ord eller klargöra en faktauppgift, det vill säga den helt lokala förståelsen. Exemplet visar också att en analys av förståelse aldrig ensidigt kan fokusera bara den ena talarens insatser och att förståelse utgörs av samkonstruktion som uppstår mellan de två talarnas handlingar. Sekvensen åskådliggör också att missförstånd kan uppstå trots bådas intresse och aktivitet i interaktionen. Wards resurser som andraspråkstalare är inte tillräckliga för att rätta till missförståndet, utan bådas medvetenhet och interaktionella insatser är nödvändiga. Exemplet är emellertid inte typiskt för hur förhandling om förståelse går till. Materialet visar upp variation och det är vanligare att förhandlingarna faktiskt slutar med tillräcklig gemensam förståelse (se X.X.X De stöttande handlingarnas fördelning och frekvens, exempel X Marina). Det förekommer också enstaka situationer där andraspråkstalaren ensam förmår uppmärksamma och korrigera en missuppfattning. Sekvensen fungerar i detta sammanhang som en illustration av interaktionsarbetet och en provkarta på förstaspråkstalarens interaktionella tillmötesgåenden. X.X Förekomst och frekvens av förstaspråkstalarens stöttande handlingar I detta avsnitt kartläggs de ovan nämnda stöttande handlingarna, det vill säga omstöpningar, yttrandeavslutningar, modifierade och identiska upprepningar samt metakommentarer, tillsammans med de övriga tre, som inte förekom i det inledande exemplet, vilka är begränsande frågor, yttrandeinledningar och 0
dubbelt satsled. Under X.X.X X.X.X definieras samtalshandlingarna och deras förekomst i materialet redovisas. Redogörelsen för samtalshandlingarna är strukturerad i tre delar baserat på vilket element i samtalet samtalshandlingarna påverkar, det egna yttrandet, andraspråkstalarens yttrande eller interaktionen som sådan. Under X.X diskuteras deras funktion i samtalen. Bakom uträkningarna ligger ett antagande om att förstaspråkstalarens potentiellt stöttande handlingar ska bli färre med tiden. Ett förväntat resultat är att de är flest i det första samtalet och färre i de kommande samt att de är fler hos de svagare andraspråksbrukarna än hos de starkare. Antagandet bygger på att andraspråkstalarnas samtalsfärdigheter på svenska stärks under de två åren samt att förstaspråkstalaren anpassar sitt språkbruk till den andraspråksnivå han uppfattar hos samtalspartnern. Detta antagande kommenteras utifrån frekvensen hos varje samtalshandling nedan. X.X.X Handlingar som rör det egna yttrandet Här redovisas de av förstaspråkstalarens handlingar som berör hans eget yttrande, nämligen omstöpningar, begränsande frågor och dubbelt satsled. Förstaspråkstalarens yttrande ges genom de stöttande handlingarna en mer lättillgänglig form och har därför potentialen att underlätta andraspråkstalarens förståelse. Tabell X visar förekomsten av dessa tre typer av stöttande handlingar. Här anges antalet belägg samt ett jämförelsetal baserat på antalet belägg dividerat med samtalets längd i minuter. Förekomsten av dessa tre samtalshandlingar var för sig redovisas under XXX XXX. TABELL X Summering: Handlingar som rör det egna yttrandet Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt Ward 7 0,48 0 0,6 8 0,4 0 0,7 75 0,45 Marina 9 0,54 8 = 0,5 0 0,4 6 = 0,5 5 0,6 Mohammed 9 0,40 4 0,9 5 0,7 8 0, 46 0,8 Evin 0,4 0, 7 0, 7 0, 9 0,8 Totalt (antal) 88 54 40 Tabellen visar att de stöttande samtalshandlingarna av detta slag följer det förväntade mönstret om man ser till det totala antalet per samtal, det vill säga de Genom alla fyra samtal har Ward är den svagaste språkförmågan på svenska och Mohammed har den starkaste. Marina och Evin är ganska lika i de första samtalen, men Marina har en större andraspråksförmåga än Evin i det sista. Bedömningen har jag gjort med hjälp av performansanalys på grundval av en återkommande styrd taluppgift. Den har kompletterats med deltagarnas självvärdering, deras uttalanden under intervjuerna om den egna språkliga kompetensen samt min allmänna bedömning av SYV-samtalen.
blir färre i antal för varje samtal. Jämförelsetalen, som visar frekvensen med hänsyn till samtalens längd, visar dock upp en viss variation. När det gäller fördelningen mellan de fyra talarna finns flest stöttande handlingar i samtalen med Ward, vilket är förväntat eftersom hon har minst kunskaper i svenska av de fyra. Antagandet var att samtalen med Marina och Evin skulle uppvisa ungefär samma frekvens av stöttande handlingar och att Mohammeds skulle ha betydligt färre baserat på bedömningen av deras respektive andraspråksförmåga. Siffrorna ovan ger dock inte stöd för detta. Exempelvis är dessa stöttande handlingar lika vanliga i samtalen med Mohammed som de är med Evin, och jämförelsetalen visar att de är ungefär lika frekventa i allas fjärde samtal. Antalet stöttande handlingar styrs alltså inte enbart av samtalspartnerns (uppfattade) språkförmåga. Orsakerna till detta diskuteras under X.X.X. Omstöpning Förstaspråkstalarens omformulering av det egna yttrandet benämns således omstöpning. Exempel X nedan kommer från det första samtalet med Mohammed: Exempel X Omstöpning 4.4 B: va tänkte du (.) göra då om du hade bott kvar i irak () va hade du för planer I Bennys yttrande finns två frågor. Båda har ungefär samma betydelse och den andra är därför en omstöpning av den första. En omstöpning finns också i exempel Xa, rad. Tabell X visar omstöpningarnas frekvens och fördelning i samtalen. TABELL X Omstöpning Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt Ward 5 0,7 0, 0,0 6 0,6 46 Marina 8 0,4 6 0,9 5 0, = 0,05 Mohammed 9 0,9 7 0,5 4 0, 0,08 Evin 9 0,4 9 0,4 6 0,8 6 0,9 0 Totalt (antal) 5 4 8 7 0 Tabellen visar att omstöpningarna liksom andra stöttande handlingar är mest frekventa i det första samtalet. Benny gör flest omstöpningar i samtalen med Ward och minst i samtalen med Mohammed, vilket möjligen speglar Bennys uppfattning om de svårigheter hans uttryck kan tänkas möta hos respektive samtalspartner och därmed i vilken mån han behöver stötta dem. Omstöpningar uppträder framför allt då Benny efterfrågar information från den sökande, och
det är oftast frågorna han stöper om. Informationsorienterade sekvenser rika på frågor är vanligare i det första samtalet än i de övriga, vilket förklarar de många omstöpningarna där. Antalet omstöpningar minskar med tiden, både sammantaget och hos de fyra samtalsparen. Siffrorna kan tolkas som att Benny finner mindre behov att formulera om sina egna yttranden när (han uppfattar att) hans samtalspartner uppvisar en större andraspråksförmåga. Detta tillsammans med det faktum att omstöpningarna oftast inte utgör en reaktion på andraspråkstalarens signaler om problem stöder mitt antagande om att detta är en stöttande handling som speglar Bennys uppfattning om samtalspartnerns språkliga kompetens och därför minskar med tiden. I vilken mån de faktiskt stöttar den gemensamma förståelsen diskuteras under X.X.X Omstöpningar. Begränsande fråga Begränsande frågor kallas de tillfällen då Benny ställer en fråga inledd av ett frågeord och genast därefter en ja-/nej-fråga. Den begränsande frågan begränsar innehållet och som en följd svarsmöjligheten för andraspråkstalaren och innebär i själva verket ett svarsalternativ till den ursprungliga öppna frågan. Ibland lägger Benny också till ett eller följt av ett alternativ efter ja-/nej-frågan. Begränsande frågor kan underlätta förståelsen dels genom att de två frågorna tillsammans erbjuder mer språklig redundans än en enkel fråga, dels genom att den begränsande frågan har ett smalare ämnesinnehåll. Exempel X från det fjärde samtalet med Marina visar hur Benny formulerar om sin fråga när Marina visar tveksamhet. 4 5 Exempel X Begränsande fråga 0.7 B: hur många år gick hon då M: hur många B: hur många år gick hon (.4) i irak i gymnasiet (.4) gick hon nio år M: vet inte nie B: nie nånting sånt Tabell X visar de begränsande frågornas frekvens och fördelning i samtalen. TABELL X Begränsande fråga Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt Ward 4 0,07 0,06 0,05 0,08 Marina 8 0,5 0 0, 0,08 4 Mohammed 6 0, 4 0,08 0 5 0,4 5 Evin 4 0, 0,05 0 0,0 7 Totalt (antal) 8 5 47
De begränsande frågorna är flest i det första samtalet. I övrigt uppvisar siffrorna inte ett tydligt mönster, och det finns inte stöd för antagandet att antalet stöttande handlingar av detta slag generellt ska minska med tiden. Dubbelt satsled Dubbelt satsled innebär att det mest innehållstunga ordet flyttas till yttrandets början och dubbleras senare i yttrandet med hjälp av ett pronomen. Huvudordet är ofta betonat och följs ibland av en kort paus. Effekten blir att det semantiskt viktigaste ordet lyfts fram. Framflyttningen gör att det lättare uppfattas som yttrandets tema än om det hade behållit sin normala placering inuti satsen. Exempel X är hämtat från det första samtalet med Marina. I exemplet är det dubblerade ordet och den pronominella kopian markerade. Exempel X Dubbelt satsled 9.5 B: gymnasiet dä ä (.) en s- () dä ä en skola som ja sa Tabell X visar frekvens och fördelning av dubbelt satsled. TABELL X Dubbelt satsled Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt Ward 8 0,4 6 0,9 0,07 0,0 8 Marina 0,06 0,06 0,08 0,0 8 Mohammed 4 0,08 0,06 0,0 0 8 Evin 0 0,0 0,0 0 Totalt (antal) 5 7 6 Tabellen visar att Benny tillämpar den här typen av stöttning mest i samtal med Ward och minst med Evin (en diskussion om möjliga orsaker till detta återfinns under X.X.X Metakommentarer och dubbelt satsled). Antalet som helhet och hos samtalsparen, undantaget samtalen med Evin, blir lägre, vilket är i linje med antagandet om att förstaspråkstalarens stöttande handlingar kommer att bli färre i de senare samtalen. X.X.X Handlingar som rör andraspråkstalarens yttrande Här redovisas förekomsten av de yttranden som på något sätt förändrar eller upprepar ett av andraspråkstalarens yttranden. Dessa har potentialen att underlätta för andraspråkstalarens språkliga produktion eller deltagande i interaktionen. 4
Tabell X visar förekomsten av stöttande handlingar av de fyra typer som rör andraspråkstalarens yttrande, nämligen inledningar och avslutningar av andraspråkstalarens yttranden, samt modifierade och identiska upprepningar. Samtalshandlingarna redovisas separat i följande avsnitt. TABELL X Summering: Handlingar som rör andraspråkstalarens yttrande Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt Ward 5 0,45 8 = 0,5 0,6 0 0,7 54 Marina 4 0,6 0,8 7 0,9 5 0,6 78 Mohammed 8 0,8 0 0, 0,7 6 0,44 55 Evin 4 0,7 9 0,4 8 0,4 9 0,6 50 Totalt (antal) 9 9 7 70 7 Tabellen visar inte det förväntade mönstret med minskande antal stöttande handlingar. De är flest i det första och det sista samtalet. Det har sin förklaring i att det sista samtalet till sin karaktär liknar det första på så sätt att de samtalande på nytt behöver etablera en hel del fakta. Möjliga förklaringar till den här fördelningen ges i diskussionen, X.X.X. Yttrandeinledning Benny inleder vid några tillfällen sin samtalspartners yttrande genom att föreslå ett eller några ord som skulle kunna utgöra början av samtalspartnerns yttrande. Exempel X från det fjärde samtalet med Mohammed visar hur Benny inleder Mohammeds yttrande. 4 5 6 7 8 9 Exempel X Yttrandeinledning 6.04 M: hon sa att du behöver läsa ää matte b engelska a och dom kärnämnen B: ja M: matte b engelska a å fysik a B: aa M: bara dom här B: för att komma in på M: absolut till högsk- till kursen som ja sökte ää (.) de va flygingenjör B: ja M: fyra år man läser där Tabell X visar frekvens och fördelning av yttrandeinledningar. TABELL X Yttrandeinledning Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt 5
Ward 4 0,07 0 0 0 4 Marina 0,04 0 0 0 Mohammed 0,04 0 0,6 5 0,4 8 Evin 0 0,04 0 0,0 Totalt (antal) 8 6 6 Benny inleder andraspråkstalarens yttrande vid bara totalt 6 tillfällen. Yttrandeinledningar förekommer framför allt i det första och i det sista samtalet. Intressant nog gör han det mest frekvent i samtal med Mohammed som är den mest kompetenta av de fyra andraspråkstalarna. Min förklaring är att en yttrandeinledning inte enbart kan stötta kommunikationen, utan också relation och engagemang i samtalet. Detta diskuteras under X.X.X. Antalet yttrandeinledningar är litet och det är inte möjligt att urskilja mönster och därmed inte heller stöd för antagandet att antalet minskar genom samtalsserien. Yttrandeavslutning En yttrandeavslutning innebär att förstaspråkstalaren kompletterar andraspråkstalarens yttrande med ett eller några ord, oftast efter att andraspråkstalaren har uppvisat någon signal om osäkerhet. Exempel X från Bennys första samtal med Ward visar hur Benny avslutar hennes yttrande med ordet yrkesutbildning. 4 5 Exempel X Avsluta yttrande.9 W: ja sluta ää klass nie B: mhm W: och börja på grundläggande ää yrke B: yrkesutbildning W: yrke aa utbildning Ett exempel på en yttrandeavslutning finns också i Exempel Xa, rad 7. Tabell X visar frekvens och fördelning av yttrandeavslutningar. TABELL X Yttrandeavslutning Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt Ward 4 0,07 0,06 0,05 0 8 Marina 0 4 0, 0 0,0 5 Mohammed 4 0,08 0,06 0,07 0,06 Evin 0,08 0 0 0 Totalt (antal) 9 4 7 Det totala antalet belägg är störst i det första samtalet och minskar i det följande, vilket stöder mitt antagande. Å andra sidan finns det variation på individnivå 6
och antalet belägg per individ och samtal är litet, varför det är vanskligt att tala om mönster överhuvudtaget. Flest avslutningar gör Benny när han samtalar med Mohammed, liksom han gjorde inledningar, den starkaste talaren, och näst flest med Ward, den svagaste talaren. Detta tyder på att yttrandeavslutningarna har olika funktioner och det diskuteras under X.X.X Begränsande frågor, yttrandeinledningar och yttrandeavslutningar. Modifierad upprepning En modifierad upprepning är en omtagning av andraspråkstalarens omedelbart föregående yttrande som är annorlunda formulerat eller innehåller något ytterligare element som gör yttrandet mer fullständigt eller idiomatiskt. Denna kategori utesluter alltså identiska upprepningar, vilka bildar en egen grupp som redogörs för nedan. Vidare utesluts upprepningar som i sin funktion genom ickeverbala signaler som prosodi, pausering och blick är tydligt frågande i stället för bekräftande. Exempel X visar en modifierad upprepning från det tredje samtalet med Marina. Exempel X Modifierad upprepning.56 B: har du ditt gymnasiebetyg hemma () [från syrien M: [mm (.) hemma B: dä ligger hemma Samma yttrandetyp illustreras också i exempel Xb, rad 9. Tabell X visar frekvens och fördelning av modifierade upprepningar. TABELL X Modifierad upprepning Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt Ward 0, 0,06 4 0,09 5 0,4 Marina 8 0,4 4 0, 0, 8 = 0, Mohammed 5 0, 0,06 5 0,7 0,0 4 Evin 4 0, 0,05 0,0 6 0,9 Totalt (antal) 8 0 8 Antalet belägg visar inte något tydligt mönster vare sig på individ- eller gruppnivå och det finns därmed inget stöd för antagandet om att upprepningar som stöttande handling ska minska i antal med tiden. Tydligt är ändå att upprepningarna är betydligt fler i det första samtalet än i de följande. Upprepningar av alla slag påträffas främst som tredjetur i en sekvens där vägledaren efterfrågar information, den sökande svarar och vägledaren upprepar svaret. De informationssökande sekvenserna är betydligt vanligare i det första 7
samtalet än i de övriga, vilket förklarar det stora antalet belägg. Resonemang om upprepningarnas funktion återfinns under X.X.X Upprepningar. Identiska upprepningar Medan modifierade upprepningar är frasformade, kan identiska upprepningar bestå av ett enda ord. De är identiska med det första yttrandet, men kan dock innehålla ett tillagt ja eller mm. I exempel X ger Benny två identiska upprepningar när Marina berättar om sin familj i deras första samtal. 4 5 6 7 Exempel X Identisk upprepning 5. M: och pojke sjutton år B: mhm M: och två på dagis B: två på dagis M: fem å tre B: fem å tre M: aa En identisk upprepning finns också i exempel Xa, rad 5. Genomgången av materialet visade att identiska upprepningar förekommer också hos andraspråkstalarna, vilket inte är fallet med de övriga undersökta yttrandetyperna. I Tabell X nedan finns därför statistik för samtligas bruk av identiska upprepningar. TABELL X Identiska upprepningar: antal vägledaren/sökanden Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt Ward 6/ 4/ 5/4 5/ 0/9 Marina 4/0 4/ 4/ 6/ 8/ Mohammed 7/4 4/4 /8 8/ /8 Evin 7/7 6/5 7/6 / /4 Totalt (antal) 4/ 8/ 9/9 4/8 /7 Till skillnad från de övriga samtalshandlingarna som har undersökts är de identiska upprepningarna mest frekventa i det sista samtalet, både på individoch gruppnivå. Antagandet om att de stöttande handlingarna ska bli färre med tiden stöds alltså inte. Tentativa förklaringar till denna fördelning ligger i de identiska upprepningarnas funktion, vilket diskuteras under X.X.X Upprepningar. Liksom de modifierade upprepningarna förekommer de identiska typiskt i samtalssekvenser där Benny efterfrågar fakta. Till skillnad från modifierade upprepningar är de en vanlig respons också hos andraspråkstalarna. I samtalen mellan Benny och Evin är det i själva verket Evin som producerar de flesta 8
identiska upprepningarna. Att identiska upprepningar är vanliga också hos andraspråkstalarna tyder på att det inte är enbart en stöttande handling. Detta diskuteras vidare under X.X.X. X.X.X Handlingar som rör interaktionen Handlingar som rör interaktionen är den stora grupp stöttande handlingar som samlas under beteckningen metakommentarer. Metakommentarer definieras som information om det pågående yttrandet eller samtalet, information som skulle kunna vara implicit men som genom en metakommentar explicitgörs, vilket kan antas underlätta interaktionen. Definitionen ger en heterogen grupp yttranden. Metakommentarer finns också i exempel Xa, rad 6, och Xb, rad 5. Här redovisas deras förekomst, medan exempel och resonemang om olika typer av metakommentarer återfinns under X.X.X Metakommentarer. Tabell X visar metakommentarernas frekvens och fördelning. TABELL X Metakommentarer Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt Ward 0,9 4 0, 8 0,65 6 0,4 69 Marina 0,6 9 0,8 8 0, 6= 0,4 66 Mohammed 0,55 8 0,7 = 0,4 0, 5 Evin 4 0,6 7 0,46 7 = 0,5 0 0, 68 Totalt (antal) 99 8 65 5 55 Tabellen visar att metakommentarer finns i alla samtal. Med alla fyra andraspråkstalare gör Benny betydligt fler metakommentarer i det första samtalet än i de följande medan de är påfallande få i samtal. Benny gör ungefär lika många metakommentarer tillsammans med Ward, Marina och Evin, men färre när han pratar med Mohammed. Mohammed kan i alla samtal betraktas som den mest avancerade andraspråkstalaren jämfört med de tre andra, och möjligen är det mindre antalet en spegel av hur Benny uppfattar Mohammeds förmåga. Emellertid visar inte resultatet som helhet att andraspråkstalarnas samtalsförmåga skulle vara avgörande för antalet metakommentarer (se X.X.X Metakommentarer). X.X Diskussion Diskussionen består av två delar där den första utgörs av ett resonemang om de stöttande handlingarnas antal och fördelning. Den andra delen av diskussionen resonerar kring vilka funktioner de stöttande handlingarna har i samtalen. 9
X.X.X De stöttande handlingarnas fördelning och frekvens Alla stöttande handlingar är flest i det samtal med undantag för de identiska upprepningarna som är flest i samtal 4. Att de stöttande handlingarna är vanligast i det första samtalet förklaras av samtalets karaktär. När Benny träffar de sökande första gången efterfrågar han mycket information om dem. Det finns ännu ingen gemensam grund att bygga förståelse på och de olika stöttande samtalshandlingarna bidrar till noggrannhet och förståelse. I samtal 4, som spelades in ett år efter samtal, är antalet stöttande handlingar generellt fler än i samtal och. Eftersom lång tid har passerat mellan samtal och 4 har Benny mindre kunskaper om vad de sökande gör och om deras framtidsplaner. Den grund av gemensam förståelse som de kunde utnyttja i samtal och är betydligt svagare i samtal 4. Det får till följd att Benny ställer fler öppna frågor och samtalsämnen förhandlas i högre grad än i samtal och. På så sätt liknar samtal 4 till sin karaktär samtal och det avspeglas i mängden stöttande handlingar. Mitt antagande var att Bennys bruk av stöttande handlingar skulle minska i antal genom de fyra samtalen, eftersom andraspråkstalarna under de två åren skulle utveckla sina andraspråksfärdigheter och Benny som en reaktion på mer kompetenta talare skulle bruka mindre stöttning. Det visade sig dock att vare sig de stöttande handlingarnas faktiska antal eller jämförelsetalen minskade som förväntat, även om några av samtalsdragen följer det förväntade mönstret. Det kan förklaras på tre sätt; för det första är det möjligt att de fyra andraspråksbrukarna inte märkbart förbättrar sina andraspråksfärdigheter under de två åren. För det andra är det tänkbart att Benny inte uppmärksammar och/eller anpassar sitt språkbruk till en eventuell förändring. För det tredje är det möjligt att dessa samtalsdrag inte alla är känsliga för hur man anpassar sitt språkbruk efter samtalspartnerns uppfattade kompetens. Antagandet bygger på tanken att stöttande handlingar som bygger förhandlingssekvenser om betydelse är fördelaktigt eller rentav nödvändigt för andraspråksbrukaren och hennes möjligheter att delta i samtalet. Men även detta till synes självklara antagande behöver problematiseras, vilket bland annat Aston (986) gör då han argumenterar för att fler trouble shooting procedures inte nödvändigtvis leder till bättre förståelse eller mer begripligt inflöde, utan att de i stället kan vara frustrerande och störa samtalet. Även i mitt material finns belägg för att antalet stöttande samtalshandlingar begränsas av bland annat hänsyn till samtalets flyt (se exempel X SYV:5.5). Dessutom har de samtalshandlingar som i forskningen betraktas som anpassningar och meningsförhandling en mängd andra funktioner, inte minst relationsuppehållande (Aston 986:40). Den relationsuppehållande aspekten diskuteras mer under XXX. I tabell X nedan finns en summering av samtliga stöttande handlingar. 0
TABELL X Samtliga stöttande handlingar per samtal och samtalspar Samtalstillfälle Samtalspartner 4 Totalt Ward 7, 8 0,87 5, 0,84 85, Marina 84,56 5 0,8 0,88 0,77 6,08 Mohammed 54, 0,67 5 0,8 7 = 0,75 8 0,85 Evin 45,8 0,89 7 0,79 4 0,77 9 0,9 Totalt 56, 8 0,79 6 0,96 0,78 6 0,99 Tabellen visar att de stöttande handlingarna är dubbelt så många i det första samtalet som i de följande. Det första samtalet är längre än de övriga hos alla fyra samtalspar, men även med hänsyn taget till samtalens längd är de stöttande handlingarna mest frekventa i det första. Benny producerar flest stöttande handlingar i samtal med Ward och näst flest med Marina. Ward är den som har minst färdigheter i svenska medan Mohammed är den mest kompetenta andraspråksbrukaren. Marina och Evin är ganska lika i de första samtalen, men Marina har en större andraspråksförmåga än Evin i det sista. Om man antar, som jag gjort, att förstaspråkstalaren anpassar sitt språkbruk till hur han uppfattar andraspråkstalarens kompetens, borde summan vara högst för Ward och lägst för Mohammed. Jämförelsetalen i tabellen visar att detta förhållande råder (Ward,, Mohammed 0,85), med andra ord finns det stöd för undersökningens antagande. Marina har något större färdigheter i svenska än Evin, vilket borde framkalla fler stöttande åtgärder från Benny. Evin har å andra sidan stor vana vid institutionella samtal och är en driven samtalspartner, vilket troligen minskar den stöttande insatsen från Bennys sida. Ett aningen högre jämförelsetal för Marina speglar dessa två förutsättningar (Marina.08, Evin 0,9). Vidare skulle man kunna förvänta sig att det fjärde samtalet med Mohammed, inspelat då han höll på att avsluta gymnasiekursen i svenska och alltså var en mycket kompetent samtalspartner, skulle vara i det närmaste fritt från stöttande samtalshandlingar. Men i stället är de lika vanliga där som i samtal nummer två. Själva fördelningen säger alltså inte hela sanningen om behov av, orsaker till eller effekter av stöttande samtalshandlingar. Det finns flera förklaringar till avvikelserna från det förväntade mönstret och dessa återfinns i diskussionen om samtalshandlingarnas funktion X.X.X. Den viktigaste förklaringen är att de undersökta samtalshandlingarna stöttar två olika dimensioner av samtalen vilka jag vill kalla kommunikationsaspekt och relationsaspekt. Kommunikationstöttande är de samtalshandlingar som bidrar till att samtalet alls kan gå vidare och att information kan göras gemensam. Relationsstöttande är de handlingar som uppträder när det inte föreligger ett förståelseproblem, och stöttningen bidrar i stället till bättre flyt och troligen också en upplevelse av engagemang talarna emellan. Vissa av de undersökta
samtalshandlingarna kan alltså stötta olika dimensioner av samtalet vid olika tillfällen. I forskningen om anpassad interaktion (se t.ex. Long 98, 98) har man funnit att upprepningar, omstöpningar, dubbelt satsled och andra samtalshandlingar liknande de jag har undersökt är vanligare i samtal mellan första- och andraspråkstalare än i samtal mellan förstaspråkstalare. Dessa studier redovisar statistiska resultat och i mycket lite utsträckning har man undersökt vilken typ av stöttning de ger andraspråkstalaren. Jag menar att man behöver undersöka till synes likadana samtalshandlingars funktion i olika situationer med olika talare och olika samtalsämnen. I avsnitt X.X.X illustreras dessa skillnader i funktion. (hänvisning till exempel! detta resonemang är inte färdigt, ej heller diskussionen kring detta! jag måste se närmare på vilka samtalshandlingar som gör vad!) Stöttning av kommunikationen respektive relationen framkallas av två olika typer av signaler, nämligen signaler om tveksamhet respektive signaler om engagemang. Bennys interaktion med Ward utgör ett exempel på hur förstaspråkstalarens handlingar verkligen stöttar en förhållandevis svag andraspråkstalare och hennes deltagande i samtalet. Ward uppvisar en mängd signaler om tvekan i form av pauser, ordsökningar, upprepningar, utfyllnadsljud, sökning i lexikon och felsägningar. Hon påtalar ofta att svenska är svårt, både som medel för det pågående samtalet och i studierna. Dessa signaler framkallar ofta någon typ av stöttande handling från Bennys sida. Dessutom är handlingar som påverkar det egna yttrandet vanligare tillsammans med Ward än med det andra. Han stöper om sina yttranden, formar om sina frågor och kommenterar dem på metanivå. Detta tyder på att Benny uppfattar att Ward mer än de andra behöver stöd för sin förståelse och att han därför gör en större ansträngning. Marina är bara något mer avancerad än Ward i sitt andraspråksbruk, men hon signalerar tvekan mer sällan än Ward. Mohammed, å andra sidan, är genom alla fyra samtalen en mer kompetent andraspråksbrukare relativt de tre andra. Han signalerar sällan att han tvekar eller söker stöd, och när han gör det är det ofta i form av en explicit fråga på metanivå om ett ord. Däremot signalerar han ofta att han söker stöd i sina åsikter eller frågor med hjälp av uttryck som eller hur, direkta frågor ställda till Benny eller metakommentarer om samtalets innehåll eller form. Vidare är hans återkopplingssignaler till Benny snabba och frekventa. Han är alltså en aktiv samtalspartner och hans aktivitet framkallar engagemang hos Benny, ibland i form av de handlingar som jag här har räknat som stöttande. Min tolkning är därför att den stöttning samtalshandlingarna erbjuder inte bara rör språklig produktion och räddar samtalet från att haverera, utan de stöttar också deltagande och ömsesidig aktivitet och därmed relationen i samtalet. Delaktighet och aktivitet är en förutsättning för tolkning och förståelse (Gumperz 98:) och därför menar jag att de stöttande samtalshandlingarna