MÖJLIGA ÄMNEN ATT VÄLJA: Bidragskalkylering (Täckningsbidrag) Katetuottolaskelma Begreppet affärsidé och exempel Liikeidean käsite Företagsledningens uppgifter på ett gårdsbruk Yritysjohdon tehtävät maatilalla (Avskrivning Poisto) Lantbrukets miljöstöd Planeringen av driften Tuotannon suunnittelu Investeringsbegreppet Investointikäsite Finansiering av investeringar Investointien rahoitus (Marknadsföring markkinointi) Stödformer för jordbruk Maatalouden eri tukimuotoja Olika företagstyper Erilaiset yhtiömuodot Elevernas presentationer: Onsdag 19.11Madelene Lindqvist De nya och de gamla EU-stöden förutom miljöersättningen Tisdag 25.11 Riina Koivuniemi. Det nya och det gamla miljöstödet (miljöersättningen) Onsdag 26.11 Jenny Treier, Finansiering av investeringar Vad är lantbrukets företagsekonomi? Kapitel 1 i kompendiet (fi. moniste) Begreppet ekonomi (1) De materiella resurserna som finns till förfogande är begränsade (land, kapital och arbete) Dessa resurser kan användas till inbördes konkurrerande syften Ekonomi innebär att man producerar en given mängd produkter eller tjänster genom att använda så lite resurser som möjlig Via priserna på produktionsinsatser allokeras resurserna till effektiv användning 1
Ekonomivetenskaperna (kapitel 1) Om hushållningen sker i ett företag talar vi om företagsekonomi (fi. liiketaloustiede). Om hushållningen gäller ett helt land talar vi om nationalekonomi (fi. kansantaloustiede) eller samhällsekonomi. Om hushållningen gäller en enskild person talar vi om privatekonomi eller konsumentekonomi (fi. kuluttajaekonomia). Vad är då lantbruksekonomi (fi. maatalousekonomia) och vad är lantbrukets företagsekonomi (fi. maatalouden liiketaloustiede)? Lantbruket företagsekonomi (maatalouden liiketaloustiede) Undersöker de ekonomiska problem som uppstår inom lantbruksföretaget (val av produktion, insatskombinationer, intensitet mm.) Lönsamhet (fi. kannattavuus), soliditet (fi. vakaavaraisuus, likviditet (fi. maksuvalmius) och de faktorer som inverkar på dessa Ekonomiska samband och lagar inom produktionen Tvärvetenskapliga (fi. poikkitieteellisiä) problem (biologi, teknik, ekonomi). Det gäller att förstå de förutsättningar under vilka lantbruksföretaget verkar och hur produktionsverksamheten och företaget påverkas av omvärlden och av t.ex. politiska beslut. Lantbruksekonomen T.W. Schultz, vann nobelpriset i ekonomi 1979: Most of the people in the world are poor. If we knew the economics of being poor we would know much of the economics that really matters (T. W. Schultz i sin nobelföreläsning 1979) Lantbruksföretagets ekonomiska process och dess värdekretslopp (Hjelm, Renborg och Ölund (1969) sid 17 LANTBRUKSFÖRETAGET LEVERANTÖRER INKÖP FRAMSTÄLLNING FÖRSÄLJNING KUNDER UTGIFTER KOSTNADER INTÄKTER INKOMSTER PRODUKTIONS- PRODUKTIONS- PRODUKTER MEDEL MEDEL KASSA UTBETALNING INBETALNING PRODUKTER Foto: John Sumelius 2
INKOMSTKRETSLOPPET I NATIONALEKONOMIN: Lantbruksekonomin delas in i PRODUCENT, FÖRETAG Produktmarknaden KONSUMENT, HUSHÅLL Lantbrukets företagsekonomi (fi. maatalouden liiketaloustiede, eng. Production Economics and Farm Management) Faktormarknaden Lantbrukspolitik (fi. maatalouspolitiikka) Lantbrukets företagsekonomi delas in i följande delområden: Företagsledning eller affärsledning (liikkeenjohto, Farm Management) MAL 4, MAL 12, MAL 13 Produktionsekonomi (tuotantoekonomia, Production Economics) MAL5,MAL14 Ekonomisk styrning inklusive redovisning (taloudellinen ohjaus, ml. laskentatoimi) MAL9, Investering och finansiering, inklusive värdering (investointi ja rahoitus ml. arvottaminen) MAL10, MAL11 Dessutom erbjuder institutionen Kurser i nationalekonomi och mikroteori, miljöekonomia Kurser i företagande, livsmedelsekonomi, marknadsföring och konsumentekonomi Metodkurser Kalkyler, t.ex. bidragskalkyler, MAL8 Lineär programmering MAL 17 Ekonometriska metoder MAL 15, Ekonometria 1 MLY260 Econometrics II, Dynamisk optimering MAL 16 på svenska Stefan Bäckman Statistiska metoder, t.ex. Y57 på svenska i samarbete med biovet. fakulteten alternativt Y130 på finska (Tilastotiede 1 och Tilastotiede 2 fr.o.m. höst 2015) Förändringar i statistikundervisningen på kommande Tilastollisten tietojenkäsittelyohjelmistojen sovellukset Y 136 Operationsanalys Y115 => vore bra att läsa (ej obligatorisk) Kvalitativa metoder (EE081) 3
Lantbrukets företagsekonomi (1) Behandlar lantbruksföretaget och de problem som uppstår i lantbruksföretaget Baserar sig på de särtecken som är kännetecknande för lantbruksföretaget. Kan du nämna några sådana drag? Lantbrukets företagsekonomi (2) är dels en empirisk, dels en normativ vetenskap empirisk: utnyttjar empiriskt data för att beskriva händelser och fenomen förklara varför de uppstår och vart de leder förutspå vad som kommer att ske förutsatt att vissa antaganden uppfylls Lantbrukets företagsekonomi (3) Som normativ vetenskap försöker företagsekonomin snarare besvara frågan hur? Den normativa inriktningen är inriktad på affärsledningen i företaget och att uppbåda lösningsmodeller samt styrsystem för företagsledningen med utgångspunkt i att förbättra det ekonomiska resultatet (lönsamheten) och verksamhetens förutsättningar. Vilka kännetecken på ett företag kan du komma att tänka på? Tänk först igenom saken själv i två minuter Diskutera med grannen i par på svenska i ca. fyra minuter Rapportera de kännetecken ni kommit att tänka på 4
Begreppet företag (kapitel 3) Bonde eller företagare? (foto Swedebank http://www.swedbank.se/foretag/skog-och-lantbruk/bonde-moterbonde/index.htm) ett företag utgör en kombination av naturresurser, kapital och arbetskraft. Det verkar i inkomstbringande syfte och det har egen beslutanderätt. En företagare är en person, som placerar eget och främmande kapital och arbetskraft i sitt företag i förhoppning om att risken blir kompenserad Produktion (fi. tuotanto) kapitel 5 Med produktion förstås all värdeskapande verksamhet som omfattar framställning och marknadsföring av varor (fi.tavara) och tjänster (fi. palvelu). Primärproduktionen omfattar produktionen inom jord- och skogsbruk, trädgårdsodling samt fiske. Varor och tjänster kallas med ett gemensamt ord för nyttigheter (fi. hyödyke). Man talar om produktion av prestationer (fi. suorite) Då en vara är klar måste den transporteras (fi. kuljettaa) till kunden (fi. asiakas). Producenterna (fi.tuottaja) producerar varor för konsumenterna (fi. kuluttaja) Avkastning Ett begrepp som är nära besläktat med produktion är fysisk avkastning (fi. tuotos). Resultat av en insats, t.ex. i form av inkomst Betecknar i äldre terminologi en rent fysisk storhet, t.ex. 9000 l mjölk/ko eller 5000 kg vete/ha. Numera talar man hellre om den fysiska produktionen eller den fysiska avkastningen 5
Produktionsmedel (1) För att producera varor behövs produktionsmedel (fi. tuotantovälineet) eller produktionsinsatser. Inom jordbruksproduktionen behövs t.ex. åker, maskiner, utsäde, gödsling eller kompost mm. och någon som utför arbetet. Produkter och produktionsmedel lagras som förråd på gården. Produktionsmedel (2) Produktionsmedlen omvandlas genom framställning (fi. valmistus) till varor Ibland används begreppet produktionsfaktorer (fi. tuotannontekijät) istället för produktionsmedel. De viktigaste produktionsmedlen inom jordbruket (1). Produktionsmedel Produktionsförnödenheter Förklaring Gödsel, bränsle (fi. polttoaine), köpfoder, utsäde (kylvösiemen), kalk, bekämpningsmedel Arbete Mänsklig insats i produktionen mätt i timmar, dagar eller år. Arbetsinsatsen kan ges ett värde genom att ange ett pris på det. Arbetsinsats i växtodling/ha/år på en gård kan t.ex. vara 15 h/ha. Om arbetsinsatsen värderas till 12 /h så är värdet av arbetsinsatsen 15 h/ha * 12 /h = 180 /ha De viktigaste produktionsmedlen inom jordbruket (2). Produktionsmedel Mark Grundförbättringar (Markanläggningar), (fi.perusparannus) Markförråd (fi. sadonvara) Förklaring Åker, naturbetesmarker, (fi. luonnonlaitumia) impediment (fi. joutomaa), skogsmark. Täckdiken (fi.salaojat), torrläggningsoch bevattningsanläggningar, vägar, broar. Grundkalkning, grundgödsling, jordförbättringar samt förnödenheter och arbete som nedlagts i marken för nästa gröda. 6
De viktigaste produktionsmedlen inom jordbruket (3). Produktionsmedel Inventarier (fi. irtaimisto) Kreatur Byggnader Förklaring Maskiner, redskap och små anläggningar Djurbeståndet (fi. eläinkanta) Ekonomibyggnader och därtill hörande fasta anläggningar (gödselförråd, källare mm.) Kapital Medel som behövs för företagets finansiering. Utgörs av eget och främmande (lånat) kapital. Medianpris för åker ( /ha) i vissa landskap, fastigheter med enbart odlad mark (LMV Köpeskillingsstatistik över fastigheter 2013) Nyland Egentliga Finland Österbotten Södra Savolax Kajanaland 9 333 /ha 11 530 /ha 12 025 /ha 5 809 /ha 1 612 /ha Utveckling av åkerpriserna med 95 %:s konfidensintervall och levnadskostnadsindex 1981-2013 (Lantmäteriverket LMV, Köpeskillingsstatistik över fastigheter 2013 Utveckling av åkerpriserna i olika delar av Finland (Lantmäteriverket LMV, Köpeskillingsstatistik över fastigheter 2013 7
Mängden (ha) arrenderade åkrar åren 2000 2009 1000 ha 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2000 01 02 30 04 05 06 07 08 2009 MTT Ekonomisk forskning, Publikationer 110b Finlands lantbruk och Källa: Tike, landsbygdsnäringar Registret över landsbygdsnäringar 2010 Olika slag av kapital (fi. pääoma) (1) Med kapital förstår man i regel företagets resurser i en vid mening. realkapital (reaalipääoma) finansiellt kapital (rahoituspääoma) humankapital (inhimillinen pääoma) immateriellt kapital (aineeton pääoma) Olika slag av kapital (2) Realkapital (fi. reaalipääoma) är fysiska objekt maskiner, täckdiken, mark och redskap, byggnader. Finansiellt kapital (fi. rahoituspääoma) är kapitalplaceringar i bank och aktier. Humankapital (fi. inhimillinen pääoma) är kunskap och färdigheter Immateriellt kapital (fi. aineeton pääoma) är t.ex. patent, varumärken och goodwill Kapitalet kan också delas in i eget kapital och lånekapital 1. Eget kapital (oma pääoma) är till stor del placerat i fastigheten (kiinteistö) och driftstillgångarna. Fastighet = markområde + byggnader och anläggningar. 2. Lånekapital, främmande kapital (lainapääoma, vieras pääoma) är upplånat mot en viss låneränta. 8
De klassiska produktionsfaktorerna (fi. tuotannontekijät): land (naturresurser), kapital arbete Ibland räknas företagandet (yrittäjyys) som en fjärde produktionsfaktor. Grundbegrepp inom kostnadsoch intäktsanalys (kapitel 6) Fig. 1 Det finns således två processer, en real (fysisk) process och en penningmässig (monetär). Den nedre delen av figuren kan vi tänka som en realprocess där nyttigheter strömmar från leverantörer till företaget. (Nyttigheter = varor och tjänster). Från företaget strömmar produkter och tjänster till kunderna. Figurens övre del kan avbildar en penningprocess där pengar från försäljningen strömmar från kunderna till företaget. Från företaget strömmar pengar för inköp till leverantörerna Pengar Pengar Lantbruksföretagets ekonomiska process och dess värdekretslopp (Hjelm, Renborg och Ölund 1969) LANTBRUKSFÖRETAGET Leverantör Jordbruksföretag Kunder LEVERANTÖRER INKÖP FRAMSTÄLLNING FÖRSÄLJNING KUNDER UTGIFTER KOSTNADER INTÄKTER INKOMSTER Produktionsmedel Produkter PRODUKTIONS- PRODUKTIONS- PRODUKTER PRODUKTER MEDEL MEDEL KASSA UTBETALNING INBETALNING 9
Tre grundläggande begreppspar (avsnitt 6.1) 1. Inkomster utgifter fi. Tulo meno 2. Inbetalningar utbetalningar fi. Kassaan maksatus kassasta maksatus 3. Intäkter kostnader fi. Tuotto kustannus Inkomst: Finansiellt utbyte vid avsättning av varor och tjänster. Inkomsten (fi. tulo) avser försäljningstillfället. Enligt redovisningspraxis uppstår inkomsten när fakturorna är daterade. Yttrar sig i allmänhet i ökad kassabehållning, ökade fordringar (fi. saatava) eller minskade skulder. T.ex. vid försäljning av 3000 kg vete á 0,10 euro/kg så erhålls en inkomst om 3000 kg * 0,10 euro/kg vilket är 300 euro. Inbetalning: Avser betalningstillfället Leder till en värdeökning i de likvida medlen (närmast kassa och bankkonto) En inbetalning sker när betalningen från kunden för det sålda vetet registreras på försäljarens konto Intäkt: Intäkten (fi. tuotto) avser värdet av producerade varor och tjänster under en viss tidsperiod När vi producerar 3500 kg vete erhåller vi en intäkt oberoende om försäljning ägt rum eller ej. Om endast 3000 kg vete sålts medan 3500 kg producerats så har vi erhållit en inkomst om 3000 kg * 0,10 euro/kg vilket är 300 euro men en intäkt om 3500kg*0,10 euro/kg vilket är 3500 euro. 10
Utgift: Utgiften är en finansiell uppoffring för anskaffning av produktionsmedel. En utgift (fi. meno) avser anskaffningstillfället (fi. hankintahetki) Enligt redovisningspraxis uppstår utgifter när fakturor anländer eller när de är daterade. En utgift kan uppstå då man anskaffar ett produktionsmedel, t.ex. konstgödsel, och uppstår då när fakturan (fi. lähetyslasku) anländer. Utbetalning: Värdeminskning i företagets likvida medel (kassabehållning och bankonton) Utbetalningen (fi. maksatus) avser betalningstillfället. Man kan t.ex. ha 30 dagar tid på sig att betala en räkning. Utbetalningen sker då räkningen betalas i banken. Kostnad: I produktionen nedlagda (uppoffrade) produktionsmedels värde En kostnad (fi. kustannus) uppstår då ett produktionsmedel förbrukas. Förbrukningen värderas i pengar och blir därigenom en i pengar värderad uppoffring (fi. uhraus) Kostnaden sägs således utgöra värdet på den uppoffring eller resursförbrukning som gjorts för att åstadkomma intäkter. Uppkomsten av en kostnad sker oftast vid olika tidpunkt än penningutbetalningen eller uppkomsten av utgiften Exempel 1: Vi tänker oss en gård som skördar 10 000 kg vete den 5 september. Man säljer vetet den 15 januari åt en kund och fakturan erhålls samtidigt. Försäljningen sker på kredit och köparen har 75 dagarpå sig att betala. Köparen betalar den 30 mars. Vid vilken tidpunkt har företaget fått: a) en inkomst? b) en inbetalning? c) en intäkt? 11
Svar: a) 15 januari b) 30 mars c) 5 September Exempel 2: Gården köper på kredit 5000 kg Kväve Y-gödsel för åker den 20 januari. Detta gödsel skall användas i spannmålsodlingen. Fakturan betalas 20 februari. Hälften av konstgödselpartiet placeringsgödslas i marken den 10-15 maj. Vid vilken tidpunkt har lantbruksföretaget fått a) en utgift? b) en utbetalning? c) en kostnad? Är kostnaden lika stor som utgiften? SVAR: a) 20 januari b) 20 februari c) 10-15 maj Kostnaden är hälften av utgiften Utgiften (meno): I strikt företagsekonomisk mening uppstår utgifter när anskaffade produktionsmedel eller varor levereras och tjänster utförs. Fakturor kan anlända såväl före som efter det att beställda produktionsmedel erhålls och tjänster utförs. 12
Inkomsten (tulo) Inkomsten uppstår i juridisk mening när säljare och köpare ingår avtal om försäljning respektive köp Vinst och resultat Vinst = Intäkter kostnader Resultat = Intäkter kostnader 13