Förpackningsmaterial projekt 2014 Rapport Lena Palm, Marcus Lennartsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Miljö- & Hälsoskyddskontoret Halmstad 2014-10-23
Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddskontoret i Halmstad har kontrollerat om livsmedelverksamheter i Halmstads kommun använder engångs- och förpackningsmaterial som är säkra. Det vill säga inte utgör en fara för människors hälsa, inte medföra oacceptabel förändring av livsmedlets sammansättning eller försämra livsmedlets smak och lukt. Livsmedelsverksamheter i Halmstad använder till största del förpackningsmaterial som är säkra. Verksamheterna hade kunskapen om att förpackningsmaterial ska vara märkta med glas- och gaffel-symbolen,. Dokumentation, DoC, som visar vilka typer av livsmedel och temperaturer som materialet var testat för saknades hos de flesta verksamheterna. Kunskapen hos inspektörerna har ökat när det gäller användandet av lagstiftningen inom området och vad som bör kontrolleras när man gör en kontroll av förpackningsmaterial. 2
Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte och mål... 4 Avgränsningar... 5 Genomförande... 5 Resultat... 6 Slutsats... 7 Referenser... 8 Bilagor:... 8 3
Bakgrund Miljö- & hälsoskyddskontoret i Halmstad utövar regelbunden tillsyn av livsmedelsverksamheter i Halmstads Kommun. Kontrollens främsta uppgift är att granska hygien och livsmedelshantering i alla livsmedelsverksamheter med syfte att se till att företagarna uppnår kravet om säkra livsmedel. Engångs- och/eller förpackningsmaterial, nämns som förpackningsmaterial fortsättningsvis, har i dessa sammanhang kommit lite i skymundan och verksamheterna har i många fall förlitat sig på att om man använder material som är märkta med symbolen glas och gaffel, eller orden för kontakt med livsmedel kan materialen användas till alla typer av livsmedel. Även om förpackningsmaterialet är försedd med glas- och gaffel-symbolen är det inte säkert att alla livsmedel är lämpliga att komma i kontakt med just det materialet. Enligt (EG) nr 1935/2004 får inte förpackningsmaterial utgöra en fara för människors hälsa, inte medföra oacceptabel förändring av livsmedlets sammansättning eller försämra livsmedlets smak och lukt. Lagstiftningen ställer krav på dokumentation av förpackningsmaterial som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Dokumentationen ska visa att kraven på förpackningen i lagstiftningen uppfylls. Det innebär att det ska finnas någon slags garanti på vad förpackningen kan användas till och vilken typ av livsmedel som den är lämplig för. Ett sådant dokument kallas för Förklaring om överensstämmelse eller Declaration of compliance,(doc). DoC visar vilka tester som är gjorda på materialet. Materialet är testat för olika typer av livsmedel såsom feta, sura, och alkaliska men också för olika temperaturer. Testerna skall vara utförda enligt (EG) nr 10/2011. Under april och maj månad 2014 utfördes ett projekt på verksamheter som använder olika typer av förpackningsmaterial. Syfte och mål Syftet med projektet var att kontrollera om verksamheterna följer aktuell lagstiftningen vid användning av förpackningar i sin hantering, öka livsmedelsinspektörernas kunskap om lagstiftningen kring material i kontakt med livsmedel samt skapa goda förutsättningar för likriktade bedömningar. Målet med projektet är att: - få en översyn över om verksamheter följer aktuell lagstiftning vid användning av material i kontakt med livsmedel - få en ökad kunskap hos inspektörerna om lagstiftningen kring material i kontakt med livsmedel - ha goda förutsättningar för likriktade bedömningar Det långsiktiga målet är att livsmedelsverksamheter i Halmstads kommun skall använda förpackningar som inte påverkar livsmedel negativt. 4
Avgränsningar Kontrollerna inom projektet omfattade följande typer av verksamheter: - Butiker med manuell hantering av pålägg, delikatess och kött, grillad kyckling (varm och kall), salladsbuffé. - Bagerier/Konditorier med tillverkning av sallader som de förpackar själva. - Caféer med tillverkning av sallader som de förpackar själva. Det var 28 verksamheter som ingick i projektet. Extra offentliga kontroller, det vill säga uppföljningar, ingick inte i projektet. Genomförande Kontrollerna genomfördes oanmälda. Frågor som ställdes var: vilken typ av förpackningsmaterial används till vilka livsmedel? finns system för att spåra förpackningsmaterialet ett steg bakåt, det vill säga spåra inköpet? finns dokumentation, (DoC)? används lämpligt förpackningsmaterial? Vid kontrollen användes en checklista med dessa frågor (bilaga 1). Om verksamheterna inte kunde uppvisa DoC vid kontrollen fick de 10 dagar på sig att ta fram DoC och skicka in det till Miljö- och hälsoskyddskontoret. En broschyr om förpackningsmaterial, som miljö- och hälsoskyddskontoret gjort, överlämnades vid kontrollen (bilaga 2). 5
Resultat Vid kontrollerna konstaterades att alla verksamheter hade ett system för att spåra förpackningsmaterialen ett steg bakåt. Vanligen gjordes detta genom att kontrollera följesedlar eller fakturor där information finns om vilken leverantör de har köpt det av samt vid vilket datum. 82 förpackningar kontrollerades, 81% var tillverkade av plast, 17% var kombinerat material, 1% var av papper och 1% var av metall. Av verksamheterna kunde 14% uppvisa DoC vid kontrollen. Av de övriga skickade 74% in DoC inom 10 dagar. 12% kunde inte uppvisa dokumentation och fick därmed avvikelse. (dessa kommer att följas upp utanför projektet) 6
De flesta, 81%, av förpackningsmaterialen som användes var lämpliga för de livsmedel som de användes till. 7% av förpackningsmaterialet användes till livsmedel som det inte var testat för. Uppgifter saknas för de12% av förpackningsmaterialen som verksamheterna inte skickat in. Slutsats Livsmedelsverksamheter i Halmstad använder till största del förpackningsmaterial som är säkra. Verksamheterna hade kunskapen om att förpackningsmaterial ska vara märkta med glas- och gaffel-symbolen,. Kunskapen om att förpackningsmaterialet ändå inte med säkerhet var lämpligt för alla livsmedel var bristfällig. Dokumentation, DoC, som visar vilka typer av livsmedel och temperaturer som materialet var testat för saknades hos de flesta verksamheterna. Kunskapen hos oss inspektörer har ökat när det gäller användandet av lagstiftningen inom området och vad som bör kontrolleras när man gör en kontroll av förpackningsmaterial. Tack vare detta har även samsynen på livsmedelsavdelningen förbättrats. I projektet synliggjorde vi även för leverantörer av förpackningsmaterial att det är viktigt att kunskapen om förpackningsmaterialens egenskaper finns hos dem samt att de når ut med informationen till sina kunder, livsmedelsverksamheter, som använder förpackningarna. I och med projektet har det diskuterats om det ska krävas DoC för alla förpackningsmaterial när kontroll görs eller om det räcker att kräva det vid misstanke om att förpackningsmaterialet kan påverka livsmedel negativt. 7
Referenser Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1935/2004 om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Kommissionens förordning (EG) nr 10/2011 om material och produkter av plast som är avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Bilagor: 1. Checklista 2. Informationsmaterial 8