TEMA RoRo Statoil och CMP väloljat samarbete Stena ledande på återvinning CMP 10 år,

TEMA RoRo Statoil och CMP väloljat samarbete Stena ledande på återvinning CMP 10 år, 2001 2011 N Y T T F R Å N C O P E N H A G E N M A L M Ö P O R T N R 1 2 0 1 1

I DETTA NUMMER LEDAREN RoRo-trafiken i centrum Väloljat samarbete Statoil och CMP har samarbetat i olika former sedan 1956.Produkterna är olja, bensin, diesel samt biodrivmedel och idag är miljöfokuseringen stark. Sid 3 Ny miljöteknik i CMP Som första hamn i världen kommer Copenhagen Malmö Port att installera ett system för automatisk utläggning av oljeläns vid oljeutsläpp. Sid 4 DFDS går österut Med två avgångar i veckan är linjen Fredericia-Århus-Köpenhamn-Klaipeda en snabb och direkt ingång till de baltiska länderna och till Ryssland. Sid 5 Full fart för Nordö Efter lågkonjunkturen har det vänt för RoRo-rederiet, som nu åter är redo att köra full fart framåt. Sid 6 Malmö Helsingfors St Petersburg På denna framgångsrika RoRo-rutt ökar nu godsvolymerna och Finnlines räknar med fortsatt tillväxt. Sid 8 Stena Sfären global jätte med familjär företagskultur Stenakoncernen är nog mest känd för sin rederiverksamhet, men arbetar även med återvinning och handel över hela världen. Sid 9 CMP 10 år CMP jubilerar 2011. Tio år har gått sedan bildandet. Under denna tid har verksamheten utvecklats starkt och bidragit till att öka attraktionskraften i Öresundsregionen. Sid 10 Notiser Sid 11 Profilen: Anneli Kristoffersson Hon är hamnarbetare i en manlig miljö och har koll på passerande lastbilar till och från Swede Harbour i Malmö. Sid 12 FOTO: DENNIS ROSENFELDT VÄLKOMMEN TILL ÅRETS FÖRSTA nummer av CMP News. För CMP kommer 2011 att bli det mest spännande året på länge. Under våren tas Norra Hamnen i drift och därmed utökas kapaciteten i Malmö kraftigt. Parallellt fortskrider utvecklingen av nya arealer på Prøvestenen och projekteringen av den nya kryssningsterminalen i Köpenhamn. Ett av de områden som får ett stort lyft via Norra Hamnen är RoRo-trafiken. Infrastrukturen byggs ut med nya terminaler för både RoRo och RoPax samt fler och större uppställningsytor. Tillgängligheten till terminalerna ökar jämfört med tidigare och det gör att vi får kortare anlöpningstider för fartygen. När RoRo-trafiken flyttas försvinner dessutom lastbilstrafiken med gods från centrala Malmö det ger stora miljövinster! CMPs miljöprofil ä stark. Det visar också satsningen på Eco Drive, som bara det senaste året minskat dieselförbrukningen i Köpenhamn med drygt 9 procent och i Malmö med över 7 procent. Samtidigt har utsläppen från våra arbetsmaskiner minskat med 10 procent. I detta nummer av tidningen presenteras vår RoRo-trafik. Via investeringarna ser vi möjligheter i att utöka denna verksamhet. Det gäller särskilt i öst-västlig riktning, där godströmmarna i Östersjön skapar potential för CMP. Apropå RoRo presenteras också några av våra partners Nordö, Finnlines och DFDS. Det handlar om professionella RoRo-aktörer, som vi är stolta över att få samarbeta med. JAG ÄR OCKSÅ STOLT över den snillrika miljöteknik som snart är på plats i oljehamnen i Malmö. Det är ett automatiskt system för utläggning av oljeläns. CMP är först i världen med denna teknik, som innebär att en läns snabbt läggs ut i hamnbassängen om ett utsläpp skulle inträffa. En annan artikel med miljöprofil handlar om Stena Recycling Nordens största återvinningsföretag som levererar järn- och metallskrot till sina globala kunder. SIST MEN INTE MINST flaggar vi upp att CMP fyller tio år 2011. Vi återkommer med fler artiklar på detta tema under året. CMP är ett lyckat exempel på integration över Öresund. Vi är lönsamma, satsar för framtiden och bidrar till att göra regionen attraktivare för både företag och människor. Trevlig läsning! Johan Röstin, CEO för CMP CMPNews ges ut av Copenhagen Malmö Port AB (CMP). Det finns även en webbutgåva av tidningen på danska, svenska och engelska på www.cmport.com. Ansvarig utgivare: Johan Röstin. Skribenter: Nils Francke, Kajsa Jacobsson, Fredrik Lilieblad och Lotta Solding. Kontaktadress: CMP, Terminalgatan 18, Box 566, 201 25 Malmö. Kontaktadress: CMP, Containervej 9, Box 900, 2100 København Ø. Prenumeration: Anette Lindgren, anette.lindgren@cmport.com. Produktion: Helium. Tryck: Holmbergs. Läs mer om CMP på www.cmport.com. 2

FOTO: JOHAN RAMBERG Raka rör mellan CMP och Statoil Statoil har samarbetat med CMP sedan 1956, då Statoils Malmödepå byggdes. I 55 år har olja, bensin, diesel och biodrivmedel strömmat i de raka rör som löper på höga ställningar längs med kajen. Peter Jönsson har varit depåchef sedan 2002 och i oljebranschen sedan 1977. MYCKET ÄR SIG LIKT SEDAN DEPÅN ANLADES. Det här är en jättefin hamn med en bra struktur. Här är raka rör, säger han. Peter Jönsson kan sin bransch, sin hamn och sitt företag. Hans uppdrag är att driva anläggningen på ett säkert sätt, så att lossning och lastning av olika oljeprodukter löper smidigt. Statoils Malmödepå förser hela Skåne med eldningsolja, diesel, bensin och flygfotogen. Om vi stannar, så stannar Skåne, konstaterar han lugnt och tillägger att de är Malmö Oljehamns enda oljeimportör. SÄKERHETSFÖRESKRIFTERNA ÄR MÅNGA och alla processer, från båtarnas ankomst till att tankbilarna lämnar depån, är omgivna av stränga regler. Provtagningar inleds ombord på båtarna och fortsätter i rören, i depån och i bilarna. Samtliga kontroller och volymer redovisas löpande. Peter och hans kollegor kan hela tiden följa allt som pågår inom anläggningen, via datorskärmar. Vid provtagning på fartyg exponeras vi inte av produkten, utan har ett close-samplingssystem. Vid lastning av tankbilar återvinner vi all gas i ett slutet kretslopp. Tankbilarna får inte lasta in någon bensin om inte gasåtervinningen är i drift, förklarar han. Idag blandas biodrivmedel i både bensin och diesel för att minska koldioxidutsläppen. Dessutom pågår en utbyggnad av depån, för att inom kort kunna hantera E 85. Företaget investerar också stora summor i att täta de cisterner som används för bensin och etanol. Jag tror att framtiden kommer att se annorlunda ut. Vi kommer att få se fler typer av produkter och mer klimatanpassade drivmedel. Efterfrågan på diesel ökar redan markant. Etanol, RME (rapsmetylester) och fordonsgas ökar också, säger Peter Jönsson. Att Statoils Malmödepå ligger där den ligger har sin naturliga förklaring i närheten till havet. Så var det 1956 och så är det även i dag. Närheten till motorvägsnätet gör också sitt till för läget. Malmö var och är en strategisk plats för en depå för flytande drivmedel, fossila som förnybara. Fakta: Svenska Statoil AB Statoils Malmödepå är en del av Svenska Statoil AB som ingår i koncernen Statoil Fuel & Retail med huvudkontor i Oslo. 100-135 fartyg anlöper depån varje år. 2010 tog depån in 918 000 kubikmeter olja, som sedan lastades och kördes ut med cirka 100 tankbilar om dagen (mån-fre). Malmödepån omsätter en miljon kubikmeter olja per år, har 40 oljecisterner och kan lagra 120 000 kubikmeter olja. www.statoil.se 3

FOTO: DENNIS ROSENFELDT Ny teknik skyddar hamnen fyra gånger så snabbt vid oljeutsläpp Som första hamn i världen kommer CMP att installera ett system för automatisk utläggning av oljeläns vid oljeutsläpp. Ett oljeutsläpp har inträffat. Oljan kommer snabbt att flyta ut och lägga sig ovanpå vattnet i hamnbassängen och därifrån breda ut sig i resten av hamnen och gå ut i Öresund. Hamnen stängs i flera veckor medan saneringen pågår. De ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna är enorma. DETTA HAR ÄNNU ALDRIG INTRÄFFAT, men det är ett scenario som CMP helst vill undvika. Därför har CMP som första hamn i världen investerat i utrustning som på bara några få minuter spärrar av oljeutsläpp från oljehamnen i Malmö. Istället för att föra ut en oljeläns i hamnen manuellt från en båt kommer man att kunna aktivera en Autonomous Surface Vehicle också kallad torpeden. Det är en eldriven enhet, som drar oljelänsen efter sig genom vattnet och som på 5 6 minuter kan stänga hamnbassängen och förhindra att oljeutsläppet breder ut sig. Det är fyra gånger så snabbt som hittills. ASV är utvecklat av det svenska företaget SP Marine AB i Göteborg. NÄR NÅGON AKTIVERAR ASV:N lokalt eller via en mobiltelefon åker den ner i hamnbassängen och drar oljelänsen efter sig, berättar Ove Petersson, utvecklingsansvarig hos SP Marine. Med hjälp av GPS-teknik kan ASV:n antingen programmeras för att följa en fast kurs eller styras med hjälp av en trådlös sändare. Den låser sig fast vid en av de tre dockningsstationer som är placerade på andra sidan hamnbassängen och sedan är oljeutsläppet i bassängen effektivt förseglat. ASV:n har en räckvidd på flera kilometer och kan dra 0,25 ton. Hittills har CMP varit hänvisad till att använda sig av oljeläns som läggs ut av räddningstjänsten om det uppstår ett utsläpp. Men det tar tid. Först ska man larma via ett telefonsamtal till 112 och när räddningstjänsten kommer fram till platsen ska oljelänsen läggas ut från en båt. Det kan ta 25 30 minuter. Nu tar det endast 5 6 minuter. TIDSASPEKTEN ÄR KRITISK i den här situationen och hittills har det i hög grad varit en manuell och tidskrävande uppgift att lägga ut en oljeläns. Med ASV:n kan det göras på några få minuter, till gagn för både miljön och verksamheten i hamnen, säger Jens Haugsöen, chef för oljehamnen inom CMP. Men redan idag är säkerheten i hamnen hög och vi har hittills sluppit utsläpp. All lastning och lossning övervakas av medarbetare på depåer och på kajerna och vi genomför löpande investeringar så att lastarmar, rörledningar och övrig teknik håller högsta klass. Installationen av ASV-systemet i oljehamnen kommer att ske så snart som möjligt när det är frostfritt. 4

TEMA RoRo Klaipeda har centralt läge för Ryssland och Baltikum DFDS:s linje från Köpenhamn till Klaipeda är en viktig ingång till de ryska och baltiska marknaderna och företaget upplever än en gång framgångar för RoRo-trafiken i Östersjön. Peder Gellert Pedersen, högsta chef för DFDSs shipping-division. RORO-TRAFIKEN ÄR DFDS SEAWAYS STÖRSTA affärsområde. Med ett linjenät i Nordsjön och den södra delen av Östersjön binder DFDS samman en stor del av Nordeuropa och utför en stor andel av godstransporterna mellan de viktiga marknaderna. I juli 2010 ökade DFDS sin volym och utökade sitt linjenät i Nordsjön ytterligare genom uppköpet av Norfolkline. Nordsjön är en stor marknad för oss, med ett starkt nord-sydligt linjenät mellan Sverige, Holland, Belgien, Storbritannien, Norge och Danmark. Tillsammans med våra linjer i Östersjön innebär det att vi befinner oss i en stark konkurrensposition i Nordeuropa, säger Peder Gellert Pedersen, högsta chef för DFDS:s shippingdivision. Från Köpenhamn har DFDS en direkt RoRo-linje till Klaipeda i Litauen och till Oslo, som förutom att vara en passagerarlinje också har en betydande RoRo-trafik. Med två avgångar i veckan är linjen Fredericia-Århus-Köpenhamn-Klaipeda en snabb och direkt ingång till de baltiska länderna och till Ryssland. Klaipeda har ett centralt läge. Härifrån går den enda motorvägsförbindelsen in i Ryssland och det är också nära till Polen, Vitryssland och Lettland. Hamnen är därmed den viktigaste knutpunkten för vår RoRotrafik i Östersjön, säger Peder Gellert Pedersen. FÖR ATT FÅ TILLGÅNG TILL KUNNANDET på den lokala marknaden och därmed stärka sin närvaro i området har DFDS köpt upp det litauiska shippingföretaget Lisco, som har bytt namn till DFDS Seaways. Det är framför allt jordbruksmaskiner, halvfabrikat och byggmaterial som fraktas från Danmark till Klaipeda. I motsatt riktning är det framför allt bränslen i fast form (träpellets, briketter och ved), gödningsmedel, vägsalt, textilier och konsumtionsvaror som körs ombord. Från Klaipeda har DFDS ytterligare tre linjer till Karlshamn, Kiel och Sassnitz. Rederiet har ännu en RoRo-linje på Östersjön, nämligen Sankt Petersburg Karlshamn Kiel. TRANSPORTSEKTORN MÄRKER SNABBT AV krisen och det gjorde DFDS också. Men trafiken på Östersjön är ett av de områden som kommer igång snabbast efter krisen. Under 2009 var nedgången störst under de två första kvartalen, men trafiken kom tillbaka under fjärde kvartalet. Tredje kvartalet 2010 uppvisar en betydande tillväxt för omsättning och rörelseresultat jämfört med tredje kvartalet 2009. Vår RoRo Shipping-division gick med vinst under 2009 och vi förväntar oss en tillväxt för rörelseresultatet för 2010, säger Peder Gellert Pedersen. 5

TEMA RoRo Full fart framåt för Nordö Efter två tuffa år i lågkonjunktur är Rederi AB Nordö-Link nu åter redo att köra full fart framåt. Tre färjor kan snart bli fyra och satsningen på passagerartrafik har ökat. UNDER VÅRA SVÅRASTE ÅR tappade vi 20 procent av omsättningen, säger line manager Antonio Raimo som nu ser ljust på framtiden. Nordös huvudkontor i Malmö ligger i ett gult envåningsträhus i Nyhamnen. Här råder full aktivitet och huset är omringat av stora, tunga lastbilar på väg till båtarna. Nordö är ett dotterbolag till Finnlineskoncernen. Verksamheten handlar främst om frakttrafik, 80 procent består av lastbilar, men även trailers, containrar och bil- 6

TEMA RoRo menar han att det kommer att kosta även att åka genom tunneln. Fördelen med färjorna är att chaufförerna får chans att vila. Möjligen tror jag att färjetrafiken mellan Danmark och Tyskland kommer att påverkas, men inte så mycket mellan Sverige och Tyskland. Antonio Raimos oro handlar mer om att bränslet kan bli dyrt. Från 2015 får det inte finnas mer än 0,1 procent svavel i bränslet mot dagens 1 procent. Det innebär att bränslet kommer att bli mycket dyrare för oss, vilket kan komma att påverka konkurrenskraften för sjöfarten i jämförelse med andra transportmedel. Detta kan leda till en trafikomställning från hav till land. Därför hoppas jag att lagstiftningen kommer att ses över. passagerare ges plats på färjorna. Trafiken idag omfattar tre avgångar per dygn mellan Malmö och Travemünde med nio timmars överfart. Efter tre timmar i hamn seglar man igen. På dessa tre timmar ska mycket ske, bland annat ska färjorna lossas och lastas vilket ställer stora krav på samarbetet med hamnen. SEDAN 2009 SATSAR NORDÖ alltmer på passagerartrafik. År 2009 hade vi över 25 000 passagerare och förra året hade vi över 60 000. I år räknar vi med att öka ytterligare 40 procent, och vi kommer att göra flera förändringar av våra publika utrymmen för att förbättra vistelsen ombord för våra privatpassagerare, säger Antonio Raimo. Han tycker det är en stor fördel att Nordös färjor avgår från centrala Malmö och även om Nordös verksamhet inom kort flyttar ut till Norra hamnen så finns lösningar i sikte. Planer på anslutningsbussar från Malmö Centralstation till färjorna är långt komna. ATT DET SKA BYGGAS EN FÖRBINDELSE över Fehmarn Bält oroar honom inte mycket. Dels är det lång tid kvar tills bron eller tunneln är klar, 2020 är slutåret, och dels FOTO: JOHAN RAMBERG REDAN IDAG ÄR DET BETYDLIGT mer miljövänligt att använda färja istället för att fler lastbilar skulle använda vägarna. Med våra nuvarande tre färjor har vi plats för 100 000 lastmeter per vecka. Vi håller 100 km trafik borta från vägarna varje dag. Nordös färjor är idag de största fartygen lastmässigt som går mellan södra Sverige och Tyskland. Antonio Raimo har en personalstyrka på 20 personer. Han kommer från Neapel i Italien och efter tre år på Irland började han på Nordö 2009. På frågan om kulturskillnader skrattar han lite undvikande. Jag har en mycket dedikerad och kunnig personal, berömmer han. Men så mycket regn som på Irland har jag aldrig sett och i Sverige är det ju kallt, men i båda länderna har jag upplevt mycket hög livskvalitet. Dock hoppas jag att komma till ett varmare land nästa gång. Fakta: Rederi AB Nordö-Link Antonio Raimo, Line Manager hos Rederi AB Nordö-Link Rederi AB Nordö-Link har sitt ursprung i Öregrund i Uppland. 1969 flyttades huvudkontoret till Malmö och 1986 såldes rederiet till Sea-Link Shipping Nacka. Rederi AB Nordö-Link ingår numera som ett dotterbolag i Finnlineskoncernen. Finnlines är sedan 2007 majoritetsägda av italienska Grimaldi Group, en av världens största operatörer för RoRo-fartyg och Europas största aktör inom passagerar- och frakttrafik. På 1960-talet hade Rederi Nordö-Link trafik till både Gotland och Öland. Efter flytten till Malmö flyttades också fokus till kontinenten. Godstrafiken mellan Sverige och Tyskland inleddes 1982. Nordö-Links koncept har i första hand varit avsett för frakttrafik, men satsar idag stort också på privatpassagerare. Trafiken omfattar idag tre avgångar per dygn från Malmö och Travemünde med nio timmars överfart. FOTO: JOHAN RAMBERG 7

TEMA RoRo FOTO: SØREN BALKEN Snabbt till Sankt Petersburg med trailer och bulk Linjen Malmö-Helsingfors-Sankt Petersburg är en populär RoRo-förbindelse till Ryssland, som också kan transportera danskt gods över Öresundsbron till Malmö. 8 PÅ LÖRDAGAR ÄR DET STRESSIGT vid Finnlines RoRo-fartyg som ligger vid kaj i Frihamnen i Malmö. Truckar lossar trailers från Helsingfors och Sankt Petersburg och kör ombord nya trailers, som ska tillbaka över Östersjön med gods till Finland och till den stora tillväxtmarknaden i Ryssland. Finnlines har seglat på rutten Malmö-Helsingfors- Sankt Petersburg sedan maj 2009 och godsvolymerna har ökat. På lördagar kl. 22.00 avgår RoRo-fartyget från Malmö och anlöper via Helsingfors Sankt Petersburg på tisdagsmorgnar kl. 7.00. DET INTRESSANTA FÖR VÅRA KUNDER är att vi erbjuder en av de bästa transittiderna till Sankt Petersburg och vi har en hög grad av tillförlitlighet. Kunderna kan räkna med att vi är framme i rätt tid, säger VD för Finnlines i Danmark, Claus Høgh. Vi upplever också att rutten är relevant för danska kunder på Själland och i Köpenhamn. De ska ju bara ta sig över Öresundsbron med sitt gods och vi lastar mycket danskt gods. Jag skulle tro att cirka hälften av vårt gods är svenskt, hälften danskt. Finnlines seglar primärt med trailers på linjen från Malmö till Helsingfors och Sankt Petersburg, men kan också ta med bulk och specialtransporter när så krävs. Tonnaget är stora, snabba och moderna fartyg, som är mindre än 10 år gamla, bland annat Longstone och BeachyHead. FINNLINES HAR RORO-TRAFIK i Östersjön och Nordsjön och har dessutom RoPax-fartyg, som också tar med passagerare och seglar mellan fem länder och åtta hamnar. Rederiet ägs av italienska Grimaldi Group. Grimaldi var en av pionjärerna inom roll on/roll off-konceptet och är idag en av världens största operatörer av RoRo-fartyg med ett linjenät i Sydamerika, Västafrika och Europa. Förutom Finnlines äger Grimaldi ännu ett rederi med linjer från CMP, NordöLink, som seglar RoPax-trafik mellan Malmö och Travemünde, med tre avgångar per dag. Finnlines aktiviteter flyttar till Norra Hamnen i Malmö när den nya RoRo-terminalen öppnar senare i år. Under tredje kvartalet 2010 ökade Finnlines transportvolym, omsättning och resultat jämfört med 2009 och rederiet förväntar sig att den positiva utvecklingen jämfört med 2009 fortsätter året ut.

Stena Sfären familjeföretag med bred spännvidd Det finns en spännande Kampradliknande historia på vars grund Stenakoncernen vilar. Det handlar om skrothandlaren som köpte ett fartyg som senare utvecklades till en global koncern inom återvinning, handel och sjöfart. Idag äger familjen Sten A Olsson en internationell koncern med 19 000 anställda och som spänner över ett brett register. FAMILJEN OLSSON ÄR VERKLIGEN ENTREPRENÖRERNAS entreprenörer, säger Magnus Persson, produktionschef på Stena Recycling i Bulkhamnen i Malmö. Både han och filialchefen Magnus Bornell berättar om familjens ständiga närvaro i det numera så stora och spridda företaget. Om hur man i den senaste lågkonjunktur exempelvis själva åkte runt och kollade läget. De är verkligen jordnära och det är roligt för oss i verksamheten när de kommer på besök, säger Magnus Bornell. Men lågkonjunkturen var förstås mindre rolig, det var första gången någonsin som vi var tvungna att dra ner. Det är emot Stenas strategi. STENA SFÄREN ÄR KANSKE MEST KÄND för sina färjelinjer och rederiverksamhet, men koncernen omfattar även återvinning, miljö och handel. Stena Recycling i Malmö tillhör ett av de tre moderbolagen Stena Metall. Vid vårt besök ligger kontoret vackert inbäddat i snö och det är med en stilla undran om man någonsin kommer ut igen som vi parkerar bilen i en snövall. Vi arbetar inom fyra olika områden; järn och metall, farligt avfall, returpapper och fragmentering, säger Magnus Persson. I PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I BULKHAMNEN arbetar ca 70 personer. Här mals orent skrot och metall ner för återvinning. Men det handlar även om papperspill och farligt avfall. Vi är ett stöd till industrin och hjälper dem att ta hand om restprodukter, säger Magnus Bornell. Skrotet lagras i intilliggande Swede Harbour där Stena hyr ytor. 90 procent av järnskrotet och metallen går sedan på export. Det går främst till USA och Asien och används till nya bilar och till armeringsjärn. Även Turkiet och mellanöstern tar emot mycket, säger Magnus Bornell. Processen med pappersspillet handlar om klassificering och kvalitetssäkring. Därefter pressas det och emballeras för att kunna transporteras vidare så ekonomiskt som möjligt. Det farliga avfallet klassificeras och levereras vidare till olika godkända mottagare, exempelvis går spilloljan till förädling på Stenas egen anläggning i Halmstad. Fakta: Stena Sfären Sedan starten 1939 har Stena utvecklats till en internationell koncern med verksamhet över stora delar av världen. Verksamheten spänner idag över flera områden färjelinjer, rederiverksamhet, offshore, fastigheter, finans samt återvinning, miljö och handel. Stena Sfären omfattar de tre av familjen Sten A Olsson helägda moderbolagen Stena AB, Stena Sessan AB och Stena Metall AB samt hel- och delägda dotterbolag till dessa. Tillsammans utgör de en av Sveriges största familjeägda företagsgrupper. Det delägda bolaget Concordia Maritime AB är noterat på Nasdaq OMX Stockholm och är till 52 procent ägt av Stena Sessan AB. Huvudkontoren för samtliga moderbolag är placerade i Göteborg. Stena Sfären har totalt cirka 19 000 anställda. Sfärens totala omsättning uppgick 2008 till SEK 56 miljarder med ett resultat före skatt om SEK 2,2 miljarder. www.stena.com FOTO: JOHAN RAMBERG 9

I år jubilerar CMP. Tio år har gått sedan bildandet och idag ses företaget som ett framgångsrikt exempel på integrationen i Öresundsregionen. De gångna åren har präglats av utveckling och nya satsningar, som hjälp till att sätta regionen på kartan och ökat dess attraktionskraft. 2002: COPENHAGEN MALMÖ PORT undertecknar i februari ett avtal med Toyota Motor Company om att bygga och driva en bilterminal i Malmö, Nordic Hub Malmö. Härifrån kommer Toyota att färdigställa och distribuera bilar till hela den nordiska marknaden. FOTO: SØREN BALKEN FOTO: ANDERS ANDERSSON FOTO: JENS HAUGSÖEN FOTO: SØREN BALKEN 2003: EN NY RAMP till NordöLinks fartyg i Frihamnen i Malmö invigs i februari. NordöLink har tre dagliga avgångar mellan Malmö och Travemünde med RoPax-fartyg. 2009: CMP TAR EN NY MARINARM i bruk på kaj 840 på Prøvestenen. Den ska underlätta hanteringen av oljeprodukter mellan fartygen och oljeterminalen i land, vilket tidigare genomfördes manuellt, och kommer att öka anläggningens kapacitet. 2005: INVIGNING AV Skandia Transport-bilterminalen i Köpenhamn FOTO: MOGENS BECH 2009: DET STÖRSTA CONTAINERFARTYGET som någonsin gått in i Köpenhamns hamn lägger till i containerhamnen den 24 februari. Det är Unifeeders Vera Rambow, som har en kapacitet på 1 425 TEU. Fartyget är på 17 488 BT, är 168 m långt och 27 m brett. 2010: KÖPENHAMN ÄR DEN FÖRSTA HAMNEN utanför Nordamerika som får priset Port of The Year. Priset delas ut varje år i Miami av Princess Cruises, vars passagerare har valt mellan 33 hamnar för att hitta den bästa turnaround-hamnen för kryssningar. 10

NOTISER Nya silon blir blåskimrande landmärke Cementas nya landmärke i Malmö kommer att lysa blått i toppen. Högst upp kommer silon att bestå av tre meter blått glas som belyses inifrån, säger Jan Gabrielson, projektledare på HeidelbergCement. CMPs nya 250 meter långa kaj i Norra hamnen är just färdigbyggd. Den vitpigmenterade silon byggs 30 meter från kajen och kommer att utgöra en smäcker siluett i Malmö. Silon ska innehålla sex silokammare som totalt rymmer 30 000 ton cement. När bygget är klart i slutet av 2011, har den nått sin fulla höjd på 90 meter och har en diameter på 27 meter. Idag är den uppe i 28 meters höjd. HeidelbergCement har köpt den aktuella marken av Malmö kommun. Företaget leasar båtar som kommer att lossa i Norra hamnen. Lasten går så småningom vidare via järnväg och lastbilar. En miljon Toyotabilar har passerat hamnen Måndagen den 31/1 firades att den miljonte Toyotabilen passerat CMP. Sedan starten 2003 har en miljon bilar passerat CMP fram till idag. Ja, ska man vara nogräknad så är det faktiskt drygt 1,1 miljoner bilar. Toyota är en stor, betydande bilkund för oss och det är förstås roligt att få vara med och fira, säger Lennart Pettersson, vice VD för CMP. Toyotas bilterminal i Mellersta hamnen i Malmö höll i firandet och på plats var förutom CMP även Malmös generalkonsul för Japan, Leif Almö, Hasting och Scandiatransport. Peter Stern är platschef för Toyota: Det är tack vare att vi har ett bra utbyte med företag runt om oss som gör det möjligt att hantera så många bilar, säger han. Bilarna, som kommer från olika delar av Europa och från Japan, transporteras sedan vidare till främst Ryssland och Kazakstan. En del av dem går även till de nordiska länderna samt till Finland och Baltikum. Toyota är det bilmärke som i särklass har flest bilar i hamnen, hela 255.000 kvm mark står till förfogande. Nya åtgärder ska förbättra kryssningsupplevelsen under 2011 Kryssningssäsongen 2011 ser ut att bli ännu en framgång för CMP. Med nästan 360 anmälda anlopp blir det fullt upp på kryssningskajerna i sommar. Med massor av erfarenhet och en position som den populäraste hamnen och destinationen i Europa Vi har gott anseende hos rederierna och bland kryssningspassagerarna. Det beror inte minst på Köpenhamns läge som utgångspunkt för kryssningar till tre populära destinationer: Norge, Östersjön och Nordeuropa, säger CMPs General Manager för Cruise & Ferries, Arnt Møller Pedersen. Köpenhamn kan ha nio kryssningsfartyg i hamnen samtidigt, varav tre vid Langelinie, ett vid Nordre Toldbod och fem i Frihavnen. En av våra styrkor är att vi är bra på att ta emot och erbjuda fartygen och passagerarna service. Om det är flera fartyg som ska vända i Köpenhamn kan vi ha upp till 20 000 passagerare som ska gå i land på morgonen och åka på sightseeingtur eller som ska ut till flygplatsen och ytterligare 20 000 som ska gå ombord igen senare på dagen. En av nyheterna som Arnt Møller Pedersen hoppas kommer att få ännu större genomslag under nästa år är push-mail, det vill säga ett sms-meddelande eller ett e-postmeddelande till passagerarna och andra intressenter som informerar om när fartygen ankommer och var de kommer att ligga vid kaj. Vi började med push-mail mitt under säsongen i år och det var en succé. Det har viss betydelse om man ska till Langelinie eller Frihavnen och det kan vara en del trängsel med flera hundra taxibilar på en gång. Det ska vi bli ännu bättre på att samordna till nästa år. För att behålla och förbättra den höga servicenivån har CMPs kryssningsavdelning fastanställt ett antal medarbetare under hela året. Tidigare har avdelningen enbart haft anställda under högsäsong. Det är specialister, som vi nu har sett till kan stanna kvar i verksamheten och bidra till att vi kan utveckla vårt utbud, säger Arnt Møller Pedersen. Vill du få e-postnyheter? Skicka ett e-postmeddelande med ditt namn till cmport@cmport.com. Skriv ja tack till e-postnyheter på ämnesraden Under 2011 förbättras servicen ytterligare för de tusentals turister som gästar Köpenhamn på kryssningar. Arnt Møller Pedersen är chef för CMPs affärsområde Cruise & Ferries. FOTO: DENNIS ROSENFELDT FOTO: DENNIS ROSENFELDT 11

Profilen PROFILEN: ANNELI KRISTOFFERSSON En bra chef har bra medarbetare Anneli Kristoffersson är hamnarbetare i en manlig miljö. Hon har stenkoll på passerande lastbilar till och från Swede Harbour i Malmö. Inget missar hennes vakande öga och hon finns alltid till hands för att fixa det där lilla extra. Det känns som att jag har kommit hem, säger hon och ler. MILJÖN ÄR HEMTREVLIG i Bulken i Swede Harbour, där Anneli Kristoffersson och hennes tolv kollegor håller till. Anneli själv är glad och frispråkig och hon skojar gärna med sina arbetskollegor som genast är med på noterna. En bra chef har bra medarbetare, konstaterar hon och syftar på arbetschefen Perry Emchen. Anneli Kristoffersson sitter i ett rum med glasfönster som vetter ut mot bommen vid inkörseln till hamnen. Alla bilar på väg in och ut ur Swede Harbour måste anmäla sig hos henne. Jag väger in lastbilarna före och efter lastning, förklarar hon. Jag har mycket kundkontakt med chaufförerna och jag hjälper dem med olika saker. Det känns bra, bemötandet är viktigt, men ibland måste man våga säga ifrån också. LASTBILARNA KOMMER BLAND annat från Peab och olika kommuner. En del slänger plåtskrot och andra fyller sina bilar med olika sorters salt och socker som magasineras i hamnen. Jag har även hand om en del praktiska saker på kontoret, säger hon. Såsom att se till att killarna har bra arbetskläder. Att Anneli Kristoffersson är ensam tjej bland arbetskamraterna verkar inte bekomma henne. Tidigare har jag arbetat på Tobaksbolaget som truckförare, så jag är van vid att arbeta bland män. Här är bra stämning och vi har roligt, jag känner mig inte utanför på något sätt. DÅ OCH DÅ AVBRYTS intervjun av högtalare från båtarna i hamnen som lämnar meddelanden och emellanåt ringer även Annelis telefon. En gång är det dottern som undrar om kvällsmaten det är hennes tur att bestämma kvällens middag nämligen. Jag arbetar heltid från sju på morgonen till fyra på eftermiddagen. Det är bra tider, jag går upp tidigt och går ut med mina hundar före jobbet. Min man tar hand om våra barn på morgnarna och jag är först hemma på eftermiddagarna. Det funkar bra för mig. Anneli Kristoffersson arbetar i Swede Harbour i bulkhamnen. Hon har koll på alla lastbilar som passerar in och ut i hamnen. Hennes glada humör och servicekänsla är en stor tillgång i arbetet. FOTO: DENNIS ROSENFELDT