Musik årskurs 7 2013
Instrumentkunskap Årskurs 7 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: Vilka instrumentgrupper det finns. Vilka instrument som hör till vilka grupper. (Musik Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9) Utveckla förmågan att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala kulturella och historiska sammanhang. E-Nivå Eleven kan med viss säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang. C-Nivå Eleven kan med relativt god säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang. A-Nivå Eleven kan med god säkerhet urskilja olika instrument och instrumentgrupper och beskriva deras funktion i olika sammanhang.
Instrumenten delas in i fyra grupper: Träblåsinstrument Bleckblåsinstrument Stränginstrument Slagverksinstrument
Träblåsinstrument I ett träblåsinstrument blir ljudet till när man blåser i instrumentet. För att det ska bli ljud behöver luften börja vibrera på något sätt, detta kan man göra genom att blåsa över en vass kant eller genom att blåsa på en tunn träplatta (rör) så att den vibrerar och på så sätt får luften att vibrera. Ett träblåsinstrument behöver inte vara gjort av trä det kallas så ändå. Dels för att instrumentet förr i tiden gjordes av trä och dels för att den tunna träplattan är gjord av trä. Användning Flöjten är ett av de äldsta instrumenten vi känner till. Redan stenåldersmänniskorna gjorde flöjter. De har gjorts av t.ex. ben, trä och vassrör. Exempel på träblåsinstrument är Klari nett Fagott Oboe öjt Blockfl Tvärflöjt
Bleckblåsinstrument Bleck är ett gammalt ord för metall och från början var den stora skillnaden mellan bleck och träblåsinstrument den att bleckblåsinstrumenten var gjorda just av metall och träblåsinstrumenten av trä. Numera fungerar inte den regeln längre eftersom vissa instrument som tidigare var gjorda av trä numera görs av metall. T.ex. tvärflöjt. Också i ett bleckblåsinstrument blir ljudet till när man blåser i det men i dessa instrument måste man prutta med läpparna för att få ljud i det. Det finns vissa undantag från den här regeln men om instrumentets munstycke är av metall och man pruttar i det så är det ett bleckblåsinstrument. Användning Tack vare att de låter så starkt användes tidigare trumpeter ofta i krig. Man kunde använda dem till att ge olika kommandon på slagfältet. Exempel på bleckblåsinstrument (brass) är: Trumpet Valthorn Trombon Bastuba
Stränginstrument Ett stränginstrument är ett instrument där ljudet blir till av att man knäpper eller slår på strängarna. Man kan också stryka över strängarna med en stråke för att få ljud. Fram till och med barocken användes sensträngar men nuförtiden används bara nylon eller stålsträngar. Musiker som spelar barockmusik vill dock gärna använda sensträngar eftersom det ger ett mjukare ljud som stämmer bättre med hur barockmusiken lät. (Sensträngar är egentligen gjorda av får- eller ko-tarmar). Exempel på stränginstrument är: Fiol Piano Harpa Saz Cello
Slagverksinstrument Ett slagverksinstrument får man ljud i genom att helt enkelt slå på det antingen med klubbor (marimba, xylofon m.m.), trumstockar (trumset m.m.) eller med händerna (alla sorters handtrummor som congas och bongotrummor). Användning Slagverksinstrument är antagligen vårt äldsta instrument. I alla tider har människor slagit på stenar, träblock och benbitar för att skapa olika ljud, tonhöjder och rytmer. Exempel på slagverksinstrument är: Mari mb Xylof on a Trum se t Cong as
Notkunskap Årskurs 7 2013 När du lärt dig detta kommer du att kunna: BERÄTTA VAR TONERNA LIGGER PÅ PIANOT. BERÄTTA VAR TONERNA LIGGER PÅ GITARREN. BERÄTTA NAMNEN PÅ DE HÖJDA OCH SÄNKTA TONERNA. FÖRKLARA VAD ETT ACKORD ÄR. BERÄTTA VILKA ACKORD SOM PASSAR IHOP MED VARANDRA OCH FÖRKLARA VARFÖR DE GÖR DET. FÖRKLARA DE OLIKA NOTVÄRDENA BERÄTTA VAR TONERNA LIGGER I NOTSYSTEMET.
Berätta var tonerna ligger på pianot De vita tangenterna på pianot heter ABCDEFG. De ligger i bokstavsordning från vänster till höger. Det finns även svarta tangenter på pianot. De svarta tangenterna är delade i grupper om två eller tre. Tvillingar och trillingar. Mitt emellan de båda tvillingarna ligger tonen D, sedan är det bara att fortsätta på E och så vidare för att hitta resten av tonerna. Glöm inte att börja om på A när du kommit till G. Berätta var tonerna ligger på gitarren Gitarrens strängar har också tonnamn. Det betyder att de låter som den tonen om du knäpper på strängen utan att trycka ner strängen på halsen. Tonerna/strängarna heter räknat nerifrån och uppåt E B G D A E. Komihågramsan är: En Bra Groda Dansar Aldrig Ensam. På gitarren finns ju inga tangenter att trycka på, istället har man band det är små upphöjningar på gitarrhalsen som gör att strängen förkortas en bit när man böjer den över den här upphöjningen. Egentligen är det inte strängen som blir kortare utan den delen av strängen som kan svänga. Mellan varje band på gitarrhalsen är det ett halvt tonsteg. Om du hoppar över ett band så har du alltså hoppat ett helt tonsteg. Det kan verka lite krångligare att hitta tonerna på gitarren men det är för att det ska vara lättare att ta ackorden och att snabbt kunna byta mellan dem.
Berätta namnen på de höjda och sänkta tonerna De svarta tangenterna får sina namn av den vita tangent de ligger bredvid. Eftersom varje svart tangent ligger bredvid två vita har den alltså två namn. Ligger den till höger om en ton är den höjd och får den efternamnet -iss. Om den ligger till vänster om en ton är den sänkt och får efternamnet -ess. Den svarta ton som ligger till höger om tonen C kallas därför Ciss. Eftersom samma ton ligger till vänster om tonen D kallas den även för Dess. Tecknet för höjning kallas korsförtecken och ser ut så här: # Tecknet för sänkning kallas b-förtecken och ser ut så här: b Db = Dess D# = Diss Förklara vad ett ackord är När man tycker att det låter för tunt och tråkigt med bara melodin kan man lägga till ackord. Man spelar eller sjunger helt enkelt flera toner samtidigt. De enklaste ackorden består bara av två toner. Ju mer spänning man vill ha i musiken, desto fler toner lägger man till i ackorden. I varje tonart finns det tre ackord grundackord som är bra att hitta. Kan man dem är det lättare att lära sig spela låten. Berätta vilka ackord som passar ihop med varandra och förklara varför de gör det. När vi har letat efter grundackord tillsammans har vi gjort så här: A B C D E F G A B C D E F G A B C D E F G A B C D E F 1 - F - 1 - C - 5 5 1 - G - 5 De toner som passar bra ihop med varandra kallar jag för femmankompisar. Anledningen till att jag vill kalla dem kompisar är att de påverkar varandra och görna vill låta tillsammans. Man kan kolla detta på gitarr eller piano genom att slå an en ton och sedan lyssna. Har man då lite tur börjar tonen som ligger fem toner upp att låta alldeles av sig själv. Räkna alltid den tonen du startar på som nummer ett. Så om du ska räkna ut vilken ton som passar ihop med C så räknar du helt enkelt från C(1) D(2) E(3) F(4) G(5). Alltså: den ton som passar ihop med C är tonen G. Som du ser på figuren här ovanför så sitter ackorden ihop med varandra så att femte tonen i ett ackord blir första tonen i nästa och så vidare.
Förklara de olika notvärdena Det här är en helnot Delar du den i två lika stora halvor får du två halvnoter Delar du en helnot fyra delar får du fyra fjärdedelsnoter Delar du en helnot i åtta delar får du åtta åttondelsnoter
Berätta var tonerna ligger i notsystemet Det här är en G-klav. Den berättar var tonen G ligger. Sedan är det bara att räkna uppåt, nästa ton blir A osv. Räknar du nedåt blir tonen under G, F osv. Det här är en F-klav Den berättar var tonen F ligger. Sedan är det bara att räkna, nästa ton uppåt blir G och tonen under blir E.
Spela och Skapa Årskurs 7 2013 Du ska kunna sjunga och följa melodi och rytm. Du ska kunna spela basgång, melodi och trummor och följa melodi och rytm. Du ska kunna spela tre ackord. Du ska kunna spela så bra att du inte stakar dig utan musiken ska flyta på. Du ska kunna spela tillsammans med andra. Du ska kunna komma med idéer om hur ni ska spela så att musiken blir bättre. Du ska kunna spela så bra att du kan lägga in känsla i musiken. Skapa musik på olika sätt; Du ska kunna kombinera musik med andra uttrycksformer.
(Musik Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9) Utveckla förmågan att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer. E-Nivå C-Nivå A-Nivå Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med viss säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med relativt god säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan delta i gemensam sång och följer då med god säkerhet rytm och tonhöjd. Eleven kan spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med viss tajming. Eleven kan spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med relativt god tajming. Eleven kan spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med god tajming. Eleven kan ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med visst flyt. Eleven kan ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med relativt gott flyt. Eleven kan ackompanjera på ett ackordinstrument med passande karaktär och byter då ackord med gott flyt. Eleven anpassar i viss mån sin stämma till helheten genom att lyssna och till viss del uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Eleven anpassar sin stämma relativt väl till helheten genom att lyssna och i relativt hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Eleven anpassar sin stämma väl till helheten genom att lyssna och i hög grad uppmärksamma vad som sker i musicerandet. Eleven sjunger eller spelar på något instrument i någon genre med delvis fungerande teknik och i viss mån passande karaktär. Eleven kan då bidra till att bearbeta och tolka musiken till ett musikaliskt uttryck. Eleven sjunger eller spelar på något instrument i någon genre med relativt väl fungerande teknik och passande karaktär. Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett delvis personligt musikaliskt uttryck. Eleven sjunger eller spelar på något instrument i någon genre med väl fungerade teknik och passande karaktär. Eleven kan då bearbeta och tolka musiken till ett personligt musikaliskt uttryck.
(Musik Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9) Utveckla förmågan att skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer. E-Nivå C-Nivå A-Nivå Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument, eller digitala verktyg pröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en i huvudsak fungerande form. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst instrument eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som efter någon bearbetning ar en fungerande form och karaktäristisk stil. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg pröva och ompröva hur olika kombinationer av musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil. Eleven kan kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken i någon mån samspelar. Eleven kan kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken relativt väl samspelar. Eleven kan kombinera musik med andra uttrycksformer så att de olika uttrycken väl samspelar. (Musik Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9) Utveckla förmågan att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala kulturella och historiska sammanhang. Eleven kan ge enkla omdömen om eget och andras musicerande och bidra med förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan ge utvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som efter någon bearbetning kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Eleven kan ge välutvecklade omdömen o eget och andras musicerande och ge förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas.
Du ska kunna sjunga och följa melodi och rytm. För en del människor är det enkelt att sjunga för andra är det svårare. Man kan träna sig och bli bättre men det är lättare för vissa än för andra. Det här har inget att göra med hur musikalisk man är. Jag känner flera, fantastiskt duktiga musiker som har jättesvårt för att sjunga men som kan spela hur bra som helst. Därför är det inte jätteviktigt att kunna sjunga för att få bra betyg. Jag vill se att du verkligen försöker. Du ska kunna spela på något instrument och följa melodi och rytm. Här har jag lite högre krav än på sången eftersom det här är någonting som man kan lära sig med lite övning. Det behöver inte vara någon krånglig melodi, vilken som helst går bra. Den får naturligtvis inte vara för kort - tjugo toner ungefär. Du ska kunna spela tre ackord i minst två tonarter. De tre ackord jag vill att du kan är grundackorden i två tonarter till exempel: DGA och GCD. Du ska kunna spela så bra att du inte stakar dig utan musiken ska flyta på. Precis som det låter, pulsen ska gå på hela tiden. Det gör inget om du kommer av dig eller kommer i otakt någon gång, huvudsaken är att du kan komma in igen utan att ni/du behöver stanna och ta om. Du ska kunna spela tillsammans med andra. När du spelar ihop med andra ska du kunna känna in hur de andra spelar och anpassa dig till dem. Du ska kunna komma med idéer om hur ni ska spela så att musiken blir bättre. Var aktiv när du spelar, kom med idéer. Det behöver inte handla om vad andra ska göra, det kan gälla dig själv också. Du ska kunna spela så bra att du kan lägga in känsla i musiken. Du väljer själv det instrument du vill spela, ta det du har lättast för. Med känsla menar jag att till exempel spela mjukare eller hårdare och försöka visa en känsla med musiken. Spela t.ex. Blinka lilla stjärna argt, glatt, mjukt osv. Skapa musik på olika sätt Vi kommer att öva oss i att på datorn klippa ihop redan inspelad musik. Vi kommer också att skriva melodi till ackord som du får av läraren. Du kommer att få ackord och melodi och själv välja var du ska sätta in ackorden. Du ska kunna kombinera musik med andra uttrycksformer. Du kan till exempel dansa eller måla till musiken. Det går också bra att hitta en dikt som du tycker passar till ett visst musikstycke. Jag vill att du visar att du får en känsla av den musik du valt och att du kan visa den på något sätt.
Historia och Kultur Årskurs 7 2013 Du ska kunna känna igen blues, rock, visa och klassisk musik och berätta vad som skiljer dessa olika musikstilar åt. Du ska känna till de fyra stora epokerna. Du ska känna igen musik från olika epoker och berätta vad som skiljer dem åt. Du ska kunna känna igen musik från olika kulturer. (Musik Falköpings bedömningsmatris mars 2013 åk 7-9) Utveckla förmågan att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala kulturella och historiska sammanhang. E-Nivå C-Nivå A-Nivå Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om musiken olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl under byggda resonemang om musikens olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om musiken olika funktioner och vilken betydelse den har och historiskt har haft för individer och samhällen. Eleven kan i viss utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer. Eleven kan i relativt hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer. Eleven kan i hög utsträckning urskilja och jämföra musikaliska karaktärsdrag från olika genrer, epoker och kulturer.
Du ska kunna höra skillnad på blues, rock, visa och klassisk musik och kunna berätta vad som skiljer dem åt. Vi kommer att lyssna på olika exempel och prata om hur de låter. Här kan du skriva med egna ord hur du tycker att det låter. Blues Rock Visa Klassisk musik
Du ska kunna de fyra stora epokerna: De fyra stora epokerna är Renässansen, Barocken, Wienklassicismen och Romantiken. Renässansen (1450-1600) Renässans betyder återfödelse och det man ville återföda var den gamla Antiken (500-200 före vår tideräkning) med dess skönhetsideal. Naturligtvis kunde man inte veta hur den musiken lät men man hade hittat gamla instrument från den här tiden och även gamla texter så man försökte gissa sig till hur det lät. Det vi kommer att lyssna mest på är kyrkomusik och folkmusik. Kyrkomusiken är stillsam och bara körmusik, det är nästan aldrig några instrument med. Folkmusiken låter lite gnällig på grund av de medeltida instrumenten. Lyssningsexempel: Palestrina Stabat Mater Barocken (1600-1750) Barock är ett annat ord för överdrivet eller galet. Fortfarande kan man säga om något som är tokigt att det är helt barockt. Man började tycka att den stillsamma renässansmusiken var tråkig och man ville ha lite mer utsmyckning. Idag skulle man säga att man wailade. Lyssningsexempel: Bach: Die kunst der Fuge
Wienklassicismen (1770-1830) Tidigare hade man låtit en enda melodi eller en enda stämning vara grunden i ett musikstycke. Nu låter man två melodier "prata" med varandra. Man tycker också att kontraster mellan olika delar i musiken är viktigt: en del kunde vara stilla och lugn och nästa livlig och snabb. Det är dessa två delar som blir grundtankarna i wienklassicismen. Lyssningsexempel: Mozart - - Dies Irae ur Requiem och Pianokonsert nr 21. Romantiken (1800-talet) Nu vill man ha lite mer spänning och mystik. Människorna har flyttat in till städerna och saknar det man tänker sig att man kunde hitta i naturen. Man längtar efter troll och älvor helt enkelt. Instrumenten har blivit bättre och det går nu att spela både starkt och svagt på dem. Det här gör att musiken blir mer dramatisk. Lyssningsexempel: Tjajkovskij - Blommornas vals ur Nötknäpparsviten.
Du ska känna igen musik från olika epoker och berätta vad som skiljer dem åt: Renässansen: stilla körmusik i stämmor som alla är lika viktiga (polyfon musik) spelas i kyrkan. Vanlig folkmusik (fast kanske lite mer stillsam) spelades vid hoven. I folkmusiken kan man känna igen den lite nasala/ gnälliga klangen från typiskt medeltida blåsinstrument. Barocken: sirlig musik med mycket krusiduller. Instrumenten låter inte längre lika gnälliga som under medeltiden. En melodi ackompanjeras av andra instrument. Detta kallas homofon musik. Wienklassicismen: Nu börjar man använda sig av konstraster i musiken. Man tycker det är spännande att byta mellan starkt och svagt och mellan livligt och stilla. Romantiken: tydliga skillnader mellan starkt och svagt. Nya instrument kunde spela starkare än de gamla och detta utnyttjade man. Det som menas med romantiskt här är mer känslosvängningar. Man vill beskriva olika känslor i musiken, både starka våldsamma känslor och stilla känslor som hur det känns att titta ut över en månbelyst sjö. Man skriver sånger som handlar om övernaturliga saker och naturväsen som älvor och liknande.
Du ska kunna känna igen musik från olika kulturer. Vi kommer att lyssna på musik från olika världsdelar. På de tomma raderna ska du skriva in vad vi har lyssnat på och stödord som beskriver hur du själv upplever musiken. Afrika Nordamerika Sydamerika
MellanÖstern Asien Europa Oceanien