Riskbedömning med kvalitet En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda
Att förbereda förändring Dagens företag står inför ständiga förändringar eftersom omvärlden hela tiden ställer nya krav. Det gäller därmed att ha en förändringsberedskap i organisationen. Men det handlar också om att försöka förutse hur förändringarna påverkar arbetsmiljön. Det är viktigt att planeringen av arbetsmiljön samordnas med planeringen av produktion, verksamhet och affärer. Om det finns risker ska de förebyggas så långt det är möjligt. Det gäller både fysiska, psykiska och sociala risker. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren arbeta systematiskt för att förbättra arbetsmiljön. I det arbetet ingår att göra en heltäckande riskbedömning varje år. När det sker förändringar på arbetsplatsen ska dessutom en separat riskbedömning göras. Det innebär att så långt det är möjligt förutse hur förändringen påverkar de anställdas arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön, men arbetet för en god arbetsmiljö sker i samverkan, det vill säga tillsammans med facket. Du som är fackligt förtroendevald har en viktig uppgift att se till att alla kommer till tals och får en reell möjlighet att påverka den egna arbetsmiljön. Riskbedömning en grundsten Det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att man arbetar förebyggande, något som ger ökad hälsa och säkerhet och spar pengar för företaget. Riskbedömningar är en grundsten i detta arbete. Enligt arbetsmiljölagen ska också varje anställd ges möjlighet att påverka utformningen av sin egen arbetssituation och i förändringsoch utvecklingsarbete som rör det egna arbetet. Det är därför viktigt att alla kommer till tals och har möjlighet att ge sina synpunkter på hur förändringen kommer att påverka deras arbetsmiljö. AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete 8 Arbetsgivaren ska regelbundet under söka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i ar betet. När ändringar i verksamheten planeras, ska arbetsgivaren bedöma om ändringarna medför risker för ohälsa eller olycksfall som kan behöva åtgärdas. Riskbedömningen ska dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen ska anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. 2
Det kan låta arbetskrävande och komplicerat att göra en riskbedömning, men det behöver inte vara krångligt. Många företag gör redan idag riskbedömningar inom sitt miljö- och kvalitetsarbete. Det gör att det ofta finns upparbetade rutiner för hur arbetet ska genomföras. När ska riskbedömningen göras? Vid varje ändring i verksamheten som omorganisation, personalnedskärning eller produktionsförändring är arbetsgivaren skyldig att upprätta en separat riskbedömning. Det gäller även till exempel när en tjänst inte återbesätts eller ett nytt datasystem införs. Den årliga riskbedömningen ger en bra grund att arbeta utifrån när det är dags att göra en ny riskbedömning inför en förändring. Redan när en förändring planeras ska arbetet med riskbedömningen påbörjas. Bedömningen ska utgöra ett av underlagen för beslutet så att resultatet blir så bra som möjligt. Så fort beslutet är taget vid förhandling eller i skyddskommitté börjar genomförandet. Då ska det finnas en handlingsplan för hur eventuella skador ska undvikas. Lämpliga tillfällen att samla underlag till riskbedömningar är vid skyddsronder, personalmöten eller utvecklingssamtal. Då har alla möjlighet att påtala eventuella risker. Många företag gör även omvärldsanalyser som kan användas som grund för en diskussion kring eventuella risker. Information Vid en förändring är det viktigt att alla får information så tidigt som möjligt. När människor blir osäkra om vad en förändring innebär sprids lätt missämja och arbetsresultaten blir sämre. Osäkerhet är också ofta en källa till stress. Diskutera med arbetsgivaren vilka informationskanaler som passar bäst och när informationen ska lämnas. När riskbedömningen görs ska de anställda ha fått tid att fundera igenom hur förändringen kan komma att påverka honom eller henne. Vilka påverkas? Det är viktigt att tänka på att en förändring i någon del av företaget ofta får återverkningar på andra delar som inte direkt är berörda. Du som facklig representant bör se till att få en så bred bild som möjligt över hur förändringen påverkar medarbetarna. Hur bedöms kvalitet? Det går naturligvis inte att exakt ange hur kvaliteten ska bedömas. Men utgångspunkten är att samverkan fungerat bra och att alla som berörs haft möjlighet att ge sina synpunkter på förändringen. När ni i Unionen-klubben är nöjda med det arbete som lagts ner och kommit överens med arbetsgivaren om vilka åtgärder som ska vidtas, då är kvalitetskraven uppfyllda. 3
Riskbedömning steg för steg Precisera vad förändringen består av. Det kan 1till exempel gälla: personalneddragningar förändrade arbetstider omorganisation produktionsförändringar Definiera vilka grupper som berörs både direkt och indirekt av förändringen. Se till att alla kommer till tals och får ge sin bild av eventuella 2 risker. Utnyttja tillfällen som skyddsronder och arbetsplatsträffar för att samla information. Eventuellt kan ni behöva formulera en enkät för att få in alla synpunkter. Kontakta gärna till exempel företagshälsovården för att få in fler aspekter. Det är många faktorer som påverkar arbetsmiljön. I en riskbedömning 3 ska både de fysiska, psykiska och sociala faktorerna komma fram. Lista tillsammans med dem som berörs de risker för ohälsa som finns. Exempel på faktorer som listas kan vara: buller skadliga arbetsställningar för lite inflytande över arbetet dåligt samarbete påfrestande arbetstider stress ensidigt arbetsinnehåll liten egenkontroll över arbetet. Sannolikhet för skada Mycket vanligt En gång per dag Vanligt En gång i veckan Ganska vanligt En gång i månaden Ganska ovanligt En gång om året Osannolikt En gång per 10 år Mycket osannolikt En gång per 100 år Konsekvens om skadan inträffar Ofarlig eller bagatellskada Skada utan sjukskrivning Kortare sjukskrivning Längre sjukskrivning Invaliditet Dödsfall 2 3 4 4 4 4 2 3 3 4 4 4 1 2 3 4 4 4 1 2 2 3 4 4 0 1 2 2 3 3 0 0 1 1 2 2 0 = Försumbar risk 1 = Acceptabel risk eventuellt ej åtgärd 2 = Viss risk åtgärdas 3 = Allvarlig risk måste åtgärdas 4 = Mycket allvarlig risk måste åtgärdas annars får arbetet ej utföras 4
Gör en bedömning av hur sannolik och allvarlig varje risk är. Utifrån 4den bedömningen görs sedan prioriteringar och handlingsplaner för åtgärderna. Inför diskussionerna med arbetsgivaren kan det vara bra att styrka vissa riskfaktorer med faktaunderlag, till exempel statistik om övertid och sjukfrånvaro. Diagrammet på sidan 4 är ett exempel på hur risker kan bedömas. I skärningspunkten mellan sannolikhet för skada och konsekvens anges en riskfaktor. Siffran anger hur åtgärderna bör prioriteras. Varje riskbedömning ska innehålla en handlingsplan. Handlingsplanen 5 ska vara skriftlig så att det inte uppstår tveksamheter om vad man är överens om. Det ska tydligt framgå när åtgärderna ska göras och vem som är ansvarig för att det görs. Dokumentet är viktigt för att kunna göra en bra uppföljning. Handlingsplanen ska innehålla: Vilka som gjort handlingsplanen Vilka åtgärder som ska genomföras När åtgärden ska vara genomförd Vem som är ansvarig. Kom överens med arbetsgivaren om hur uppföljningen ska göras. 6Om ni inte blir överens är det viktigt att de fackliga kraven eller uppfattningarna förs in i förhandlingsprotokollet. Klubben kan också ta upp frågan på nytt genom att begära förhandling enligt MBL 10. Tänk på att arbetet inte är avslutat i och med att handlingsplanen är upprättad. Uppföljningen kan påvisa nya risker som gör att planen måste revideras och kanske andra grupper än tidigare måste få ge synpunkter. Lag om medbestämmande i arbetslivet 10 Arbetstagarorganisation har rätt till förhandling med arbetsgivare i fråga rörande förhållande mellan arbetsgivaren och sådan medlem i organisationen, som är eller har varit arbetstagare hos arbetsgivaren. Arbetsgivare har motsvarande rätt att förhandla med arbetstagarorganisation. Exempel på hur en handlingsplan kan se ut: Riskfaktorer 0 1 2 3 4 Orsak Åtgärd Genomfört vecka Ansvarig Ensidigt X Ökad tid med Rotation med arbetsinnehåll telefonarbete andra funktioner Dåligt X Nya arbetsgrupper Teambuilding samarbete ska bildas Bristande X Kompetensbrister Tidsutrymme kompetens vid förändrade måste ges för arbetsuppgifter utbildning Stress X Stöd via företags- hälsovård med stresshantering Ökad stress under omställningstiden 5
Flera möjligheter att agera Hämta stöd från experter Inför förändringar är arbetsgivaren även skyldig, enligt MBL 11, att informera och förhandla med facket. Redan vid första informationsträffen bör ni göra en plan för hur riskbedömningen ska genomföras. Den kan genomföras på flera sätt, till exempel genom enkäter, enskilda intervjuer, en partsgrupp eller gruppdiskussioner vid personalmöten. Skyddskommitté eller arbetsmiljöombud har kunskaper som ska tas tillvara vid en riskbedömning. Men ibland kan man behöva externt stöd från till exempel företagshälsovården för att bedöma riskerna. Anser ni att det behövs ytterligare expertkunskap kan ni begära att en arbetstagarkonsult tillsätts, enligt Utvecklingsavtalet (UVA). Om arbetsgivaren inte kallar till förhandling Enligt MBL 10 kan Unionen-klubben kalla till förhandling inför en förändring. Om arbetsgivaren inte kallar till förhandling bör klubben så snart som möjligt ta initiativet. Det är bättre att agera än reagera på redan fattat beslut. En annan orsak att kalla till förhandling kan vara om arbetsgivaren inte vidtagit de åtgärder som man varit överens i den handlingsplan som upprättats tillsammans med riskbedömningen. Om ni inte kommer överens vid förhandlingen eller att åtgärderna fortfarande uteblir kan klubben begära central förhandling. Arbetsmiljöombud kan begära åtgärder Arbetsmiljöombudet har också möjlighet att agera om riskbedömning eller åtgärder uteblir (se ruta nedan). När arbetsmiljöombudet påtalat bristen är arbetsgivaren skyldig att genast lämna en skriftlig bekräftelse på anmälan. Om arbetsgivaren inte åtgärdar anmälan inom skälig tid (normalt inom 14 dagar) kan arbetsmiljöombudet skicka ärendet till Arbetsmiljöverket för bedömning. Kontakta regionkontoret innan ärendet skickas in. Arbetsmiljölagen kap 6 6 a Om ett skyddsombud anser att åt gärder behöver vidtas för att uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö, skall skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren och begära sådana åtgärder. Skyddsombudet kan också begära att en viss undersökning skall göras för kontroll av förhållandena inom skyddsområdet. På framställning skall arbetsgivaren genast lämna skyddsombudet en skriftlig bekräftelse på att han mottagit dennes begäran. Arbetsgivaren skall utan dröjsmål lämna besked i frågan. Gör han inte det eller beaktas inte begäran inom skälig tid, skall Arbetsmiljöverket efter framställan av skyddsombudet pröva om föreläggande eller förbud enligt 7 kap. 7 skall meddelas. 6
Avtalsbrott kan föras till Arbetsdomstolen Om arbetsgivaren inte gör en riskbedömning med tillhörande handlingsplan kan det innebära ett avtalsbrott. I och med att arbetsgivaren har undertecknat ett kollektivavtal har han/hon en lojalitetsförpliktelse att följa lagar och avtal. Skulle den förpliktelsen brytas kan Unionen föra ärendet till Arbetsdomstolen. Litteraturtips: Undersökning och riskbedömning i det systematiska arbetsmiljöarbetet en vägledning, Arbetsmiljöverket, 2004. Lag om medbestämmande i arbetslivet 11 Innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av sin verksamhet, skall han på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollektivavtal. Detsamma skall iakttagas innan arbetsgivare beslutar om viktigare förändring av arbets- eller anställningsförhållandena för arbetstagare som tillhör organisationen. 7
Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20 86 00 Skaraborg 0500-45 84 70 Småland 0771-31 31 00 Jönköping, Kalmar, Oskarshamn, Växjö Stockholm 08-504 161 00 Sydost 0454-30 34 00 Sydväst 040-670 22 00 Malmö, Helsingborg Uppland 018-18 39 00 Värmland 054-13 70 00 Väst 0520-49 41 60 Västerbotten Skellefteå 0910-43 88 40 Umeå 090-71 76 40 Öst Linköping 013-24 75 00 Norrköping 011-19 43 00 Östra Sörmland /Gotland Södertälje 08-504 164 00 Visby 0498-28 87 80 TNR-nr 1103:4 Upplaga: 5 000 ex Fotograf: Lena Granefelt Tryckeri: NRS April 2011 Arbetslöshetskassa 0770-77 77 88 Medlemsförsäkring AB 0771-27 28 00 facklig rådgivning 0770-870 870 Medlemsregister 0771-743 743 Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Olof Palmes Gata 17 105 32 Stockholm www.unionen.se
JAG VILL BLI MEDLEM I UNIONEN mina PersonuppgiftER Arbetsgivare Förnamn Efternamn Personnummer Arbetsgivare, företagets fullständiga namn Anställd fr o m ÅÅ MM Adress Postnr Ort Arbetsplatsadress E-postadress Telefon kontakt/dagtid Postnr Ort mina Löneuppgifter och arbetsuppgifter unionens ARBETSLÖSHETSKASSA Total lön, kronor per månad Jag är chef Beskrivning av mina arbetsuppgifter och mitt ansvar Din ansökan om medlemskap i Unionens A-kassa gör du på en separat blankett. Är du inte medlem i Unionens A-kassa skickar vi en blankett till dig inom en vecka. På www.unionensakassa.se kan du skriva ut blanketten och läsa mer om inträdesvillkoren. Medlemskap i A-kassan kan tidigast börja gälla samma månad som inträdesansökan kommit in. Jag vill bli Medlem MIN underskrift Jag vill bli medlem fr om ÅÅ MM Datum Namnteckning Jag godkänner samtidigt att mina personuppgifter behandlas och utlämnas för sådana ändamål som har med mitt medlemskap att göra.
Unionen